Interaktiva medier och lärandemiljöer

  by Jason A. Howie

Hur påverkas skolan och barnens lärande av dagens interaktiva medier? En ny bok, Interaktiva medier och lärandemiljöer (Gleerups), beskriver hur dagens digitala medier kan berika skolan och lärande. Boken kombinerar ett forskningsperspektiv med praktiska exempel på tillämpning i klassrummet. Målgruppen är lärare som redan har tillgång till digitala verktyg men som inte har börjat använda dem i större utsträckning i sin undervisning.

- Interaktiva medier och lärandemiljöer består av 13 kapitel som utifrån olika tillämpningar, erfarenheter och exempel ger lärare och pedagoger idéer, begrepp och metoder för sin professionella utveckling. De olika kapitlen ska kunna fungera som inspiration, diskussionsunderlag eller utgångspunkter för vidare problematisering, i arbetslag, utbildning eller för en enskild pedagog.

Kapitelindelningen ser ut så här:

• Digitaliseringen av skolan
• Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande
• Digital kompetens - vad kan vi lära oss av ungarnas lärandemodeller?
• "Ven är du?" Om genus och makt i ungas kommunikation online.
• Spel och lärande.
• Kollaborativt lärande och sociala medier.
• Upplevelse, medskapande, digitala medier och religionsundervisning.
• Läs- och skrivfrämjande arbete i en interaktiv värld.
• Webbpublicering i undervisningen.
• En källkritisk ansats: att arbeta med källor, källkritik och internet.
• Multimodala fiktioner i litteraturundervisningen.
• Att lära sig läsa och skriva - i nutid och för framtid.

Bokens redaktörer är Elza Dunkels (docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet) och Simon Lindgren (professor i sociologi, Umeå universitet) och totalt 15 författare (inklusive mig) har skrivit kapitlen.

Läs ett smakprov från boken.

Modersmålsundervisning på distans

CC BY-NC-SA Some rights reserved by ialja

Barn med andra modersmål än svenska får ofta ingen undervisning i modersmålet på grund av brist på lärare. En tydlig lösning på problemet är att erbjuda undervisning på distans men just nu finns det juridiska hinder konstaterar Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) utbildningsberedning, i en debattartikel, Digitalt lärande kan stödja modersmålet.  Kravet är att lektionerna ska vara lärarledda och vi behöver tänka nytt och omdefiniera sådana begrepp.
 
- I ett läge när det saknas lärare behöver vi tänka nytt. Ett utvecklat digitalt lärande kan erbjuda stöd i udda språk även om det bara handlar om en enda elev i en landsbygdsskola. Självklart förutsätter det en nära samverkan med ämneslärarna och att eleven får det stöd som behövs både pedagogiskt och tekniskt. Detsamma gäller studiehandledning som är centralt för att nyanlända elever ska klara kunskapskraven. Genom exempelvis regional samverkan kan kommuner dela på den resurs som lärare i de aktuella språken utgör.

För att diskutera detta och andra digitaliseringsfrågor har SKL och regeringen samlat en bred grupp aktörer i ett Nationellt forum för skolans digitalisering.

Webinar om öppna lärresurser på mindre språk

EU-projektet LangOER, som ska främja undervisning och lärande på mindre språk samt minoritetsspråk genom utveckling av öppna lärresurser, arrangerar ett webinar fredag 19 september 14.00-15.00. Webinariet handlar om hur öppna lärresurser (OER - open educational resources) kan utvecklas på mindre språk, inklusive de nordiska språken.

Huvudfrågorna som ska diskuteras är:

• Hur ser det ut för öppna lärresurser på mindre och minoritetsspråk i Europa idag?
• Vilka projekt pågår inom området?
• Hur kan öppna lärresurser användas i språkundervisning?

