”Dags att ifrågasätta den akademiska texten”

Bild: Emma Skerfe 

Akademiska texter följer givna regler och är inte speciellt lättillgängliga för läsare utan forskningsbakgrund. I många fall når forskaren inte ut med sina resultat för att läsarna inte förstår. Det menar Jenny Helin, forskare vid Högskolan i Jönköping, i en debattartikel på ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning) med titeln Dags att ifrågasätta den akademiska texten.

Meningen med en text är att kommunicera med målgruppen men de flesta avhandlingar skrivs på ett opersonligt och oengagerat sätt som leder till att läsaren tappar intresse. Man får ingen känsla för den kreativa processen som ligger bakom texten och alla idéer och nya möjligheter som forskningen kan leda fram till. Jenny menar att många akademiska texter är "döda" och får inte den uppmärksamhet som forskningen förtjänar. Skrivprocessen ska lyftas fram och vi kanske bör hitta andra sätt att redovisa än den traditionella avhandlingen.

- Här har vi en outnyttjad potential. För när vi ser skrivandet som en skapelseprocess – av människor för människor – handlar det inte längre om att neutralt porträttera det som är. I stället bjuder vi in läsaren att tänka i termer av vad som kan bli. Då kan forskningen verkligen få genomslag.

Ny film: Så funkar Creative Commons

Hur kan jag dela med mig av mina bilder, filmer och annan undervisningsmaterial på ett tydligt och säkert sätt? Creative Commons bygger på upphovsrätten och tydliggör vad man få göra med ett verk (t ex kopiera, bearbeta, använda kommersiellt - eller inte). Denna film har skapats av Kristina Alexanderson (.SE, Webbstjärnan), en av Sveriges främsta experter inom området. Den förklarar begreppen på drygt 8 minuter med hjälp av roliga teckningar.

- I filmen berättar jag hur Creative Commons-licenssystemet fungerar samtidigt som Jesper Wallerborg illustrerar och Göran Torén filmar. Resultatet är en enkel, pedagogisk film som ger en grundläggande introduktion till Creative Commons på svenska. Min förhoppning är att detta utbildningsmaterial kommer att användas i många klassrum.

Se filmen och mer information på .SE, Film: Så funkar Creative Commons.

IT-ministern vill höja nivån på IT i skolan

  by  BarbaraLN

Sverige brukar nämnas bland världens mest avancerade IT länder men inte när det handlar om IT inom utbildning. Elever och studenter är uppkopplade nästan dygnet runt men i klassrummet får de ofta avstå. IT-ministern Anna-Karin Hatt (C) och Ulrika Carlsson (C) skriver i en debattartikel i GP, Vi måste höja nivån för IT i skolan, att det behövs en samordnad satsning på pedagogisk tillämpning av IT i landets skolor.

Även om det finns många bra initiativ inom svensk utbildning finns det många skolor som inte har kommit igång på riktigt och att Sverige halkar efter internationellt. Framtidens arbetsmarknad kräver digital kompetens och våra skolor måste se till att eleverna lär sig nyckelfärdigheter som informationssökning och källkritik.

- Nu ser vi dessutom hur andra länder satsar för att komma ikapp och gå om oss. Om vi ska vara säkra på att våra företag ska kunna få tillgång till tillräckligt mycket kompetent arbetskraft i framtiden och om våra barn ska kunna bli väl förberedda för den allt mer globaliserade arbetsmarknaden, då behöver vi en skola som är anpassad efter och tar vara på de nya förutsättningar som den moderna tekniken ger.

En-till-en i Peru

  by  One Laptop per Child

En dator per elev börjar sprida sig i Sverige men det finns flera länder i världen som har längre erfarenhet av detta. Uruguay var först i världen med en-till-en i hela landet tack vare det globala initiativet One laptop per child. Ett annat land i framkanten är Peru och nu kommer en studie som utvärderar initiativet så långt. Detta beskrivs i en artikel på Världsbankens blogg om IT och lärande, EduTech, Evaluating One Laptop Per Child (OLPC) in Peru. Studien har gjorts av Inter-American Development Bank (IDB) och heter Technology and Child Development: Evidence from One Laptop per Child Program in Peru.

Studien konstaterar att programmet har ökat den digitala kompetensen och gett många möjlighet att använda nätet men det finns inget bevis för att elevernas testresultat har förbättrats. Detta ger upphov till en stor debatt om att datorer inte leder till bättre resultat än traditionell undervisning men artikeln i EduTech gräver lite djupare.

