Mumble - open source röstchatt

Photo by Christina Morillo from Pexels

Ibland tar videomötesverktyg för mycket bandbredd när allt du egentligen behöver är att kunna prata. Mumble är ett gratis open source alternativ till kommersiella verktyg som Skype och Slack. Du behöver kopla upp dig med en Mumble server och sedan dra igång. Du kan även ladda ner Mumble och installera på en egen server om du vill ha full kontroll och säkerhet. Kan användas för diskussioner kring en gruppuppgift, ett projektmöte eller alla sorters kollaborativa uppgifter.

Digital kompetens för lärare - ny bok

Anna-Lena Godhe och Sylvana Sofkova Hashemi (Pressbild, Gleerups)

En ny bok, Digital kompetens för lärare (Gleerups), ställer frågor kring vad lärare och skolledning behöver kunna för att bidra till en utveckling av elevernas digitala kompetens, enligt ett pressmeddelande från Gleerups. I boken diskuterar en rad forskare inom området lärande och IT vad kraven på stärkt digital kompetens innebär. Frågor som blivit högaktuella i och med rådande situation där många lärare just nu bedriver sin undervisning på distans och håller digitala lektioner. Bokens redaktörer är Anna-Lena Godhe, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, och Sylvana Sofkova Hashemi, universitetslektor i ämnesdidaktik och docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT vid Göteborgs universitet.

Hur kan digital undervisning varieras och anpassas till olika elevgrupper? Och hur skapas närhet på distans? Anna-Lena Godhe, bokens andra redaktör, resonerar kring distansundervisning med digitala lösningar under covid-19-pandemins första tid:

För att undervisning på distans med olika digitala lösningar ska vara hållbar och stötta alla elevers kunskapsutveckling krävs egentligen betydligt mer eftertanke och planering. En skärmbild kan ju vara avslöjande och obehagligt nära. Och distansen i rummet gör också att den fysiska närhet som vi är vana vid, där vi kan lägga en hand på axeln eller ta en kort pratstund med elever när det behövs, blir så mycket svårare.

Boken Digital kompetens för lärare behandlar bland annat skolans styrdokument, digitala texter som kombinerar olika medier, programmering, kritisk faktainsamling, risker och möjligheter med öppna lärresurser samt professionell utveckling med hjälp av sociala medier. Enligt Sylvana Sofkova Hashemi:

Den digitala tekniken lockar och underlättar mycket i vår vardag. Det är roligt och motiverande att upptäcka nya appar och program som också kan få plats i skolans undervisning. Men som pedagog behöver jag samtidigt ha ett kritiskt perspektiv: Hur påverkar sökmotorer när vi söker information, fake news, tolkning av visuella representationer av olika slag och så vidare. 

Källa: Pressmeddelande från Gleerups på MyNewsdesk: Digital kompetens för lärare – ny bok beskriver högaktuellt ämne.

Videolektion utan video - vad gör du om studenterna inte vill synas?

"blackscreen-16-9" (CC BY-NC 2.0) by kevinodotnet

Vi utgår ifrån att alla som deltar i ett videomöte vill kunna se och höra varandra. Men tänk om du ska undervisa och studenterna vägrar att slå på sina kameror och heller vill inte öppna sina mikrofoner? Hilde Larsen Damsgaard vid Universitetet i Sørøst-Norge skriver om en sådan erfarenhet i en artikel i norska Khrono, Svarte skjermer i digitale undervisningsrom. I en lektion möttes hon av en vägg med svarta videorutor och tystnad och blev riktigt förvirrad. Studenterna var på plats och kunde skriva i chatten men ingen ville visa sig. Problemet var att de inte hade haft en videolektion förut och var mycket osäkra om vad som gällde.

Det finns många förklaringar bakom detta. Vissa deltagare är blyga, vissa tycker inte att de ser tillräckligt bra ut idag, vissa håller på med andra saker, vissa vill inte att andra ska stirra på dem, vissa har tekniska problem, vissa tror att om de visar sig riskerar de att få en direktfråga och ingen vill vara den första som slår på kameran även om läraren ber om det. För många studenter är distansundervisning en helt ny erfarenhet och det kan ta tid för dem att lära sig de nya spelreglerna. Det handlar om att diskutera förutsättningar för bra lektioner på nätet och skapar en ny kultur tillsammans.

