3 miljoner till projekt om appar och läs- och skrivsvårigheter

  by flickingerbrad

Appar används allt mer i skolan och idag finns det flera sådana som används med fördel för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. För att komma vidare i detta område krävs det mer forskning och nu har Idor Svensson, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet, fått 3 miljoner kronor av Wallenbergstiftelsen för projektet Alternativa stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott.

Enligt ett pressmeddelande från Linnéuniversitetet:

Projektet handlar om att studera om ett systematiskt och intensivt användande av appar kan förbättra läs- och skrivförmågan för elever med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter.

- Vi vill se om dessa alternativa verktyg kan underlätta och förbättra elevens skriftspråkliga förmåga och öka deras motivation för skolarbete, säger Idor Svensson.

Program för att stödja läs- och skrivförmågan brukar kallas alternativa verktyg. Under de senaste åren har det kommit mobiltelefoner, så kallade smarta telefoner, och läs/surfplattor som enkelt kan ladda hem olika program, så kallade appar. Dessa appar hanterar många av de alternativa verktyg som tidigare bara funnits till datorer eller som separat utrustning.

Priset för dessa appar är avsevärt billigare än de som finns till datorer och mycket enkla att använda. I praktiken innebär det att personer med läs- och skrivsvårigheter ständigt, via telefonen, kan ha med sig hjälpmedel som stödjer förmågan att ta till sig och förmedla text och därmed ökar möjligheten att ta del av samhällsprocessen på samma villkor som alla andra. Med andra ord, de kan klara sig på egen hand och inte vara beroende av andra när det gäller uppgifter som kräver att man läser eller skriver.

- Många lärare vittnar om hur effektivt det är att använda alternativa verktyg, inte minst för de som har ihållande svårigheter med att lära sig läsa och skriva, berättar Idor. Alternativa verktyg kan påverka läs- och skrivförmågan positivt och eleverna blir inte bara bättre på att läsa och skriva, motivationen för skriftspråkliga uppgifter ökar också. Detta kan i sin tur leda till att elevernas självbild förbättras när det gäller skolarbete överhuvudtaget. Emellertid finns få evidensbaserade studier som utforskat området och det är det som vi nu vill rätta till, avslutar han.