Nationella eHälsodagen hålls 18 oktober på Münchenbryggeriet i Stockholm. Här samlas alla som arbetar med användning av IT inom vård och medicin och som vanligt finns det ett fullt och varierat program med seminarier, föreläsningar, diskussioner och workshops.
- Inledningsvis berättar Socialdepartementet om de nationella insatserna som sker för att konkretisera och utveckla arbetet med den Nationella eHälsostrategin.Kommunernas strategi för eHälsoarbetet för de kommande åren presenteras, liksom landstingens och regionernas handlingsplan för 2013-2018. Socialstyrelsen informerar om det dagsaktuella arbetet med att införa fackspråk och informationsstruktur inom vården och omsorgen.
Bakom Nationella eHälsodagen står högnivågruppen med representanter från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, Vårdföretagarna och den ideella vårdorganisationen Famna. Syftet med konferensen är att visa hur långt utveckling och införande kommit inom området Nationell eHälsa och vilka effekter som uppnåtts för invånare, medarbetare och beslutsfattare.
Konferensen kostar 1700 kr exkl. moms. I avgiften ingår kaffe, lunch och mingel. Mer information och anmälan.
Inom 5 år kommer alla böcker publicerade i Norge mellan 1900 och 2000 att finns tillgängliga gratis på webben. Enligt en artikel i Aftenposten, 250.000 bøker blir tilgjengelige i Norges digitale bibliotek, kommer en kvarts miljon böcker att ligga i den nationella samlingen Bokhylla.notill 2017. Bokhylla har idag cirka 50 000 böcker i digitalt format men de är bara tillgängliga från norska IP-adresser. Böcker skyddade av upphovsrätten får bara läses på webben medan äldre böcker kan fritt laddas ner.
Projektet är unik i världen och är resultatet av ett avtal mellan Nasjonalbiblioteket och Kopinor. Nasjonalbiblioteket betalar Kopinor 36 öre för varje sida som digitaliseras men resultatet blir att hela landets litteratur blir tillgänglig för alla om bara några år. För regeringen är det en viktig kulturpolitisk satsning och betydelsen för landets skolor och universitet är stor.
Enligt nationalbibliotekarie Vigdis Moe Skarstein:
- Det er en banebrytende avtale også internasjonalt. Jeg tror ikke noen har ordninger for tilgjengelighet av bøker som er så omfattende og banebrytende som dette. Det viser at man med en velfungerende opphavsrettsordning og rettighetsorganisasjoner kan oppnå resultater.
Kursen Sociala medier för folkbildare är en öppen nätbaserad kurs om hur du som lärare kan ha praktisk nytta av sociala medier som bloggar, wikis och Twitter i din undervisning och samarbete med andra lärare. Kursen går 10 sept - 14 dec och du kan anmäla dig via länken ovan (senast 3 sept). Utbildningen är väldigt praktiskt inriktad; du lär dig om bloggar genom att blogga själv och i grupp och du lär dig om wikis genom att skapa en. Kursen är avgiftsfri och du får ett intyg när alla uppgifter är klara. Kursledaren är Mathias Anbäcken, erfaren nät- och distanspedagog med lång erfarenhet inom folkbildning.
Målgruppen för kursen är: Pedagoger och andra inom folkbildningen. Målgruppen är så kallade "net immigrants" (sådana som inte är uppväxta med nätet) med viss datakunskap; d.v.s. man kan maila, gå till en hemsida och hämta information, söka på webben m.m., men man saknar kunskaper och förståelse för "den nya sociala webben".
Groupiest är en ny tjänst där du kan skapa ditt eget sociala nätverk kring ett intresse, ämne eller projekt. Tjänsten är gratis och du bestämmer hur öppet eller slutet ditt nätverk ska vara. Det kräver inga tekniska kunskaper att komma igång; du väljer bland ett flertal färdiga mallar och sätter igång. Du kan bjuda in de kollegor och vänner du vill och nätverket fungerar ungefär som Facebook men här är det du som styr. Du kan kopplar in tjänster som Google, Facebook, Twitter och LinkedIn.
Det verkar vara ett bra alternativ för projektarbete, samarbete, föreningsliv eller inom släkten. Ytterligare något för din verktygslåda!
Pinterest har varit årets komet bland sociala medier. Där kan du skapa en egen yta och klistra in alla möjliga bilder från olika källor och skapa en levande anslagstavla som du kan dela med vänner.
