Bättre tillgång till digitala läromedel i skolan

  by USACE Europe District

Övergången till digitala läromedel i svenska skolor har hittills gått långsamt trots att många kommuner har infört en dator till varje elev. Utbudet av digitala kursböcker har inte varit så omfattande som i många andra länder och även utvecklingen av öppna lärresurser har inte kunnat ersätta tryckta kursböcker. Undersökningar visar att Sverige lägger betydligt mindre pengar på läromedel (tryckta och digitala) än till exempel Finland och Danmark.

Nu kommer förlaget Gleerups med en helhetslösning till skolor med tillgång till digital kurslitteratur inom alla ämnen. I ett pressmeddelande säger Elisabeth Lennartsdotter, marknads- och försäljningschef, Gleerups:

- Många skolor upplever idag att de har satsat på teknik, men glömt något minst lika viktigt, ett kvalitetssäkrat innehåll i digital form. Därför erbjuder vi nu en efterfrågad helhetslösning för högstadiet och gymnasiet. För 59 kronor per elev och månad ges tillgång till digitala läromedel i alla ämnen.

Läs mer i pressmedelandet: Nu får skolan enklare tillgång till digitala läromedel.

Pedagogisk meritering i högre utbildning

Bild: Informa Sweden

Hur belönas pedagogisk skicklighet inom högre utbildning? Vad finns det för incitament att satsa på pedagogisk utveckling och meritering? Dessa frågor kommer att diskuteras under konferensen Pedagogisk meritering i högre utbildning som äger rum i Stockholm, 17-18 februari. Flera lärosäten håller på att utveckla modeller för pedagogisk meritering och under konferensen kommer du att få ta del av aktuella erfarenheter och möjlighet till diskussion.

Konferensen kommer att fokusera på följande frågor:

• Modeller för pedagogisk skicklighet/excellens
• Vad kännetecknar en pedagogiskt skicklig universitetslärare?
• Hur kan lärares skicklighet bedömas?
• Erfarenheter av att använda pedagogiska portföljer som underlag för bedömning
• Belöningssystem som används på svenska lärosäten
• Två paneldiskussioner - ledningsperspektiv resp. lärarperspektiv på pedagogisk meritering

Läs mer om programmet och anmälan.

Hitta rätt verktyg

  by chicgeekuk

Jag tipsar här om många intressanta verktyg som du kan använda i din undervisning, studier och projektarbete men de kan vara svåra att hitta när du verkligen behöver dem. Digital Research Tools (DiRT) är en enkel digital verktygslåda där verktygen har sorterats efter ändamål. Du söker lämpliga verktyg under praktiska rubriker som analysera data, brainstorma, redigera bilder, skapa en skärminspelning, organisera forskningsmaterial, transkribera handskrivna dokument, skriva kollaborativt och många flera.

The DiRT Directory makes it easy for digital humanists and others conducting digital research to find and compare resources ranging from content management systems to music OCR, statistical analysis packages to mindmapping software.

Varje verktyg beskrivs kort med länk och information om den senaste uppdateringen. En enkel och praktisk tjänst att lägga till bland dina favoriter.

Hitta bilder som du får använda

  by cobalt123 on Flickr

Hur hittar du bra bilder till dina föreläsningar, din blogg, kursmaterial, inlämningsuppgift osv? Om du bara söker i Google finns det stor risk att du bryter med upphovsrättslagen. I stället finns det hundratusentals bilder som får kopieras och ibland även bearbetas tack vare Creative Commons licenser och andra öppna licensformer. Judy O'Connell (Charles Sturt University, Australien) har skrivit en mycket bra sammanställning och länklista över alla källor och söktjänster för öppna bilder, Find free images online.

We need to make use of quality image sources that are good, free, and easy to search through. The trick is to know what sources to recommend to students.
It’s not just about copyright – its about being practical, and showing students the wonderful world of possibilities beyond Google images or taking anything they find that is not actually in the public domain – a vital point as more students and teachers move into online environments of blogs, wikis and more. Including images with postings enriches the experience for the reader and can also help to illustrate or support the writer’s viewpoint.

För mer information på svenska om hur man använder bilder som du hittar på nätet kan du även titta i Legala handboken.