Under webinariet kommer du att möta talare med lång erfarenhet av språkutbildning och öppna lärresurser: Kate Borthwick (University of Southampton, UK), Anna-Comas Quinn (Open University, UK) och Sylvi Vigmo (Göteborgs universitet). Jag kommer att vara moderator för sessionen.

Webinariet, som är kostnadsfritt, hålls via e-mötesverktyget Adobe Connect. 

• Läs mer om webinariet.
• Länk till registrering.

Vett och etikett på Twitter

  by shivalichopra

Twitter, precis som alla stora nätverk, har sina oskrivna regler för att undvika missförstånd, visa hänsyn och hålla ordning. Det är lätt att göra misstag och därmed irritera andra så det är bra för oss alla att påminnas om grundreglerna. Susanne Nilsson har därför skrivit en bra artikel som tar upp de vanligaste misstagen, Vett och etikett på Twitter.

- Jag vill börja med att säga att alla själva bestämmer hur de vill använda Twitter. Man behöver ju inte följa någon om man inte vill. Men det har också visat sig att det finns en hel del funderingar bland nyare användare om hur man borde göra, och har man ett företag så är det förstås ännu viktigare att inte irritera folk i onödan på grund av okunskap.

Bland de vanligaste irritationskällorna finns:

• Automatiska tjänster som publicerar på Twitter. Om allt du lägger ut på Facebook, Instagram m fl också dyker upp i Twitter kan det upplevas som irriterande spam.
• Inte för mycket om dig själv. Lagom är bäst.
• Sprid ut dina poster. Riv inte av 15 meddelanden i följd.
• För många hashtag i samma meddelande. Fokusera på rätt grupp i stället för att täcka alla.
• Svara på tilltal och tacka för hjälp.
• Lägg upp en bild på dig själv och skriva en profil. Ingen följer dig om du är anonym.

Läs artikeln för alla tips och råd.

Ny studie om avhopp på lärarutbildning

En ny studie vid Karlstads universitet har undersökt varför lärarstudenter hoppar av sina utbildningar, enligt en nyhet från universitetet, Brister i kommunikation bakom avhopp. Antalet studenter (både campus och distans) som hoppar av lärarutbildningen har ökat de senaste åren och syftet med studien var att undersöka närmare varför de valde att sluta eller göra uppehåll i sina studier.

Resultaten ligger i linje med många andra studier inom området, nämligen att studenter hoppar av på grund av personliga omständigheter t ex sjukdom, familjekris, nytt jobb osv. Men två viktiga faktorer kom fram tydligt: bristande studiemotivation och en dålig bild av vad högre utbildning innebär.

- Studenterna har också en dålig bild av vad högre utbildning innebär, som till exempel kraven som ställs på examination och närvaro. Den bilden blir ännu tydligare vid distansstudier, då en del studenter verkar uppfatta dessa studier som lättare än campusstudier när det i själva verket kan vara tvärtom. Det finns flera exempel på distansstudenter som försöker jobba heltid samtidigt.

Många yngre studenter har ingen tydlig bild av vad läraryrket innebär eftersom de har kommit direkt från skolan och bara inser svårigheterna när de kommer ut på praktik.

Studien föreslår flera åtgärdar, bland annat tydligare förhandsinformation om vad utbildningen kräver av studenten och vad läraryrket innebär, i synnerhet för dem som studerar på distans. Ett annat förslag är att lägga prakitkdelen (VFU) tidigare i utbildningen så att studenterna får klarhet om läraryrket så tidigt som möjligt. Bättre att hoppa av under det första året än efter tre år.

Ny rapport om digitala trender för bibliotek

CC BY Some rights reserved by NMC Horizon

NMC Horizon publicerar varje år rapporter för olika utbildningssektorer som analyserar de viktigaste trenderna inom IT och lärande och beskriver vilka utmaningar och möjligheter som aktörerna bör beakta. Nu kommer årets rapport om biblioteksutveckling, NMC Horizon Report 2014 - Library edition.

