Det finns ju massor av bra tjänster och information på nätet men det svåraste är att välja bara en hanterbar mängd. Projektet CELA(Collaborative e-learning arena) i Blekinge har skapat två webbsidor med bra länkar för dig som jobbar inom skola och vård.
Från dessa sidor kommer du lätt åt de bästa webbtjänsterna för just ditt område samt flera nyttiga verktyg. Sidorna har skapats i verktyget Symbaloo och om du sedan skapar ett konto kan du komplettera med egna länkar och bygga på det som CELA har skapat. Du kan även dela sidan med flera kollegor.
Det finns tusentals spännande mobilappar som är lämpliga för skolan men hur hittar man de bästa? Ett nytt initiativ vill ha hjälp att samla in tips om bra appar för skolan, gärna från lärare och elever som redan har provat dem.
Webbtjänsten Länkskafferiet är redan välkänd som pålitlig källa för länkar till bra pedagogiskt material för skolan. Här finns det tusentals länkar inom alla ämnesområden med anvisningar om lämplig åldersgrupp, nivå osv.
Nu ska Länkskafferiet även ha en appguide med bra appar för surfplattor och smartphones, som kan användas i skolan och i förskolan. För att hitta de bästa apparna behövs det tips från lärare och studenter och därför finns det nu en samlingsplats för alla tips, Appskafferiet. Appskafferiet är en grupp i bokmärkesverktyget Diigo och om du har bra förslag till gruppen kan du snabbt lägga in dem. Dessutom kan alla se vilka appar som redan finns där.
En artikel i DIK Forum, Frustration födde idéer, beskriver hur konsthallskurator Daniel Daboczy startade det sociala nätverket FundedByMe. Idéen med sajten är att muséer, bibliotek, teatrar eller individer med bra idéer kan lägga ut sina projekt och beskriva vad de behöver hjälp med. Sedan kan frivilliga ställa upp med pengar till projektet eller löfte om hjälp i form av lokal, tjänster mm.
Genom att göra projektet socialt blir publiken inblandad från första början och känner sig delaktiga hela vägen. Enligt Daniel Daboczy:
– Publiken får en enorm tillfredsställelse av att gå på en utställning eller en föreläsning som man själv har hjälpt till med. Vi lever i en tid där det levereras färdiga produkter till oss, medan vi som individer egentligen vill vara delaktiga i något större. Vi vill känna tillhörighet, känna att den här föreställningen, den här utställningen, har jag kunskap om och är delaktig i. Tendensen är att man är beredd att betala extra för känslan av delaktighet.
Det är lättare att kunna satsa på inköp och investeringar om man vet att publiken är villiga att bidra.
- Exempel? Ett vokalband ville ut på turné till Belgrad. Lockbetet bestod i en privat spelning, vilket renderade i 5 000 kronor, sajtens största donation hittills från en enskild donator. Det blev en spelning på dennes bröllop.
Sedan starten i mars har över 100 projekt kommit igång via FundedByMe och över 360 000 kronor har samlats in.
Före sommaren lanserade Google en ny typ av bärbar dator - Google Chromebook. En Chromebook har bara en webbläsare och inga vanliga program. Alla applikationer finns på nätet hos Google. Denna dator bara kopplar dig mot nätet där allt sparas. Läs en tidigare artikel om detta: Datorn är död - allt finns på nätet.
En ny artikel från Mind/Shift (Back to school with Google Chromebooks) beskriver hur en skola i Wisconsin, USA har gått över till denna lösning. Genom ett initiativ, Chromebooks for Education, får skolan hyra datorerna för $20 per månad och allt material sparas hos Google fast med garanterad säkerhet och backup. Skolan slipper sköta egna servrar och ständiga uppdateringar och den gamla datorsalen kan skrotas.
Denna utveckling verkar mycket lovande. Användaren behöver inte hålla på med versionshantering, virusskydd och inställningar och det viktigaste är att det trådlösa nätet har gott om kapacitet. Flera skolor och högskolor kommer säkert att hänga med ganska snart. En sak är säker dock. IT-avdelningens roll kommer att förändras radikalt.
