Evernote är ett mycket praktiskt verktyg som används av många studenter och lärare för att samla alla anteckningar, citat, referenser, texter, utkast, bilder, artiklar mm på ett ställe och ha tillgång till samlingen från dator, mobil eller surfplatta. Du kan enkelt lägga in ny information i Evernote varifrån som helst, skapa mappar för olika projekt och även dela vissa mappar för till exempel projektarbete. Utmärkt när du skriver en uppsats eller artikel.
Ibland känns det lite tungt att komma igång med nya verktyg och enkla guider med tips är alltid välkomna. En sådan guide heter The ultimate simplified guide to the use of Evernote in education på webbplatsen Educational Technology and Mobile Learning. Här finns det en hel del tips om hur Evernote kan användas inom utbildning och även en samling filmer som visar tillämpningar. En sådan ser du här som introduktion till verktyget.
Kommunala lärcentra har sedan länge erbjudit svenska högskoleutbildningar men i Ljungby kan du snart läsa en 3-årig ekonomiutbildning vid universitetet i Bern i Schweiz.
Ett reportage av SR P4 Kronoberg berättar om planer att starta en utländsk ekonomiutbildning i Ljungby - Schweiziskt universitet planerar starta utbildning i Ljungby. Bern universitet i Schweiz vill erbjuda upp till 40 studentplatser på sin 3-åriga ekonomutbildning om regeringen ger tillstånd till denna innovativa lösningen.
Enligt kommunalrådet Carina Bengtsson (C):
- Vi ser ju detta som en utveckling av Ljungby, . Det är en unik utbildning i företagsekonomi som vi vill ska starta här. Det har ju mycket att göra med utbyte av utbildningar och utbyte mellan företag.
Om det går genom kommer det att betyda mycket för Ljungby kommun men kan bli en vändpunkt inom svensk högre utbildning eftersom det skulle kunna öppna dörren för utländska universitet att erbjuda kurser här hemma.
OER services är en ny verksamhet som erbjuder diverse tjänster inom området öppna digitala lärresurser (OER - open educational resources). Bland annat lanserar de den första pilotkursen inom OER under sommaren.
- OER Services believe that an OER Practitioner should not have just one single perspective on OER but should know something about all the fields which are related. Furthermore, an "OER Practitioner" should also know about the different stages in a lifecycle of OER, from the identification, via the modification to the publishing. Finally, it is important to also know about the different stages in an organisation, or the practice, of OER: Planning, implementation and evaluation.
Kursen är utvecklad i samarbete med internationella experterna ionom OER/OEP området. Den behandlar frågor om OER, som Varför, Vad, Var, När, Hur och för vem?
Kursen tar upp områden som:
Pekskärmar börjar bakas in i väggar, fönster och nu kommer ett interaktivt bord. Det är företaget Promethean som har tagit fram ActivTable, ett bord med inbygd 46" interaktiv HD-pekskärm som ska användas i klassrum som en variant av en smartboard. Målgruppen i början är elever mellan 4 och 11 år och de första applikationerna är interaktiva övningar inom matematik och läsning. En grupp elever kan samlas runt bordet för att delta i interaktiva övningar och den nedanstående demonstrationsfilmen visar en del av möjligheterna.
Samtidigt bör man som skola fundera först över hur detta kan gynna undervisningen innan man köper in ny teknik och se till att den fyller en viktig funktion i pedagogiken. De flesta skolorna har begränsade plånböcker och måste fundera noga inför teknikinköp. Men en intressant utveckling i alla fall och förmodligen bara början på en våg av pekskärmstillämpningar som kommer framöver.
European Library är en gigantisk resurs för forskare med de samlade resurserna av 48 nationella bibliotek och flera ledande forskningsbibliotek i Europa som bas. Det finns väldigt avancerade sökmöjligheter och du kan söka bland 200 miljoner resurser samtidigt.
European Library erbjuder bland annat:
tillgång till biblioteksresurser i 46 länder
manuskripter och stora boksamlingar i fulltext
stor bild- och filmarkiv
anpassningsbar till egna preferenser
lätt att prenumerera på sökningar och exportera information
metadata gratis för alla att återanvända
Projektet har nyligen kommit online och utvecklas ständigt. Titta på den här filmen för mer information.
Hur ser framtidens högre utbildning ut? Hur möter vi utmaningar som globalisering, lågkonjunktur, ökande konkurrens, nya examinationsmetoder, ny teknik och alternativa utbildningsmodeller? Dessa frågor tas upp i en ny öppen kurs som kommer igång till hösten. Kursen heter Current/Future state of higher education och är en s. k. MOOC (Massive Open Online Course) som är öppen och kostnadsfri för alla.
