Karlstads universitet ger öppna kurser om tjänsteinnovation

Karlstads universitet erbjuder nu till hösten fyra öppna nätbaserade kurser inom tjänsteinnovation enligt ett pressmeddelande, Nya nätkurser med fokus på kvalitet och interaktion. Målgruppen är alla som är yrkesverksamma med intresse för tjänster, kundupplevelser och verksamhetsutveckling. Kurserna, som inte ger högskolepoäng, är öppna till alla men kräver anmälan. Kurslängden är 20 veckor och kräver 6-8 timmars arbete per vecka. Alla kurser inledas med ett fysiskt möte i Karlstad men sedan är allt nätbaserat med en blandning av inspelade föreläsningar samt praktiska studier och diskussion med lärarna i synkrona webbmöten.

Enligt Jörg Pareigis, lektor i företagsekonomi och forskare inom CTF Centrum för tjänsteforskning:
- Projektet har även som syfte att uppmuntra ett livslångt lärande. Kurserna är utformade för yrkesverksamma med intresse för företagsutveckling, kundupplevelse, marknadsföring, utveckling av affärsmodeller och tjänsteinnovation. De kommer i arbetstid motsvara mellan sex och åtta timmer i veckan, ca 20 procents fart. Vi tror att det är realistiskt och det är även den vanliga omfattningen för så kallade MOOC:s, massive online courses.

Kurserna, som startar i september/oktober, är redan öppna för anmälan:

• Making Sense of Service Logic
• Understanding Customer Experience
• Mastering Service Innovation 
• Crafting and Executing Service Strategies

Läs mer om kurserna och anmälan.

Kurserna ingår i ett projekt, use.it, som är ett samarbete mellan Handelshögskolan vid Karlstads universitet, CTF (Centrum för tjänsteforskning) och tre stora företag med stöd av KK-Stiftelsen.

Europeiska forskningsuniversitet skapar strategi kring e-lärande

E-lärande kan radikalt förändra undervisning och lärande inom högre utbildning i Europa. Det menar nätverket LERU (League of European Research Universities), ett nätverk av de 21 största forskningsuniversiteten i Europa (Lund är svensk representant), i en ny rapport som släpptes idag, Online Learning at Research-Intensive Universities. De betonar att lärosäten behöver utveckla en strategi för att fullt utnyttja digitaliseringens möjligheter

- LERU is convinced that online learning will play an important part in the future of teaching and learning at European universities. The new LERU paper emphasizes, however, that this will only be to the advantage of students, learners, and universities themselves if those universities take a strategic approach towards online learning, in their own institutions and with learners worldwide.

Framtidens högre utbildning kommer att bestå av en blandning mellan fysiska möten på campus och nätbaserade lärmiljöer. LERU vill visa vägen inom europeisk högre utbildning genom att ta fram policies för e-lärande, utveckla bra kvalitetssäkring, samarbeta kring lärresurser och skapa strategiska partnerskap. Dessutom betonas vikten av strategisk omvärldsbevakning för att vara med i utvecklingens framkant.

Läs mer i pressmeddelandet, Online learning at research-intensive universities needs a strategic approach.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Online Learning at Research-Intensive Universities

Framtidens vuxenutbildning

Konsultföretaget Kairos Future har i samarbetet med vuxenutbildningsorganisationen ViS (Vuxenutbuldning i Samverkan) tagit fram en studie om framtidens utmaningar för vuxenutbildning, Vuxenutbildning i framtiden. Studien konstaterar att vuxenutbildning kommer att ha en viktig roll i ett samhälle som genomgår stora strukturomvandlingar och rationaliseringar, till stor del drivna av digitalisering. Vi lever i en tid då man byter jobb och karriär med jämna mellanrum och det finns ett ständigt behov av korta flexibla utbildningar som hjälper oss att sadla om. Studien baseras delvis på en enkätundersökning av 5405 deltagare i vuxenutbildning, 436 lärare inom vuxenutbildning, samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer.