Under sommaren har webbplatsen Folkbildningsnätet fått en ordentlig renovering och nu finns det en omfattande samling resurser och information för lärare inom alla ämnen. Mycket handlar om e-lärande och här finns det filmer och guider som är lika relevanta för lärare från alla utbildningssektorer. Guider och filmer finns för att hjälpa läraren komma igång med sociala medier, e-möten, öppna lärresurser mm.
- Vi samlar pedagogiska resurser för framför allt lärare och cirkelledare inom folkbildningen, men materialet passar många andra, som t ex deltagare i studiecirklar och folkhögskolekurser. Här kan du inom olika ämnesområden hitta pedagogiska länkar, projektredovisningar, studiematerial, artiklar, rapporter, multimedia för folkbildningen. Vi fyller ständigt på materialet.
Om du har ett konto hos Folkbildningsnätet får du också tillgång till över 9000 filmer från UR (Utbildningsradion).
En av de mest kända namn inom nätbaserat lärande, Stephen Downes, kommer till NFFs (Norsk forbund for fjernundervisning og fleksibel utdanning) höstkonferens i Oslo 14-15 november. Konferensens tema i år är Utdanning i bevegelse, Education: Branching Out.
Downes (Education technology research specialist, Canada’s National Research Center Institute for Information Technology) är en av förgrundsfigurerna för den pedagogiska teorin, konnektivism, och förespråkare av öppenhet inom utbildning. Han kommer att prata om lärarens roll i dagens digitala samhälle (läs mer om föreläsningen).
Också på talarlistan är Kirsti Kierulf (Accenture) som pratar om hur molntjänster (cloud computing) kommer att påverka utbildning (Læring opp i skyene).
Den 21-23 februari 2012 arrangerar Högskolan Dalarna i samarbete med KTHNext Generation Learning Conference, en nordisk konferens om den digitala revolutionens konsekvenser för utbildning och lärande. Konferensen välkomnar såväl utvecklingsprojekt som forskningsprojekt inom ramen för nästa generations lärande.
Är du intresserad av någon eller flera av rubrikerna nedan så är detta en konferens du inte får missa.
Konferensrubriker
· Mobility and learning
· Self-paced learning and open educational resources
· Information-tools and knowledge processes
· New knowledge processes within the working life
· Web-based higher education
· Collaborative learning
· Learning environments and the modern school
Skicka in ditt bidrag!
Skicka in ditt bidrag till konferensen innan den 15:e september, du finner formuläret på www.du.se/ngl2012/Callforpapers
Anmäl dig!
Anmälan till konferensen öppnar till helgen, säkerställ att du får en plats på Next Generation Learning Conference genom att hålla utkik efter anmälningsformuläret på www.du.se/ngl2012
För uppdaterad information om konferensen, vänligen besök hemsidan, www.du.se/ngl2012.
Den danska regeringen har tagit fram en nationell strategi för IT i skolan och satsar 500 miljoner kronor för att stödja utvecklingen. Detta ingår i en nationell digitaliseringsstrategi inom offentlig verksamhet mellan 2011-2015. Regeringens tankar kring en digitalisering av skolan läggs fram i korthet i publikationen En digital folkeskole (länk till dokumentet i pdf).
Regeringens satsning fokuserar på 7 områden:
1. Stöd till inköp av digitala läromedel.
2. Effektiv distribution av digitala läromedel.
3. Trådlösa nätverk på alla skolar 2014.
4. Tillgång till datorer för alla elever 2014.
5. Vidareutveckling av nationella tester och prov.
6. Klara mål för användning av digitala läromedel och digitala lärandemål.
7. Forskning och utveckling av IT-baserade lärandeförmer.
Undervisningsminister Troels Lund Poulsen sade i ett pressmedelande: - Strategien skal medvirke til at stimulere en undervisningskultur og
nye læringsformer, hvor it i langt højere grad anvendes til at fremme
elevernes læring og understøtte de faglige mål. Blandt incitamenterne
for lærere og elever er digitale afgangsprøver. En øget anvendelse af it
vil også give elever og forældre et væsentligt bedre grundlag for deres
dialog med skolerne.