Bland kursledarna är George Siemens (Athabasca University, Kanada), en av förgrundsfigurerna inom konnektivism och en pionjär inom nätbaserat lärande. Kursen innehåller interaktiva e-möten med gästtalare varje vecka samt mycket att läsa och diskutera. Schemat ser ut så här:
Change pressures: What is influencing higher education? (Oct 8-14)
Net pedagogies: New models of teaching and learning (Oct 15-21)
Entrepreneurship and commercial activity in education (Oct 22-28)
Big data and Analytics (Oct 29-Nov 4)
Leadership in Education (Nov 4-11)
Distributed Research: new models of inquiry (Nov 12- 18)
Peter Norvig och Sebastian Thrun från Stanford University skapade många rubriker under hösten 2011 när de öppnade upp sin kurs Artificial Intelligence för hela världen. Kursen gavs både för 175 registrerade Stanford studenter men även som en gratis öppen kurs för hela världen med över 100 000 studenter. Sedan dess har många liknande kurser kommit igång (se tidigare artiklar i denna blogg) och Sebastian Thrun har lämnat Stanford för att starta Udacity som nu erbjuder många öppna gratis utbildningar.
Här kommer en kort TEDföreläsning av Peter Norvig om hur de skapade kursen Artificial Intelligence.
Apples iTunes U plattform innehåller nästan 400 000 föreläsningar från över 1000 universitet i världen och växer varje månad. Hittills har det varit en distributionskanal för universitetens material men nu lägger Apple in en plattform för att möjliggör interaktivitet mellan studenterna. Enligt en artikel på Edudemic, iTunes U Just Got A Killer New Feature, samarbetar Apple med lärplattformsföretaget Piazza för att skapa ett socialt nätverk kring utbildningsmaterialet på iTunes U. Här kan studenter skapa studiegrupper för att diskutera och samarbeta kring kursmaterialet.
Den första kursen som erbjuds med Piazza är Stanfords öppna kurs Apps for iPhone & iPad som lär dig att designa nya appar. Hittills har kursen laddats ner från iTunes U över 10 miljoner gånger. Kursen är gratis och öppen för alla och tar 10 veckor under sommaren. Anmälning pågår, prova på!
Behöver vi äga musik, böcker och filmer eller kan det räcka att vi har tillgång till dem när vi vill? Allt fler har sin musiksamling i tjänster som Spotify där du betalar en avgift per månad för att lyssna till vad som helst när som helst (s k streaming) i stället för att ladda ner musiken. Kan samma modell gälla framöver för andra medier som att ha tillgång till ett gigantiskt bibliotek av böcker eller filmer och betala bara för åtkomsten?
Media Evolution har tagit fram en ny e-bok, Tillgång i stället för ägande, som du kan läsa genom att klicka bilden nedan (boken finns även på engelska). Det handlar om begreppet collaborative consumption:
- ... på område efter område håller vi på att ersätta direkt ägande med att äga tillgång.
I den här publikationen skriver bland annat Lauren Anderson om nischernas betydelse, Lisa Gansky om hur affärsmodellerna kan se ut och Kalle Magnusson ger ett perspektiv från musikbranschen.
För ett år sedan fick lärarstudenter vid Högskolan i Borås egna iPads för att de skulle kunna arbeta aktivt med digital teknik. Ett av flera initiativ var att de skulle ta fram egna digitala läroböcker som skulle kunna användas i klassrummet.
– Vi är en av de första lärarutbildningarna som utforskar e-läromedel på det här sättet, berättar Tobias Ruhtenberg, universitetsadjunkt på Institutionen för pedagogik.
Studenterna har bland annat testat appar för ipads riktade till olika åldrar. Den här vårterminen prövade man ett nytt grepp och lät studenterna göra projektarbeten i form av e-böcker i programmet iBooks Author, ett program som ingen på institutionen hade särskilt bra kunskaper i sedan innan. – Det är ett helt nytt program för att skapa och redigera e-böcker och vi tänkte att vi skulle testa med den här gruppen studenter. Deras uppgift var att i grupper om två skapa läromedel för mellanstadieelever i SO-ämnen, säger Tobias Ruhtenberg.