Rapporten består av tre delar. Den första beskriver och ger exempel på trender som främjar teknikutveckling och digitalisering inom de närmaste 5 åren. Del två beskriver utmaningar som kan eventuellt hindra utvecklingen. Del tre beskriver övergripande digitala trender som kommer att påverka bibliotekets verksamhet.

Rapporten har tagits fram av en expertgrupp med representanter från hela världen och har därför ett globalt perspektiv.

- The NMC Horizon Report: 2014 Library Edition, examines key trends, significant challenges, and emerging technologies for their potential impact on academic and research libraries worldwide. While there are many local factors affecting libraries, there are also issues that transcend regional boundaries and common questions; it was with these questions in mind that this report was created. The NMC Horizon Report: 2014 Library Edition was produced by the NMC in collaboration with University of Applied Sciences (HTW) Chur, Technische Informationsbibliothek (TIB) Hannover, and ETH-Bibliothek Zurich. To create the report, an international body of experts from library management, education, technology, and other fields was convened as a panel.

Referens
Johnson, L., Adams Becker, S., Estrada, V., and Freeman, A.
(2014). NMC Horizon Report: 2014 Library Edition. Austin, Texas: The New Media Consortium

Checklista för sociala medier

Bild: Skolverket

Sociala medier som Facebook, Twitter, Instagram, YouTube, Flickr m fl används flitigt i många skolor och högskolor för grupparbete, diskussion, lagring och delning. Många användare är tyvärr inte medvetna om vilka rättigheter dessa företag har med våra uppgifter och material eftersom ytterst få läser avtalsvillkoren.

Skolverkets utmärkta tjänst Kolla Källan har publicerat en kort och praktisk Checklista för sociala medier med nyckelfrågor du ska ställa innan du registrerar dig till en ny tjänst, i synnerhet om du ska använda den i undervisning.

- Hur används dina personuppgifter i sociala medier? Vad händer med det material du har publicerat? Kan du avsluta ditt medlemskonto? Skolverket har ställt samman en checklista med ett urval frågor som kan vara bra att ställa innan du börjar använda en tjänst, i skolan eller privat.

Här finns det goda råd och en del att fundera över. Även om du redan använder en tjänst kan guiden hjälpa dig att se över dina säkerhetsinställningar. Dina elever/studenter kan också ha stor nytta av att gå genom guiden.

Ladda ner checklistan som pdf-fil. 

Facebook inom högre utbildning - ny bok

  by smileham

Facebook används inom utbildning som arena för diskussion och för att skapa mer gruppdynamik. En ny bok, An Education in Facebook? Higher Education and the World's Largest Social Network, undersöker vad som händer när lärare och studenter möts i en kommersiell plattform och visar både goda och sämre exempel på praktik.

- An Education in Facebook? examines and critiques the role of Facebook in the evolving landscape of higher education. At times a mandated part of classroom use, at others an informal network for students, Facebook has become an inevitable component of college life, acting alternately as an advertising, recruitment and learning tool. But what happens when educators use a corporate product, which exists outside of the control of universities, to educate students?

Ett särskilt intressant kapitel har skrivits av Pernilla Josefsson (KTH) och Fredrik Hanell (Lunds univ) om hur viktigt det är att läraren har en tydlig yrkesroll i Facebookgrupper och inte försöker att kombinera arbete och fritid. Läraren bör inte bli vän med sina studenter men ska uppträda professionellt och förklara rollen i förväg. Författarna intervjuas om detta på KTH:s nyhetssida, Teachers risk role confusion on social media:

- When we implement these types of (social media) environments, our social roles are getting more intertwined; and it’s harder to distinguish the professional from the personal, the private from the professional. Some of the students assume that the teacher is there as a teacher, sticking to their role in the classroom; while others in the same group consider the teacher to be acting as a private person, expressing their own private thoughts, not as a teacher examining, or judging them, or informing them. At the same time, there are some teachers who find it difficult to separate the ‘teacher self’ from the ‘private self’.

