Poesi på nätet

CC0 Public domain on Pexels

Poesi syns ganska sällan i vardagslivet men på nätet finns det mycket aktiva grupper som diskuterar och ger återkoppling på varandras dikter. En ny avhandling av Julia Pennlert (Umeå universitet), Poesi pågår, har studerat nätgemenskapet Poeter.se under perioden 2003-2016. Sajten har cirka 37 000 medlemmar och här kan man publicera sina dikter och få återkoppling från andra medlemmar i en livlig diskussion. Enligt en artikel på Forskning.se, Poesin frödas på nätet, kan man beskriva Poeter.se som ett slags Facebook för poesi och bevis för att poesi utvecklas starkt idag, även om allmänheten inte är så medveten om det.

Avhandlingen analyserar de omfattande och djupa diskussionerna som pågår på Poeter.se (cirka 300 dikter och 500 kommentarera publiceras varje dag). Här finns en guldgruva för litteraturforskning om den kreativa processen och om poesins plats i dagens digitala medielandskap.

Hon har samlat tusentals texter och aktiviteter bland deltagarna som sker på sajten, i en databas. Ett material som är sökbart och möjligt att bearbeta utifrån mängder av olika infallsvinklar.
– På detta sätt visar min avhandling också hur litteraturforskningen kan använda sig av digitala metoder för att studera ett material som befinner sig online, och hur nya former av humanioraforskning som numer samlas under rubriken digital humaniora kan tillämpas i praktiken.

Ladda ner avhandlingen: Poesi pågår – en studie av Poeter.se 2003-2016

EUA sätter fokus på högskolepedagogik

"Teaching excellence" (CC BY-NC-ND 2.0) by University of Central Arkansas

EUA (European University Association) har publicerat en viktig principförklaring, Learning and Teaching in Europe’s Universities, om högskolepedagogikens roll. Dokumentet betonar att studenternas lärande alltid ska stå i fokus för all högre utbildning och att man ska skapa kreativa, aktiva och innovativa lärmiljöer utifrån relevant forskning och anpassade efter samhällskrav och studenternas behov. Undervisning bör ha en central roll för alla inom akademin och bra undervisning ska vara meriterande. Lärosäten ska skapa en tydlig strategi för högskolepedagogisk utveckling. gärna i samarbete med andra lärosäten både nationellt och internationellt.

- The purpose of the present paper is to contribute to efforts aimed at enhancing the quality and relevance of higher education provision and underline the importance of L&T as a core mission and responsibility of universities. EUA believes that universities and their members must drive developments in L&T and this requires close collaboration with all major stakeholder groups, including national and European policy makers.

Ladda ner principförklaringen som pdf-fil.

Modern kursdesign - ny guide

CC BY-NC-ND by JISC

Hur skapar vi kvalitet i vår undervisning och integrerar digitalt lärande i våra utbildningar? En ny guide från brittiska JISC, Designing learning and assessment in a digital age, ger en helhetssyn på kursdesign baserad på de senaste årens forskning och praktik.

- In this guide, we focus on elements of learning and assessment design that research tells us are significant in both the higher and further education and skills sectors.

- Drawing on interviews with staff in colleges and universities, and a decade of research into technology-enhanced curriculum design, we explore how digital tools can make a difference to the art of learning design.

Guiden beskriver samspelet mellan fyra faktorer, lärandemål, lärmiljöer, studenter och lärare/mentorer/handledare, och består av fyra delar i en cyklisk process (se bilden till höger):

• Discover: Var är vi nu? Lärandeanalys, kvalitet, studentinflytande
• Dream: Vart är vi på väg? Mål, strategi, principer, lärandeformer
• Design: Vad behöver vi? Kurser, moduler, lektioner, bedömning
• Deliver: Hur kommer vi dit? Kompetensutveckling, studentengagemang, infrastruktur, lärmiljöer, administration

Varje avsnitt innehåller filmer, fördjupning och länkar till goda exempel från brittiska lärosäten.

”Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan” - debattartikel

"Flat Classroom Skype" (CC BY-NC-SA 2.0) by superkimbo

Den statliga utredningen om fjärrundervisning i skolan är alldeles för begränsad för att kunna möta det ökande behovet, särskilt i mindre kommuner. Det menar 75 kommunstyrelseordföranden i en debattartikel i Svenska Dagbladet, ”Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan”. Problemet är en stor brist på behöriga lärare i många ämnen och det drabbar mest mindre kommuner i glesbygden med små elevgrupper. Med fjärrundervisning får dessa elever tillgång till behöriga lärare men artikeln menar att regeringens nuvarande förslag inte räcker.

