Att göra skärmklipp

Vill du kunna ta en bild av något som ligger på datorns skrivbord? Åsa Kronkvist (Högskolan i Kristianstad) visar hur du enkelt kan ta en bild och spara den i olika format. Kom bara ihåg att respektera upphovsrätten till det du kopierar. Nyttig kunskap på en minut!

Enkla men nyttiga IT-tips

De flesta av oss skulle kunna spara tid och frustration om vi bara kände till alla bra genvägar och finesser som finns i våra datorer och mobiler. Men om ingen talar om dem för dig så fortsätter du i gamla hjulspår.

Den här korta TED-föreläsning, 10 top time-saving tech tips, av David Pogue (New York Times teknikkorrespondent) ger flera nyttiga IT-tips som kan spara dig tid. Nästan hälften var okända för mig. Väl värt fem minuter ...

En MOOC om Moodle

Vill du lära dig mer om att undervisa med hjälp av lärplattformen Moodle finns det nu en öppen gratis MOOOC-utbildning, Moodle MOOC, som startar 1 juni. Kursen tar 4 veckor och består av självstudier, gruppdiskussioner, inspelade demonstrationer och synkrona aktiviteter. Kursen drivs av nätverket Integrating Technology for Active Lifelong Learning, som erbjuder många utbildningar i Moodle, och kursledaren är Nellie Deutsch.

Här får du ett smakprov:

Universitetskanslersämbetet utreder inaktiva studenter

Många studenter, i synnerhet på fristående kurser på distans, verkar inaktiva under flera veckor av en kurs. Men det är inte klart att de har hoppat av kursen bara för att de inte lämnar in sina uppgifter i tid. Det finns idag ingen tydlig definition på begreppet inaktiv student och därför utreder Univeristetskanslersämbetet denna komplicerade fråga. Läs mer.

Universitetskanslersämbetet har fått i uppdrag att utveckla uppföljningen av inaktiva studenter. Bakgrunden är att regeringen har uttalat att ersättning bara ska ges för studenter som aktivt deltar i studier. Begreppet inaktiva studenter är dock svårt att använda eftersom en student som inte tagit några poäng inte nödvändigtvis har varit inaktiv. Studenten kan mycket väl ha deltagit aktivt men inte klarat examinationen. Det finns även andra förhållanden och orsaker som kan förklara att studenten inte tar sina poäng, som inte har med inaktivitet att göra.

Eftersom faktisk aktivitetsgrad i dag inte går att mäta på nationell nivå fokuserar denna analys på de kursregistreringar där det inte finns några avklarade poäng inom två terminer. Under 00-talet har det varit en svagt ökande andel "nollpoängsresultat", men denna trend bröts höstterminen 2011 då andelen tagna poäng i stället ökade något. Det är stora skillnader i avklarade poäng beroende på studieform och studietyp. Det är framför allt studenter på fristående kurser på distans som inte tar poäng.

För att på ett bättre sätt kunna följa upp studenternas aktivitet kommer Universitetskanslersämbetet att i samarbete med lärosätena försöka att hitta en gemensam definition för vad vi ska räkna som en aktiv respektive inaktiv student och hur dessa ska kunna följas upp.

Läs rapporten: Studieaktivitet mätt i högskolepoäng

Lärarnas digital kompetens i fokus

  by TheRealDavidFrancis

Sverige har hög datortäthet i skolor men det behövs ett nytt lärarlyft för att se till att alla lärare har rätt digital kompetens för att kunna använda datorer på ett pedagogiskt sätt. Så skriver riksdagsmannen Betty Malmberg (M) i en debattartikel i Computer Sweden, Lärarnas it-kompetens måste också höjas. Datorer används mest som skrivmaskiner i skolan och det beror på att lärarnas fortbildning inte hänger med.

- Datorn ska vara en självklar och integrerad del av utbildningssystemet – ett medel för att nå målen. Skolan ska vara en modern och relevant arbetsplats där man arbetar medvetet med it i såväl ett pedagogiskt syfte som ett administrativt.

Det finns förstås många goda exempel i landet där kommuner satsar stort på att integrera IT i all undervisning men utvecklingen är ojämn. Det är viktigt att vidta åtgärdar för att se till att alla skolor och lärare kan dra nytta av möjligheterna med IT i skolan:

- Moderaterna föreslår därför ett Lärarlyft 3.0 som ska vara en fortbildning med fokus på it i klassrummet. Det syftar till att ge lärare evidensbaserade undervisningsverktyg som underlättas och möjliggörs av den digitala tekniken. Även skolverkets uppdrag om främjande av it-användning bör uppdateras och förstärkas.

