torsdag 26 februari 2015

Verktyg för samarbete

Jag har tipsat om många bra verktyg för samarbete under åren. Kollaborativt skrivande med Google Drive, planera projekt med Trello, rösta fram förslag med Tricider, brainstorma med Padlet eller plugga glosor med Quizlet.

Här kommer en kort film av Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, Högskolan i Kristianstad, med en kort presentation av dessa praktiska verktyg. Alla är gratis men erbjuder även betalversioner med extra finesser och bättre säkerhet.



Film: CC BY Some rights reserved by Dan Wirdefalk och Åsa Kronkvist, LärandeResursCentrum, Högskolan Kristianstad

onsdag 25 februari 2015

Tänk först, dela sedan


Varje dag sprids det lösa rykten, vandringshistorier och osanningar via sociala medier. Vi har alla säkert bidragit genom att gilla eller dela något som verkar roligt eller upprörande utan att först kontrollera sanningshalten. Alla behöver lära sig grundläggande källkritik och ovanstående bild av Åsa Kronkvist (Högskolan i Kristianstad) summerar det väsentligaste - tänk innan du delar! Åsas budskap gick hem. Efter att ha lagt ut bilden på Facebook fick bilden ett eget liv och spreds av många via Facebook och Twitter. Till slut blev det en riksnyhet med artiklar i flera tidningar som Metro, Hennes källkritiska tips är värda att dela vidare,

Ett ogenomtänkt meddelande i Twitter kan ha ödesdigra konsekvenser. Detta visas av en artikel av Fredrik Wass i tidskriften Resumé, Hur en enda tweet kan förstöra ett liv, som beskriver ett fall där ett enda meddelande slutade i sparken från jobbet och hatmeddelanden från hela världen.

- Vem har inte sagt något ogenomtänkt i ett svagt ögonblick och sedan ångra sig? Idag kan ett litet snedsteg få livsavgörande konsekvenser. Ibland är det befogat, men jag skulle säga att det lika ofta beror på bristen på kontext. Vi kan inte läsa in tonlägen och sammanhang utan agerar på bristfällig kunskap. 

Slutsatsen är tydlig: tänk innan du delar!

tisdag 24 februari 2015

Mobilt lärande kräver planering


Elevernas mobiler kan användas för lärandeaktiviteter, i synnerhet utomhus, men det kräver noggrann planering av läraren för att aktiviteterna ska bli meningsfulla. En ny avhandling av Jalal Nouri vid Stockholms Universitet presenterar bland annat en modell för pedagogisk användning av mobiler i skolan, enligt en artikel på SkolportenSå kan mobil teknik stödja utomhuslärande. Lärarrollen förändras när eleverna får undersöka utomhusmiljöer på egen hand och det är viktigt att tydliggör hur mobilerna ska användas såväl för att fotografera och filma som för att hitta information, läsa instruktioner, kommunicera inom gruppen och rapportera.

- Avhandlingen lyfter i synnerhet fram två saker. Det ena är de aspekter av lärande som man bör ta hänsyn till vid planeringen av mobila lärandeaktiviteter; som till exempel stöd för elevsamarbete, lärarens roll, teknikens roll, multimodala representationer och lärandesekvenser. Det andra som lyfts fram är en konkret modell som stödjer lärare att planera mobila lärandeaktiviteter med hänsyn till ovanstående aspekter. 

Det finns inget bevis att eleverna lär sig mer genom utomhusaktiviteter med mobilt stöd men engagemanget för ämnet blev klart större och lågpresterande elevers novå och entusiasm höjdes tydligt. Avhandlingen presenterar en pedagogisk modell för hur mobiler kan stödja elevernas lärande i utomhusundervisning.

Läs avhandlingen: Nouri, J. (2014) Orchestrating scaffolded outdoor mobile learning activities. Department of Computer and Systems Sciences, Stockholm University, 2014.

lördag 21 februari 2015

Projekt om digital tentamen

Eksamen hovedma?l Bryne vgs by Leif (Bryne), on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by Leif (Bryne)

Många svenska lärosäten undersöker möjligheterna med digital tentamen och nu har flera lärosäten (Högskolan i Gävle, Umeå universitet, Karlstads universitet m fl) tillsammans med SUNET startat ett projekt för att undersöka vilka tekniska krav som behövs och samla in och sprida erfarenheter (Projekt Digital Tentamen). Målet med projektet är att skapa en grund för tekniska lösningar som kan användas av lärosäten som skall införa digital tentamen.