Utredningen föreslog att fjärrundervisning tillåts från årskurs 7–9 i grundskolan samt i gymnasieskolan, i alla ämnen utom de praktisk-estetiska. Moderna språk ska tillåtas från årskurs 1–6. Artikelförfattarna vill utöka detta så att även yngre elever får möjlighet till fjärrundervisning och att huvudmannen ska få bestämma vilka ämnen som kan få fjärrundervisning.

- Utredningens förslag skulle kunna träda i kraft den 1 juli 2018. Men svensk skola behöver mycket mer fjärrundervisning än vad utredningen föreslår. Regeringen måste därför skyndsamt lägga fram en proposition där våra förslag tillåts komplettera utredningens så att vi snabbt får ökade möjligheter till fjärrundervisning.

Begreppet fjärrundervisning betyder i detta sammanhang att läraren undervisar via videolänk från en annan kommun men att eleverna har en handledare i klassrummet som ger praktiskt stöd.

Digital detox - ordning och reda i ditt digitala liv

CC0 Public domain on Pixabay

Har du svårt att inte plocka fram mobilen så fort du har en ledig stund? Har du svårt att koncentrera dig ifall du missar något viktigt på nätet? Kollar du mejl i sängen? Då kan det vara dags att se över din användning av digitala tjänster och prylar och en högskola i USA, Middlebury College, har skapat en kurs om hur du kan ta befäl över ditt digitala liv.

Kursen heter Digital detox och bestå av en serie nyhetsbrev med tips om hur du kan fokusera bättre, få mer gjort och minska stress genom att använda digitala tjänster på ett mer rationellt, kritiskt och säkrare sätt. Det handlar inte om att sluta använda sociala medier men att minska ditt beroende och rensa upp i dina inställningar så att känsliga uppgifter inte läcks ut till obehöriga och till stora företag. Du lär dig mer om hur du kan skydda din identitet genom att använda smartare lösenord, hur du kan hantera e-post effektivare och välja digitala verktyg som skyddar din identitet. Kursen är redan igång men alla delar är fritt tillgängliga.

Lär dig mer om nätbaserat lärande

Vi hör så ofta att nätbaserade kurser har sämre genomströmning än klassrumsundervisning men ett väldigt vanligt problem är att många deltagare inte vet hur man lär sig via nätet och saknar nödvändiga färdigheter. Det finns flera öppna kurser (MOOCs) som lär dig hur du kan få ut mer från nätbaserade utbildningar och en sådan kurs heter Learning to learn online. Kursen ges av kanadensiska Athabasca university (ett universitet som fokuserar på distansutbildning) och startar 26 februari. Kursen är både praktisk och interaktiv och du kommer att få möjlighet att skapa ett internationellt nätverk.

In this free five-week course, you will explore the fundamentals of the learning process and various models of online courses to determine your learning preferences and which forms of online learning are best for you. Activities will address common misconceptions, frustrations and fears about online learning, and introduce techniques to help overcome such obstacles and gain confidence as a learner.

Throughout the course you will be guided through an interactive and reflective process by a team of online learning specialists, with the opportunity to join in live sessions with leading researchers in online education.

Du kan anmäla dig redan nu. Titta på en introduktionsvideo.

Lär dig av andras misstag - annorlunda bibliotekskonferens

"You Never Fail Until You Stop Trying" (CC BY-ND 2.0) by vladeb

Konferenser brukar fokusera på framgångar och goda exempel men vi kan också lära oss mycket genom att titta på mindre lyckade satsningar och diskutera varför de inte gick som man hade tänkt. Dessa tankar ligger bakom en annorlunda konferens i Örebro 8-9 mars, Library Fail Camp 2018.

Deltagarna uppmanas kommer med egna mindre lyckade satsningar som exempel och det blir mycket diskussion och nätverkande under konferensen. Dag 1 handlar om "misslyckanden" medan dag 2 fokuserar på teori och praktik inom UX (user experience). Konferensen ordnas av Regional biblioteksutveckling Örebro län.