Genom att skapa läromedel för ipads och andra läsplattor kan studenterna dela med sig av sina verk till hela världen genom iTunes store. Josefine Hirsch Sturesson läser till lärare vid Högskolan i Borås och är en av studenterna som deltog i projektet. – Det har varit givande att jobba på det här sättet och man lärde sig jättemycket. Jag tror att man lär sig på ett mer hållbart sätt när man får göra annorlunda saker jämfört med de mer vanliga skoluppgifterna. Jag kommer absolut att ha användning av det här i framtiden.
Geocaching kan beskrivas som ett slags skattjakt med hjälp av mobiler och GPS. I Sverige finns det idag cirka 50 000 små "skatter", d v s geocacher, gömda i naturen och i städer och entusiaster letar efter dessa med hjälp av ledtrådar och GPS. Men geocaching är mycket mer en bara ett spel. Det handlar om att upptäcka natur, kultur och historia och används av många lärare för att skapa lärorika utflykter för sina elever.
Det finns nu en ny guide till geocaching, Geocaching med mobilen, som har skapats av Åsa Kronkvist (Högskolan i Kristianstad och bloggen Uggleblogg) och Marie Andersson (lärare på Gotland och bloggen Öpedagogen). De delar med sig av sin erfarenheter och visar flera exempel på hur geocaching kan användas i skolan - se till exempel sidan Geocacha med barn.
- Rent praktiskt är målet i geocaching att hitta gömda burkar och skriva sin signatur på den pappersremsa man hittar i burken. Efter att du signerat loggboken får du även lov att logga på Internet. Då kommer din signatur med på cachens presentationssida, och på din profilsida kan du och dina vänner se vilka cacher du hittat.
Geocaching är dock så mycket mer. Många cacher är gömda på intressanta eller vackra platser du kanske aldrig hade besökt om du inte letat efter en cache. Ofta finns också en del information om platsen att läsa i cachebeskrivningen.
Själva letandet är också en upplevelse. Det är en utmaning att se en plats med geocachingögon och försöka lista ut var gömman är placerad. Tillfredsställelsen när den lilla behållaren hittats är ofta enorm.
Conceptboard är som en whiteboard på nätet där du kan lägga bilder, ritningar, filmer, text, kommentarer och lösa anteckningar och dela det med kollegor. Gruppen får en gemensam yta för planering eller brainstorming. Du kan bara dra in de resurser du behöver i arbetsytan och kan snabbt klistra in klipp från webbsidor.
Gratisversionen går bra för mindre grupper men för full funktionalitet kostar det cirka 40 kr i månaden.
Se mer i denna introduktionsfilm.
Readlists är ett enkelt verktyg som gör det möjligt för dig att omvandla dina artiklar, kursmaterial eller bloggposter till en e-bok och publicera dem på Kindle eller iPad för dig själv, dina kollegor eller studenter.
Du kan automatiskt sprida din e-bok via e-post, Facebook eller Twitter och du kan skapa en kod så att andra kan bädda in din bok på sina bloggar eller webbsidor. Du kan skapa en e-bok med artiklar som du kan läsa när du inte har internetaccess, du kan ge ut kurskompendier till dina studenter och du kan ge ut en samling studentuppsatser. Du behöver inte ens skapa ett konto med Readlists, men det blir förstås bättre om du gör det.
Det är dock viktigt att du inte publicerar verk som du inte har tillstånd att publicera. Fråga alltid först eller, om det handlar om Creative Commons verk, se till att du anger källa och respekterar villkoren.
Nästa nummer av SVERDnytt (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning) kommer att fokusera på öppna digitala lärresurser (OER) och praxis (OEP) i Sverige. Om du vill skriva en kort artikel om ett aktuellt projekt eller intressanta initiativ inom området får du lämna in ditt bidrag senast 25 augusti till redaktören Ebba Ossiannilsson.
Det är svårt att locka skolelever till teknikämnen eftersom många har uppfattningen att teknik och naturvetenskap är svåra och tråkiga områden. Elituniversitetet MIT har tusentals entusiastiska unga ingenjörer och vetenskapsmän som kan vara bra förebilder för skoleleverna. Varför inte koppla ihop dessa grupper?
MIT skapade ett projekt, MIT + K12, där studenter fick möjlighet att spela in korta filmer med experiment och genomgånger av viktiga begrepp riktade mot skolelever. Resultatet är en webbplats med filmer inom kemi, biologi, fysik och astronomi som ska kunna användas av skolor i hela världen. Förhoppningen är att studenternas entusiasm och exempel ger skolelever nya förebilder inom naturvetenskap och ger studenterna ett meningsfullt sätt att testa sin egen förmåga att utbilda och förklara det de arbetar med.