Ett stort problem med många en-till-en initiativ är att de delar ut datorer utan att lärarna har fått möjlighet att tänka genom hur datorerna ska användas och hur datorer kan främja lärande. Om man bara delar ut datorer utan att först se över pedagogiken kommer inga signifikanta förbättringar att ske. Om lärarna inte får kompetensutveckling och möjlighet att anpassa sin undervisning kommer de att fortsätta att undervisa som vanligt och datorerna blir inte utnyttjade på bästa sätt. En annan invändning är själva testerna. Om man fortsätter att testa traditionellt, baserat på traditionell undervisning, kommer inte datorer att leda till någon förbättring. Det är inte datorer som gör skillnaden; det krävs ny pedagogik och nya sätt att se på utbildning.

- Around the world, expecting the introduction of ICTs alone -- no matter whether the shiny devices are lined up in rooms in computer rooms added on to schools or (to borrow a particularly colorful metaphor) dropped from helicopters into remote communities -- to help bring about transformative, cost effective improvements in student learning while at the same time continuing with a business as usual approach to other aspects of the educational experience usually proves to be, well, a less than optimal way of going about things.

Blackboard ger sig in i opensource

Lärplattformsjätten Blackboard ska börja erbjuda stöd för öppna lärplattformar som Moodle och Sakai. Blackboard är världens största kommersiell lärplattform men nu expanderar de genom att köpa upp två viktiga företag som arbetar med öppna plattformar (med öppen källkod, open source), nämligen Moodlerooms och NetSpot. En ny division byggs, Blackboard Education Open Source Services, med syftet att erbjuda support till universitet och skolor som använder öppna plattformar som Moodle och Sakai. I stället för att se de öppna plattformarna som konkurrenter kommer Blackboard nu att hjälpa kunder att sköta sina öppna plattformar.

Läs mer i en artikel i Campus Technology, Blackboard buys out Moodlerooms, NetSpot.
Också en intervju med Blackboard Learn President Ray Henderson.

Varför öppen utbildning?

Det amerikanska utbildningsdepartementet, Creative Commons och Open Society Institute vill främja användningen av öppna digitala lärresurser i landet genom att utlysa en tävling för lärare: Why Open Education Matters. Lärare från alla utbildningsområden uppmuntras producera korta filmer som förklarar fördelarna med att dela med sig av sitt undervisningsmaterial. Vinnaren ska få $25 000 och det finns även $5000 som andra pris och $1000 som tredje pris.

Syftet med tävlingen är att:
 - explain the use and promise of free, high-quality open educational resources and describe the benefits and opportunities these materials create for teachers, students and schools. 

Som startskott till tävlingen har utbildningsministern Arne Duncan spelat in den här introduktionsfilmen:



Läs även en artikel från New York Times: Open Resources: Transforming the Way Knowledge Is Spread.

Norge kan bli först i Europa med strömmande böcker

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Dave Schumaker

Norska förlag och författare har kommit överens om ett avtal som kan leda till en tjänst som Spotify fast för e-böcker. En artikel i tidningen Dagbladet, Nå kommer «Bok-Spotify», skriver att avtalet betyder att marknaden är nu öppen för externa parter att erbjuda strömmande e-böcker för en fast månadskostnad. Avtalet gäller böcker som inte längre säljs med fast pris i affärerna.

Enligt grundaren av e-boksdistributör Emviem, Anders Storbråten:
- Strømming av ebøker er noe vi har tenkt på i lang tid, men rettighetsspørsmålene har stått i veien. Vi har ikke tilgang til bøkene nå, men så lenge vi kan inngå en avtale med forlagene bør det ikke lang tid før en slik tjeneste kan være på plass.

Man räknar med att den första strömmande e-boktjänsten kommer igång i Norge mot slutet av året och att flera spekulanter finns. Vi får se om Sverige kan hänga med i utvecklingen.

Gör din egen webb-TV show

Har du drömt om att ha din egen TV show? Nu är det möjligt med ett gratis verktyg som heter Vokle. Det är enkelt att skapa en egen kanal, koppla in webbkamera och headset och du kan börja direktsända. Du kan bjuda in kollegor eller studenter att delta i din sändning och de kan vara med i bild och ljud eller bara via chatt. Sändningen spelas in och kan ses i efterhand. Du kunde även använda tjänsten bara för att spela in en kort föreläsning som studenter eller kollegor kan se i efterhand.