Nu kommer en variant med utbildningsfokus - Learnist. Här får du en digital anslagstavla och du kan fylla den med bilder, filmer, länkar till artiklar, bloggposter, e-böcker och andra typer lärresurser på nätet (gärna öppna resurser). Du kan göra din Learnistsida publik och du kan dela den med dina studenter eller kollegor i lärarlaget. Det kan bli en dynamisk gemensam samlingsplats för relevant kursmaterial som studenter kan bidra till.
Du kan prenumerera på andras sidor och du kan söka efter resurser som är populära just nu.
Idag släpper UR cirka 8000 utbildningsprogram fritt på nätet och därmed tillgängliga för alla skolor och högskolor utan krav på inloggning och tidsbegränsningar. Detta har möjliggjorts genom att UR har friköpt rättigheter till programmen. I en debattartikel i Dagens Nyheter beskriver URs VD Erik Fichtelius hur denna tjänst, tillsammans med den enorma mängden utbildningsmaterial som finns fritt tillgängligt i andra länder, förändrar radikalt utbildningslandskapet. Helt plötsligt finns utbildningsprogram av högsta kvalitet tillgängliga för elever, studenter och lärare via mobilen, surfplattan eller bärbar dator var du än är.
Men samtidigt som nätet ger så många möjligheter så halkar den svenska skolan efter när det gäller tillgång till datorer. Fichtelius ser en alarmerande digital klyfta inom svensk utbildning som utbildningsminister Jan Björklund blundar för:
- Samtidigt öppnar sig nu den digitala klyftan i den svenska skolan. När alla program regnar likt manna från himlen är det många som inte har någon sked, eller ens en dator. Nu blir det väldigt påtagligt hur den svenska skolan har hamnat utanför resten av samhället. Det som är en självklarhet för alla andra i arbetslivet – tillgång till moderna arbetsredskap – förvägras lärare och elever. Fortfarande är det en fjärdedel av alla lärare som inte har en egen dator i jobbet. Föreställ er den kommunala förvaltning, den nyhetsredaktion eller det regeringskansli där det inte är en självklarhet att alla anställda har en egen dator! Och än värre är det för eleverna, där egen dator betraktas som lyx! Fortfarande är den skola som erbjuder en dator till varje elev någon sorts föregångsskola. Det är närmast absurt.
Om inte Sverige tar tag i skolans digitalisering så kommer vi att halka allt längre efter de flesta andra länder varnar Fichtelius.
- I dagsläget sviker utbildningssamhällets makthavare inte minst alla dem som riskerar att hamna utanför. Det högtidliga talet om Sverige som en världsledande utbildningsnation riskerar att bli hyckleri.
Lyssna på denna intervju med Erik Fichtelius från SR P1 Morgon:
Den stora amerikanska satsningen för att digitalisera skolan fortsätter med en kampanj, Connected Educator Month, som pågår just nu. Det är Utbildningsdepartementet som står för kampanjen och syftet är att få alla lärare i landet med i förändringsprocessen. Många lärare använder nätet och dagens kommunikationsmöjligheter både i sin egen utveckling och i klassrummet men väldigt många lärare står utanför denna utveckling. Departementet vill se en radikal förändring i hur skolan fungerar och vill fokusera på digital kompetens och att fullt utnyttja nätets möjligheter på ett pedagogiskt sätt.
Under kampanjen arrangeras webbseminarier, workshops och många aktiviteter i de flesta skoldistrikt. Målet är att få lärare att starta och delta i lokala och nationella nätverk för att dela idéer och erfarenheter.nätverk
The National Education Technology Plan, Transforming American Education: Learning Powered by Technology, calls for applying the advanced technologies used in our daily personal and professional lives to our entire education system to improve student learning, accelerate and scale up the adoption of effective practices, and use data and information for continuous improvement.
Du kan läsa Stefan Pålssons bra sammanfattning av hela satsningen på SkolverketsOmvärldsblogg, USA satsar på lärarutveckling över nätet. När ser vi något liknande här hemma?
Frågan om hur digitala medier påverkar språklärande, språkundervisning och språkutbildning är i fokus för 250 internationella forskare under konferensen Eurocall 2012som äger rum 22-25 augusti vid Göteborgs Universitet. Temat för konferensen är Computer Assisted Language Learning - using, learning, knowing.