Augmented Reality (förhöjd verklighet) ger tryckta böcker en ny dimension. Här kommer en innovativ lösning där en diktsamling, Between page and screen, ger en ny betydelse till begreppet pop-up bok. Som du ser i följande film kommer boken till liv genom datorskärmen. Dikterna växer ur den 2-dimensionella sidan och skapar visuell poesi. En snygg lösning och ger en glimt av vad som kan snart bli stort inom barnböcker.
Digital och analog teknik kan faktiskt komplettera varandra.
Det finns en växande trend i skolor runt om i världen som tillåter elever och studenter att använda egna datorer, mobiler och surfplattor i klassrummet. Det här kan ses som ett alternativ eller komplement till en-till-en satsningar. Fenomenet heter BYOD (Bring your own device) och det finns många fördelar. Eleverna är fria att ladda ner det de behöver när de behöver det utan att skolans IT-administratörer blockerar det och eleverna har gjort en personlig investering i utrustningen som betyder att skolan slipper frågor kring avtal, uppdateringar och ansvar. På minussidan finns det risk att det skapar klyftor mellan elever som har de senaste prylarna och de som inte har råd.
Här kommer en kort, rolig och bra sammanfattning av argument för och emot BYOD. Du som känner till TV-serien Star Trek kommer att ha en viss fördel eftersom filmen leker friskt med serien.
Vilka kompetenser krävs i dagens och morgondagens skola? Hur förbereder vi dagens elever och studenter för den digitala framtiden? Vilka nya kompetenser krävs för morgondagens lärare?
Dessa frågor är utgångspunkten för ett öppet webbseminarium 14 juni, 16.00 - 17.00 med gästföreläsare Neuza Pedro (Professor, Institute of Education, University of Lisbon, Portugal) och Lars Ingesman (Senior consultant, UNI-C, Danmark). Seminariet arrangeras av det europeiska projektet iTEC - Designing the future classroom. Seminariet är kostnadsfritt och öppet för alla.
Seminariet tar upp följande frågor:
Dismistifying digital natives and digital immigrants concepts
Updated news about how today's students brains function: recent development in neurosciences about learning on Google
Today's reality in a yesterday's school: how well are schools and teachers prepared to deal with today's students' ways of learning and knowledge building
21st century teachers: what does it mean and how to get there.
Widbook är ett mycket lovande publiceringsverktyg som gör det möjligt för dig att skriva egna e-böcker med text, bilder, filmer och animering och publicera dem för användning på mobiler, surfplattor och datorer. Du behöver inga tekniska färdigheter bara kreativitet och du kan även skriva tillsammans med andra. Just kan du bara se böckerna via Widbook-applikationen men snart kommer en öppnare version.
Widbook kan vara ett intressant alternativ för studentarbete och projekt. Titta på introduktionsfilmen och prova själv!
En ut av fem elever på högstadiet och gymnasiet har stannat hemma för att de var rädda att tala inför klassen. Det visar en undersökning som har gjorts av Utbildningsradio inför en ny satsning på retorik i skolan enligt ett pressmeddelande på Newsdesk, En av fem elever skolkar för att slippa prata inför klassen. Många känner ett obehag för att tala inför klassen eller i offentlig sammanhang och det krävs mer fokus på retorik och presentationsteknik i skolan.
Enligt Christina Friborg, utbildad lärare och projektutvecklare på UR:
- Nästan samtliga lärare som vi har träffat under vår förstudie har haft med sig berättelsen om eleven som inte vågar tala inför klassen. Muntlig framställan och retorik får en allt större betydelse i skolan – samtidigt som få av lärarna har utbildning i retorik då det inte ingår inte i lärarutbildningen. Lärarna efterlyser metoder och material för att kunna arbeta med retorik. Och vår undersökning visar att behovet är stort även hos eleverna.