Världens Bibliotek - tillgång till information nödvändig för utveckling

IFLA(International Federation of Library Associations and Institutions) har på sitt årliga möte (World Library and Information Congress) presenterat Lyon-deklarationen som uppmanar FN och dess medlemsstater att göra tillgång till information till en del av millenniemålen när de ska omförhandlas.

Enligt IFLA:s ordförande Sinikka Sipilä:.

- Tillgång till kunskap och information handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Bibliotek i hela världen bidrar till en hållbar utveckling varje dag. 

Stuart Hamilton, biträdande generalsekreterare i IFLA, har lett arbetet med att ta fram deklarationen:

- Deklarationen förklarar varför tillgång till information är avgörande för en hållbar utveckling och vi vill att politikerna ska läsa den innan de stiger på planet till förhandlingarna om de nya milleniemålen. När de kommer tillbaka ska de också minnas att det finns saker att göra hemma.

Svensk biblioteksförenings styrelse har beslutat att underteckna deklarationen. Redan nu har 125 organisationer skrivit under deklarationen.

Läs mer hos IFLA: Lyon Declaration on Access to Information and Development launched.

Källa: Pressmeddelande, Newsdesk: Världens bibliotek uppmanar FN att arbeta för allas tillgång till information

Presentationsteknik - vad du inte får säga

  by queensu

En artikel på sajten TNW, 10 things you should NEVER say during presentations, ger en lista över tio irriterande tabbar som man hör allt för ofta vid konferenser och föreläsningar. Här kommer tio saker du inte ska säga under en föreläsning:

• Be om ursäkt för att du är trött eller dåligt förberedd - gör ditt bästa, punkt!
• Får jag återkomma till din fråga? - Ta frågan nu!
• Kan ni höra mig längst bak? - Anta att tekniken fungera - tekniker ska finnas.
• Jag ser inte er. - Håll ögonkontakt även om du inte ser p g a belysning. Låtsas!
• Kan ni läsa denna bild? - Bildspel ska aldrig innehåll text som inte kan läses på avstånd.
• Jag läser texten för er. - Bildspel ska inte innehålla text, bara enstaka ord och stolpar.
• Stäng av era mobiler och datorer. - Helt orealistiskt idag. Du kan be dem sätta mobiler på ljudlöst men det är ditt jobb att fånga deras uppmärksamhet.
• Ni behöver inte anteckna, allt finns på nätet. - Bra att det finns på nätet men för många är det viktigt att anteckna.
• Jag svarar direkt på din fråga. - Svara inte direkt men upprepa frågan så alla vet vad den var.
• Jag ska hålla mig kort. - Detta betyder oftast en lång utläggning. Ge klart besked om hur lång tid du ska tala och målet.

Ytterligare en tabbe är att säga att du fortfarande har 20 bilder kvar när tiden är ute. Då har du inte förberett dig och får acceptera att tiden är ute denna gång. 

Håller du med? Fattas det några?

Skolforum 2014

  by Lärarnas Nyheter

Skolforum 2014 är en kombinerad mässa och konferens som hålls på Stockholmsmässan, Älvsjö, 27-28 oktober. Skolforum är Nordens största mötesplats för lärare, skolledare och skolutveckling och arrangeras av ett samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel. Här kan du träffa många inspirerande lärare, fritidspedagoger, forskare, utbildningsledare, elever och läromedelsproducenter som delar med sig av sina idéer genom föreläsningar, workshops och diskussionsmöten. Bland årets huvudtalare finns Andreas Schleicher, PISA-ansvarig på OECD, Anne Bamford, forskare och författare till boken WOW-factor och Maaike Hajer, känd för sitt arbete med språkutveckling. I år finns det även ett särskilt program för lärarstudenter med fokus på digitalisering, yrkesetiska frågor, introduktionsåret och möjligheten att träffa potentiella arbetsgivare.