Konferens - MOOCs in Scandinavia

  by pellesten

Intresset ökar bland nordiska lärosäten att erbjuda globala öppna nätkurser (MOOCs).Karolinska Institutet i samarbete med Chalmers, Lunds universitet, Uppsala universitet och Swedish Institute of Computer Science (SICS) arrangerar konferensen MOOCs in Scandinavia i Stockholm 11-12 juni 2015.

- Welcome to MOOCs in Scandinavia, a one and a half-day conference with the dialogue on the status of Massive Open Online Courses in Scandinavia in focus.
The meeting promises interesting discussions and we hope to challenge your pre-conceptions on online learning in general and MOOCs in particular. We will hear MOOC evangelists, MOOC sceptics, MOOC practitioners and we are expecting some interesting discussions about for instance MOOC practice and MOOC research.

Konferensens huvudtalare är:

• Gerhard Fischer, Center for Lifelong Learning and Design, University of Colorado
• Lars Haikola, utredare, Utbildningsdepartementet 
• Berit Kjeldstad, ledare för den norska regeringens MOOC-utredning, NTNU Trondheim
• Marie Klingberg Allvin, lektor i vårdvetenskap, Högskolan i Dalarna
• George Siemens, direktör, MOOC Research Initiative, University of Texas at Arlington

Vill du bidra till konferensen finns det tre spår: ett för forskning, ett för praktik och ett öppet spår. Bidragen ska lämnas in senast 15 februari 2015.

Läs mer om konferensen (bidrag, anmälan, avgifter mm)

Webbseminarium om studie- och yrkesvägledning

Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten arrangerar ett webbseminarium 10 december, kl 14.00 - 15.00 om studie- och yrkesvägledning. Seminariet är kostnadsfritt men kräver anmälan.

- Vilket uppdrag har skolan att knyta samman skola och arbetsliv? Hur kan vi arbeta med studie- och yrkesvägledning för elever med utvecklingsstörning? Delta i Skolverkets och Specialpedagogiska Skolmyndighetens webbinarium den 10 december 2014 kl. 14-15. Målgrupp är studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Vi riktar oss även till dig som arbetar med arbetsplatsförlagt lärande inom dessa skolformer. 

Läs mer om hur man deltar i Skolverkets webbseminarier.

Chalmers ger öppen kurs om grafen

CC BY Some rights reserved by Oscar Mattsson

Chalmers är det senaste lärosätet i Sverige som börja erbjuda öppna kurser (MOOC). I januari börjar nämligen en kurs om supermaterialet grafen via Chalmers egen MOOC-plattform, ChalmersX. Chalmers ingår, tillsammans med Karolinska Institutet, i MOOC-konsortiet EdX och kommer att ge flera öppna kurser framöver.

Chalmers första MOOC blir en introduktion till supermaterialet grafen: Introduction to Graphene Science and Technology. Det är ett ämne som ligger i forskningsfronten, och som är föremål för EU:s största forskningssatsning någonsin – det chalmersledda Graphene Flagship. Kursen leds av grafenforskaren Jie Sun. Han tog initiativ till moocen eftersom han såg att det finns behov av storskalig utbildning inom grafen. Enligt vice-rektorn Maria Knutson Wedel:

– Genom den öppna nätkursen vill jag ge deltagarna grundläggande kunskaper om grafen, säger han. En ingenjör ska efter kursen kunna avgöra om grafen är lämpligt för företagets produkter, och en student ska kunna avgöra om ämnet är intressant för vidare studier.

ChalmersX-kurserna kommer att vara speciellt anpassade för sitt sammanhang – det blir inga traditionella 45-minuters föreläsningar inspelade på film. Lärarna som utvecklar kursen analyserar noga vilka koncept de vill att deltagarna ska få med sig. Innehållet kokas sedan ner till kortare videosnuttar på 5–7 minuter.

– Det här arbetet ger oss viktig lärdom rent pedagogiskt, och kunskap om ny teknik som vi även kan använda i våra ordinarie utbildningar. Chalmers är ett tekniskt universitet och vi vill ligga i framkanten.

Efter grafenkursen står en mooc om hållbarhet i vardagen på tur. Planerad kursstart är maj 2015.