Förväntat resultat:
  • Inventering och erfarenhetsspridning av tekniska och administrativa lösningar
  • Beskrivning av integrationer, tekniska krav och erfarenheter från lärosäten i Sverige/Norden.
  • Underlag för kravspecifikation med fokus på tekniska krav för produkter och tekniska lösningsförslag.
  • Erfarenhetsspridning i form av webinar och redovisning i slutrapport med rekommendationer.
Under våren kommer projektet att arrangera två webinars, 26 mars, 14.00 (erfarenheter från Stockholms universitet och KTH) och 16 april, 14.00 (erfarenheter från Lunds universitet och Uppsala universitet). Bägge sändningar sker i Adobe Connecthttp://connect.sunet.se/tentamen.

fredag 20 februari 2015

Sociala medier för lärare

Social Media by mgysler, on Flickr
CC BY-NC-SA Some rights reserved by mgysler
Hur kan jag som lärare ha nytta av sociala nätverk som Facebook, Twitter, Instagram och Pinterest i min undervisning? Nättidningen Edudemic ger en bra översikt på området med många länkar till guider och erfarenheter i artikeln Social Media for Teachers: Guides, Resources, and Ideas. Här finns det länkar till mer information om tjänsterna och tips om hur du kan ha nytta av dessa i klassrummet samt mer övergripande artiklar om sociala medier och utbildning.

Of course, it can be a challenge to incorporate social media into lessons. There are many gray areas for teachers to navigate, like setting guidelines, accessibility at school, and student safety. But to help teachers navigate this ever-changing landscape of social media tools, here are some of the best guides on the web for four popular networks, Facebook, Instagram, Twitter, and Pinterest.

Molntjänster i skolan - debatten fortsätter

Simpson’s Clouds on the Hume Highway by johnno_oz, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by johnno_oz

Svenska skolor använder molntjänster, i synnerhet Googles (Google Apps for Education), i allt högre grad enligt en artikel i Computer Sweden, Skolorna struntar i problemen och satsar stenhårt på molnet. Dessutom köper allt fler skolor Chromebook-datorer som använder bara molntjänster genom webbläsaren. En Chromebook kostar mycket mindre än en vanlig bärbar dator och behöver inte uppdateras eller skyddas eftersom den inte lagrar något, allt lagras på nätet (i molnet). Kommuner kan spara miljoner jämfört med att köpa in traditionella bärbara datorer.

Kommuner som Malmö och Helsingborg har satsat stort på molntjänster men har fått kritik av Datainspektionen som underkände deras avtal med Google på grund av brister i integritetsskyddet. Nu har avtalen justerats och väntar på en ny granskning. Under tiden finns det förslag till en ny EU-förordning som kan skärpa till reglerna kring molntjänster ytterligare. Målet är att samordna lagar kring integritetsskydd mellan alla medlemsländer samt rätt att mäta ut böter till dem som inte följer lagen.

Den här sagan fortsätter men fördelarna med molntjänster är så stora att någon lösning måste komma. Leverantörerna får helt enkelt ta fram avtal som möter alla krav kring identitetsskydd.

torsdag 19 februari 2015

Next Generation Learning 2015

Högskolan Dalarna och KTH arrangerar konferensen Next Generation Learning 2015 18-19 november i Falun. Konferensen fokuserar på pedagogisk användning av IKT och vänder sig till forskare, lärare, utbildare, utvecklare och IKT-pedagoger.

- Next Generation Learning inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar.

Programmet kommer att bli klar senare under våren men redan nu kan du fundera över att lämna in ett bidrag till konferensen, Call for Papers.

