måndag 12 december 2011
Norska lärare ifrågasätter lärplattformar
Digitalisering är ett högt prioriterat område inom norska utbildning och de flesta skolor och alla högskolor använder en lärplattform, oftast It's learning eller Fronter. Men enligt en artikel i norska Computer World, Læringsplattformene møter motstand, är inte alla lärare nöjda med sina lärplattformar. De menar att lärplattformen är bra för kursadministration och för att hantera inlämningsuppgifter men att diskussionen och grupparbetet sker någon annanstans, oftast i sociala nätverk som Facebook.
- Hverken Moodle, Fronter eller It's learning ligner på det elever (og ansatte) er vant til fra moderne nettsteder som Google Apps, Facebook, Twitter og lignende. Jeg vet at det gjøres forbedringer, så jeg kan ikke være så sikker på hvordan det er akkurat nå - men det har ikke vært bra før.
Många lärare använder öppnare verktyg som lagras i molnet som Google Apps for Education, Facebook, bloggar och wikis eftersom de ger mer flexibilitet. De efterlyser mer öppenhet i lärplattformarna och möjligheten att lägga mer aktivitet utanför dess väggar. Representanter från It's Learning och Fronter svarar i en annan artikel, Mener lærerne trenger kompetanse, att det finns stora möjligheter till öppen kommunikation via lärplattformen men att lärarna behöver mer support för att kunna utnyttja dessa. Fördelen med lärplattformen är att allt kan kopplas ihop i en gemensam databas och man kan få ett överblick på allt som har hänt i kursen. Enligt Høgskolelektor Svend Andreas Horgen (Høgskolen i Sør-Trøndelag) som har studerat frågan:
- Rent teknologisk henger LMS-ene selvsagt noe etter dedikerte verktøy, om man sammenlikner funksjonalitet i LMS-et med alternativer fra Web 2.0-verdenen. It's learning har for eksempel et bloggverktøy som ikke er like bra som Wordpress eller Blogspot. Likevel har LMS-ene en fordel i at de ulike verktøyene som tilbys har tilgang til en felles brukerdatabase og har et konsistent brukergrensesnitt, noe som gjør terskelen for å ta LMS-verktøyene i bruk lav.
Liknande tankar finns väl i Sverige.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
I vår kommun grubblar vi mycket över detta. Jag är generellt mer förtjust i webb 2.0-verktygen än i många av verktygen inom skolportalerna, men jag har funnit att det tar alldeles för mycket tid för mig att hitta och bedöma alla mina elevers redovisningar på olika webbplatser och via bifogade filer på skolmejlen. Dessutom har vi som lärare ett ansvar att dokumentera elevens utveckling och redovisa vad han eller hon bör fortsätta satsa på och detta material måste finnas tillgängligt för eleven och hans/hennes föräldrar utan att andra ska kunna läsa och/eller kommentera. Nya medier och möjligheten att använda datorn i undervisningen har dessutom gjort att jag använder läroböckerna mindre och det gör att jag behöver kunna samla ihop mitt material både för egen skull, men också för mina elever. Jag skulle alltså behöva verktyg för administration: ett slags sekreterare som höll ordning på alla mina "papper". Jag hade hoppats på att en skolportal skulle kunna göra det jobbet (sortera material och göra det sökbart är ju sånt som datorer är bäst på). Skulle inte en skolportal kunna fungera så?
När jag läst på KTH så har vi använt en skolportal där man bland annat integrerat studenternas rss-flöden från deras bloggar på Blogger. Det funkade superbra. Kanske kan man göra på liknande sätt på andra plattformar? Något som är bra med en sådan lösning är i så fall att det blir en kombination av öppenheten (webb 2.0-verktygen kan nås även utanför plattformen) och av slutenheten (läraren kan på plattformen skriva resultat och ge eleven riktad respons när responsen inte lämpar sig för att lämnas öppet via någon kommentarsfunktion på till exempel en elevs blogg).
Vänliga hälsningar
Charlotta
Tack Charlotta för dina kommentarer. Jag tror att vi behöver både och egentligen. Kanske att lärplattformen används som inre kärna för känsligare uppgifter (personuppgifter, examination, betyg mm) men också som nav för alla externa tjänster som kommer att användas. De flesta lärplattformar går år detta håll redan nu. En del lärare och många studenter kan säkert hantera ett PLE-baserat lärande men det dröjer innan sådant slår genom helt. Många vill ha en viss säkerhet och trygghet och då tror jag att lärplattformen har en roll att spela framöver.
Men variationsmöjligheter är många!
Tack för ditt svar! Många elever på gymnasiet är säkert mogna för att skapa PLE om vi lägger ner undervisningstid för att hjälpa dem att komma igång, men jag tänker att vi i skolan vill ha kontroll eftersom vi har ansvar. Jag har nu i några års tid provat att använda bloggar och wikis och bifogade filer via mejlen till redovisningar och det blir snabbt superrörigt för mig som lärare. Särskilt som en del elever väljer att ha sitt arbetsmaterial slutet så att jag inte kan prenumerera på det via rss, utan måste gå in på deras webbsidor för att se om det hänt något nytt. Så fort som vi börjar använda många olika verktyg blir också mötesplatserna många och det blir många ställen att försöka hålla koll på så att man inte missar något viktigt ...
Jag håller med dig om att en lärplattform/skolportal kan användas för att samla de verktyg eleverna behöver i sitt lärande. Om vi ska ha en portal behöver vi ju få eleverna att tycka att de har nytta av den och vilja logga in i den så mycket och så ofta som möjligt. :)
Jag tycker som sagt att Webb 2.0 ofta är bättre än skolportalernas verktyg för samarbete och kommunikation av icke-känsliga uppgifter, men vi lärare behöver ändå ett verktyg med inloggning där vi (skolan) har kontrollen över att information når ut, elever kan lämna in uppgifter, elever (och deras föräldrar) kan läsa respons på elevernas redovisningar, omdömen och betyg, man kan diskutera kring personlig information och uppgifter, läraren har alla elevernas redovisningar och sina egna bedömningar samlade och kan hitta och söka bland dem på olika vis.
Elever har i dag sällan aulaskrivningar där läraren bara får en hög papper vid ett och samma tillfälle som han eller hon sedan ska rätta och bedöma och lämna tillbaka till eleverna. Istället lämnar elever in sina redovisningar på alla möjliga tänkbara sätt och vid alla tänkbara tillfällen. Dessutom förväntas läraren ha överblick över elevernas individuella utveckling och behöver därför ha kvar sitt bedömningsmaterial.
Vi har valt att ha det så - flexibelt och individualiserat - men det kräver att vi lärare och elever har bättre verktyg för administrationen av skolarbetet. Som det är i dag läggs orimligt mycket tid på att samla, spara och flytta material och information. Vi behöver friställa den tiden så att vi istället kan använda den för att försöka skapa inspirerande, utmanande och angelägen undervisning.
Skicka en kommentar