Mer information om Skolforum (inkl anmälan).

SVT Skola

  by santinet

SVT lanserar nu SVT Skola, en webbplats som samlar alla kunskapsbaserade program på samma ställe. Här finns till exempel populära kunskapsprogram som Vetenskapens Värld, Mitt i Naturen, Kobra, Babel, Agenda och Debatt. Detta kas ses som komplement till UR:s utbud som redan finns via UR Play.

- Vi har märkt att många lärare vill använda SVT:s utbud i undervisningen. Samtidigt har de svårt att hitta programmen. Därför samlar vi våra kunskapsprogram på en plats på svt.se​, säger Karin Schmidt, kanalchef online SVT.

SVT vill gärna diskutera med lärare om tjänstens vidareutveckling och därför finns det nu en grupp på Facebook, SVT Skola.

PUL ett hinder i skolans digitalisering

  by flickingerbrad

Personuppgiftslagen bromsar den digitala utvecklingen i skolan och bör revideras enligt en debattartikel i Göteborgsposten (GP), Nyskapande skolteknik hindras av PUL. Allt fler skolor använder s. k. molntjänster som Google Apps for Education, Dropbox och Microsoft 365 med väldigt bra resultat men dessa tjänster anses bryta mot PUL enligt Datainspektionen. Författarna menar att PUL, som skrevs 1998, behöver anpassas till dagens verklighet. Elevernas integritet ska självklart skyddas men lagen grundar sig i en digital värld före sociala medier, molntjänster och utbyggt bredband.

- Men även lagen måste anpassas till dagens samhälle. I princip alla som i dag använder vanliga tjänster som Dropbox, Google Apps, Office 365 med flera utmanar dagens integritetsbegrepp enligt PUL. Det blir absurt när regler och verklighet står så långt ifrån varandra. Vi måste inse att integritet är ett flytande begrepp och våga erkänna att det förändrats efter det att PUL-lagen skrevs.

- Om vi verkligen vill flytta in skolan i det moderna samhället och överträffa de internationella mätningarnas måttstockar vad gäller lärande, kreativitet och problemlösning, måste lärare och elever få använda de möjligheter som finns! De ska inte behöva vara oroliga över att samtidigt bryta mot lagen.

Artikeln uppmanar utbildningsministern att ge frågan högsta prioritering efter valet.

Bok om IKT-pedagogens roll

CC BY-NC Some rights reserved by David Hopkins

IKT-pedagogen viktiga roll är sällan definierad och varierar mellan olika arbetsplatser. Även själva titeln varierar. Därför kan det vara intressant att läsa en e-bok som beskriver rollen, What is a learning technologist?, skriven av David Hopkins (Warwick Business School). Boken är baserad på egna reflektioner, praktiska erfarenheter och forskning och syftet är att skapa en tydligare bild om IKT-pedagogens roll i en modern skola eller högskola.

- David starts with some institutional definitions but then the opening chapters really give a flavour of the diversity of the tasks performed by learning Technologists; championing new learning technology, delivering staff training, one to one support etc.

Läs en recension av e-boken av Chris Rowell (därifrån kommer ovanstående citat).

Boken kostar endast €0,99 och kan hämtas från Amazon.

Hacka bibblan! - annorlunda bibliotekskonferens

Biblioteksnätverket Skaparbibblan ordna en kostnadsfri knytkonferens, Hacka bibblan, 24 september i Mölndal. Konferensen handlar om bibliotekets framtida roll som arena för skapande, s. k. makerspace, där allmänheten kan prova på ny teknik som 3D-skrivare och designverktyg för att skapa nya produkter, hantverk och konst. Begreppet knytkonferens betyder att konferensens innehåll bygger mycket på deltagarnas önskemål och input. Alla med erfarenheter av makerspace-konceptet får gärna bidra med egna inlägg via anmälningsblanketten.