Syftet med studien är att undersöka vuxenutbildningen och det livslånga lärandet utifrån de krav som morgondagens samhälle ställer på utbildningsaktörer genom att:

• Kartlägga och analysera hur olika aktörer ser på vuxenutbildning i framtiden livslångt lärande
• Visa på omvärldsförändringar som kommer att ställa nya krav på utbildningssystemen och dess olika aktörer
• Presentera olika framtidsbilder av framtidens vuxenutbildning

Bland rapportens rekommendationer finns följande:

• Visa tydligt vuxenutbildningens nyckelroll i samhälssutveckling.
• Öka tempot. Flexiblare, kortare och mer anpassade kurser.
• Individuell utveckling är en stark motivationsfaktor för eleverna.
• Fokus på kompetensutveckling för lärare. Bra lärare är avgörande.
• Se till individens behov. Ytterligare differentiering av deltagarna.

Ladda ner rapporten (pdf-fil). Denna version är en sammanfattning, den riktiga rapporten är inte tillgänglig än.

Låna en drönare på biblioteket

Små fjärrstyrda helikoptrar eller drönare används allt oftare för att ta flygbilder och filmer från ovan. Universitetsbiblioteket vid University of South Florida lånar nu ut två drönare till lärare och studenter som behöver flygbilder till projektarbete mm enligt en artikel på nättidskriften Digital Trends, Forget books - Now you can check out drones from a Florida university library. En drönare kostar cirka $1000 och de som lånar får utbildning av bibliotekspersonalen och är sedan ansvariga för eventuella skador på utrustningen.

Titta på detta nyhetsinslag från ABC News.

EDEN konferens 2014 i retrospekt

Konferensen EDEN 2014 hölls i Zagreb, Kroatien 10-13 juni och samlade cirka 320 deltagare från hela världen för att diskutera det senaste inom nätbaserat lärande och distansutbildning. EDEN står för European Distance and E-learning Network och är en av de ledande organisationerna inom området. Årets tema var e-lärande på arbetsplatsen, hur IKT kan bidra till att koppla utbildning och arbete. Konferensen öppnades av Kroatiens president Ivo Josipović.

Tre nya EDEN fellowships delades ut, bland annat till Sveriges Ebba Ossiannilsson (Lunds universitet). Denna utmärkelse delas ut varje år till personer som har under flera år utmärkt sig internationellt inom området nätbaserat lärande och distansutbildning.

Till konferensens bästa forskningsartikel valdes den av Corrado Petrucco (University of Padua, Italien): Digital Storytelling as a Reflective Practice Tool in a Community of Professionals

Du kan läsa mer om konferensen via följande länkar:

• Alla presentationer från konferensens huvudtalare finns nu tillgängliga.
• Läs konferensens Book of abstracts.
• Du får en bra överblick på konferensen via en samlingssida i Eventifier med bilder, twittermeddelenden och bloggar.
• Torhild Slåttto (direktör, Fleksibel Utdanning Norge) har skrivit en intressant bloggpost, Kost-nytte med store fagkonferansar?
• Sharon Slade har skrivit många bloggposter med anteckningar från konferensen: ODLSharonSlade.
• Jag skrev några bloggposter om konferensen: EDEN 2014 - Up and running, Changing the culture of workplace learning - EDEN 2014 samt E-learning - the prism effect.

Lärplattformsinloggning med webbkamera

 by mrmayo

Ett intressant alternativ till lösenord är att logga in med ansiktsigenkänning. Moodle News skriver om hur man kan logga in i lärplattformen via en webbkamera: “Face-Pass” a facial recognition authentication concept for Moodle. Principen är att inloggningen aktiverar din webbkamera, tar en bild på dig och sedan analyserar den mot en lagrad profilbild. Om analysen stämmer släpps du in i plattformen, om inte blir du hänvisad till den vanliga inloggningen med lösenord.