- Det har skett en förskjutning under det senaste årtiondet vad gäller digitala mediers betydelse inom språklärandet, från förskola upp till och med högskolenivå, säger Sylvi Vigmo, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och koordinator för Eurocall 2012.
Medan exempelvis datorer tidigare sågs mer som träningspartners för att lära språk innebär dagens webb 2.0 samt de sociala medierna att användarna har helt andra möjligheter till interaktivitet och samarbete.
- Den forskning som respresenteras här uppmärksammar i stor utsträckning just detta, hur språket används i de sammanhangen och där själva språkträningen och språklärandet inte är utgångspunkten utan språket är ett kommunikationsmedel, säger Sylvi Vigmo.
En av konferensens huvudtalare är professor Paige D. Ware från Dallas, USA. Hennes forskning fokuserar både på användningen av multimedier för att främja språk- och skrivkunnighet bland ungdomar, samt på användningen av Internetbaserad kommunikation för att främja interkulturell medvetenhet.
Under konferensen kan du följa flera föreläsningar via webben. Länken till direktsändning finns på sidan Virtual strand.
Det finns många bra verktyg som främjar kollaborativt lärande men problemet för många är att välja rätt. Det händer att man använder ett verktyg för fel sak och drar slutsatsen att verkyget inte är så bra eller att tekniken inte fungerar. Om man använder en skruvmejsel för att hamra spik blir man oftast besviken!
En bra artikel av språklärare Per-Daniel Olsson på Skollyftet, Blogg, wiki eller e-bok – vad ska jag välja?, jämför dessa tre former för nätbaserat samarbete och ger exempel på hur de bör användas, med fördelar och nackdelar. Han beskriver hur bloggar, wikis och e-böcker kan bäst användas i klassrummet och beskrivningarna är lika relevanta oavsett utbildningsnivå.
- Den första frågan handlar om vilket eller vilka medier du ska använda dig av. För att kunna välja behöver du ha en bild av vad du vill åstadkomma och hur arbetet ska gå till. Detta bestäms bäst i dialog med eleverna, men om vi tänker oss att det handlar om att genomföra och redovisa ett kort- eller långsiktigt projekt eller helt enkelt skapa ett forum för lärande under ett helt läsår eller till och med ett stadium, så är mitt förslag att du skapar en blogg, en wiki eller en e-bok.
Jag tillsammans med kollegor frånESBRIochflera andra organisationer ordnar ett webbseminarium om hur man som forskare ska nå ut till målgrupper inom näringslivet. Forskare, skriv för att bli läst!
Webbseminarium 25 september (kl 14.00 - 15.00)
Skrivandet upptar en stor del av forskarens tillvaro. Och det gäller att skriva för att bli publicerad – tillsammans med rätt personer, i rätt sammanhang. Allt för att öka sin meritering.
I denna process stöps de akademiska texterna ofta i samma form. Finns det någon poäng i att bryta denna praxis? Vad kan man vinna på att nå läsare utanför den innersta, akademiska kretsen? Detta kommer att diskuteras under ett webbaserat seminarium 25 september.
Susanne Pelger
Talare är forskarna Jenny Helin (Högskolan i Jönköping) och Susanne Pelger (Lunds universitet). De menar att det finns anledning att ifrågasätta den akademiska texten – och vem som tar del av den. Både akademiker och praktiker har mycket att vinna på att forskningen öppnas upp för fler perspektiv, och kommer fler till godo. Under webbinariet presenterar Helin och Pelger sin respektive syn på saken. Via en chatt har deltagarna möjlighet att ställa frågor till talarna, interagera med varandra, dela med sig av länkar och annat. Jag kommer att vara moderator för seminariet.
Några av de frågor som kommer att belysas är:
Varför ser traditionella akademiska texter ut som de gör?
Hur kan man skriva mer läsarvänligt?
Varför är populärvetenskaplig text inte meriterande?
Vad kan man som forskare tjäna på att skriva populärvetenskapligt?
Vilken roll spelar texter för spridning av forskning?
Tid: 25 september 2012, 14.00-15.00 Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. (Adressen till mötesrummet kommer att mejlas till alla anmälda 1-2 dagar innan webbinariet).
Webbinariet arrangeras av CeFEO, Dela!, ESBRI, ITHU, .SE och SUNET. Det är kostnadsfritt och öppet för alla som intresserar sig för spridning och nyttiggörande av forskning. Läs mer under flikarna uppe till höger.
Varmt välkommen att delta!