- Under en dag pratar, bygger, tänker och hackar vi tillsammans. Hur kommer man igång med sin skaparbibbla? Vad gör man där - rent praktiskt? Hur kan man göra sitt bibliotek mer interaktivt?

Här ser du en kort film som visar hur man arbetar med konceptet Vaggeryds bibliotek.
Läs mer om konferensen.

SVERD-konferens 2014

SVERD (Svenska riksorganisationen för distansutbildning) ordnar sin årliga konferens 23 oktober i Stockholm. Årets gästtalare är:

• Lars Haikola (f. d. universitetskansler) - Högskolans kursutbud, MOOCs och examina
• Thomas Persson (ny generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan) - Om Yrkeshögskolans utmaningar inför 2020.
• Britten Månsson-Wallin (Generalsekreterare Folkbildningsrådet) - Om Folkbildningens flexibla lärande

Som avslutning på dagen delas ut årets Boldic Award, en utmärkelse som delas ut årligen till en person, ett projekt eller organisation som utvecklat distansutbildning och flexibelt lärande på ett innovativt sätt.

• Mer information och länk till anmälan.
• Lär det senaste numret av tidskriften SVERD-nytt

Histropedia - skapa interaktiva tidslinjer

Histropedia är ett nytt interaktivt verktyg för att skapa tidslinjer för att visualisera historiska perioder eller händelseförlopp. Du kan skapa en tidslinje för valfri period och väljer vilka händelser du vill lägga på tidslinjen med automatiska länkar till Wikipedia, bilder, litteraturförslag, musik, YouTube-filmer och Twitter. Varje punkt på tidslinjen kan därför innehålla länkar till en stor mängd information i olika format. Databasen har redan över 1,5 miljoner historiska händelser och om något saknas kan du skapa själv. Du kan förstås dela din tidslinjer med kollegor, studenter, projektgrupp eller hela världen.

Histropedia är fortfarande under utveckling och kan bara länkas till engelska Wikipediaartiklar men på sikt kommer den att omfatta alla 267 språk i Wikipedia. Läs mer i en artikel i den brittiska tidningen The Guardian, Histropedia – tool to visualise history unveiled at Wikimania, och titta på den här introduktionsfilm.

Öppna lärresurser på mindre språk

EU-projektet LangOER kartlägger användningen av öppna lärresurser (OER) i Europas mindre språk, inklusive de nordiska. Projektets första rapport har just kommit ut, Open Educational Resources (OER) in less used languages: a state of the art report, med en sammanställning av OER-satsningar i 23 språk.

Rapporten pekar på ett antal områden som bör utvecklas:

• Brist på övergripande nationella policies om öppna lärresurser och brist på investering.
• Kvalitetssäkring av OER-samlingar.
• Många samlingar är öppna i betydelse tillgänglig men ofta saknar öppen licensering (dvs Creative Commons).
• OER måste presenteras i sammanhang och kopplas till läroplaner mm. En samling resurser utan sammanhang räcker inte.
• Fler flerspråkiga samlingar borde utvecklas.
• Lärarnas engagemang i processen är avgörande.

Rapporten kommer att översättas till frisiska, grekiska, holländska, lettiska, litauiska, polska och svenska i september.

Ladda ner rapporten och bilagan som pdf-filer.

Bild som förklarar Creative Commons

Creative Commons Polen har gjort en utmärkt bild som förklarar skillnaderna mellan olika kombinationer av Creative Commons licenser på ett tydligt och användarvänligt sätt. De har lagt till ett antal nya ikoner som förklarar tydligare vad du får och inte får göra med CC-licenserade verk. Originalet är på polska men Digital Inspiration har översatt den till engelska. Se även Creative Commons Poland där du kan ladda ner bilden själv.