Sophia - portal för öppna lärresurser

Sophia är en resursportal med cirka 28 0000 lektioner, föreläsningar och övningar från gymnasie- till universitetsnivå. Det finns material inom de flesta ämnesområden och majoriteten är märkta med Creative Commons licenser.

Varje lektion ger omfattande information om upphovsmannen, mål, innehåll, lämplig utbildningsnivå, användartips, licenstyp och nyckelord (taggar). Varje lektion ger möjlighet att ställa frågor till läraren som skapade verket. Dessutom kan man intyga att innehållet håller vetenskaplig kvalitet och bedöma det. En del lektioner innehåller lektionsplaner och övningar.

Sophia planerar att erbjuda även nätbaserade högskolekurser via ett antal lärosäten i USA mot avgift. Dessa ger ävan högskolepoäng men än så länge har inte denna möjlighet kommit igång.

Webinar om öppna lärresurser

Brittiska JISC står för ett webbseminarium om öppna lärresurser onsdag 8 maj 14.15. Målgruppen är lärare som vill ha ett överblick på vilka öppna resurser som finns idag och hur man kan använda dem i sin egen undervisning. Begreppen kommer att förklaras och man behöver inga särskilda förkunskaper inom området för att delta.

Seminariet är kostnadsfritt men registrering krävs. Sändningen sker via Blackboard Collaborate.

Läs mer
Anmälan

Videoanteckningar

Att titta på inspelade föreläsningar ingår i många kurser idag men när du vill skriva anteckningar måste du byta mellan olika program; från webbläsaren till Word till exempel. Video Notes är en ny tjänst som  låter dig titta på en föreläsning från YouTube, TED, Coursera eller EdX och anteckna samtidigt i samma webbfönster. Tjänsten skapar speciella sidor i Google Drive så alla dina anteckningar sparas automatiskt i Google Drive. Dessutom kan du dela dina anteckningar med kollegor och skapa gemensamma anteckningar från viktiga föreläsningar.

Här kommer en kort demofilm:

EU-kommissionen lanserar europeiskt MOOC-initiativ

EU-kommissionen lanserar nu ett europeiskt MOOC-initiativ, OpenupEd, som i början omfattar universitet i 11 länder, enligt ett pressmeddelande - EU-kommissionär Androulla Vassiliou välkomnar det första alleuropeiska initiativet för omfattande, öppna universitetskurser på nätet - MOOC.

- Partner i elva länder har gått samman för att lansera det första alleuropeiska initiativet för omfattande, öppna, nätbaserade kurser (Massive Open Online Courses – MOOC), med stöd av EU-kommissionen. MOOC är nätbaserade universitetskurser som gör det möjligt för människor att få tillgång till utbildning av god kvalitet hemifrån. Omkring 40 kurser, i en lång rad ämnen, kommer att tillhandahållas gratis på tolv olika språk. Initiativet leds av den europeiska sammanslutningen för distansuniversitet (European Association of Distance Teaching Universities – EADTU) och gäller främst öppna universitet. Partnerna är baserade i följande länder: Frankrike, Italien, Litauen, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Ryssland, Turkiet och Israel.

Det nya initiativet heter OpenupEd och här kommer kursutbudet att synas. Kurserna är gratis för alla och du får ett intyg efter att ha klarat alla moduler i kursen. Möjligheten kommer dock att finnas för studenter att omvandla dessa intyg till högskolepoäng mot avgift. 

- Kurser erbjuds i allt från matematik, ekonomi, e-kompetens, klimatförändring till kulturarv, företagens sociala ansvar, det moderna Mellanöstern, språk ochkreativt skrivande. Varje partner erbjuder kurser via en egen plattform och åtminstone på landets språk. För närvarande finns det kurser på partnernas elva språk, plus arabiska.

Tyvärr finns det inga nordiska universitet med i OpenupEd än så länge.

Khan Academy vill ha filmer om vård och hälsa

Khan Academy är ju världsberömd för sina korta filmer och övningar inom matte, fysik och kemi främst på gymnasienivå. Nu vill de även erbjuda utbildningsmaterial inom vård och hälsa och utlyser nu en tävling: MCAT Video Competition. Om du undervisar i just vård, medicin eller hälsa kan du spela in korta filmer som belyser viktiga begrepp och du kan vinna en resa till USA för att arbeta en vecka med Khan Academy och dina filmer kommer att ingå i deras material.