En digital revolusjon handler ikke bare om å digitalisere undervisning og læringsressurser. Den innebærer også å sette på dagsordenene hva som skal til for å etablere digitale undervisningsrom preget av en konstruktiv og åpen læringskultur. Dette krever dialog og samhandling lærere imellom, men også mellom lærere og studenter. En slik dialog kan bidra til at vi i fellesskap utvikler læringsmiljøer der det er nødvendig og oppleves som trygt å være synlige for hverandre, og der studentene skjønner hvorfor skjermene deres ikke kan være svarte. Som lærere kan vi velge å stille krav om synlighet, vi kan beslutte hvilken praksis som skal gjelde, men vi oppnår trolig mer og noe annet hvis studentene viser ansikt fordi de forstår og erfarer dialogens betydning.

Tillgänglig distansundervisning

Under dessa hektiska veckorna har lärare över hela landet skapat massor av digitala lärresurser, framför allt videoinspelningar. Men det är tyvärr väldigt lätt att glömma bort att studenter med funktionshinder kan ha svårt att hänga med i alla videolektioner och inspelade föreläsningar. Bakgrundsljud och musik kan bli väldigt störande för dem med hörselskador till exempel och det är dessutom viktigt att lärarens ansikte visas under ett bildspel.

Organisationen Unga Hörselskadade har därför tagit fram en enkel guide med praktiska tips för mer tillgänglig distansundervisning.

Upplever du att distansundervisningen du får inte är tillgänglig? Jobbar du som lärare eller föreläsare och är tvungen att undervisa på distans?
Då kan du ladda ner vår lista med tips och råd om hur man gör distansundervisning mer tillgänglig så alla kan ta del av undervisningen på lika villkor.
Du är välkommen till att dela materialet med lärare, kollegor och alla andra som du tror kan hjälpas av materialet.

Ladda ner guiden Tillgänglig distansundervisning som pdf-fil.

Vad händer om hemmakontoret blir normen?

"Home Office" (CC BY-NC-SA 2.0) by santosh.wadghule

De flesta av oss har nu jobbat hemifrån i flera veckor. Det fungerar bra för en del och mindre bra för andra. Men vad händer om hemmakontoret blir normen i framtiden, undrar en artikel i den norska nättidningen Khrono, Forskere advarer mot at hjemmekontor blir normalen. Många saknar närheten till studenter och kollegor medan andra tycker att de får mycket mer gjort när de arbetar hemma utan störningar, i synnerhet för många som normalt jobbar i kontorslandskap. Hemmaarbete kräver bra arbetsdisciplin och en strukturerad vardag. Tänk på att lägga in fikapauser, lunchtid och kanske ta en mimipromenad då och då för att ladda om batterierna.

Det som oftast saknas är vardagssnacket i korridoren eller fikarummet. När man jobbar hemma så vågar man inte störa dina kollegor och det kan leda till en känsla av ensamhet. Enligt psykolog Oddvar Skjæveland:

Den aller viktigste grunnen til at folk kan mistrives med hjemmekontor er det sosiale. Det går både på det uformelle — det å slå av en prat, utveksle helgeopplevelser, glede seg over ting sammen og å være et team, men og på det faglige. Man får ikke den jevne flyten med småkommentarer og spontane spørsmål når man sitter fra hverandre. Terskelen for kontakt er høyere når man må sende en melding eller mail.

Om hemmakontoret blir normen måste vi se det som en arbetsmiljö. Många jobbar idag med sin bärbar dator på köksbordet, långt ifrån en acceptabel ergonomisk lösning. På kontoret har man idag stora dubbelskärmar, bra kontorstolar och anpassad belysning. Oddvar Skjæveland menar;

Når hjemmekontor brukes i så stor grad som nå, og folk får med seg hjem ergometrisk utstyr med skjermer og stoler ligger det implisitt at det og overføres ansvar til arbeidsgiver for å ivareta HMS-krav til hjemmekontoret.

Vad blir arbetsgivarens ansvar när det gäller en acceptabel arbetsmiljö i hemmet? Vad händer om fler vill fortsätta att arbeta hemifrån efter krisen? Artikeln avslutas med frågor om framtidens kontor och i synnerhet öppna kontorslandskap som kommer förmodligen att ifrågasättas ännu starkare efter krisen.