Vi välkomnar bidrag från forskare, utbildare, utvecklare och pedagoger inom Högre utbildning, Bildningssektorn samt Grund- och Gymnasieskolan. På NGL2015 kommer bidragen delas upp i olika sessioner utifrån innehåll och målgrupp. Denna indelning görs av konferensens organisatörer i samtal med den Vetenskapliga kommitté som är kopplad till NGL2015.
  • Forskning inom NGL (Nästa Generations Lärande)
  • Praktisk pedagogisk utveckling inom NGL

måndag 16 februari 2015

Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik


Över 250 kommuner i landet har satsat på en-till-en, en dator till varje elev, men hur påverkas lärarens roll av den nya tekniken? Det är temat på en ny avhandling av Martin Tallvid, Göteborgs universitet enligt ett pressmeddelande på Forskning.se, Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik. Han har följt två kommuners satsningar, Falkenberg och Jönköping, under fyra år. Lärarna utmanas på två nivåer enligt Martin Tallvid:

- Den tekniska utmaningen för lärarna ligger i att inte bli avskräckta av den snabba utvecklingen av både programvaror och digitala läromedel. Den ämnesmässiga utmaningen blir att hantera elevernas tillgång till internet som informationskälla.

Lärarens fokus skiftade från ämnesexpert till handledare med uppgiften att hjälpa eleverna hitta rätt och bli mer källkritiska i sin informationssökning.

- Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov. Eleverna kan snabbt kontrollera uppgifter, hitta andra källor och utmana lärarens roll.

En intressant slutsats är att elevernas surfande och spelande i skolan inte störde skolarbetet. De klarade av sina studier men hann också med korta avbrott för spel och sociala medier.

Läs avhandlingen: Tallvid, M. (2015) 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Göteborgs Universitet

söndag 15 februari 2015

Studenters rätt i högskolan

Diskriminiseringsombudsmannen (DO) har tagit fram en kort utbildning om studenters rättigheter (Studenters rätt i högskolan. Utbildningen är gratis och öppen för alla. Den tar upp frågor kring diskriminering, bemötande, normkritiskt arbete och pedagogik och planmässigt arbete. Det finns fyra olika ingånger till kursen beroende på din roll: du som studerar, du som undervisar, du som servar studenter och du som planerar för likabehandling.

Den här e-utbildningen är ett stöd för de högskolor som vill utveckla arbetet för lika rättigheter och möjligheter för alla studenter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Kursen riktar sig till studenter och anställda inom högskolan som har kontakter med studenter. En stor del av ansvaret för detta arbete vilar på högskolans ledning, men det är bara med hjälp av ditt bidrag som det går att uppnå lika rättigheter och möjligheter.

Kursen består av både självstudiematerial och gruppövningar och du kan startar när du vill.

lördag 14 februari 2015

Kalmar lanserar skolapp för elever och föräldrar

Bild: Kalmar Kommun
Kalmar kommun lanserar nu #SkolAppKalmar för att underlätta information och kontakt mellan skola och familj.

- Föräldrar har behov av att på ett enkelt och smidigt sätt kunna få tag i information från den eller de skolor som deras barn går i. Elever vill veta saker snabbt om skoldagen. Därför finns matsedel, schema och massor av annan information samlad, berättar Mats Linde, förvaltningschef på barn- och ungdomsförvaltningen.

Dagens ungdomar är vana användare av teknik. Många har tillgång till smarta telefoner och söker också smarta, enkla lösningar. Appar till iPhone och Android-telefoner finns det en överflöd av. Men ingen som täckte det behov man såg i Kalmar kommun. I Kalmar satsar man nu på en app som är till för både skolan, eleverna och föräldrarna.
- En av våra skolor, Kalmarsundsskolan, fick idén att skapa en unik skolapp för sin skola som skulle innehålla sådan information som efterfrågas av föräldrar och elever. Vi valde att göra appen större än så – en #SkolAppKalmar för samtliga skolor inom Kalmar kommuns skolväsende, berättar Åke Gustafsson, planeringssekreterare på barn och ungdomsförvaltningen.

#SkolAppKalmar ska underlätta kontakten mellan skolan, eleverna och föräldrarna och har när den nu lanseras följande innehåll:
  • nyhetsflöde direkt från skolan
  • elevschema för klasser
  • lovdagar och läsårstider
  • skolans egen kalender med vad som händer
  • sjukanmälan via appen
  • kontaktinformation till skola och personal (ring eller skicka mejl via appen)
- Vi ser verkligen nyttan för eleverna att enkelt ha koll på schema och aktiviteter. Och även för föräldrarna kommer det att underlätta att ha allt på ett och samma ställa, menar Åke Gustafsson.