Materialet som ska tas fram ska fokusera på de förkunskaper som krävs av alla som ska söka sig till läkarutbildning enligt kriterierna i amerikanska MCAT2015 Foundational Concepts. För att vara med i tävlingen ska ta skapa 3 filmer som behandlar begrepp och färdigheter i MCAT samt skapa 10 frågor baserade på dina filmer.

Här kommer en introduktionsfilm:

Datorer finns i skolan men kompetensutveckling behövs

De flesta lärare i grundskolan och gymnasium har datorer och allt flera skolor har en dator per elev (en-till-en). Men en ny rapport från Skolverket menar att det finns stora kompetensbrister när det gäller att använda datorn som pedagogisk hjälpmedel. Många lärare behöver hjälp med att använda datorer för att stödja undervisningen och framför allt att kunna förebygga kränkningar på nätet.

- Vi ser en dramatisk ökning av antalet datorer men kunskapen om hur datorerna kan användas har inte hängt med. Behovet av kompetensutveckling är stort och här har kommuner och fristående skolor ett stort ansvar säger Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket.

Rapporten fokuserar på följande områden:

• Förbättrad tillgång till datorer
• Lärare vill ha kompetensutveckling
• Fortfarande låg it-användning i många ämnen
• Elever behöver bli bättre på källkritik
• Surfplattans intåg
• Egen dator allt vanligare

Läs artikeln hos Skolverket: Allt fler datorer i skolan men stort behov av kompetensutveckling.

Ladda ner rapporten: IT-användning och IT-kompetens i skolan.

Enkla tips för att skapa bättre nätkurser

Det vimlar ju av goda råd på nätet när det gäller nätbaserad utbildning. En artikel på bloggen Shift, 5 Simple (But Critical) Tips for Creating Better eLearning Courses, ger fem praktiska råd för alla som undervisar via nätet.

• Se till att din kurs har en tydlig layout och att de viktigaste funktionerna framhävs.
• Mindre är mer. Se till att kursens hemsida inte har för mycket information och för många funktioner. 
• Bra design är nyckeln. Utseende betyder mycket och skapar intryck direkt. Använd bilder och stimulerande rubriker för att väcka intresse och nyfikenhet.
• Nyttan för studenten. I stället för att beskriva en modul med meningar som "du kommer att lära dig ..." kan man i stället skriva till exempel "Har du någonsin undrat varför ...?" Fånga studentens uppmärksamhet.
• Flexibla, korta moduler är att föredra. Bryt ner uppgifterna i små moduler så att studenten känner att de kommer snabbare vidare.

Artikeln har även en länk till en gratis e-bok med flera tips, The 9 secrets of effective e-learning courses.

Bild: CC BY-NC-ND Some rights reserved by Jisc

Izzui - kurser via Facebook

Izzui är en tjänst för att skapa kurser med Facebook som plattform. På Izzuis Facebooksida hittar du det aktuella kursutbudet och du kan välja en kurs direkt. Vill du skapa en egen kurs och marknadsföra den via Izzui kan du börja lägga upp den i en egen enkel lärplattform och alla de vanliga Facebookfinesserna finns förstås med. Kurserna är oftast gratis men möjligheten finns att även ta betalt för en kurs.

Kurserna är oftast korta. Ibland handlar det mer om ett intressegrupp än en kurs. Innan du startar en kurs ser du hur många personer som har deltagit och vad de tyckte om kursen. Det är dessutom enkelt att ta kontakt med en deltagare och fråga dem direkt. Just nu finns det kurser på engelska, spanska, portugisiska, ryska, arabiska och flera språk lär komma. Kanske du kan skapa en kurs på svenska!

Skapa engagemang i nätbaserade kurser

Många nätbaserade kurser saknar bra gruppdynamik och bristen på detta ofta leder till avhopp. Följande film från australiensiska COFA-online vid University of New South Wales ger dig tips om hur du kan skapa mer dynamik och engagemang på nätet. Filmen ger exempel på hur du kan skapa en bra social miljö på nätet, hur du skapar engagemang hos studenterna, hur du motiverar studenter som inte vill delta och strategier för att skapa och behålla effektiv kollaboration.

Filmen är bara en av många i serien Learning to teach online som universitetet har på YouTube. Filmerna riktas främst mot universitetslärare men gäller förstås också för gymnasium och vuxenutbildning i stor utsträckning.

Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning

  by flickingerbrad (bilden har ingen koppling till forskningen i artikeln)

Metoden att skriva sig till läsning sprider sig i landets förskolor och skolor. Med hjälp av en surfplatta kan barn lära sig läsa och skriva snabbare än med traditionella metoder. Nu finns det forskningsresultat som bekräftar detta, nämligen en ny studie av Åke Grönlund (Örebro universitet) och Annika Agélii Genlott (Sollentuna kommun), Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested (Computers & Education April 2013).

Ett pressmeddelande i Forskning.se, Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning, beskriver hur barn i Sollentuna har fått skriva och läsa med hjälp av surfplattor. De lär sig hantera skriva i plattan mycket snabbare än de lär sig att skriva för hand och lär sig snabbt att skriva egna berättelser.

- Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund.

Barnen kommer förstås att lära sig att skriva för hand men eftersom de redan då kan läsa och skriva i datorn underlättas även den process. Barnen skriver och läser för varandra och får publicera sina texter och samarbetet mellan eleverna höjer förstås engagemanget.

Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor. Elever som inte läsa kan använda tekniken och få texter upplästa för sig och kan kommentera på andras texter. Barn som inte hade kunnat skriva en text med papper och penna kunde inkluderas. Forskarna ser också tecken på att samma metod skulle kunna användas i matematikundervisningen.

– Resultaten är uppmuntrande och viktiga, eftersom det finns behov av bättre metoder för att lära sig läsa och skriva bra. Andelen elever som lämnar grundskolan utan godkänt betyg i svenska, matematik och engelska ökar. Dessutom ökar skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor och elever,

Vägen mot en nationell e-bokslösning

För att låntagare enkelt ska kunna ta del av e-böcker och för att biblioteken ska slippa bygga egna lokala lösningar för e-boksdistribution, är Kungl. bibliotekets nationella katalog Libris en viktig byggsten i en sammanhållen lösning för tillhandahållande av e-böcker.

Idag publicerar Kungliga biblioteket (KB) en förstudie med fokus på ett sammanhållet och nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. Studien visar att det mest effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris, KB:s nationella katalog. För att få ett sammanhållet system att fungera fullt ut behövs dock en central organisation som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som agerar central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker å kommunernas och bibliotekens vägnar.

- Förmedlingen av e-böcker till bibliotekens lokala kataloger kan ske via Libris, antingen enbart eller parallellt med kommersiella alternativ, säger John Augustsson, projektledare KB, men om lösningen ska bli sammanhållen måste en central förhandlingspart finnas.

I och med KB:s pågående arbete med att ta fram ett nytt katalogsystem, finns stora möjligheter att även kunna integrera olika aktörer och medieleverantörer i det systemet. Libris skulle därmed utgöra grunden till den tekniska infrastruktur som behövs för en nationell lösning.

- Under förutsättning att SKL intar rollen som central förhandlingspart och KB får uppdraget med tillhörande medel, finns alla möjligheter att förverkliga en sammanhållen nationell lösning, avslutar Christina Jönsson Adrial, avdelningschef KB.

Klicka här för att läsa förstudien

Källa: Pressmeddelande på MyNewsdesk: Vägen mot en nationell e-bokslösning

Spelifiering i Moodle

Många lärare använder element från spelvärlden i sina kurser, t ex man kan förtjäna märken (badges) om man tar sig genom ett antal uppgifter. En ny film av Frederik Nevers, Gamify a Moodle course in under 20 minutes, visar hur du kan göra en kurs mer interaktiv och lägga till spelelement. Genom att dela ut dessa märken kan man motivera studenter att ta sig genom flera moment och kanske undersöka mer än de annars skulle göra. Filmen visar hur du kan skapa en kedja av aktiviteter där nästa aktivitet blir synlig bara när man har lyckats med den föregående.

Ett annat spelmoment är så kallade påskägg, ikoner som du kan lägga in lite var som helst i kursen och om man klickar på ikonen så kommer man till en annars osynlig uppgift. Detta kan också leda till ett nytt märke som belöning och kan väcka nyfikenhet och höja engagemanget i kursen. Filmen beskriver en kurs för skolelevr men samma märken och uppgifter kan säkert också fungera på högskolenivå.

Chromebook - dator utan program

  by Cajie

En billig dator utan program som inte behöver virusskydd och ger dig ett fönster mot webben. Det är principen bakom Googles Chromebook som har funnits i ett par år och nu säljs även i Sverige. En Chromebook ser ut som en vanlig bärbar dator men innehåller bara en webbläsare (Google Chrome förstås). Datorn startar direkt och du kan börja jobba inom några sekunder eftersom det inte finns en massa applikationer att starta. Du arbetar med webbapplikationer i stället för program på egen hårddisk, t ex skriva dokument i Google Docs. Eftersom du inte kan lagra filer på datorn och kan inte spara ner applikationer behöver inte datorn uppdateras och virusskydd blir onödig. Man har helt enkelt nästan ingenting i datorn.