Kristian Steen Eickworth är lärarstudent vid University College Sjælland i Danmark. Under praktikperioden har han jobbat mycket med matematik för lågstadieelever och har utvecklat många nätbaserade spel för att barnen ska kunna träna matematik hemma på ett roligt och pedagogiskt sätt. Dessa spel blev mycket populära bland elever och föräldrar och nu har Kristian och flera kollegor skapat en hel webbplats med spel och aktiviteter i matematik. Denna sajt heter Matematiklegeoch innehåller lekfulla övningar och spel för barn i de lägsta årskurserna.
- Hjemmesiden er først og fremmest lavet til forældre til et barn i 0. - 3. klassetrin, der sammen med deres barn oplever lektierne i matematik som en kedelig, drilagtig eller uforståelig affære. Matematiklege giver en mere pædagogisk og i mange tilfælde mere meningsfyldt relation til matematik.
Virtual University of Pakistan grundades 2002 som ett statligt initiativ för att kunna erbjuda högre utbildning för alla som inte kunde flytta till en universitetsstad. Utbildningarna kombinerar föreläsningar via TV och webben samt diskussioner och inlämningsuppgifter på nätet. Studenterna är oftast yrkesarbetande med familj som bor i mindre städer och som inte kan delta i traditionell campusutbildning. Man kan studera hemma men de flesta har tillgång till ett nätverk av lärcentra (virtual campus) runt om i landet.
Utbildningarna är avgiftsbelagda men kursplan, schema och föreläsningarna läggs ut på en öppen portal (Open Courseware) och är tillgängliga för alla. Föreläsningarna har till och med Creative Commons licenser som betyder att de får kopieras och bearbetas så länge man anger källan, inte använder materialet i kommersiellt syfte och att man delar med sig av resultatet på lika villkor som originalet.
- The Virtual University, Pakistan’s first University based completely on modern Information and Communication Technologies, was established by the Government as a public sector, not-for-profit institution with a clear mission: to provide extremely affordable world class education to aspiring students all over the country. Using free-to-air satellite television broadcasts and the Internet, the Virtual University allows students to follow its rigorous programs regardless of their physical locations. It thus aims at alleviating the lack of capacity in the existing universities while simultaneously tackling the acute shortage of qualified professors in the country. By identifying the top Professors of the country, regardless of their institutional affiliations, and requesting them to develop and deliver hand-crafted courses, the Virtual University aims at providing the very best courses to not only its own students but also to students of all other universities in the country.
The Virtual University of Pakistan holds a Federal Charter, making its degrees recognized and accepted all over the country as well as overseas.
Lexim är en australiensisk lärplattform som ligger i molnet och det betyder att du inte behöver lagra den på egna servrar och alla uppdateringar sköts automatiskt. Du kan skapa kurser och lägga in material som i alla lärplattformar och du kan enkelt dra in filmer och öppna lärresurser i plattformen. Kurser och aktiviteter kan vara öppna eller slutna och du kan dölja kursmoment till det är dags att släppa in studenterna. Alla de vanligaste funktionerna är med som diskussionsgrupper, meddelandetjänst, quizzar, inlämningsuppgifter och kalendar.
Plattformen är gratis för upp till 100 studenter men vill du ha flera studenter, större lagringsutrymme och mer avancerade funktioner får du betala upp till 530 kr per månad. Inte en lösning för ett universitet men ett intressant alternativ för mindre skolor och enskilda kurser.
Många fall av plagiering beror till stor del på bristande kunskap hos studenten. I synnerhet råder det många missuppfattningar om nätbaserade resurser och det är viktigt att alla studenter lär sig spelreglerna.
En artikel i amerikanska Faculty Focus, An Assignment that Prevents Plagiarism, beskriver ett väldigt effektivt sätt att motverka plagiering som kan anpassas till vilket ämnesområde som helst. Studenterna fick först ta sig genom en kort nätbaserad kurs i plagiering och akademiskt skrivande. Sedan fick de en kort uppsats inom deras ämne som läraren hade skrivit. Uppsatsen hade bra struktur och många referenser från trovärdiga källor men innehöll 10 fall av plagiering. Studenternas uppgift var att upptäcka dessa och skriva om uppsatsen så att den var rätt. Dessutom fick de skriva en kort avslutning med referenser.
Genom att arbeta praktiskt på detta sätt fick studenterna en mycket tydligare förståelse för plagieringsfrågor och det blev en markant minskning av disciplinärenden efteråt.