En framtid utan krångliga lösenord hägrar!

Datainspektionen underkänner Malmös avtal med Google

 by Socialdemokrater

Den långa sagan om skolors användning av Google Apps for Education (GAFE) fortsätter med ett beslut av Datainspektionen som underkänner avtalet mellan Malmö stad och Google. Enligt en artikel i Computer Sweden, Rött ljus till Google i Malmös skolor, måste Malmö förhandla fram några ändringar i avtalet, annars får skolorna inte fortsätta att använda GAFE. Tjänsten används idag av cirka 60 000 elever och lärare i Malmö och flera andra städer i landet har liknande avtal. GAFE används som lärplattform av tusentals skolor i världen.

Enligt pressmeddelandet från Datainspektionen:

- Myndighetens kritik gäller framför allt avtalsvillkoren som reglerar hur Google får använda personuppgifterna som skolorna kommer att lagra i molntjänsten. Det är av "avgörande vikt att avtalsvillkoren är tydliga, uttömmande och inte lämnar öppet för olika tolkningsalternativ", skriver Datainspektionen i sitt beslut, men konstaterar att Malmös avtal på den punkten är både otydligt och svårbegripligt.

Malmö stad reagerade direkt och planerar att överklaga DIs beslut eftersom fallet blir prejudicerande för hela Skolsverige, enligt grundskoledirektör Anders Malmquist i Computer Sweden.

Läs Datainspektionens beslut (pdf-fil).

Norsk MOOC-utredning klar

Norska Kunnskapsdepartementet har idag publicerat rapporten MOOC til Norge - Nye digitale læringsformer i høyere utdanning som är en delrapport från MOOC-udvalget, en utredning om hur MOOC-utvecklingen påverkar norsk högre utbildning. Regeringen tillsatte utredningen 21 juni 2013 med uppgift att undersöka hur utbildningsmyndigheter och lärosäten ska förhålla sig till den snabba utvecklingen inom nätbaserad utbildning. Utredningen leds av professor Berit Kjeldstad (NTNU).

Rapporten menar att MOOC-utvecklingen är något som alla lärosäten bör förhålla sig till och följa. Rapporten innehåller följande huvudrekommendationer:

• En kraftig investering i digital kompetensutveckling för alla anställda inom högre utbildning.
• Etablering av en forskningsmiljö för kunskapsutveckling och överföring kopplade till lärandeanalys (Learning analytics).
• Satsning på en vidareutveckling av den nationella infrastrukturen för nätbaserat lärande och en ny infrastruktur för MOOCs i synnerhet.
• Närmare utredning om en gemensam nationell MOOC-plattform eller om alternativa lösningar finns.

- Dersom norske institusjoner skal kunne hevde seg i den økende konkurransen, er det en forutsetning at de har innovasjonsevne og kapasitet til å utnytte de mulighetene som MOOC gir. Utvalget mener at MOOC bør føre til endringer i hvordan institusjonene organiserer egen undervisning og gjennom det bidra til økt kvalitet og relevans i tilbudene.

Rapporten innehåller en grundlig analys om MOOCens bakgrund och global utveckling och sedan skriver om nyckelfrågor som modeller, interaktivitet, kvalitet, bedömning, upphovsrätt, öppenhet, koppling till arbetslivet samt ekonomiska och administrativa konsekvenser. Norge är därmed en av de första länderna i världen som har en utredning om MOOCs på nationell nivå beställd av regeringen.

Ladda ner hela rapporten som pdf-fil: MOOC til Norge. Nye digitale læringsformer i høyere utdanning

Unizin - universitet skapar gemensam molnplattform

Fyra stora amerikanska universitet har bildat ett konsortium, Inizin, för att skapa en gemensam infrastruktur i molnet: lärplattform, lagring av digitala resurser coh andra verktyg för lärande och administration. Unizin består av Colorado State University, Indiana University, University of Florida och University of Michigan men nya partner är välkomna och meningen är att konsortiet ska växa. Motiveringen är att underlätta samarbete mellan universiteten och för att skapa stordriftsfördelar. Det första steget i integreringen är en gemensam lärplattform i molnet och Unizin har valt Canvas. Genom detta kan lärosäten samarbeta smidigare genom gemensamma program, kurser eller projekt. Kopplat till detta finns en gemensam lagring av digitala lärresurser (video, audio, kursmaterial) och möjligheten att analysera studentdata (learning analytics).