Behöver du mer avancerade program och känner dig inte bekväm med att jobba helt på webben så är det kanske ingen bra lösning just nu men det kan bli intressant för skolor framöver och många skolor i utlandet har redan satsat på tekniken i stället för dyra bärbara datorer. Priset på en Chromebook kommer att ligga mellan 2300 - 3900 kr. Sedan får vi se.

Tommy Johansson har skrivit en bra artikel som sammanfattar för- och nackdelar med Chromebook,  Chromebook: Ska du köpa en dator med Chrome OS?

Framtidens arbetsplats är mobil

Arbetsplatsen och kontorstider tillhör snart det förflutna enligt en ny rapport, The future of work, av Richard Watson och Andrew Crosthwaite of Futures House Europe. Rapporten tittar på nyckelfaktorer som påverkar hur vi arbetar idag och ser tydliga trender för framtiden. Eftersom vi är så uppkopplade idag och kommer åt information varifrån som helst arbetar vi mer än någonsin, oftast utan betalning. Många personer arbetar flera timmar än de sover.

- As a result of the internet, new technologies, the huge increase in mobile or home working, part-time jobs and today’s ‘always on’, 24/7 culture, we found that most people now spend more time working than sleeping. In fact by 2015 around 40% of the total workforce will be mobile – because work is no longer where the office is.

Bland annat ser rapporten följande trender:

• Allt fler äldre som arbetar. Till 2050 kommer 50% av arbetskraften i Europa att vara över 65.
• Den nya generationen kommer inte att lockas av samma arbetsmetoder och organisationsmodeller som finns idag.
• Mobilitet. Redan 2015 är 40% av arbetskraften mobil, utan fasta arbetsplatser, och är helt beroende av mobila tekniker.
• Stort behov av ny arbetskraft genom invandring i både Europa och Nordamerika. 
• Fler kvinnor i ledningspositioner. Storföretag som tillhör Fortune 500 listan med tre eller flera kvinnliga direktörer visar klart bättre resultat än företag med en manlig styrelse.  

Läs en summering av rapporten i en artikel på DWPub, Is this the end of work as we know it? New white paper on Future of Work.

Bild: CC BY-NC-SA Some rights reserved by Vermin Inc

Upphovsrätt för bilder på nätet

Följande bild beskriver vad som gäller när du vill använda en bild du hittar på nätet. Bilden har tagits fram av Wikimedia Sverige och Lennart Guldbrandsson och tar dig steg för steg genom upphovsrättslagen och Creative Commons och vilka villkor som finns för återanvändning av bilder.
Läs även på Kristina Alexandersons blogg, Vad får du sprida på nätet? En enkel presentation av upphovsrätten för bilder!

Upphovsrätt_för_kulturarvsinstitutioner CC (by, sa) Wikimedia Commons author Hannibal (Lennart Guldbrandsson)

eBooks och eBucks

En ny gratis e-bok har publicerats av det Malmöbaserade projektet Media Evolution. Titeln är eBooks & eBucks – money, passion and change och det handlar om hur publiceringsbranschen har förändrats radikalt på grund av digitalisering. Idag finns det bra publiceringsverktyg som gör det möjligt för författare att skriva, paketera och marknadsföra en egen e-bok helt själv och produktionstiden kan handlar om veckor hellre än månader.

- eBooks & eBucks innehåller texter från några av våra medlemmar, bland andra Anders Mildner och Gleerups. Texterna varvas med intervjuer med svenska och internationella tankeledare som jobbar passionerat med nya modeller för digital publicering, marknadsföring och e-handel av böcker.

Boken finns både som e-bok eller i tryckt format.

• Ladda hem e-boken till din läsplatta här.
• Ladda hem boken som pdf här.

Skärm bättre än bok för äldre ögon

  by zandwacht

De flesta tror att man läser bättre på papper än på skärm men ny forskning visar att skärmläsning kan faktiskt bli bättre för ögonen. En ny studie från Gutenberg-universitetet i Mainz, Tyskland, visar att läsplattornas bakgrundsbelysning ger bättre kontrast och är skonsammare mot ögonen, i synnerhet för äldre ögon. Även om både yngre och äldre försökspersoner alla påstod att de blev trötta när de läste på skärm, visade experiment att den subjektiva bedömningen saknade grund. Yngre läsare läste lika bra på papper och på skärm medan de äldre läste bättre på skärm.