Källa: Pressmeddelande från Chalmers

Flippa klassrummet - praktiska råd

Att flippa klassrummet betyder att dina studenter/elever får titta på föreläsningar, genomgångar eller laborationer hemma via video och sedan fokusera på övning, diskussion och fördjupning i klassrummet. En intressant serie artiklar och filmer från nättidningen Edutopia, Flipped classroom toolkit, ger bra praktiska tips om hur du kan flippa din undervisning på ett pedagogiskt genomtänkt sätt. Framför allt att hjälpa studenterna att inte bara titta på det inspelade innehållet, men att skapa interaktivitet i processen.

Just nu finns följande avsnitt att titta på och det kommer flera i kommande veckor:

• Flipped-Learning Toolkit: Overcoming Common Hurdles - vanliga hinder och hur du löser dem.
• Flipping the Non-Flippable Classes - hur flippar man undervisning inom praktiska ämnen?
• 3 Ways to Take Your Students Deeper - fördjupningsaktiviteter
• 5 Steps for Formative Assessment - övningar för formativ bedömning

Som smakprov ser du här introduktionsfilmen.

Öppna lärresurser inom hållbar utveckling

Nätverket SNH, ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle och UR, vidareutvecklar sin plattform för öppna lärresurser, OpenSNH. Temat för 2014 är Hållbar utveckling och under rubriken finns en samling lektionsplaner, filmer, artiklar och e-kursböcker inom området. Allt material i samlingen har en Creative Commons licens som betyder att du får kopiera det, använda det i din kurs och i vissa fall även bearbeta resursen (kontrollera först licensen på verket). Alla resurser har omfattande metadata om målgrupp, nivå, ämnesområde, tekniska krav osv.

Andra teman i samlingen är:

• Studieteknik och akademiskt skrivande
• Vetenskapsteori och metod
• Öppna digitala lärresurser

World library of science

Bild: UNESCO

UNESCO och Nature Education lanserar nu en omfattande resursbank inom naturverenskap, World library of science. Enligt en artikel i University World News, New online library aims to ‘equalise’ science education, kommer World Library of Science att erbjuda de senaste lärresurserna inom naturvetenskap till lärare och studenter över hela världen och skapa ett globalt nätverk inom området. Målgruppen för WLoS är främst lärare och studenter i utvecklingsländer som inte har råd med traditionella kursböcker eller bra nätresurser. Den erbjuder ett bibliotek med gratis kvalitetssäkrade lärresurser, inklusive e-kursböcker, artiklar, filmer och lektionsmaterial. Lärare kan skapa egna klassrum, skriva e-böcker och nätverka med andra inom området.

Enligt Osman Benchikh (UNESCO, Innovation and Capacity Building in Science and Engineering):

- There is an enormous need at universities in Africa for this kind of initiative that offers training and up-to-date content. For people who can’t afford to travel and attend conferences, it also provides a means to connect with their peers and exchange information. The professors can create a network among themselves, and this is very important for countries of the South.

Ibland är det bästa svaret "jag vet inte"

  by Clint Hamada

Som lärare vill man oftast ha svar på alla frågor man får i klassrummet. Men om våra elever/studenter ska bli självständiga måste de lära sig informationssökning och källkritik i stället för att alltid fråga läraren. En artikel av Heather Wolpert-Gawron i nättidningen Edutopia, The Power of "I Don't Know", rekommenderar att läraren vågar säga jag vet inte mycket oftare och i stället visa hur man söker svaret själv och filtrerar den information man får. I stället för att googla fram 10 miljoner träffar på ett brett sökord måste alla lära sig avancerade sökningar där man i stället får cirka 20 bra träffar. Att erkänna att man inte vet ska väcka nyfikenhet för att ta reda på svaret.

- One way to give power to an "I don't know" attitude is to teach internet literacy early and often, giving students the power to seek out answers themselves.

Heather ger tre exempel på klassrumsövningar för att låta eleverna träna på dessa färdigheter:

• att låta Google göra jobbet åt dig (avancerade sökningar)
• grupparbete - skattjakt i informationssökning
• kolla källan - hitta information i Wikipedia, ta fram nyckelord och sedan leta efter minst 2 andra källor som bekräftar det man har hittat.