Going Live on Vokle from VOKLE on Vimeo.

Webbseminarium - forskning och sociala medier

Blekinge Tekniska Högskola arrangerade ett webbseminarium onsdag 21 mars kring temat sociala medier och forskning. Niklas Lavesson, samordnare av forskningsutbildning vid BTH, föreläste om hur sociala medier används inom forskning idag och vilka nya möjligheter som öppnar sig som resultat.

- Docent Niklas Lavesson, Coordinator of research education at Blekinge Institute of Technology will talk about the benefit of social media in research in our next Research cafe. The semantic web and the social media provide a platform for storing structured digital information and sharing data between interested parties across the Internet. From a researcher's point of view, this development presents opportunities such as a wealth of information that can be explored to gain knowledge, collaborative tools for supporting international research projects, and new venues for disseminating or discussing the state-of-the-art. The new platform also brings challenges in the form of ethical issues, the need for adaptation of laws and regulations, and the problem of how to verify the validity of linked open data. 

Se den inspelade sändningen

Epprobate - kvalitet i e-lärande

Epprobate (från latinets approbare, godkänna) är den första internationella kvalitetsmärkningen för digitalt kursmaterial. Den lanseras denna vecka (21 mars) i Bryssel och idén är att bygga upp  ett internationellt erkänt kvalitetsmärke inom e-lärande. Epprobate är idag representerade i 33 länder, med såväl pedagogiska som tekniska experter inom ett flertal språk.

Enligt webbplatsen syftar Epprobate till att:

• fokusera på kvalitetsmärkning för digitalt kursmaterial
• öka acceptansen av e-lärande kursmaterial genom att tillhandahålla en internationell kvalitetsmärkning
• underlätta processer och skapa samförstånd kring betydelsen av kvalitet för digitalt kursmaterial och bedömning
• skapa ett internationellt nätverk av granskare (pedagogiska experter, områdesexperter, kursmaterialutvecklare) och nationella partnerorganisationer.

Vill du veta mer kan du fråga Epprobates svenska representant, Ebba Ossiannilsson.

Global konferens, dygnet runt

Årets upplaga av den innovativa konferensen om IT och lärande, Follow the Sun 2012, äger rum 27-30 mars. Konferensen är gratis och öppen för alla och pågår i två dygn med föreläsningar och diskussioner dygnet runt. Konferensen arrangeras av 3 universitet på var sin kontinent, University of Leicester (England), University of Southern Queensland (Australien) och Athabasca University (Kanada). Konferensen börjar i Australien som sedan lämnar över till England sedan vidare till Kanada innan Australien tar vid på dag 2. Konferensens seminarier sänds via Blackboard Collaborate (du behöver inte ladda ner något i förväg men behöver headset eller högtalare) och kommer även att använda Second Life som mötesplats.

• Se programmet.
• Anmäl dig till konferensen.

IT och lärande - Singapore visar vägen

Singapore nämns ofta som ett mönsterland när det gäller utbildning och de brukar finnas längst uppe i olika undersökningar som PISA. Här kommer en kort film från Edutopia som visar hur IT integreras i Singapores skolor som ett naturligt inslag i all undervisning.

Encyclopedia Britannica trycks inte mer

Kanske världens mest kända referensverk, Encyclopedia Britannica, kommer inte ut i bokform längre. Efter 244 år kommer 2010 års upplaga att vara den sista tryckta versionen av encyklopedin och framöver finns den bara tillgänglig via nätet. Den sista bokversionen består av 32 band och väger cirka 60 kg och bara cirka 8000 ex har sålts.

Encyclopedia Britannica har hög trovärdighet i konkurrens med t ex Wikipedia och nätversionen kommer även i fortsättning att betona vetenskaplig kvalitet kombinerat med speciallösningar för skolor i form av både referensmaterial men också undervisningsmaterial, simuleringar och spel.

Läs mer
New York Times: After 244 Years, Encyclopaedia Britannica Stops the Presses
Tech Crunch: Encyclopedia Britannica Consigns Print Edition To History

 

TED-Ed ger bra lärare möjlighet att nå global publik

TED talks har blivit en global fenomen med korta, inspirerande föredrag av världens bästa talare som du kan se när du vill på datorn, surfplattan eller mobilen. Nu satsar TED på utbildning genom ett nytt koncept, TED-Ed. De vill ha bra korta lektioner eller inspirerande tankeställare från lärare över hela världen. Du spelar in ditt bidrag själv och skickar in den till TED. TED vill också koppla in animatörer och designers från hela världen som kan lägga till grafik och animeringar till din lektion och resultatet blir en bra lektion med bra, förklarande grafik.