Vi tror ibland att stora uppfinningar kommer som en blixt av inspiration men sanningen är att alla nya idéer bygger på andras idéer och att kopiering ingår i alla innovationsprocesser. För att lära sig något måste man ägna mycket tid åt att kopiera och härma andras verk. Musiker och författare lär sig konsten genom att spela andras verk och skriva i samma stil som en mästare.
Detta är temat för en ny film i serien Everything is a remix (se nedan). Filmen visar hur vi kopierar och lånar av varandra som en naturlig del av den kreativa processen och denna insikt har konsekvenser för hur vi ser på upphovsrättsliga frågor. Inga uppfinningar tas fram ur tomma intet och frågan är vem som egentligen får ta äran; de som gjorde grovjobbet eller den som till slut hittade det lilla extra som gjorde produkten intressant för allmänheten?
Ny forskning vid Open University har undersökt hur 4000 studenter mellan 20 och 80 använder datorer i sina studier. Eftersom alla kurser vid Open University är nätbaserade har de ett stort underlag att undersöka.Studien visar att även om det finns en del generella skillnader mellan unga studenter och de äldre (t ex användning av bärbara datorer hellre än stationära), fanns det ingen tydlig klyfta mellan generationerna som teorin om digitala infödingar (digital natives) hävdar.
Undersökningen frågade studentrna om hur de använder datorer och hur tekniken påverkar sina studievanor. De såg ingen tydlig gräns vid 30 år och upptäckte inte heller betydelsefulla skillnader mellan män och kvinnor. Det finns förstås skillnader mellan studenternas teknikanvändning men mer nuanserade än bara en generationsfråga.
Kanske den viktigaste slutsatsen är att de som har en positiv inställning till datorer och nätet hade en mer insiktsfull inställning till sina studier.
- So, in conclusion, first, there’s no evidence of a clear-cut digital
divide. Use of technology varies with age, but it does so predictably,
over the whole age span. And secondly, although younger people are more
likely to be positive about technology, there is evidence that a good
attitude to technology, at any age, correlates with good study habits.
I USA finns det en växande rörelse som inte tror på det traditionella skolsystemet och väljer därför att låta sina barn utbilda sig hemma, ofta ihop med likasinnade. Homeschooling har funnits väldigt länge men nu finns det ytterligare ett begrepp, unschooling. Cirka 2 miljoner barn i USA får sin utbildning hemma och 10% tillhör unschooling.
En artikel från CNN, Unschoolers learn what they want when they want, beskriver hur barnen lär sig utifrån sina egna intressen utan läroplan, kursböcker och framför allt utan examination. Unschooling baseras på John Holts bok från 1964, How Children Fail, som reagerade mot skolans strömlinjeformning och fabriksmentalitet och pekade mot ett alternativ där barnen fick välja fritt vad de behövde lära sig.
Artikeln berättar om barn som går i Sudbury Valley School, en sådan unschool, där eleverna får arbeta som de vill, ibland i grupper, ibland ensamma med vuxna som mentorer och stöd, inte som lärare. Kritiker menar att sådana barn får det svårt när de börjar "i verkligheten" på högskolan men enligt artikeln har unschoolers höga betyg när de börjar läsa.
Köpings kommun har nyligen gjort en mycket bra film som beskriver hur IT och digital kompetens ska integreras i skolan. Skolledare, lärare och elever berättar om hur de ser på nätbaserat lärande och vilka möjligheter som finns idag att bryta ner klassrumsväggarna. Källkritik och informationssökning tas också upp som nyckelkompetenser.
Alla elever i Köping har sedan ett år egna datorer i skolan och filmen visar hur skolorna arbetar med digital kompetens.
- Istället för att skriva en traditionell IT-plan så gjorde vi en film
om hur vi vill arbeta i framtiden och vår vision, säger Anders Olsson,
projektledare.
Jag skrev för ett par veckor sedan om en ny öppen kurs, Artificial Intelligence, som Stanford University erbjuder denna termin (se tidigare artikel). Kursen är öppen för alla och kostnadsfri, fast studenter som läser gratis får inga akademiska poäng.