#SkolAppKalmar finns att ladda ner för iPhone och Android-telefoner.

Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk: Ny app ger bättre skolkontakt

fredag 13 februari 2015

Slack - verktyg för gruppkommunikation

När man kommunicerar inom projektgrupper eller team kan e-post vara ett ganska klumpigt verktyg. Det finns nu många smidiga och attraktiva alternativ där du kan enkelt bädda in filmer och bilder i dina meddelanden och enkelt bestämma vilka personer och grupper som får se varje meddelande. Ett sådant verktyg är Slack. Till yta ser Slack ut som en snygg chattjänst men du kan sköta all kommunikation via den eftersom Slack integrerar många kommunikationsverktyg i ett (t ex Dropbox, Google Drive, Twitter, Trello, Appear.in m fl) och betyder att du slipper hoppa mellan olika tjänster. Slack är gratis i basformat men kostar om du vill ha det för en hel organisation och vill ha mer avancerade funktioner. Men basversionen duger bra för projekt- och teamarbete. Det passar lika bra på dator, platta eller mobil.

Läs mer i en artikel i nättidningen MacWorld, Äntligen dags för e-posten att dö - Slack är bäst för jobbsnack.

Och titta gärna på deras introduktionsfilm:

torsdag 12 februari 2015

Horizon Report 2015


NMC Horizon Report 2015 för högre utbildning har just släppts, en av den mest tongivande publikationer i världen inom IT och högre utbildning. Rapporten tas fram varje år av New Media Consortium i samarbete med en global panel forskare och experter som tar fram sex nyckeltrender, sex utmaningar och sex tekniska utvecklingar som kommer att påverka högre utbildning inom olika tidshorizonter. Rapportens målgrupp är främst beslutsfattare inom högre utbildning men är förstås högst relevant för alla inom området.

Viktiga trender
1-2 år: blended learning blir vanlig, satsning på nya lärmiljöer.
3-5 år: fokus på hur vi mäter lärande, öppna lärresurser etablerar sig på bred front
Över 5 år: innovationskultur, ökande samarbete mellan lärosäten

Utmaningar
Enklare utmaningar: blanda formell och informell utbildning, höja den digitala kompetensen
Mellansvåra utmaningar: individualiserat lärande, hur lär vi ut komplext tänkande
Mycket svåra utmaningar: pedagogisk meritering och belöning, konkurrerande utbildningsmodeller

Tekniska utvecklingar inom utbildning
Inom 1 år: flipped classroom, använd egen dator/mobil/platta (Bring your own device)
2-3 år: makerspace, kroppsnära teknik (wearable technology)
4-5 år: sakernas internet, adaptivt lärande

The three key sections of this report constitute a reference and straightforward technology-planning guide for educators, higher education leaders, administrators, policymakers, and technologists. It is our hope that this research will help to inform the choices that institutions are making about technology to improve, support, or extend teaching, learning, and creative inquiry in higher education across the globe. Education leaders worldwide look to the NMC Horizon Project and both its global and regional reports as key strategic technology planning references, and it is for that purpose that the NMC Horizon Report: 2015 Higher Education Edition is presented.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Bild: CC BY Some rights reserved. Johnson, L., Adams Becker, S., Estrada, V., and Freeman, A. (2015). NMC Horizon Report: 2015 Higher Education Edition. Austin, Texas: The New Media Consortium

onsdag 11 februari 2015

Demokrati och digitalisering

Hur uppgraderar vi demokrati för morgondagens nätsamhälle? Det är temat bakom ett webinar som arrangeras av NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) onsdag 18 februari 16.30-17.30, Webinar with Pia Mancini: How to upgrade democracy for the Internet era?  Huvudtalaren är Pia Mancini, nätaktivist rån Argentina, som kommer att tala om hur vi kan använda internet för att främja demokrati och hon kommer dessutom att presentera verktyget Democracy OS:

- a user-friendly, open-source, vote and debate tool, crafted for parliaments, parties and decision-making institutions that will allow citizens to get informed, join the conversation and vote on topics, just how they want their representatives to vote. A tool that will transform the noise we create during protests into a signal that has a clear, direct and strong impact on the political system. Our vision is that DemocracyOS will become the operating system of a more open and participatory government.