Att kunna föra sitt tal, argumentera och strukturera ett budskap är viktiga kompetenser och för att lyckas krävs det mycket träning och stöd. Konsten att lyssna är lika viktig och rätten att bli lyssnad på är en demokratisk rättighet. URs nya satsning Rätt att tala, vett att lyssnatar upp dessa viktiga frågor och kommer under resten av året att lägga ut resurser i form av radioprogram, filmer och kursmaterial kring retorik. - I radioserien Retorikmatchen möts sjätteklassare från 16 klasser runt om i landet i en tävling där elevernas retoriska förmågor sätts på prov. I Tungan rätt i mun får fem barn arbeta ihop med retorikcoachen Elaine Eksvärd. Tv-serien Helt blackout följer fyra ungdomar med talångest som med hjälp av skräddarsydda KBT-uppgifter utmanar sin rädsla och gör det som de är allra mest rädda för – för att våga förverkliga sina drömmar. I Pedagogens retorik får fyra lärare en utbildning i pedagogisk retorik av Tina Kindeberg – Sveriges enda docent i både retorik och pedagogik. I tv-serien Tala ut! ger retorikexperten Barbro Fällman stå-upparen Simon Garshasebi retoriska utmaningar – med inbyggda hinder. På ur.se finns material som kan ge stöd och stärka pedagoger i deras undervisning:http://www.ur.se/Tema/Ratt-att-tala-vett-att-lyssna
Kursmaterial, övningar, tester och föreläsningar från tusentals universitet i världen finns redan på nätet men det är svårt att hitta rätt om man bara söker själv. Under det senaste året har flera nya företag och projekt startats för att erbjuda ett samlat och kvalitetssäkrat utbud av material för studenter som vill komplettera sina utbildningar eller för dem som vill studera på egen hand.
En sådan heter Course Hero. Där hittar du en enorm samling studiedokumentation från tusentals universitet, länkar till inspelade föreläsningar och samlingar flashcardssom hjälper dig plugga in begrepp och glosor (du kan också skapa egna samlingar flashcards och spara dem på Course Hero). De har ett nätverk handledare (tutors) som kan svara på dina frågor inom de flesta ämnesområden men för att använda denna tjänst och få full tillgång till Course Heros utbud måste man betala (cirka 700 kr/år).
Spindeln är en speciellt anpassad söktjänst som gör det enklare för lärare och elever att hitta bra digitalt material för skolarbetet. I stället för att söka bland allt som finns på webben söker Spindeln bara på arkiv som innehåller tillförlitligt material för skolarbete. Spindeln söker direkt på arkiv som Utbildningsradions mediearkiv, Länkskafferiets arkiv och Multimediabyråns bildarkiv och det betyder att du får bättre träffsäkerhet än om du bara googlar. Idag finns det cirka 250 000 kvalitetsgranskade resurser för grundskola, gymnasium och lärarutbildning och det växer kontinuerligt.
Tekniken bakom Spindeln har utvecklats av Institutionen för interaktiva medier och lärande (IML) vid Umeå universitet i samarbete med Skolverket.
- Vi och våra samarbetspartners arbetar kontinuerligt för att koppla till fler arkiv till Spindeln. Ju fler arkiv som är anslutna till Spindeln desto större underlag för sökningen. Aktörer som är intresserade av att göra sitt digitala material tillgängligt genom Spindeln kan kontakta oss. Ansvaret för kvalitet och åtkomst ligger hos den som äger materialet.
Den senaste veckan har många gymnasieelever i Danmark haft möjlighet att skriva sina prov i danska med tillgång till internet. Tidningen Metro skriver om en undersökning om hur eleverna har sökt under proven, Gymnasieelever googler sig til dårligere karakter.
Det som framgår av undersökningen är att eleverna använder väldigt enkla sökbegrepp i Google och få gör avancerade sökningar eller söker i mer specialiserade databaser. En slutsats är att eleverna är ganska bra på att hitta informationskällor men mindre bra att använda dem på ett vetenskapligt sätt. Mer träning i informationssökning och källhantering krävs.
Enligt Gunvor Severinsen, lärare i danska på Greve Gymnasium:
- Som udgangspunkt er det ikke en god idé bare at google emnet for opgaven. Hvis man er helt tom for ideer, kan det selvfølgelig være en indgang, men vi forsøger i den daglige undervisning at lære eleverne at søge mere kvalificeret. Man skal ikke bage tage det første og bedste på Google.
Det är viktigt att eleverna lär sig att hitta mer specialiserade källor och inte bara söka vilt på bara ett sökord. Efter beslutet att tillåta användning av uppkopplade datorer i prov har man satsat på undervisning i informationssökning och källkritik men man inser att det finns mycket kvar att göra.
- Kvalitets- og Tilsynsstyrelsen under Undervisningsministeriet har ansvaret for de digitale opgaver. Her mener kontorchef Tine Bak, at der gøres så meget som muligt for at forberede elever og lærere.
»Vores fagkonsulent tager rundt i landet og inspirerer og vejleder om, hvordan der skal undervises for at leve op til de faglige mål og ruste eleverne til den digitale eksamen. Det er vigtige kompetencer at mestre. Men det er selvfølgelig en del af en proces, at både eleverne og underviserne skal blive gode til det.«