- Att leva i en framgångskultur kan bidra till att erfarenheter från det som inte blev som vi tänkt oss tystas ner och sopas under mattan. Tillsammans väljer vi att vända på perspektivet, lyfta på locket och synliggöra. Att se misslyckanden som en naturlig del i lärande och kvalitets- och verksamhetsutveckling.

Anmälan senast 8 februari.

MOOC-statistik 2017

Över 800 universitet, högskolor och andra utbildningsorganisationer erbjuder MOOCs idag och 2017 fanns det 78 miljoner MOOC-deltagare på cirka 9400 kurser. Dessa siffror om MOOC-året 2017 finns i en artikel av MOOC guiden Class Central, By The Numbers: MOOCS in 2017. Cirka 20 miljoner nya deltagare anmälde sig till en MOOC under 2017 och utvecklingen fortsätter att peka uppåt även om takten har dämpats lite på sistone.

De största MOOC-konsortier under 2017 var: Coursera (30 miljoner användare), EdX (14 miljoner), XuetangX (9,3 miljoner), FutureLearn (7,1 miljoner) och Udacity (5 milj). Allt fler MOOCs leder till mer avancerade certifikat och det finns nu flera MOOC-baserade examen, t ex Online Masters of Science in Computer Science (Udacity and Georgia Tech) med 6000 studenter, iMBA (Coursera and the University of Illinois) med 800 studenter och Online Masters in Analytics (edX and Georgia Tech) med 650 studenter.

Läs även Class Centrals serie artiklar om MOOC-utvecklingen 2017.

Öppen utbildning i Europa - ny EU-rapport

Öppen utbildning i form av öppna lärresurser, öppna kurser (inkl MOOCs) och open access är ganska väl etablerad i de flesta länderna men hur ser utvecklingen ut när det gäller nationella policies och strategier? En ny rapport från EU-kommissionen (Joint Research Council), Policy approaches to open education, har kartlagt strategiska nationella initiativ i alla 28 EU-medlemsländer. Tjugo länder har nationella policies om öppenhet men Sverige saknas på listan. Rapporten innehåller ett kapitel om varje lands initiativ inom öppen utbildning och vill du läsa om Sverige kan du gå direkt till sidorna 127-130.

Rapporten visar att inställningen till öppenhet i utbildning varierar mycket mellan länderna och det finns ingen övergripande trend. Det finns en konsensus att öppenhet har många viktiga fördelar men vägen dit verkar lång med olika tolkningar och strukturella hinder. Många efterlyser aktiviteter på EU-nivå för att höja medvetenhet om öppenhetens fördelar.

- The goal of the study Policy Approaches to Open Education in Europe: Case Studies from 28 Member States (OpenEdu Policies) was to find out which specific policies on open education are in place in European countries. At the same time, by eliciting the different perspectives, barriers and challenges to having such specific policies, the study aims to provide evidence that will contribute to a greater understanding of the development of open education in Europe.

Norsk rapport om framtidens campus

En ny rapport om framtidens campus, Campusutforming for undervisning, forskning, samarbeid og læring, har lämnats in till det norska Kunnskapsdepartementet. Rapporten ger en systematisk kunskapsöversikt om campusutveckling, undervisning, lärande, samarbete och forskning inom norsk högre utbildning (och kan väl vara mycket relevant för oss i Sverige).

Dagens campus byggs om för att främja kollaborativt lärande med mindre fokus på traditionella föreläsningar och mer utrymme för aktivt lärande i grupper, både på plats och via nätet.

Enligt kunskapsministern Torbjørn Røe Isaksen:

- Undervisning går fra å være forelesningsbasert til å bli mer studentaktiv. Samtidig legger nye undervisningsformer opp til mer samarbeid og problemløsning. Dette gjør at vi må tenke nytt om utforming av campus.

Flera fusioner har ägt rum under de senaste åren i Norge och det betyder att det finns flera lärosäten med campus på flera orter och det ställer krav på den digitala studiemiljön och kräver nya lösningar för att se till att studenter och personal kan samarbeta effektivt mellan orterna. Campuset är en av flera mötesplatser där undervisning och kollaboration äger rum och det är därför viktigt att satsa mer på den digitala lämiljön. Rapporten är en del av underlaget till en nationell Plan for universitets- og høyskolebygg som ska presenteras senare i år.

Läs mer om rapporten och en pågående konferens om ämnet i nättidningen Khrono.no, Kontaktkonferansen: Anbefaler mer fleksible campus.