Planering av digitala konferenser

Photo by Gabriel Crismariu on Unsplash

Konferensarrangörer idag får välja mellan att ställa in evenemanget eller ställa om till digitala mötesformer. Att arrangera en digital konferens är så klart ingen enkel uppgift och kräver noggrann planering och samarbete. En artikel i Universitetsläraren, Framgångsrecept för virtuell konferens, sammanfattar lärdomar från UKÄs digitala konferenser under de senaste månaderna som arrangerades i samarbete med ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning). Den första konferensen, i september i fjol, blev en succé med cirka 500 anmälda deltagare. Enligt Andrea Amft, projektledare vid UKÄ:

Den togs emot med en entusiasm och glädje som jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Det är ett paradigmskifte.

Men man ska helst inte bara försöka att återskapa en fysisk konferens. Nyckeln till en framgångsrik digital konferens är interaktivitetsnivån så att alla känner sig delaktiga. Det gäller att ställa om, enligt Markus Schneider, produktägare för e-mötestjänster i Swedish University Computer Network, Sunet:

Det är viktigt att utmana de existerande föreställningarna om formaten på en konferens och fråga sig om de verkligen är de bästa för att uppnå syftet, eller om man kan tänka ut andra sätt att modellera en konferens.

Det handlar om en designprocess och Andrea Amft ser likheter med hur man planerar och genomför ett större TV-debattprogram med detaljerad körschema och rollfördelning.

Kreativa lösningar för aktivt grupparbete i videomöten

"From living room, to the world" (CC BY-NC-ND 2.0) by Julie70 Joyoflife

Kanske den viktigaste finessen i Zoom är att skapa diskussionsgrupper (breakout groups). Grupparbetet ger alla möjligheten att komma till tals och möten upplevs som mer aktiva och sociala. En bloggpost av Joitske Hulsebosch, Creative facilitation with breakout rooms, ger flera praktiska tips om hur du kan aktiva och kreativa gruppdiskussioner.

Att använda breakoutgrupper effektivt tar tid och övning och rekommenderas inte för en nybörjare. Träna funktionerna med kollegor först så att du känner dig bekväm. Du ska inte bara kasta in deltagarna i gruper utan att låta dem testa först. Har alla deltagare fungerande mikrofon och kamera? Du kan skapa minigrupper med 2-3 personer per grupp och kör ett slags speed dating. Eller be dem skapa en gemensam grupppresentation på en virtuell whitebord eller webbsida.

En bra övning som hon skriver om handlar om brainstorming men deltagarna får välja mellan olika diskussionsämnen i förväg.

Last week I organized a brainstorm with a group of 20 persons about the content of an online conference. In an online brainstorming wall I put up 5 groups with different topics, such as start session, partner sessions, fun, etc. Before the coffee I invited people to sign up for 1 topic by adding their name on the wall. During the coffee break I put people into groups. During the breakout they used the same brainstorming wall to add ideas that allowed me to monitor progress without going to the groups myself. We achieved an important result in 30 minutes.

Nu när lärare över hela världen nu använder videomötesverktyg dagligen kommer säkert många flera kreativa lösningar för grupparbete.

Examination på distans

Photo by Christin Hume on Unsplash

Att omvandla traditionella salstentamen till digitala sådana är ingen enkel process, som många lärare nu upptäcker. En bloggpost av Linnea Björk Timm, Linköpings universitet, Examinationer i distansläge, beskriver utmaningar och möjligheter för digital examination. Många bevakar studenterna via Zoom men då finns det ingen möjlighet att bedöma om de använder extra hjälpmedel eller ej. Ytterligare ett problem med övervakade hemtentamen är att studenten kanske inte har bra bredbandsuppkoppling hemma och om ett nätverksfel uppstår riskerar dem att bli misstänkta för fusk när de försvinner från övervakningen.

I stället rekommenderar hon reklektiva uppsatser med tillgång till informationskällor och som är svåra att fuska sig till. Uppsatsen ska sedan kontrolleras via Urkund. För faktakunskaper kan quizfunktionen i lärplattformen användas med slumpmässig ordning på frågorna och kravet att få alla rätt innan man får komma vidare.