Webbseminarium om Legala Handboken

Webbseminarium om Legala Handboken

Tid: Måndag 1 december, 2014, 14.00 – 15.00
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect.
Webbinariet hålls på svenska.
Kostnadsfritt.

Föranmälan krävs 

Det är mycket du som undervisar eller studerar måste känna till för att inte av misstag bryta mot lagar och regler, särskilt när det gäller upphovsrätt. 

Mytbildningar om hur man får använda digitalt material på nätet, både sådant som är upphovsrättsskyddat och det som finns fritt tillgängligt är många. Flera lärare avstår idag från att använda Internet i sin undervisning eftersom de är rädda att göra fel.

Möt experterna bakom Legala handboken - en ny digital vägledning för lärare, studenter, bibliotekarier, rektorer och övrig personal. Genom att erbjuda aktuell och korrekt information, goda exempel, tips och idéer anpassade till målgruppen, hoppas Legala handboken främja internetanvändningen i svensk utbildning.

I detta webbseminarium kommer du att träffa följande experter från Legala handboken:

• Christine Kirchberger, jurist, universitetsadjunkt och doktorand vid Institutet för rättsinformatik, Stockholm Universitet 
• Katarina Renman Claesson, jurist och doktorand med inriktning på upphovsrätt i digitala miljöer vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.
• Margareta Hellström, pedagogisk utvecklare och rådgivare vid KTH, projektledare och redaktör för Legala handbokens båda upplagor.

Läs mer om webbseminariet med länk till registrering (OER Sverige).

Svenskarna och internet 2014

CC BY-NC-ND Some rights reserved by .SE

Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) har just släppt sin årliga rapport, Svenskarna och internet, som ger en bild på hur vi använder nätet och tydliga trender.

- Svenskarna och internet är Sveriges viktigaste individundersökning om internetanvändning i Sverige. Rapporten är baserad på .SE:s egen primärdatainsamling som undersöker svenskarnas användning av internet och visar hur informations­ och kommunikationsteknik används och påverkar enskilda individer, familjer och samhället.
Rapporten görs i samarbete med World Internet Project och har sammanställts årligen sedan år 2000. Kontinuiteten ger en unik möjlighet att visa hur utvecklingen ser ut över tid.

Det som syns tydligast i år är surfplattor - mer än hälften av alla svenska äger en surfplatta och det finns inga tecken på att intresset svalnar. Det är framför allt barnfamiljer som skaffar sig surfplattor. Antalet timmar vi använder nätet växer också stadigt; i genomsnitt 21,6 timmar per vecka jämfört med 19,9 timmar förra året.

Andra trender för i år:

• Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder. Nio ut av tio svenskar har tillgång till dator och internet.
• Vi betalar för musik och filmer i allt större utsträckning via tjänster som Spotify och Netflix. Fildelning verkar minska.
• Smarta mobiler används allt mer och 73% av befolkningen har nu en smart mobil.
• Det finns en tydlig oro bland svenskar för övervakning och integritetsintrång.
• Drygt hälften av alla 2-åringar använder internet och 25% gör det dagligen.
• 68% av svenskar har konto på Facebook.
• Fortfarande cirka en miljon svenskar använder inte internet.

Läs rapporten direkt på nätet eller som pdf-fil.

Läs pressmeddelandet från .SE: Svenskarna och internet 2014: Användandet av surfplattor exploderar – fler betalar för film och musik, färre fildelar

Referensverk om öppna lärresurser

  by edtechie99

Open Education Handbook 2014 ger en utmärkt överblick på alla aspekter av öppen utbildning idag; öppna lärresurser, MOOCs, öppna kursböcker, creative commons, öppen data, digitala certifikat (open badges), open educational practices och mycket mer. Här finns det definitioner och beskrivningar på alla begrepp, bakgrundsmaterial, goda exempel samt omfattande länklistor. Boken är förstås öppen och har skrivits av Open Education Working Group som en del av EU-projektet LinkedUp. Boken är ett levande dokument och kommer att uppdateras och utökas successivt. Målgrupperna är främst utbildare, forskare, studenter och beslutsfattare inom utbildning.