Användning av simulatorer i sjöfartsutbildning - ny avhandling

Bild: Copyright KONGSBERG Group, med tillstånd

Dagens sjöfartsutbildningar använder sofistikerade simulatorer för att träna studenter i gott sjömanskap, lasthantering, navigation i en så realistisk miljö som möjligt. En ny avhandling av Charlott Sellberg, Göteborgs universitet, Training to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning, undersöker hur simulatorer används i dagens sjöfartsutbildningar.

Hon har under flera år studerat simulatorövningar på Chalmers tekniska högskola i en navigeringskurs för sjökaptensstudenter. En artikel i Forskning.se, Sjökaptenens virtuella utbildningsmiljö, beskriver hur tidigare forskning har visat en viss skepsis bland experter kring simulatorer kontra praktisk erfarenhet till sjöss, men Sellberg menar att dagens simuleringar bygger på lärarnas långa erfarenheter till sjöss. Övningarna byggs utifrån praktisk erfarenhet och lärarna kan övervaka och styra alla detaljer och kan sedan ge omfattande återkoppling.

- Att instruktörerna både har en professionell kompetens och att de har mångårig erfarenhet av att undervisa i sjökaptensprogrammet bidrar till att utbildningen i simulatorcentret håller en hög kvalitet. Att instruktören systematiskt kopplar det som händer under simuleringen till yrkespraktiken hjälper studenter att relatera det de lär sig till det kommande arbetet.

Om du råkar vara i Kalmar onsdag den 14 mars (18.00) kan du lyssna på Charlott vid en öppen föreläsning om hennes forskning.

Lärargrupper på Facebook

CC0 Public domain on Pexels

Det finns ett stort utbud av diskussionsgrupper för skollärare på Facebook. Att delta i sådana grupper är ett utmärkt sätt att utveckla ditt professionella nätverk och en spännade del av din kompetensutveckling. PedagogTrelleborg har skapat en aktuell lista över intressanta Facebookgrupper, Dela-kulturen på Facebook: Stöd, inspiration och samarbete, där du hittar grupper inom de flesta ämnesområden samt mer övergripande grupper om IKT eller pedagogik. För att gå med i en grupp behöver du bara gilla den men oftast finns det administratörer som måste godkänna nya medlammar. I vissa fall får du svara på några enkla frågor om varför du vill vara med. På detta sätt skyddas gruppen från oseriösa medlemmar.

- Facebook är ett fantastiskt verktyg för oss som jobbar i skolan och oavsett vilket ämne eller årskurs man jobbar i finns det grupper av engagerade lärare att diskutera med och engageras av. Detta är ju ett exempel på kollegialt lärande när det är som bäst. Deltagande i grupper och diskussioner med andra pedagoger är ett exempel på delakulturen som av många lyfts fram som en av framgångsfaktorerna inom skolutveckling.

Digitala lektioner

Hösten 2018 kommer digitalkompetens och programmering att ingå i grundskolans läroplan och därför finns det ett stort behov av bra läromedel och stöd till lärare. Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har därför tagit fram ett utbud lektionsmaterial kring digitalisering och programmering, Digitala lektioner. Materialet består av filmer och lektionsplaner som lärare får fritt använda och bearbeta genom en Creative Commons licens. Licensen innebär att du fritt får sprida, kopiera och bearbeta innehållet så länge du berättar att det kommer från IIS Digitala lektioner.

Digitala lektioner är just nu under utveckling men det finns redan en hel del lektioner på plats, främst inom programmering. Utbudet kommer att utökas under våren i tid för höstterminen. Du kan prenumerera på ett nyhetsbrev för att få fortlöpande information om nya lektioner.

- Du kan använda det antingen när du förbereder lektioner eller i klassrummet, när du undervisar kring digital kompetens och programmering i skolan. Allt material är framtaget av verksamma lärare och alla lektioner är kopplade till den reviderade läroplanen. Du får använda materialet på digitala lektioner hur du vill: ladda ner det, bearbeta det eller använd det rakt av som en lektion.


