Lärplattformar används sällan för interaktivitet och kollaboration

En ny studie, Barriers to a wider Implementation of LMS in Higher Education: a Swedish case study, av Ramón Garrote Jurado (Högskolan i Borås) undersöker hur lärare har använt sina lärplattformar mellan 2006 och 2011. Studien visar att mer interaktiva funktioner i lärplattformen används sällan eller aldrig och att det hade inte blivit någon större utveckling i användningen under den studierade perioden. Lärplattformen används mest som digital anslagstavla där man lägger ut dokument och bildspel och sköter kursadministrationen. Även om det finns oftast verktyg som möjliggör kollaboration, reflektion eller diskussion så används de väldigt sällan även om många erkänner att kurserna skulle behöva mer interaktivitet.

Studien har undersökt varför lärarna inte har använt mer avancerade funktioner i lärplattformen och en anledning är en rädsla att det skulle ta för mycket tid att lära sig. Slutsatsen är att om lärosäten vill använda sina lärplattformar för att främja pedagogiken måste man skapa incitament för lärarna att sätta sig in i verktyget och dess funktioner. Support och kompetensutveckling är viktiga faktorer.

- Tools for interaction may have a significant, beneficial impact on education by promoting and facilitating learner-centered procedures. But a lot of the beneficial effects are long-term and interdisciplinary, outside the frame defined by time and subject for specific courses. As a result the lecturers’ fear of additional workload will in most cases outweigh the potential benefits for the students. Hence, some kind of incentives for lecturers are needed if educational institutions want to improve the students’ learning experience by a wider utilization of Learning Management Systems.

Liknande slutsatser om lärares användning av lärplattformar finns i ett examinationsarbete från Stockholms universitet/KTH med titel: ”Vi lägger ut och highlightar nya dokument” - Kommunikation i skolan via lärplattformar och molntjänster.