En-till-en i Peru

  by  One Laptop per Child

En dator per elev börjar sprida sig i Sverige men det finns flera länder i världen som har längre erfarenhet av detta. Uruguay var först i världen med en-till-en i hela landet tack vare det globala initiativet One laptop per child. Ett annat land i framkanten är Peru och nu kommer en studie som utvärderar initiativet så långt. Detta beskrivs i en artikel på Världsbankens blogg om IT och lärande, EduTech, Evaluating One Laptop Per Child (OLPC) in Peru. Studien har gjorts av Inter-American Development Bank (IDB) och heter Technology and Child Development: Evidence from One Laptop per Child Program in Peru.

Studien konstaterar att programmet har ökat den digitala kompetensen och gett många möjlighet att använda nätet men det finns inget bevis för att elevernas testresultat har förbättrats. Detta ger upphov till en stor debatt om att datorer inte leder till bättre resultat än traditionell undervisning men artikeln i EduTech gräver lite djupare.

Ett stort problem med många en-till-en initiativ är att de delar ut datorer utan att lärarna har fått möjlighet att tänka genom hur datorerna ska användas och hur datorer kan främja lärande. Om man bara delar ut datorer utan att först se över pedagogiken kommer inga signifikanta förbättringar att ske. Om lärarna inte får kompetensutveckling och möjlighet att anpassa sin undervisning kommer de att fortsätta att undervisa som vanligt och datorerna blir inte utnyttjade på bästa sätt. En annan invändning är själva testerna. Om man fortsätter att testa traditionellt, baserat på traditionell undervisning, kommer inte datorer att leda till någon förbättring. Det är inte datorer som gör skillnaden; det krävs ny pedagogik och nya sätt att se på utbildning.

- Around the world, expecting the introduction of ICTs alone -- no matter whether the shiny devices are lined up in rooms in computer rooms added on to schools or (to borrow a particularly colorful metaphor) dropped from helicopters into remote communities -- to help bring about transformative, cost effective improvements in student learning while at the same time continuing with a business as usual approach to other aspects of the educational experience usually proves to be, well, a less than optimal way of going about things.