Läs mer i Computer Sweden, Läsplatta det rätta för gamla ögon

Subjective Impressions Do Not Mirror Online Reading Effort: Concurrent EEG-Eyetracking Evidence from the Reading of Books and Digital Media
Franziska Kretzschmar, Dominique Pleimling, Jana Hosemann, Stephan Füssel, Ina Bornkessel-Schlesewsky, Matthias Schlesewsky

Praktisk verktygsguide för lärare

  by jrhode

Idag finns det tusentals verktyg och appar som kan användas inom utbildning och varje lärare och student bör hitta sin egen verktygslåda. Men om man ska börja använda nätverktyg i undervisningen är det alltid bra med tips från erfarna lärare.

Bill Ferriter är en sådan erfaren lärare som har skrivit flera böcker om IT och lärande och skriver en utmärkt blogg, The Tempered Radical. Han har skrivit en Quick Guide to Web 2.0 Tools i form av ett Word-dokument som ligger i Dropbox. Du kan bara bokmärka sidan och när han ändrar dokumentet så ser du ändringarna direkt.

I guiden finns många kända och en del mindre kända verktyg uppdelade under följande kategorier: informationshantering, kollaborativ dialog, skriftlig kommunikation, bildkommunikation, kollaborativ problemlösning och övriga verktyg.

Poddradio om folkbildning

Folkbildningspodden är en ny poddradiokanal som kommer att sända regelbundna diskussioner och intervjuer kring folkbildning. Det första programmet släpptes 3 april:

- I första avsnittet ställer de frågor till Johan Orbe från SIFO som undersökt allmänhetens attityder till folkbildning, samt kommenterar Anna Morins intervju med forskaren Matilda Wiklund som studerat folkbildningen i media.

Syftet med initiativet är att ge studieförbundens verksamhet större plats i digitala medier och inspirera fler att sända poddradio. Bakom programmen står studieförbundens intresseorganisation Folkbildningsförbundet i samarbete med ABF, Folkuniversitetet, NBV och Studieförbundet Vuxenskolan.

Kommande program kommer att handla om, bland annat:

• Bilden av folkbildning i media och hos allmänheten
• Nyttan med folkbildning
• Folkbildningsutredningen
• Folkbildning i sociala medier
• Digitalt lärande
• Jämställdhet, tillgänglighet, jämlikhet

Källa: pressmeddelande i MyNewsdesk, Ny poddradio djupdyker i folkbildning.

Ukraina planerar nationell lärplattform

CC BY-SA Some rights reserved by Guillaume Speurt

Ukraina inför ett nationellt molnbaserad lärplattform och publiceringsportal för alla högstadieelever i landet (cirka 1,5 miljoner) enligt en artikel i The Journal, Ukraine Establishes Nationwide Learning Platform for 1.5 Million Students. Plattformen heter Trunity och förutom en lärplattform i molnet kommer skolorna att ha tillgång till kurslitteratur och möjlighet att publicera själv. Plattformen ger alla tillträde till hundratusentals lärresurser som e-böcker, artiklar, filmer och övningar och både studenter och lärare kan skapa egna resurser som kan användas av andra.

Detta ingår i ett större initiativ, Ukraine Open World National Project, med målet att skapa en nationell utbildningsstruktur för framtiden.

Läs mer i ett pressmeddelande från Trunity.

E-portfolio: ett verktyg för läkarstudenters lärande och professionella utveckling

Välkommen till eLunch om IKT: E-portfolio: ett verktyg för läkarstudenters lärande och professionella utveckling. Helen Setterud (lektor i medicin, inr. pedagogik vid Institutionen för läkarutbildning, Örebro universitet) pratar om hur de jobbar med e-portfolio som ett verktyg för läkarstudenters lärande och professionella utveckling.

När: Torsdag 25 april, kl. 12.15-13.00
Plats: Öppna webbsidan https://connect.sunet.se/elunchomikt/
Du kan gå in som Guest. Skriv gärna in lärosätets förkortning och ditt namn.

Syfte: Seminarieserien syftar till att inspirera dig som är intresserad av IKT i undervisningen, ge dig nya uppslag och idéer samt möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan lärare vid medverkande lärosäten.

Arrangör: Svenska användargruppen för Blackboard.