Open Access kurslitteratur

Det finns en växande intresse för att skapa öppen kurslitteratur, skriven och granskad av lärare och experter och tillgänglig för alla utan kostnad. Directory of Open Access Books (DOAB) är en plattform för att hitta öppna akademiska kursböcker. Den drivs av OAPEN Foundation (Open Access Publication in European Networks) under ledning av det nederländska nationalbiblioteket i Haag med syftet att sprida kunskap om open access kurslitteratur.

- The primary aim of DOAB is to increase discoverability of Open Access books. Academic publishers are invited to provide metadata of their Open Access books to DOAB. Metadata will be harvestable in order to maximize dissemination, visibility and impact. Aggregators can integrate the records in their commercial services and libraries can integrate the directory into their online catalogues, helping scholars and students to discover the books. The directory is open to all publishers who publish academic, peer reviewed books in Open Access and should contain as many books as possible, provided that these publications are in Open Access and meet academic standards.

Just nu kan du söka bland 2389 titlar på flera språk från 79 förlag. Alla böcker har öppna licenser, oftast Creative Commons och kan ses i fulltext utan inloggning eller prenumeration.

Regering vill tillåta fjärrundervisning

  by superkimbo

Många kommuner har svårt att erbjuda undervisning i smalare ämnen och möjligheter till modersmålsundervisning är starkt begränsat. Lösningen är förstås distansundervisning via videokonferens eller andra e-mötesverktyg men hittills har lagstiftningen hndrat sådana lösningar eftersom distansundervisning endast får ske som komplement till ordinarie undervisning. Enligt en artikel i Lärarnas Tidning, Regeringen vill tillåta fjärrundervisning kommer den nya utbildningsministern Gustav Fridolin att föreslå en lagändring som tillåter s. k. fjärrundervisning

- Vi kommer att ändra lagen för att möjliggöra fjärrundervisning. Det är viktigt för att alla elever, även i glesbygd, ska få en bra undervisning av hög kvalitet. Vi hoppas att en ny lagstiftning kan träda i kraft under nästa år.

Beskedet välkomnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) eftersom det ger nya möjligheter för många mindre kommuner, i synnerhet i glesbygden.

Utbildning - utmaningar och möjligheter

Vi ser att internet och digitalisering håller på att radikalt förändra många områden i våra liv, inte minst utbildning. En ny filmserie, The day before tomorrow, undersöker hur olika branscher påverkas av digitalisering och del 2 handlar om utbildning (se hela avsnittet nedan). Filmen målar upp en bild av ett föråldrat utbildningssystem som inte utrustar sina elever/studenter med de kompetenser som behövs i ett digitalt samhälle.

- In a world where we have access to a near-infinite amount of information, why is it that out education systems are pretty much the same as they were in the 1800s? We talk to some amazing people looking to transform the world of learning from the model formed in the industrial revolution to one suited to the information revolution.

Filmen har inte tagits emot positivt av alla. En artikel på MerlinJohn Online, Forget tomorrow - digital disruption is today, menar att nästan inga lärare eller forskare syns i filmen, i synnerhet inte de som sedan länge har arbetat med nätbaserat lärande och digital kompetens med stora framgångar. Filmen borde ha lyft fram flera goda exempel på innovativa lärare, skolor och universitet.

- While The Day Before Tomorrow asks many of the right questions, and has some worthy contributors, ... it fails to recognise the fact that many teachers and students, and academics and education leaders, are already wrestling with the challenges of making learning more relevant and engaging. And their views would have breathed life into the story of education systems in danger of losing relevance and ripe for disruption. It would also have been good to have had a mention of educators with a track record for successful change who are now focused on systemic reform.

Titta på filmen och fundera.

Uppsala tar initiativ för forskningsbaserad skola

Det finns många resurssamlingar på nätet där lärare kan dela med sig av sitt kursmaterial och lektionsplaner men oftast saknas det kvalitetssäkring och forskningsanknytning. Ett nytt initiativ från Uppsala universitet skapar en plattform för lektionsplaner som granskas och kommenteras av forskare och andra lärare -  ett slags peer review för undervisning. Plattformen heter Acedu och den kommer att byggas upp stegvis i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare. Syftet är att lärare på alla nivåer inom skolan och i alla ämnen ska kunna dela och diskutera lektioner och undervisningsidéer kopplat till undervisningsmålen – i dialog med verksamma forskare och metodiker. Just forskningsanknytningen skiljer den från existerande digitala tjänster som syftar till delning av undervisningsmaterial.