Till slut ger hon tre exempel på examinationsuppgifter inom mer praktiska ämnen:

Somliga examinationer är tänkta att testa studenters färdigheter. Färdigheten kan vara att skriva programkod, att skapa ett textilt konstverk eller att leda en lektion i NO. Här kan det krävas en hel del uppfinningsrikedom för att översätta det till ett digitalt format, men några förslag som vi kan ge är:

• Låt studenterna spela in en instruktionsfilm där de förklarar hur de har skapat kod för ett visst program.
• Låt studenterna dokumentera processen att ta fram det textila hantverket och sammanställa till en berättelse.
• Låt studenterna arbeta med distansverktyg som Zoom och Teams för att hålla sin lektion, kanske för kurskamrater. Det är också ett sätt att förbereda studenterna för att all undervisning inte sker fysiskt i ett klassrum.

Letar du efter alternativa metoder för examination på distans kan du hitta många bra förslag i en guide från irländska Dublin City University, Advice for Choosing Alternative Assessments. Guiden har en Creative Commons licens så om du har lust får du översätta den till svenska så länge du anger och länkar till källan.

Den digitala omställningen - lärarnas erfarenheter

"Home Working" (CC BY-NC-ND 2.0) by evans.photo

Den stora omställningen till distansundervisning har ju gått väldigt bra med tanke på omständigheterna. Lärarnas erfarenheter och lärdomar speglas i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Pandemin tömmer campus och driver digitalisering. Artikeln beskriver hur flera lärare har klarat övergången och de berättar om hur de har börjat använda Zoom för inspelningar, möten och undervisning och hur det känns att spela in en föreläsning i en tom hörsal. Att arbeta hemma innebär en del oväntade problem, speciellt när partnern och barnen också jobbar och studerar hemma.

Även Karolinska institutet har gått över till distans. Jeanette Ekblom Hägerström, universitetsadjunkt på audionomprogrammet, hade en smått kaotisk start på hemmakontoret. Hon satt i Zoommöte efter Zoommöte, samtidigt som maken hade krismöten med sin ledningsgrupp och den ena dottern deltog i distansundervisning utan hörlurar. Nätverket svajade av den plötsliga arbetsbördan.

Andra berättar om utmaningen att erbjuda examination på distans. Hemtentor i stor skala har skapat en del problem, bland annat då e-post med examinationsuppgifterna fastnade i spamfilter eller problem med överbelastning i lärplattformen. Lösningar tas fram och vi lär oss mer med varje vecka som går. En gigantisk kompetensutvecklingssatsning fast i skarp drift.

Distansundervisning till hösten - åtminstone för många utlandsstudenter

De flesta lärosäten har ett stort söktryck till höstens utbildningar. Men osäkerheten kring reserestritkioner och hur länge den pågående coronakrisen fortsätter betyder att man behöver planera även för distansutbildning till hösten. Mälardalens högskola övervägar distanslösningar för sina utländska studenter enligt ett radioreportage av P4 Sörmland (lyssna via nedanstående ruta). I reportaget intervjuas Malin Gunnarsson, tillförordnad högskoledirektör på MDH. Många utländska studenter behäver tid att arrangera visum, resa och logi och ju längre krisläget råder. Därför ser en distanslösning ut som den mest sannolika lösningen,.åtminstone i början av utbildningen. Det gäller att ha beredskap.

Aktuella öppna kurser om digital undervisning

Photo by Bench Accounting on Unsplash

Det finns ganska många korta kurser just nu för lärare som vill lära sig mer om undervisning på nätet. Kursplattformen ZilLearn erbjuder till exempel korta introduktionskurser (cirka en timme per kurs) i följande ämnen med Steve Wheeler som lärare:

• Personal Learning Environments
• Digital literacies
• Supporting online learners
• Integrating technology

Dessa moduler ska ses som en överblick på varje område med nyckelbegrep, exempel och förslag till fördjupning.

Om du vill lära dig mer om öppen utbildning, öppna lärresurser och Creative Commons licenser kan du registrera dig på kursen Open Education, Copyright, and Open Licensing in a Digital World. Kursen ges i samarbete mellan ICDE (International Council for Open and Distance Education), Commonwealth of Learning och OERu. Den startar 6 maj och tar två veckor. Kursen ger dig möjlighet att:

• develop your knowledge of open education and digital-focused copyright law, standards, and ethics
• earn a digital badge and/or certificate for participation
• gain the Certificate of Competency in Copyright and Creative Commons Licensing.

Internationella webbinarier på gång

"VFRÖ - Zoom Meeting 3/2020" (CC BY 2.0) by radiofabrik

Det finns väldigt många intressanta webbinarier just nu och det kan vara svårt att hänga med ibland. Här kommer flera internationella evenemang under de närmaste veckorna.