Enligt en artikel i New York Times, Virtual and artificial but 58,000 want course, har nu över 58 000 studenter från 175 länder nu sökt kursen tillsammans med de som är registrerade Stanford studenter. Hur kommer lärarna att ta hand om så många? Svaret är att studenterna läser tillsammans i virtuella grupper och arbetar genom materialet själva. Men inspelade lektioner och diskussioner på nätet betyder att lärarna är ändå synliga.
- How will the artificial intelligence instructors grade 58,000 students?
The scientists said they would make extensive use of technology. “We
have a system running on the Amazon cloud, so we think it will hold up,”
Dr. Norvig said.
In place of office hours, they will use the Google moderator service,
software that will allow students to vote on the best questions for the
professors to respond to in an online chat and possibly video format.
They are considering ways to personalize the exams to minimize cheating.
UNESCO och Commonwealth of Learning har tagit fram en utmärkt guide till öppna digitala lärresurser och hur de kan användas i undervisning inom skola, högskola och vuxenutbildning. Guiden heter helt enkelt A basic guide to open educational resources (OER) och du kan läsa den direkt i nedanstående ruta (klicka på rutan för att få helskärm) eller ladda ner den som PDF-fil.
Guiden består av 3 delar. Del 1 ger svar på de vanligaste grundläggande frågorna kring OER och fungerar som en introduktion till området för nybörjare. Del 2 analyserar de viktigaste frågorna kring OER för den som är mer insatt i ämnet och del 3 ger statistik, forskningsresultat mm.
Att undervisa på nätet kräver en hel del av läraren. Du ska vara bekväm med de verktyg och medier som används på kursen, beredd att arbeta flexibelt och ha bra strategier för att skapa gruppdynamik och engagemang på nätet. För att lyckas med detta behöver läraren stöd, både tekniskt och pedagogiskt. Kompetensutveckling krävs innan läraren leder sin första nätkurs och sedan behövs pedagogisk vägledning av mer erfarna mentors samt tillgång till IT-stöd när det gäller tekniska frågor.
NKI Nettstudier är Norges största anordnare av eftergymnasial distansutbildning. Morten Flate Paulsen har skrivit en bra sammanfattning av hur de skapar bra kvalitet i sina nätkurser,
Gode nettlærere fortjener et godt støtteapparat. Alla nya lärare går en kurs i nätundervisning för att uppleva hur det känns att studera på nätet. det finns även en snabbguide som alla kan ha nytta av, en nettlærerguide. Nya lärare får en mer erfaren lärare som mentor och alla pedagogiska frågor diskuteras i diskussionsforum. Artikeln´beskriver även uppföljningsarbetet och andra kvalitetsåtgärder.
Alla lärosäten och de flesta skolor producerar idag väldigt många filmer: inspelade föreläsningar, instruktionsfilmer, marknadsföringsfilmer, inspelade experiment, intervjuer och reportage. Problemet är att majoriteten av detta material ligger utspridda på enskilda datorer och servrar och är nästan omöjliga att hitta.
Men allt flera börjar skapa medieportaler som presenterar högskolans/skolans samlade utbud av videomaterial. En sådan samlingssida finns hos Högskolan i Kristianstad, LärandeResursCentrum. Det finns redan ett brett utbud av filmer; många är förstås riktade mot personal på högskolan men det finns många bra filmer som alla lärare kan ha stor nytta av med, bland annat, instruktionsfilmer om hur man delar dokument, skapar e-möten, spelar in egna föreläsningar mm.
Portalen har byggts i en öppen tjänst som heter Miro Community. Åsa Kronkvist har skrivit en kort bloggpost om hur de skapade portalen och rekommenderar tjänsten för andra skolor och högskolor som vill skapa en bra videoportal utan större investeringar.
Som smakprov får du en kort film som visar hur du hittar bilder på nätet som du får kopiera och använda.
ICDE (International Council for Open and Distance Education) erbjuder två gratis webbseminarier om användning av öppna digitala lärresurser (OER) i undervisning med demonstrationer av nya tillämpningar.