- Student scores on the corrected essay—they had to identify and correct at least 70 percent of the plagiarized content and correct at least one example of each kind of plagiarism—indicated their understanding of plagiarism. They were able to identify it and make the necessary corrections. The authors also asked students for their perceptions of how well they understood plagiarism before and after the assignment. In the two years when the assignment was first used, 32 percent and 40 percent, respectively, rated their initial knowledge of plagiarism as good. That percentage jumped to 85 for both cohorts after they had completed the assignment.
Det finns ju enorma mängder öppna lärresurser (OER - Open Educational Resources) på nätet men det har inte varit så lätt att hitta rätt. Nu kommer flera tjänster som underlättar sökandet och hittar de bästa resurserna för dig och dina studenter.
En sådan tjänst heter Gooru. Den letar bara bland utbildningsmaterial och prioriterar resurser som andra lärare använder ofta. När du söker får du resultat i olika kategorier: filmer, webbsidor, interaktiva resurser (spel, simuleringar), tester, lektionsplaner, öppna kursböcker eller bildspel. Du kan själv lägga resurserna i egna samlingar (lektion, projekt, kurs) och även dela med dig av dina samlingar. Lärare kan skapa egna tester baserade på resurser de hittar i Gooru och det finns möjligheter förstås att skapa användarnätverk.
Eleverna som börjar läsa nu vid Ørestad Gymnasium i Köpenhamn kommer att ha all kurslitteratur på nätet, enligt en artikel hos DR P4 København, Få studenterhuen på uden at åbne en bog. Skolan satsar på att digitalisera alla läromedel och resurser inom 3 år. Digitaliseringen sker inte för att spara pengar men för att fokusera på den digitala kompetensen som kommer att krävas inom arbetsmarknaden framöver.
Genom digitalisering får eleverna möjlighet att lära sig om ett ämne på flera sätt: genom läsning, filmer, simuleringar, reflektion och diskussion. Enligt skolans rektor, Allan Kjær Andersen:
- Digitaliseringen giver ifølge rektoren mulighed for, at dem, der bedst kan lære ved at læse sig til det, de kan gøre det. Mens dem, der lærer mere ved at se eksempler på, hvordan et matematisk bevis bruges, for eksempel kan se det i et filmklip. Vi supplerer altså den traditionelle bog med andre former for kommunikation, hvor det auditive og visuelle spiller en væsentlig rolle, siger han.
Det här låter helt galet men nu finns det ett verktyg som kan spara datafiler på papper! Paperback omvandlar filer till komplicerade streckkodsbilder ungefär som väldigt komplexa QR-koder. På en sida A4 kan du lagra 0,5 Mb information om du kan skriva ut på en skrivare med hög upplösning.
Lösningen utvecklades mest som en rolig övning men det kan finnas tillämpningar på riktigt. Kanske inte för att lagra hela din hårddisk men för att lagra till exempel krypteringsnycklar eller annan säkerhetsinformation. Fördelen med papper är att det kan lagras i över 100 år - så länge du har utrustning då att läsa dessa koder!
Blackboard släpper inom det närmaste året sin första multiplattform produkt: xpLor, ett Learning Object Repository som integrerar till multipla plattformar (Blackboard, Angel, Moodle och Sakai till att börja med). Det är en molntjänst som ger lärare i dessa plattformar möjlighet att ladda upp sitt material med standarden IMS Common Cartridge (från hela kurser till mindre enheter) och göra dessa tillgängligt med CC licenser eller välja att göra dem privata. På samma sätt kan lärare också gå in och på en mycket detaljerad nivå söka efter material, hela kurser, del-kurser etc.
Detta är den första multiplattformsprodukten som Blackboard släpper efter flera uppmärksammade uppköpen av bland annat Moodlerooms. Förutom lärares egna material kommer det bland annat finnas material från Khan Academy från början.
Ännu en gratis, öppen nätbaserad kurs kommer nu igång och denna handlar om hälsoinformatik. Kursen heter Health Informatics Forum Massive Open Online Course (MOOC) och består av 20 avsnitt med inspelade föreläsningar, övningar och diskussioner. Kursen innehåller material från flera universitet: Columbia University, Duke University, Johns Hopkins University, Oregon Health and Science University och University of Alabama.
Kursen har just kommit igång och första avsnittet är nu tillgänglig. Det finns inga högskolepoäng som belöning på denna kurs men du kan få värdefull kunskap och ett internationellt kontaktnät inom området i stället.