Film: CC BY-SA Some rights reserved by IIS Digitala lektioner

Bakgrundsmusik i utbildningsfilmer

CC0 Public domain by hitesh choudhary on Pexels

Det är väldigt vanligt att lägga in bakgrundsmusik i utbildningsfilmer för att skapa en bra stämning eller för att vi är så vana vid musik i alla TV-program och dataspel. Men oftast gör det mer skada än nytta enligt en artikel av Patti Shank i eLearning Industry, Should We Use Background Music With Instruction? No. När man ska koncentrera sig på ny information kan alla störningselement (musik, ljudeffekter, onödiga animeringar) överbelasta hjärnan och sänka inlärningsförmågan, i synnerhet för folk med nedsatt hörsel. Artikeln refererar till flera studie inom området som visar hur överbelastning påverkar lärande.

What this tells us is that added music hurts learning. Even very low-level music can cause problems. People performed significantly better when they studied animations without background music. The reason is clear: Music (even low-level music) adds harmful cognitive load. As the two authors wrote in their report, “auditory adjuncts can overload the learner's auditory working memory”. They said that this result is expected, given what we know about perception, memory, and other cognitive processes.

Så tänk en extra gång innnan du lägger in onödiga effekter i dina filmer eller ljudinspelningar.

Användning av sociala medier inom högre utbildning - ny avhandling

Pernilla Josefsson (Bild: KTH)

Sociala medier, i synnerhet Facebook och Twitter, används i allt högre grad av både studenter och lärare som arenor för diskussion och för att skapa nätverk utanför lärosätets lärplattform. En ny avhandling av Pernilla Josefsson (KTH), Higher education meets private use of social media technologies: An explorative study of students’ use, studerar hur studenter och lärare använder sociala medier och framför allt hur de hanterar balansen mellan professionell och privat användning. Fokuset ligger främst på studenters attityder till användning av tre olika typer av sociala medier i sina studier: Facebook, Twitter och Wikipedia.

Framför allt Facebook används flitigt för att skapa öppna eller slutna diskussionsgrupper som kan komplettera eller även till viss del ersätta lärplattformens diskussionsforum. Men avhandlingen efterlyser mer reflektion och riktlinjer för sociala medier i icke-privata sammanhang och både studenter och lärare har ibland svårt att växla mellan privata och professionella roller. Dessutom är det väldigt viktigt att all användning av sociala medier har ett tydligt syfte som ska förklaras för studenterna. Ytterligare en viktig aspekt som tas upp är lämpligheten av kommersiella plattformar inom högre utbildning.

- Resultaten utgör en grund för en nyanserad diskussion kring implementeringen av sociala medier i högre utbildning; en implementation som beror på lämpligt användande i lämplig social kontext. En tolkning av detta är att inkluderande av sociala medier i icke-privata kontexter bör ha ett klart mål och en tydlig strategi. Rollerna som definieras i detta arbete—student, privat och professionell—utgör underlag för utforskande inom områden där jämförbara hierarkier finns representerade och där det är nödvändigt att förstå hur individen förhåller sig till självpresentation, tekniska begränsningar och roller.


Referens

Josefsson, P. (2017). Higher education meets private use of social media technologies : An explorative study of students’ use (PhD dissertation). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-219418

Effektivare undervisning genom inspelade föreläsningar

CC0 Public domain on Pixabay

Hur går man från enkla inspelningar av salsföreläsningar till att göra mer genomtänkta och kortare inspelningar antingen i studio eller vid skrivbordet, enligt principen flipped classroom? Denna process beskrivs i en ny artikel av Geir Isaksen (Forsvarets høgskole, Norge), How Video Lectures Can Free Up Time For Other Learning Activities. Forsvarets høgskole har satsat på en mer genomtänkt strategi för föreläsningsinspelningar och artikeln visar hur förinspelade filmer ger mer tid för diskussion och fördjupning i klassrummet. De har satsat på stöd i medieproduktion med en särskild studio för inspelning och specialister som kan hjälpa lärarna.

Artikeln beskriver hur högskolan har nästan slutat med långa salsinspelningar och gått över till studio- eller skrivbordsinspelningar på helst cirka 10 minuter. Återkoppling från studenterna visar att effektiva inspelade föreläsningar beror på lärarens engagemang, pedagogisk användning av bilder och text och variation. En viktig förutsättning för en lyckad satsning är ledningens engagemang och professionell support för lärarna.

Ytterligare en studie om inspelade föreläsningar, Turn up, tune in, don’t drop out: The relationship between lecture attendance, use of lecture recordings, and achievement at different levels of study, beskrivs i en post på min engelska blogg, Corridor of Uncertainty.