För att veta mer om Pia Mancinis arbete kan du titta på hennes TED-föreläsning här:

tisdag 10 februari 2015

Trender och utmaningar för skolans digitalisering

CC BY Some rights reserved by NMC
Skolverket arrangerar ett webinar, Trender och utmaningar för skolans digitalisering, 12 mars 10.00-11.00 för att presentera och diskutera en ny rapport om trender inom IT och lärande i skandinaviska skolor.  Rapporten heter 2015 NMC Technology Outlook - Scandinavia schools och har tagits fram av New Media Consortium tillsammans med 60 skandinaviska experter och i samarbete med Skolverket, Senter for IKT i utdanningen och Styrelsen for It og Læring.

- Spel, robotar och molnet i klassrummet - välkommen till ett webbinarium där vi skådar in i framtiden. Vi presenterar en skandinavisk rapport som beskriver de tekniktrender som kan få betydelse inom skolan på 1 - 5 års sikt. Sextio skandinaviska experter har tillsammans identifierat, rangordnat och beskrivit nyckeltrender, utmaningar och viktiga tekniktrender. Skolledare och huvudmän kan använda rapporten i sitt strategiska arbete och beslutsfattande.

Seminariet leds av Skolverkets Peter Karlberg och ingen anmälan krävs. Sändningen sker via Adobe Connect och du behöver inte ladda ner något i förväg (läs mer om tekniska krav). Bara klicka på denna länk strax före 10.00 den 12 mars.

måndag 9 februari 2015

Användarvillkoren som ingen läser

Bild: CC BY-NC-ND 2.5 Sverige by .SE
Varje gång du laddar ner en app, skapar konto eller köper något på nätet får du upp en ruta med användarvillkor som du snabbt bara godkänner utan att ha läst ett ord av avtalet. Vilka rättigheter får dessa företag när vi klicker på knappen jag godkänner?  Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) har släppt en ny guide skriven av Johanna Lundeberg, Användarvillkoren som ingen läser, som ger dig en introduktion till villkoren i dessa avtal och vad du bör se upp med innan du godkänner dem.

- Ärligt talat, hur ofta brukar du egentligen läsa igenom villkoren innan du godkänner ett elektroniskt avtal som ger dig tillgång till program, appar, webbplatser och nätbutiker? Det enda du behöver göra är ju att trycka på ”godkänna”. När du gör det ger du företaget som ligger bakom programmet, appen eller tjänsten tillgång till olika typer av information. Dina digitala rättigheter regleras delvis av avtalen, och det är du som ska ha kontrollen över vilken information du delar med dig av och hur den används. Inte företagen. Den här Internetguiden ger en introduktion till vad avtalen innehåller och vilka konsekvenser villkoren kan ha för dig.

Guiden går att läsa direkt på nätet, som nedladdningsbar pdf-fil eller du kan beställa en pappersversion för 20 kr st. Guiden ingår i en serie internetguider som .SE har publicerat under de senaste åren och hela serien kan varmt rekommenderas.

fredag 6 februari 2015

Över 200 MOOCs startar i februari

my desk at home while i am writing disse by .snow, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by .snow

Ett bra sätt att förstå vad MOOCs handlar om är att delta själv. Idag är utbudet väldigt stort och nya kurser startar hela tiden. Kurserna finns på flera språk och även om de flesta går på engelska finns det ett snabbväxande utbud på spanska, franska, ryska, kinesiska och portugisiska. Du får oftast inga högskolepoäng och de flesta som går en MOOC gör det för att lära sig grunderna eller för att uppdatera sig inom ett intressant område - helt enkelt livslångt lärande.

Webbplatsen Open Culture har tagit fram en lista över öppna kurser från universitet över hela världen som startar nu i februari, 200+ MOOCs Getting Started in February: Enroll in One Today. Du hittar säkert något som är intressant. Men innan du registrera dig bör du fundera över om du verkligen har tid med kursen. De flesta kräver minst 10 timmars studier per vecka för att hänga med, ibland mer, och många som "hoppar av" har varit tidsoptimister.