• Fredag 17 april, 13:00. Monitoring distance learning strategies: What do we know about effectiveness and equity? Arrangeras av UNESCO.
• Mon 20 april, 17:00. How to design and manage assessments for online learning. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).
• Tis 21 april, 10:30. Webinar on online education: How to motivate students in online education? Balancing synchronous and asynchronous activities. Arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities).
• Ons 22 april, 14:00. Promoting universities’ societal engagement. Arrangeras av EUA (European Universities Association)
• Fre 24 april, 14:00. Making a difference through partnerships. Arrangeras av EUA.

Första veckan med digital undervisning - studenternas upplevelser

"Study" (CC BY-NC-ND 2.0) by cyrials

Hur har studenter anpassat sig till den plötsliga omställningen till digital undervisning? En ny norsk studie från Universitetet i Oslo har intervjuat 175 juridikstudenter om hur de har upplevt omställningen, Første uken med digitalundervisning i koronatiden:Jusstudenters erfaring. Cirka 60% av studenterna svarade att den digitala undervisningen var lika bra eller bättre än campusundervisningen och de flesta var nöjda med informationen som de fick av övergången. Men flera efterlyser mer interaktivitet och saknar nära kontakt med sina lärare och kollegor. Ytterligare en viktig faktor var studenternas tillgång till bra studiemiljöer, bra internetuppkoppling osv.

Lärarna blev positivt överraskade av omställningen men arbetar vidare med att skapa en mer interaktiv digital studiemiljö. Rapporten avslutas med en rad rekommendationer till studenter, lärare samt ledare och myndigheter.

Til slutt, når funnene kobles til andre studier, ser vi at undervisere må ta hensyn til teknologien, ikke bare når den skal brukes i løpet av undervisningsaktivitet, men også når de planlegger, strukturerer og utvikler undervisningopplegg. Å tilpasse opplegg til valgt teknologi er bare en del av oppgaven; å bruke denne teknologien til å støtte varierte opplegg, som fører til mer interaksjon og undervisning i sanntid er også av stor betydning (se Säljö, 2010). Viktigst i studentenes erfaringer og opplevde læringsutbytte er tilgang til undervisningstilbud, tydelig informasjon, struktur rundt opplegg og forventninger.

Läs även en artikel om studien på engelska i nättidningen Mirage News: Digital teaching provides good learning outcomes, lightning-fast research shows.

Många elever gynnas av övergången till distansundervisning

Många gymnasieskolor i landet ser positiva effekter på övergången till distansundervisning, med minskad frånvaro och även bättre studiemiljö för en del elever. I ett radioreportage av P4 Stockholm, Distansundervisning kan fortsätta efter coronakrisen, intervjuas Patrik Forshage, gymnasiedirektör i Huddinge (lyssna på reportaget i nedanstående ruta). Han menar att de positiva erfarenheterna med distansutbildning kommer att påverka skolornas arbete även efter coronakrisen. Många elever har faktiskt gynnats av övergången.

Det går oväntat bra med den digitala distansundervisningen på gymnasiet, flera skolor vittnar om att elever koncentrerar sig bättre när de sitter hemma.

Ett TV-reportage av SVT Sörmland, Distansundervisning ökar närvaron på lektionerna, förstärker den positiva bilden. Monica Widelund, chef för gymnasieskolorna i Eskilstuna, menar att frånvaron i undervisningen har gått ner rejält (från 10-15% i vanlig undervisning till 2-7% i distansundervisning) och menar att det är enklare att ta sig till det digitala klassrummet.

Samtidigt finns det farhågor, i synnerhet för elever med en dålig studiemiljö i hemmet och sociala problem i familjen. En del elever behöver skolmiljön som en fast punkt i tillvaron.

Virtuell mobilitet allt mer i fokus

Virtuella utbyten och mobilitet kommer säkert att öka framöver och under coronakrisen så finns det inga alternativ. Under många år har både studenter och lärare samarbetat och studerat genom digitala plattformar och verktyg utan att resa fysiskt. Programmet Erasmus + Virtual Exchange hamnar nu i fokus och webbplatsen innehåller mycket information, goda exempel och möjligheter till kompetensutveckling inom området.