Slovakien tar ett samlat grepp mot plagiering inom högre utbildning genom att satsa på ett nationellt system, enligt en artikel i University World News (A national system to prevent plagiarism is working). Sedan 2010 har alla uppsatser och avhandlingar vid landets 39 universitet och högskolor lämnats in till en nationell databas och plagieringskontroll. Idag finns det 214 000 uppsatser och avhandlingar i databasen.
Resultatet är en klar minskning av plagieringsfall eftersom alla avhandlingar kontrolleras på nationell nivå. Allmänheten kommer också åt avhandlingarna och kan eventuellt kontrollera misstänkta plagiatfall. Detta har lett till en markant minskning av plagiering i landet och, enligt artikeln, en kvalitetshöjning i uppsatserna. Libor Vozár, president i den slovakiska rektorskonferensen, säger:
- The launch of the system had mainly psychological effects – students are more responsible in writing their work and more careful in their use of resources.
Flera bibliotek erbjuder kreativa verkstäder där folk kan prova olika verktyg, skapa och samarbeta. En artikel i webbtidningen Spotlight, Maker spaces in libraries, beskriver hur Westport Public Library i Connecticut, USA, har startat en sådan verkstad (maker space) och har dessutom anställt en s. k. resident maker som håller i verkstaden, inspirerar och agerar som lärare/mentor/uppmuntrare. Stadsbor kan komma till biblioteket för att lära sig hur man använder ny teknik som en 3D-skrivare, starta egna projekt eller delta i pågående aktiviteter.
Enligt bibliotekarie Buffy Hamilton (läs mer i hennes blogg, The unquiet librarian): - I believe that makerspaces can provide students and teachers opportunities to exercise these elements of participatory learning and to form what James Gee calls affinity spaces, communities formed around passions and shared interests,” she said. “Tinkering, collaborative learning, play, conversations for learning, intergenerational learning, experimentation, inquiry, the act of creation, and problem solving–these are just some of the qualities that can happen in makerspaces and encourage participatory learning.
Titta på denna film om hur bibliotekets resident maker arbetar. Det finns flera filmer och mer information på bibliotekets sajt.
CC BY Open University http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/
Open University har tagit fram en bra guide till nya trender inom pedagogik som du kan fritt ladda ner. Guiden heter Innovating pedagogy 2012 och innehåller rapporter om nya former för undervisning, lärande och bedömning som används idag inom högre utbildning men som inte har fått så stor spridning än.
Rapporterna har följande rubriker (en del har jag svårt att översätta så de står här på engelska):
Det finns massor av kurslitteratur i ebokformat idag men Inquiretar ett steg till med konceptet. Inquire är en iPad app som gör interaktiva och intelligenta kursböcker. Den första boken är Campbell Biology, en standard kursbok för alla som läser biologi på högskolenivå.
Du läser boken precis som alla andra e-böcker; du kan markera viktiga delar, ta anteckningar, slå upp ord mm. Det som gör skillnad är att du kan ställa frågor till boken. Du kan be om en sammanfattning om ett visst ämne så får du en summering av det viktigaste i boken om just det ämne. Du kan be den jämföra olika begrepp och du får en tabell som visar likheter och skillnader. Du kan be om kopplingar mellan begrepp och en hel del mer.
Jag har skrivit flera gånger nu om Coursera, en plattform för gratis nätbaserade utbildningar från just nu 16 ledande universitet, främst i USA, som Stanford, Penn State, Princeton, Duke med flera. Denna satsning, tillsammans med andra liknande som EdX och Udacity, öppnar enorma möjligheter för livslångt lärande och alternativa utbildningsvägar för många som inte har möjligheten att studera på campus.
Engelska University of Northampton har nyligen lanserat sin nya studentportal - Facebook. Enligt en artikel på studentsajten The National Student (Northhampton University first to use Facebook as student portal) vill universitetet skapa en enkel kommunikationsplattform som alla är vana vid. Portalen kräver förstås inloggning men miljön är som övrigt i Facebook.
- Essentially, this makes perfect sense - why have several complicated, tired noticeboards or university websites, which regularly crash under the pressure of too many users, and are often very confusing, when you can have your friends, family and university all in on place? Internalising the university’s official documents and information onto Facebook immediately makes it less daunting for prospective and existing students to contact and find out information they may have otherwise been at a loss to find.