- As educational content, software systems, and learner analytics become increasingly digital, it is important that universities have the ability to quickly grow and adapt. Unizin is a strategic move by universities to assert greater control and influence over the digital learning landscape than would otherwise be possible by any single institution.

Läs mer om Unizin i en artikel i tidskriften Inside Higher Education: Only on Canvas.

Lunds universitet lanserar 3 MOOCs

Lunds universitet lanserar nu tre öppna kurser (MOOCs) som börjar efter årsskiftet men är redan nu öppna för anmälan, enligt ett pressmeddelande: Lunds universitet + Coursera = Sveriges första MOOC:s. Lund är därmed det första svenska universitet som ger öppna kurser inom det stora MOOC-konsortiet Coursera som består av 110 lärosäten och andra organisationer. Kurserna är kostnadsfria och öppna för alla men ger inga högskolepoäng. Alla som klarar kursuppgifterna får ett intyg och det finns även möjlighet att få ett MVG-intyg (Statement of accomplishment with distinction) om du lämnar in extrauppgifter för bedömning.

- Tre kurser har efter förslag från fakulteterna valts ut och är nu redo att lanseras. De har förberetts under ett antal månader och i och med att Lunds universitet nu skrivit avtal med Coursera kan arbetet gå in i en ny fas. Från och med nu går det att se kursintroduktionerna och anmäla sig till kurserna.

• Introduction to European Business Law (5 jan 2015)
• Greening the Economy: Lessons and experiences from Scandinavia (19 jan 2015)
• Global Perspectives on Sexual and Reproductive Health and Rights (23 feb 2015)

Ny e-publicering om utbildningsvetenskap

Hur väl är nya digitala läromedel anpassade till våra kognitiva förmågor? Vilka färdigheter är viktigast för ett gott studieresultatet? Hur bör skolmatematiken vara för att passa tjejer bättre? Dessa och många fler frågor ställer sig ett 40-tal lundaforskare i en ny antologi om lärande, Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang, som du kan ladda ner gratis som e-bok. Boken speglar den utbildningsvetenskapliga forskningen vid Lunds universitet och innehåller 26 artiklar under övergripande rubriker som lärande, utbildning, framgångsvägar, utmanande normer, förutsättningar och inramningar. Antologin är en produkt av ett växande nätverk av forskare inom utbildningsvetenskap såväl inom Lunds universitet som vid andra lärosäten. Författarna ger ett brett perspektiv på ämnet eftersom nätverket representerar de flesta ämnesområden.

Sveriges bästa utbildningsbloggar - Flexspan på tredje plats!

 by foxypar4

PR-företaget Cision har tagit fram en topplista över de mest lästa och aktiva utbildningsbloggar i Sverige, Cision rankar: Bloggar inom utbildning och pedagogik. Kriterierna för undersökningen är följande:

- Bloggarnas placering i topplistan grundas på en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer och delning i sociala medier, Twitterföljare och Facebook-likes.

På första plats kom Skolverkets utmärkta Omvärldsblogg som skrivs av Stefan Pålsson. Mina två bloggar, Flexspan och Corridor of Uncertainty, kommer in på respektive tredje och fjärde plats. Att få in bägge mina bloggar på denna lista känns rätt bra måste jag erkänna och visar att de gör nytta. Cision publicerade sedan en intervju med mig om mitt bloggande under rubriken Jag kan påstå att bloggandet helt har förändrat min karriär.