Hur ser studenternas användning av IT ut egentligen? Det finns faktiskt ganska lite forskning kring detta men Onlineeducation.nethar sammanställt följande
bild som summerar några resultat. Det handlar förstås om amerikanska studenter men vi kan anta att svenska studenter har ungefär samma vanor.
Studenter uppskattar det att många lärare lägger ut material på nätet, spelar in föreläsningar, deltar i nätdiskussioner och är tillgängliga via till exempel Skype. Å andra sidan är de kritiska till lärare som använder teknik som de inte behärskar eller blir helt beroende av verktyg och har därmed svårt att improvisera när tekniken strular.
Det är några slutsatser från en paneldiskussion med flera amerikanska studenter som tidskriften The Chronicle of Higher Education nyligen har gjort (se nedan). De berättar om goda och dåliga exempel på lärarnas användning av IKT. Det som irriterar mest är alldeles för många PowerPoint bilder, fyllda med text, som inte läggs ut på nätet efteråt. Lärare som läser sina PowerPoint presentationer utantill slöser bort studenternas tid och det blir frustrerande att inte kunna gå genom bilderna i lugn och ro senare.
MoodleMoot Virtual Conference 2011 äger rum 17-21 augusti och alla som administrerar eller använder lärplattformen Moodle kan ha stor nytta av att delta. Under 5 dagar finns det ett stort utbud av föreläsningar och diskussioner om Moodle: administration, utveckling, tillämpning, praktiska tips för lärare mm.
Konferensen är gratis och sker helt på nätet med direktsändning av alla sessioner och diskussionsforum. Du behöver bara registrera dig och sedan välja vilka sessioner du vill delta i. Konferensen har bidrag på engelska och spanska.
För några år sedan släpptes en kort film om den digitala revolutionen inom utbildning, Did you know (Shift happens), som har setts av över 40 miljoner människor. En ny version har nu kommit med fokus på delstaten Iowa i USA. Budskapet är förstås anpassat till Iowa men man skulle kunna ersätta Iowa med flera regioner i Sverige utan större problem. Budskapet gäller överallt egentligen.
Många kommuner satsar på att ge alla elever var sin dator, så kallade en-till-en satsningar. Sådana initiativ finns i många andra länder men ibland kan det gå snett, i synnerhet om myndigheterna inte inser att det kräver långsiktighet.
Ett exempel på en misslyckad satsning hittar vi i Australien enligt en artikel The digital education real illusion. Delstaten New South Wales lovade en dator per elev för flera år sedan och allt fungerade bra under de första 4 åren men nu har de dragit in bidragen och årets nya elever får inga egna datorer. Mycket har hänt i skolorna under dessa år. Lärarna har anammat IKT och undervisningen är anpassad till digitala medier. Eleverna har en mycket högre digital kompetens och kan knappast tänka sig återvända till traditionell undervisning. Men de yngsta eleverna till hösten kommer inte att ha samma möjligheter som de äldre.
En-till-en kräver långsiktighet och en ny syn på lärande. Det går inte att vrida klockan tillbaka.
Flera stora universitet i Nordamerika provar att erbjuda helt öppna nätkurser utan avgift som ett sätt att marknadsföra sig och bidra till folkbildning. Anrika Stanford University i Kalifornien erbjuder nu till hösten den populära kursen Introduction to Artificial Intelligence. Kursen är en populär campusutbildning med upp till 200 studenter men nu släpper de kursen till hela världen via nätet som en stor öppen nätbaserad kurs (MOOC - Massive Open Online Course).
Registrerade studenter på campus går kursen som vanligt och får poäng och intyg från universitet medan de som läser gratis på nätet får bara ett enklare intyg att de har klarat kursen utan akademiska poäng. Alla som studerar måste dock lämna in alla uppgifter och samma bedömningskriterier gäller för alla, såväl campus som distans. Alla föreläsningar spelas in och allt kursmaterial är fritt tillgängligt.
Följande film ger dig mer information och du kanske känner dig manad att läsa på Stanford denna termin. Hör gärna av dig om du gör det!
Läs mer om MOOC-kuser (med fördelar och nackdelar) i en ny artikel i eLearn Magazine.