- Academy of Education (Acedu) erbjuder lärare i alla ämnen, från förskolan till gymnasieskolan, att kvalitetssäkra sin undervisning. Kvalitetssäkringen som Acedu erbjuder, helt utan kostnad, är unik: vetenskap, beprövad erfarenhet och koppling till styrdokumenten borgar för kvalitet och tidsvinst.


Acedus kvalitetssäkringsmodell bygger på en femstegsprocess:

• Läraren skapar sin lektionsplan, 
• Läraren lägger in den i Acedu, 
• Lektionen granskas och kommenteras av Acedus forskare
• Lektionen genomförs av läraren (och andra lärare) som rapporterar om utfall
• Rapporterna bidrar till vidare forskning

Den databas som byggs upp blir unik i sitt slag i världen, och kommer att innebära att ett nytt ”kvalitetsspråk” utvecklas mellan forskare och lärare. Därtill kommer databasen att kunna användas för att utveckla praktiknära forskning.

Tjänsten är kostnadsfritt och icke-kommersiell.

Källa: pressmeddelande från Uppsala universitet.

Wikipedia - fler kvinnor behövs!

Enligt en undersökning från 2011 är mer än 90 procent av de som skapar ett användarkonto på Wikipedia män. Det är ett problem, menar Sara Mörtsell, utbildningsansvarig i Sverige för Wikipedia. Nu åker hon landet runt till organisationer, skolor och utbildningar för att locka fler kvinnor att vara med och skriva artiklar till uppslagsverket.

Sara Mörtsells svarar så här på frågan om varför så få kvinnor skriver på Wikipedia:

– Delvis tror jag det har att göra i ett ursprung i en open source-rörelse som från början varit mycket mansdominerad. Delvis har det också att göra med det traditionella i att män oftast skrivit i våra uppslagsverk, säger .

Vad skulle det då innebära om fler kvinnor börjar skriva på Wikipedia?

– Jag tror att man kommer att få ett mycket rikare innehåll med ett bredare perspektiv. Jag är intresserad av att inkludera fler röster och få fler ögon som kan granska artiklarna. Men det handlar inte bara om kön utan det gäller alla perspektiv. Wikipedia vill vara mänsklighetens samlade kunskap och då måste det inbegripa människor av alla slag.

Läs en artikel om en av hennes workshops vid Infotech Umeå.

Källa: pressmeddelande på Newsdesk, Vill locka fler kvinnor att skriva på Wikipedia.

Bild: "Wikipedia-logo-sv". Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Bibliotek och sociala medier

CC BY-NC-SA Some rights reserved by mgysler

Sociala medier används av många bibliotek för att bygga relationer och skapa dialog med användarna. En ny brittisk rapport, Use of social media by the library - current practices and future opportunities, ger en överblick på hur sociala medier används idag och undersöker även framtida användningsområden. Rapporten består av följande rubriker:

• Dagens användning av sociala medier - goda exempel, fördelar/nackdelar, genomslagskraft, utmaningar.
• Policies och ledarskap
• Effektivitet
• Marknadsföring
• Framtiden för sociala medier i biblioteksbranschen

- Across our survey, focus group and interviews we found much common ground. Most librarians feel strongly positive about the potential for social media to help increase engagement between users and library staff and services. Social media is also seen as an effective outreach tool, helping librarians promote the work of their faculty and connect more deeply with the broader library community. 

Området utvecklas hela tiden och mer forskning behövs om vilka strategier fungerar bäst och vilka praktisk nytta sociala medier ger för biblioteket och sina användare.