Några tips innan du registrera dig för en MOOC:
  • Läs kursbeskrivningen och schemat ordentligt.
  • Sätt upp egna mål för kursen.
  • Fundera över en egen studieplan, när hinner du med kursarbetet?
  • MOOCs bygger på eget engagemang och självdisciplin. Satsar du inte så händer inget.
  • Ju mer du deltar i diskussion och skapar kontakter med andra deltagare desto mer får du ur kursen. Ta initiativ!
  • Se om du kan få med en kollega. Då kan ni diskutera och samarbeta genom kursen. 

torsdag 5 februari 2015

Forskare bidrar till Wikipedia

Flera svenska universitet engagerar sig i Wikipedia och uppmuntrar lärare och forskare att bidra med sin kunskap för att se till att encyklopedins kvalitet ständigt förbättras.Tidigare har Wikipedia huvudsakligen fyllts på av enskildas initiativ, men nu visar de svenska universiteten att nätuppslagsverket också är ett fungerande verktyg för att sprida kunskap från forskare till allmänhet.

I höstas skrev jag om ett lyckat projekt vid Linnéuniversitetet och nu engagerar sig SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Göteborgs och Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Wikipediaprojektet, som finansieras av forskningsrådet Formas. SLU har varit aktiva sedan 2013 och många forskare har redan bidragit till artiklar i Wikipedia.

– Wikipedia blir i allt högre grad den källa där samtiden hämtar sin kunskap. Därmed borde det också vara en naturlig arena för de som vet mest om ett ämne att dela med sig av sin kunskap, säger SLU:s kommunikationschef Tina Zethraeus.
Källa: Pressmeddelande i myNewsdesk, Forskare förbättrar Wikipedia.

Skriva klarspråk


En dålig text med långa svåra meningar kan kosta en organisation mycket, med förvirrade och irriterade kunder och många telefonsamtal och mailväxlingar som resultat. NE lanserar nu en nätbaserad utbildning, Klarspråk – att skriva så mottagaren förstår, om konsten att framföra ett tydligt budskap i text, med andra ord klarspråk. Kursen riktar sig till alla inom offentlig verksamhet som skriver till allmänheten; kommuner, myndigheter, förvaltningar mm. Språklagens riktlinjer (SFS 2009:600) ger rekommendationer för hur man skriver på ett tydligt och begripligt sätt och kursen utgår ifrån dessa. Kursen innehåller övningar och goda exempel på hur du skriver tydligare, regler för e-post, beslut, rapporter mm och hur du bör skriva i sociala medier. Utbildningen består av 6 delar och de två första delarna är öppna och gratis för alla.

- Utbildningen tar upp det mesta från vad som är ett relevant innehåll till hur man disponerar en text på ett logiskt sätt, undviker ord och meningsbyggnad som för många är svåra att förstå liksom vilket tonläge som är rätt att använda. I utbildningen läggs även vikt vid vad, hur och när man kommunicerar i sociala medier, kanaler som blir allt viktigare för myndigheter som vill nå ut med samhällsinformation.

onsdag 4 februari 2015

Nätbaserad utbildning är nutid, inte framtid

Nätbaserad utbildning är ingen nyhet i Sverige och många lärosäten har arbetat framgångsrikt inom områden under de senaste 15 åren. Men den senaste tidens snabba utveckling med globala öppna kurser (MOOCs mm) och helt nya möjligheter till interaktivitet och kollaboration på nätet ställer stora krav på alla inom högre utbildning.

För att diskutera dessa utmaningar samlades flera experter inom området till en paneldiskussion som ägde rum under TCO:s utbildningskonferens, Kunskap i en värld som förändras (se alla föreläsningar från konferensen).