Allt läggs ut på TEDs nya TED-Ed kanal på YouTube. Här ser du en introduktionsfilm.

Öppen kurs - Lära seniorer om nätet

Sveriges första kurs via Peer 2 Peer University kommer nu igång. Kursen heter Lära seniorer om nätet och är en pilotkurs för att prova P2PUs framgångsrika modell för gratis öppen studentdriven utbildning i Sverige. Kursen är kort, bara 1-2 veckor och är riktad mot alla som vill hjälpa seniorer att komma igång på nätet, i enlighet med projektet Digidels ambitioner.

- Hur kan vi hjälpa seniorer att komma igång med internet? Tillsammans diskuterar vi seniorers behov, vad som behövs för att komma igång och motivation för att bli digitalt delaktig i dagens internetsamhälle. Kursen blandar diskussioner mellan teknik och pedagogik.

Kursen är gratis och drivs helt ideellt. Du kan anmäla dig redan idag. Du får inga högskolepoäng men du får ett intyg att du har fullföljt kursen och lämnat in alla uppgifter.

Ny rapport om studenters studiemönster

Högskoleverket har publicerat en ny studie om studenters studiemönster sedan 1978: Studenternas studiemönster och totala studietider. Bland annat visar rapporten att det är främst kvinnor som återvänder till högskolestudier för nya eller kompletterande studier senare i livet, oftast i form av distansutbildningar. Män å andra sidan brukar studera under en sammanhängande period.

- I denna rapport beskriver vi studiemönstret bland studenter i den svenska högskolan — under en lång uppföljningsperiod. Undersökningen avser främst i vilken omfattning studenterna har återkommit till högskolan för nya studier efter en avslutad studieperiod, hur långa dessa studieperioder varit och vad detta har inneburit för studenternas totala studietider, mätt i antal registreringsterminer. Undersökningen visar också studietidernas betydelse för examensfrekvenser.

Läs mer hos Högskoleverket.

Lärarförbundet kräver satsningar inom IT och skolan

  by  BarbaraLN

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén kritiserar utbildningsministern Jan Björklunds ointresse för IT i skolan i en artikel i Computer Sweden, "Svenska skolan ligger långt efter". När så många länder i världen, inklusive våra grannländer i Norden, satsar stort på digital kompetens och vikten av att våra barn ska lära sig de färdigheter som krävs i framtidens arbetsmarknad, är det anmärkningsvärt att Sverige inte agerar alls i frågan. Eva-Lis Sirén anser att Sverige halkar långt efter i frågan trots att vi har alla förutsättningar. I stället för en övergripande och inspirerande nationell strategi delegeras ansvaret ner till eldsjälar i kommunerna.

– Att en del kommuner har börjat satsa på projekt där varje elev ska få en dator beror enligt Eva-Lis Sirén på att de kommunerna har enskilda eldsjälar som driver projekten. Hon menar att det är utbildningsministern som ska vara eldsjälen som driver på så att alla kommuner och skolor går åt samma håll.

I många skolor har inte lärarna egna datorer, en situation som inte uppstår i andra branscher. För att nå upp till EUs krav på digital kompetens (en av 8 kärnfrågor för framtiden) måste eleverna få tillgång till modern teknik som en integrerad del av undervisnigen. Lärarförbundet vill se mycket bättre samordning mellan staten och kommunerna i frågan men lägger skulden för dagens problem tydligt på utbildningsministern.

- Både moderater och socialdemokrater tycker att den här frågan är viktig, därför är det så djupt beklagligt att se att just vår utbildningsminister är så skeptisk till moderna hjälpmedel. Han är den som borde driva utvecklingen framåt.

Varför ska jag dela med mig?

Denna vecka är Open Education Week med ett rikt utbud av webbseminarier och nätbaserade aktiviteter kring ämnet öppen utbildning. Efterfrågan på högre utbildning växer explosionsartat i hela världen men vi kommer aldrig att kunna möta dessa behov med den traditionella campusmodellen. Via nätet kan vi erbjuda utbildning för alla om de traditionella aktörerna är villiga att dela med sig av sitt material och kunskap (väldigt många gör redan detta som jag har skrivit om så många gånger). Idag finns det flera modeller för gratis eller nästan gratis högre utbildning via nätet - inte för att ersätta den etablerade modellen men för att nå ut till dem som aldrig får en chans att komma till campus.