Webinar om öppna lärresurser

Brittiska Association for Learning Technology (ALT) erbjuder ett intressant webbseminarium (webinar) om hur universitet och skolor kan skapa policies för öppna lärresurser (OER). Seminariet Institutional Open Education and OER Policies äger rum måndag 23 juni 13.30-14.15 (12.30 UK). Huvudtalarna är Paul Bacsich (Sero Counsulting) och Teresa Bird (Learning Technologist, University of Leicester). De kommer att presentera två olika perspektiv på OER policy och leda en diskussion om följande frågor:

• Varför ha en policy för OER?
• Hur förankrar man den hos lärarna?
• Vad kan en policy innehålla?
• Vad säger studenterna?
• Vilka erfarenheter finns?
• Framgångskriterier?

Seminariet är kostnadsfritt.
Mer information och anmälan.

Lärande arbetsplats

70:20:10 är ett mycket populärt begrepp i synnerhet inom företagsutbildning men har även konsekvenser för det formella utbildningssystemet. Det betyder att 70% av det vi lär oss sker genom det praktiska arbetet, genom att testa och prova sig fram, 20% lär vi oss genom att fråga eller få hjälp av andra och 10% kommer från formella utbildningar.

Denna korta film av Charles Jennings förklarar hur 70:20:10 fungerar i en organisation och varför så många går över till socialt lärande på jobbet via sociala medier, tillgång till nätresurser o s v. Det handlar om att skapa förutsättningar för det informella lärandet men man kan inte tro att det går att styra det.

- You’ll never get a learning organisation if you’re continually pushing content at people and expecting them to learn. Learning organisations only emerge once people, individuals, start to pull learning when they need it, where they need it, where it’s going to be most effective for them, and when they’ve got problems to solve. 

Hur kan vi tillämpa 70:20:10 inom utbildning? Läs David Hopkins bloggpost om detta.

Öppna läromedel för skolan

Även om många kursböcker är väldigt bra finns det alltid brister och informationen blir inaktuellt efter ett par år. Ett återkommande problem är att kursböcker tar flera år att uppdatera och i vissa fall ligger felaktig information kvar i många år. Dessutom saknar en del läromedel alternativa perspektiv och ofta ger bara den etablerade tolkningen. Här kan det vara bättre med kollaborativa läromedel där flera tolkningar kan ges och där uppdateringar kan ske snabbt.

Många lärare i världen skriver redan egna kursböcker och publicerar dem som öppna lärresurser på sajter som Wikibooks, som bygger på samma principer som Wikipedia. Nu har lärarnätverket Skollyftet startat ett projekt, Öppna läromedel, där lärare kan skapa gratis svenska läromedel på plattformen Wikibooks. Målet är att skapa öppna läromedel för alla skolämnen och årskurser genom att lärare, lärarstudenter och elever samarbetar och bygger upp ett gemensamt bibliotek i Wikibooks. Allt ska granskas kritiskt och fel ska rättas allt eftersom. Genom att alla bidrar till skrivprocessen kan man på köpet lära sig mer om källkritik, textskrivning och informationssökning. Dessutom får eleverna insikter i hur man samlar in och sammanfattar information.

Frågan är om man kan lita på sådana läromedel och svaret är förstås nej. Precis som med vanliga kursböcker ska du som lärare granska materialet kritiskt.

- Materialet är skrivet av bland annat verksamma lärare. Fel skrivs självfallet inte medvetet in — men nya rön tillkommer; perspektiv kanske inledningsvis saknas. Det här är frågor man borde ha med sig även när man läser ”vanlig kurslitteratur”. Men kanske gör man inte det i tillräcklig hög utsträckning. Att använda sig av ett material som detta, gör att det källkritiska perspektivet är med som grundförutsättning.

Läs en längre bloggpost med bakgrund om projektet på Skollyftet, Öppna läromedel – Läromedelsprojektet för alla av alla.