- Internet har skakat om nyhetsmedier, nöjesindustri, forskning och andra informationsbaserade verksamheter i grunden. Allt fler menar att turen nu har kommit till utbildningssektorn. Nätbaserat lärande och MOOCs (massive open online courses) utvecklas i snabb takt och kan få stora konsekvenser för den högre utbildningen i Sverige och internationellt. Hur jobbar svenska lärosäten med det här och vad har teknikutvecklingen för betydelse för pedagogik och utbildningskvalitet, breddad rekrytering, högskolans internationalisering och i yrkeslivet?

I panelen medvarkade Marita Ljungqvist (lektor vid Centre for Educational Development, projektledare för MOOCs och Coursera vid Lunds universitet), Jan-Olov Höög (professor och fd dekanus för utbildning vid Karolinska Institutet), Stefan Rodheim (chef för NGL-centrum, Högskolan Dalarna), Lars Svensson (professor i informatik, Högskolan Väst), Karolina Andersdotter (ordförande för humanistiska sektionen vid Uppsala studentkår, Uppsala universitet). Moderatorn var Stefan Hrastinski (docent vid skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande, KTH).

Mer om denna paneldiskussion.

tisdag 3 februari 2015

Vårens bibliotekskonferenser

Mingle at FITC by Dan Zen, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by Dan Zen

Tre intressanta bibliotekskonferenser sker under våren:

Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötandeUmeå 23-24 mars 2015.
Ett bra bemötande kan rädda bristande kunskap, men bra kunskap kan aldrig rädda ett dåligt bemötande. Biblioteken ska präglas av allsidighet, öppenhet och kvalitet, vilket ökar förväntningarna på personalens kompetens och bemötande. Hur skapar vi en miljö och ett utbud som alla kan känna sig inkluderade i? Hur får vi varje besökare att känna sig välkommen åter? Kom och inspireras av goda exempel och intressanta frågeställningar. Konferensen riktar sig till alla som arbetar inom bibliotekssektorn i Norden.

Svensk Förening för Informationsspecialister (SFIS) vårkonferens. Norrköping 25 mars.
1995 slog Internet igenom. Hur har denna strukturomvandling påverkat oss? Hur har omvärlden förändrats? Hur har våra arbeten förändrats? Hur har vi förändrats? Vad väntar på oss under nästa 20 år av IT-utveckling?
Välkommen till en heldag i Norrköping med Internet som infrastruktur!

Biblioteksdagarna, Lund 6-7 maj.
Biblioteksdagarna är bibliotekens ledande branschdagar och en konferens för alla bibliotekstyper.
2015 fyller Svensk biblioteksförening 100 år. Om de första 100 åren handlar jubileumsboken som presenteras av författarna i ett seminarium onsdag 6 maj. På onsdagskvällen är det 100års-kalas.
Biblioteksdagarna innehåller tre spår: 100 år, Läsning och Juridik.

söndag 1 februari 2015

Verktyg för kollaboration

Tools of an Artist by MTSOfan, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by MTSOfan

Det finns ett brett utbud av verktyg som kan användas för kollaboration. En artikel i nättidningen Campus Technology, 6 Alternative Social Media Tools for Teaching and Learning, tar upp några bra exempel och ger exempel på användningsområden. Alla är enkla att komma igång med men det viktigaste för läraren är att först undersöka verktygets möjligheter och se om det kan bidra till din undervisning. Nyckelfrågan är alltid om verktyget ger en extra dimension till din pedagogik men var beredd på att prova flera gånger innan du ser resultat.
  • VoiceThread - ladda upp en bild, bildspel eller film och alla kan kommentera/diskutera i video, ljud eller text. Skapa en asynkron diskussionstråd där alla ser och hör varandra.
  • Diigo - spara länkar och citat, antingen egna eller i grupp, med möjlighet att kommentera och diskutera inläggen. Bra för projektarbete när man samlar in källor och bakgrundsmaterial.
  • Scoopit - samla bra artiklar, nyheter och filmer på ett ställe med möjlighet att skriva egna kommentarer. Antingen individuellt eller i grupp.
  • Instagram - bra för att samla bilder från t ex fältarbete, projekt med möjlighet att kommentera.
  • Pintrest - som en gemensam anslagstavla för bilder. Bra för designprojekt till exempel.
  • Feedly - nyhetsflöden från många källor (tidningar, bloggar osv) på ett ställe. Omvärldsbevakning för hela klassen.