Följande film ger en introduktion till virtuella utbyten. Filmen har tagits fram som en del v det aktuella EU-projektet Evolve som drivs av 12 partnerorganisationer, bland andra Malmö universitet. Projektet har följande mål:

• Implementing online collaborative training and accreditation for educators to support their continuous professional development;
• Conducting state-of-the art research to measure impact at student, educator and institution level to educators, policy and decision makers in HE;
• Engaging with policy and decision makers at institutional, national and European level to demonstrate good practices of VE and present research results demonstrating its impact at student, educator and institution level.

Skype erbjuder ny e-mötestjänst

"Axiom News Belgium Team Meeting 2014" (CC BY 2.0) by Axiom News

Skype har blivit akterseglad av framför allt Zoom under det senaste året men nu försöker Microsoft ta tillbaka en del av videokonferensmarknaden genom att lansera tjänsten Meet now, enligt en artikel på Techspot, Skype introduces 'Meet Now' video calls to lure users away from Zoom. Meet now låter dig bjuda in upp till 50 personer till ett videomöte även om de inte har ett Skypekonto. Mötet får en unik identitetskod och alla deltagare klickar på länken för att gå in i rummet. I mötet har alla tillgång till video och audio och du kan dela skärm och om du inte har en bra bakgrund kan du göra den suddig med bara en klick. Möten kan spelas in och ligger kvar under 30 dagar.

Ett tänkbart alternativ för dig som inte har tillgång till Nordunets Zoom lösning för svenska universitet och högskolor. Om Skype kan får tillbaka en del av marknaden mot konkurrenten Zoom återstår att se.

Organisera och undervisa på distans - resurssidor hos Skolverket

Skolverket har en bra samling filmer, reportage och guider för alla skolor som undervisar nu på distans, Organsiera och undervisa på distans. Resurserna delas upp i två avdelningar: stöd för undervisning på distans samt stöd för att leda och organisera. Här hittar du intervjuer med lärare och skolledare om hur de har klarat omställningen, korta föreläsningar med praktiska tips om undervisning med digitala verktyg, bedömning på distans, skolbibliotek på distans, stöd till nyanlända, regelverk kring distansundervisning, studiehandledning och mycket mer.

Även om de flesta kommuner har omfattande resurssamlingar och stödmaterial är det bra med en nationell samling resurser. Som smakprov kan du titta på denna film, Undervisning med digitala verktyg.

Varför delar vi inte våra lärresurser?

"sharing" (CC BY-NC-SA 2.0) by Frodl2010

Under de senaste veckorna har lärare skapat massor av lärresurser i form av inspelade föreläsningar, webbinarier, animeringar, guider osv. Problemet är att väldigt få delar med sig av sitt material på ett organiserat sätt och många ägnar mycket tid åt att återuppfinna hjulet. Det menar fyra norska medieproducenter i en artikel i  nättidningen Khrono, Hvor ble det av den digitale dugnaden?

Det synes vi er underlig. Hvorfor skal vi så langt det lar seg gjøre, gjemme ressursene for hverandre? Samfunnsøkonomisk er det helt på trynet at 100 lærere hever lønn for å lage mer eller mindre den samme undervisningsvideoen.

Om vi skulle samla våra lärresurser i en nationell samling med öppna licenser skulle vi kunna spara en hel del tid och resurser menar författarna. Samtidigt är det inte alltid så lätt att dela med sig på grund av tradition och interna regler.

Vi klandrer ikke de som ikke deler, det hjelper ikke når den offisielle «oppskriften» på den nye undervisningen er lik lukket og låst, og når de som roper om deling blir overkjørt av kommunikasjonsavdelinger, og sentral-administrative krefter.

Facebookgrupp om distansundervisning växer fort

Photo by Bich Tran from Pexels

Musikläraren Ingrid Tidvall startade en Facebookgrupp, Distansundervisning i Sverige, 15 mars för att skapa en mötesplats för lärare som vill byta erfarenheter under den pågående coronakrisen. En artikel i Lärarnas Tidning, Hon startade Facebookgrupp om distansundervisning: Den blev ett monster, intervjuar henne om den explosiva utvecklingen i gruppen med fler än 17 000 medlemmar på cirka tre veckor.

För mig är det en självklarhet att ha ett forum där man kan diskutera till exempel bedömning och planering. Jag tror mycket på det starka kollegiet, och har sett mycket positiva effekter av vad som händer när man släpper in andra i klassrummet och inte kör skyddad verkstad.