Som smakprov kan du titta på denna film av David Wiley (Brigham Young University), en av förgrundsfigurerna inom öppen utbildning. Han förklarar varför alla inom utbildning bör dela med sig.

Digital kompetens som grundläggande färdighet

Norska Utdanningsdirektoratet har publicerat en broschyr, Rammeverk for grunnleggende ferdigheter, om de 5 grundläggande färdigheterna inom norsk utbildning: digitala färdigheter, muntliga färdigheter, att kunna läsa, att kunna skriva och att kunna räkna. Detta ramverk ska ligga till grund för alla läroplaner och innehåller definitioner av färdighetsnivåer samt riktlinjer.

När det gäller digital kompetens finns det fyra huvudområden:

• Tillägna och behandla - använda verktyg för att kunna söka, sortera och tolka information på nätet inklusive källkritik.
• Producera och bearbeta - användning av digitala medier för att samla, bearbeta, vidareutveckla och skapa.
• Kommunicera - användning av digitala medier för kollaborativt lärande och kunna presentera egen kunskap till olika mottagare.
• Digital etikett - användning av digitala verktyg och medier på ett respektfullt och etiskt sätt.

- Digitale ferdigheter er en viktig forutsetning for videre læring og for aktiv deltakelse i et arbeidsliv og et samfunn i stadig endring. Den digitale utviklingen har endret mange av premissene for lesing, skriving, regning og muntlige uttrykksformer. Derfor er digitale ferdigheter en naturlig del av grunnlaget for læringsarbeid både i og på tvers av faglige emner. Dette gir muligheter for nye læringsstrategier, men stiller også økte krav til dømmekraft.

Läs även Utdanningsdirektoratet: Rammeverk for grunnleggende ferdigheter.

Videoguide om öppna lärresurser

Ett nytt avsnitt i serien Verktyg för lärande har nyligen tagits fram och denna gång handlar det om hur du som lärare kan använda öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER). Avsnittet, OER/Öppna lärresurser, innehåller 7 korta filmer som förklarar begreppen kring OER, varför man bör dela med sig, hur du hittar OER på nätet, hur Creative Commons fungerar och hur du kan använda sådana licenser på dina bilder/filmer/texter/animeringar/diagram.

Filmerna innehåller intervjuer med kända förespråkare av OER och Creative Commons som Åsa Kronkvist (Högskolan i Kristianstad), Mattias Klang (Göteborgs Universitet), Eva Norling (Blekinge Tekniska Högskola) och jag dyker upp en hel del också.

Verktyg för lärande har tagits fram inom SNH-nätverket, ett samarbete mellan BTH, Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle, Luleå Tekniska Universitet och UR kring utvecklingen av nätbaserade kurser och resurser.

Här ser du introduktionsfilmen.



De andra avsnitten i Verktyg för lärande är:

• Ljud i multimedia
• Podcast
• Sociala media
• Att göra TV
• Att undervisa på engelska

Hur väljer man en nätbaserad kurs?

  by  Kevin McShane

Den kanadensiska experten inom e-lärande, Tony Bates, har skrivit en bra sammanfattning om vad studenter behöver tänka på innan de ger sig in i en nätbaserad utbildning: What you need to know before you enroll for an online course. Beskrivningen omfattar såväl poänggivande akademiska utbildningar som nya öppna, gratis utbildningar. Han beskriver flera viktiga saker att tänka på innan man väljer kurs.

• Kursupplägg - Är strukturen klar? Finns det tydliga riktlinjer för arbetet?
• Studentstöd - Finns det en studentguide/studiehandledning? Hur mycket hjälp får man av läraren? Finns det studiegrupper?
• Krav - Hur mycket tid kräver kursen? Distanskurser tar lika lång tid och kräver lika mycket hårt arbete som motsvarande campuskurs.
• Klarar du kursen? Även om du har allmän behörighet kan det vara bra att först se till att dina kunskaper i t ex matematik är uppdaterade. Gymnasiekompetens från 10 år tillbaka behöver fräschas upp.
• Lärarna - vem är ansvarig för kursen? Hur mycket kontakt får du med läraren? Många gratiskurser är helt automatiserade eller saknar lärare/mentorer.

De mest kända universiteten är inte alltid bra på nätbaserad utbildning och det är oftast mindre lärosäten som är bäst. Det gäller att läsa genom lärosätets sidor om distansutbildning för att få en bra uppfattning.