EU-rapport efterlyser finansiering för användning av IKT inom högre utbildning

Regeringar och myndigheter måste aktivt främja utveckling och användning av flexibla, digitala metoder för lärande och undervisning inom högre utbildning, anser EU-kommissionens expertgrupp för modernisering av högre utbildning i en ny rapport, New modes of learning and teaching in higher education. Rapporten tar fram 15 praktiska rekommendationer till alla medlemsländer och efterlyser mer målinriktade satsningar. Även om det finns mängder av inspirerande initiativ på olika håll i Europa finns det sällan en övergripande strategi eller sammanhang och en del bra initiativ dör ut efter projektstadiet. Framför allt ser man hur den starkt växande efterfrågan på högre utbildning inte kan tillgodoses av traditionella strukturer, framför allt när det gäller efterfrågan på fortbildning och livslångt lärande.

Expertgruppen leds av Irlands tidigare president Mary McAleese och i gruppen finns Agneta Bladh, tidigare rektor vid Högskolan i Kalmar. Enligt Mary McAleese behöver vi skapa nationella strategier för teknikanvändning och inte bara lita på hängivna eldsjälar:

- De utmärkta exempel på bra metoder som visats för oss under vårt arbete har imponerat på mig. Dessa exempel har visat hur viktigt det är att inte bara ha hängivna individer inom de högre utbildningsinstitutionerna, utan också engagerade och framsynta regeringar som stödjer dessa individer om vi ska kunna maximera potentialen hos dessa nya former för lärande och undervisning. Även om EU har börjat göra framsteg ligger vi fortfarande efter USA när det gäller användningen av ny teknik vid våra universitet och högskolor.

• Läs den nya rapporten: New modes of learning and teaching in higher education (European Commission Oct 2014)
• Läs pressmeddelandet: EU high level group calls for targeted funding to boost use of new technologies in higher education, 

Legala handboken - ny guide om upphovsrätt, offentlighet och integritet på nätet

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Legala Handboken

Utan att du kanske tänkt så mycket på det så är lärare den yrkesgrupp som dagligen rör sig i internetdjungelns allra snårigaste regelverk.

• Vilka upphovsrättsliga regler gäller i en lärosal?
• Är det tillåtet att kopiera en hel bok eller visa en film?
• Måste jag spara min e-post och i så fall hur länge?
• Får studenternas spela in mina lektioner och lägga upp dem på nätet?
• Vem äger det material som skapas?
• Vilket ansvar har jag för att känsliga personuppgifter inte sprids via högskolans servrar?

Det är mycket lärare och studenter måste känna till för att inte av misstag bryta mot lagar och regler, särskilt när det gäller upphovsrätt.

Legala handboken är en digital vägledning för dig som är lärare, bibliotekarie eller student och snabbt vill bilda dig en uppfattning om den snårskog av lagar och regler som styr IT-stödd utbildning i högskolan. Personal och studenter kan äntligen få svar på sina frågor om upphovsrätt, offentlighet, yttrandefrihet, integritet och säkerhet på nätet. Genom att erbjuda aktuell information, goda exempel, tips och idéer anpassade till målgruppen, vill Legala handboken främja högskolans internetanvändning.

När sociala medier började användas i undervisningen och universitetskurserna fick ett utvecklat nätstöd för lärande ökade också behovet av vägledning. Fortfarande finns det många mytbildningar och missuppfattningar om hur man får använda digitalt material på nätet, både sådant som är upphovsrättsskyddat och det som finns eller antas vara, fritt tillgängligt. Nya licensieringsformer som Creative Commons och Open Access har tillkommit och trots att dessa förenklar användningen så komplicerar de samtidigt bilden av gällande rättspraxis.

Tio år efter att den första versionen av Legala handboken publicerades av NSHU/ Myndigheten Sveriges Nätuniversitet lanseras nu en utökad och uppdaterad webbtjänst under en CC-licens. Tillsammans med juristerna Christine Kirschberger och Katarina Renman-Claesson vid Stockholms universitet har Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare och konsult (under många år vid både KTH, KI, SU och Nätuniversitetet) och projektledare för båda versionerna av Legala handboken, lett och genomfört arbetet med stöd av Internetfonden och .SE på uppdrag av Unipoll AB.

Ta chansen och tyck till om Legala handboken via formuläret på startsidan under denna och nästa vecka och skicka in frågor du inte fick ett svar på. Den 1 december håller ITHU ett webbseminarium med Legala handbokens författare där du bland annat får möjlighet att direkt fråga juristerna. Mer information om detta kommer snart på Flexspan förstås.

Läs mer på Legala Handboken.