Myten om internetgenerationen

CC BY-SA Some rights reserved by Gideon Burton

Allt fler ifrågasätter schablonbilden av att dagens ungdomar är teknikkunniga, självsäkra och har en instinktiv förståelse för digitala medier. En ny avhandling av Sheila Zimic vid Mittuniversitetet, Internetgenerationen bit för bit, undersöker verkligheten bakom stereotypen.

- Avhandlingen ”Internetgenerationen bit för bit” ifrågasätter idén om en internetgeneration eller Generation Y och problematiserar det sätt genom vilket IT och IT-användare konstrueras i idén om internetgenerationen, så som den utrycks i exempelvis nationella styrdokument och forskning.

Avhandlingen menar att begreppet internetgeneration är i stort en önskebild som har skapats utan förankring i hur ungdomar egentligen förehåller sig till teknik. Enligt Sheila Zimic:

- Resultaten visar att idén om, internetgenerationen, utgår från marknadsekonomiska intressen som inte motsvarar ungdomarnas egna intressen av IT. Ungdomar uttrycker intressen som att använda IT till sin hobby, för att umgås, ha roligt och för att drömma sig bort. De uttrycker snarare en begränsning, att användning av vissa informationsteknologier är ett i raden av många krav som ställs på dem.

Läs avhandlingen: Internetgenerationen bit för bit

Källa: Pressmeddelande från Mittuniversitetet, Myten om ”Internetgenerationen”

Europas första mobila FabLab

Många menar att biblioteken ska erbjuda möjligheter att skapa, experimentera och leka med olika medier och prova nya tekniker. Dessa färdigheter ingår i begreppet digital kompetens. I Friesland (norra Nederländerna) har projektet FryskLab bland annat byggt om en biblioteksbuss till ett mobilt laboratorium för barn och ungdomar där de kan experimentera och skapa. Bussen är därmed Europas första mobila FabLab (Fabrication laboratory). Titta på den här introduktionsfilmen för att se hur konceptet fungerar.

Mobilen som konferensmikrofon

Ett problem på alla konferenser är när någon i publiken vill ställa en fråga men måste vänta på att någon springer fram med en mikrofon så att alla hör. Men nu kan man i stället låta deltagarna använda sina mobiler som mikrofoner. En ny tjänst, Crowd Mics, kan länka varje mobil till salens högtalare och arrangören kan aktivera den mobilanvändare som vill få ordet.

Dessutom kan alla texta in sina frågor och tjänsten även omfattar en omröstningsfunktion där publiken kan snabbt svara på flervalsfrågor. Tjänsten finns som app för både Apple och Android. Titta på denna korta reklamfilm om Crowd Mics.

Wikipedia i klassrummet

Sara Mörtsell

Att arbeta med Wikipedia i klassrummet är ett utmärkt sätt för elever att lära sig källkritik och skapa en förståelse för hur information skapas och tolkas. En intervju på Skolverkets sajt Kolla källan med Sara Mörtsell, utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige, Wikipedia i undervisningen, förklarar hur lärare och elever kan bidra till Wikipedia. Saras roll är att hjälpa lärare inom skola och högskola att se Wikipedia som en bra resurs i undervisningen och hon vill ha flera kontakter med skolor och högskolor framöver.

Att skriva en artikel i Wikipedia eller göra tillägg till befintliga sidor är en stor utmaning för både elever och läraren eftersom man måste ange pålitliga källor och ange dem på rätt sätt.

- Det är nödvändigt att ange källor till all information i Wikipedia så att uppgifterna kan bekräftas. Därför kan det vara ett bra sätt att träna källkritik att låta eleverna arbeta med Wikipedia.

Oftast skriver man inte nytt men klassen kan lära sig mycket genom att bevaka vissa sidor, undersöka historiken och titta på hur samma ämne behandlas på olika språk. För yngre elever finns det även Wikimini som följer samma principer som Wikipedia men skrivs av barn.

Läs intervjun med Sara Mörtsell.