CC BY Creative Commons Polska, by Piotrek Chuchla

University of the People

University of the People (UoP) är ett globalt virtuellt universitet som akrediterades som universitet i våras. Målgruppen är alla som inte kommer in på traditionella universitet på grund av ekonomi, kultur eller platsbrist. Idag finns det alldeles för få universitet för att kunna hantera efterfrågan på högre utbildning och UoP erbjuder ett komplement som kan på sikt hjälpa flera att utbilda sig.

UoP erbjuder två program, datavetenskap och företagsekonomi, som är kanske de mest efterfrågade på arbetsmarknaden idag. Alla kurser är nätbaserade och använder endast öppna lärresurser så att studenterna slippa betala för dyra kursböcker. Studenterna grupperas i studiegrupper på cirka 20 personer och kurserna bygger på kollaborativt lärande, peerbedömning samt lärarledning. Det finns inga avgifter för att studera men du får betala $100 per examination. Om du läser ett helt program kostar det totalt cirka $4000, betydligt billigare än andra lärosäten. UoPs grundare, Shai Reshef, har just spelat in en TED-föreläsning om UoP (cirka 10 minuter), An ultra-low-cost college degree, som du ser nedan.

- Shai Reshef wants to democratize higher education. At University of the People, he runs a tuition-free online school that offers tuition-free college-level studies to students across the globe, offering bachelor's and associate's degrees in two specialized areas where the jobs are: computer science and business administration. The university, which is partnered with New York University and accredited by DETC, has admitted several thousand students from more than one hundred countries.

MOOC om praktisk kursdesign med IKT

EU-projektet Hands-on ICT lanserar nu den tredje upplagan av sin populära MOOC för lärare, Learning Design Studio for ICT-based Learning Activities. Kursen riktas mot lärare på alla utbildningsnivåer och tar dig steg för steg genom en kursdesignprocess där du arbetar med en egen kurs och kan få hjälp och återkoppling från alla andra lärare på kursen samt kursledarna.

Kursens innehåll beskrivs så här:

• A focus on the Learning Design Studio (LDS) approach, a design process to help educators design courses and learning activities. 
• Facilitators from several countries with expertise in Online Learning, Creativity and the Learning Design Studio who will work with participants to explore the potential of this learning method to introduce ICT in the teaching and learning processes. 
• The opportunity to observe, practice and learn with other educators about methods for peer review and peer mentoring. 
• The creation of practical artefacts that can be reused by educators in their actual classrooms or learning scenarios 
• The use of specific tools to support the process of learning design: ILDE, Learning Designer and ODS

Kursen börjar 27 oktober och tar 5 veckor att gå genom. Den kommer att ges på 6 språk: engelska, spanska, katalanska, grekiska, slovenska och franska. Läs mer om kursen och projektet på Hands-on ICTs webbplats. Du kan anmäla dig till kursen redan nu.

Här ser du en videosammanfattning av kursen.

Webbaserad kurs i bedömning och betygssättning

  by  __o__ 

Skolverket, i samarbete med Karlstads universitet, ger nu till hösten den tredje upplagan av en öppen nätkurs om bedömning och betygssättning. Kursen riktar sig till alla lärare inom den obligatoriska skolan samt gymnasium och vuxenutbildning. Det finns två versioner av kursen: den ena riktar sig mot lärare och skolledare i årskurs 4–6 (kursen börjar februari 2015), och den andra mot lärare och skolledare i årskurs 7–9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen (kursen börjar oktober 2014).

- Kursen som är framtagen tillsammans med Karlstad universitet med professor Christian Lundahl som vetenskaplig ledare, motsvarar en studietid på ca 30-40 timmar. Den innehåller teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som du genomför i din praktik. Kursen består av 6 moduler som inkluderar frågor, reflektioner och självvärderingar. Den webbaserade kursen fungerar likväl från din dator som från din surfplatta eller smarta telefon. Efter avslutad kurs erhålls ett intyg från Karlstad universitet.

Läs mer om kurserna hos Skolverket.