Diskussionen i gruppen är ibland intensiv men stämning är alltid positiv och alla försöker hjälpa varandra. Ganska många inlägg handlar om teknikanvändning med verktyg som Zoom, Google Meet m fl men betoningen är alltid på hur man löser pedagogiska frågor hellre än tekniska detaljer. Ingrids viktigaste råd till sina lärarkollegor är att inte vara för ambitiösa och hålla sig till enkla beprövade metoder.

Att dra ner ambitionsnivån. Man får släppa på kraven att det ska vara snyggt eller jättebra. Jag vill gärna att det eleverna gör i skolan ska utgå från reella frågeställningar, ha en anknytning till den riktiga världen. Men att sänka ambitionsnivån behöver inte betyda att innehållet är sämre, men annorlunda paketerat.

Färre inaktiva studenter i högskolan - ny rapport

"Campus Tour" (CC BY-NC 2.0) by kohane

Nya statistik från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) visar att andelen inaktiva studenter, de som inte deltar i någon  kursrelaterad aktivitet, har minska under de senaste åren (Färre inaktiva studenter i högskolan). Dessa inaktiva studenter har tidigare räknats som avhopp och har bidragit till lägre genomströmning på många kurser och program. Men nu finns det rutiner hos lärosäten att inte räkna studenter som aldrig kommer igång med sin utbildning och det har bidragit till en minskning enligt den nya analysen. UKÄ har ett regeringsuppdrag att följa den här utvecklingen och denna analys visar utvecklingen mellan 2012-2019.

På en majoritet av lärosäten har andelen inaktiva studenter minskat under mätperioden. Särskilt på några av de större lärosätena har andelen minskat vilket har bidragit till att den totala andelen inaktiva studenter är den lägsta hittills. En möjlig orsak kan vara att enskilda lärosäten har gjort insatser för att få ner andelen inaktiva studenter eller har gjort förändringar i hur registreringar sker.

Ladda ner analysen: Uppföljning av studenters aktivitet på kurs: Färre inaktiva studenter i högskolan

Zoom och GDPR

Flera internationella nyhetskällor har skrivit nyligen om säkerhetsrisker med e-mötesverktyget Zoom som används, bland andra, av alla svenska lärosäten. Men för oss i Norden är allt i ordning tack vare det stora avtalet som NORDUnet (inkl svenska SUNET) har med Zoom. Den nordiska Zoomlösningen möter alla krav som ställs av den europeiska datasäkerhetslagstiftningen GDPR, enligt en nyhet från NORDUnet, NORDUnet Zoom: GDPR and Privacy Facts. All data inom den nordiska lösningen lagras inom EU (servrar i Stockholm och Köpenhamn) och följer alla krav på säkerhet och identitetsskydd. Artikeln beskriver klart och tydligt vad som gäller för alla som använder Zoom i nordisk högre utbildning.

The use of video conferencing and teaching via Zoom has accelerated in recent weeks. Many are concerned about GDPR and privacy when using the video service, and NORDUnet receives numerous inquiries. We therefore provide some privacy facts below about the service and outline what NORDUnet has done to be in accordance with GDPR and European privacy directives.

Vi kan fortsätta att zooma tryggt med andra ord.

Nätbaserade lärmiljöer - mer än bara videomöten

Just nu läggs nästan all fokus på synkrona videomöten genom plattformar som Zoom, Skype, Teams osv, för att kunna ersätta klassrumsundervisning. Men sådana möten kräver oftast ganska mycket bandbredd och en del studenter har inte tillgång till obegränsad mobilsurf eller har inte fiber till hemmet. Vi borde därför använda i större utsträckning andra verktyg och plattformar som ger asynkron kommunikation.

En intressant artikel av Daniel Stanford, Videoconferencing Alternatives: How Low-Bandwidth Teaching Will Save Us All, delar upp nätbaserade lärmiljöer i fyra segment beroende på hur mycket bandbredd som krävs och om verktyget ger synkron eller asynkron kommunikation (se bilden nedan). Han menar att vi bör använda flera asynkrona och mindre krävande verktyg och bara använda synkrona videomöten när man måste. För ren informationsöverföring kan en inspelad kort föreläsning plus diskussionstråd i lärplattformen räcka.

Man kommer ganska långt med lågbandbreddslösningar men den viktigaste slutsatsen är att alltid fundera över vilken lärmiljö är bäst lämpad för aktiviteten du planerar.