Plugga bättre

 by Webbstjänan.se

UR producerade tidigare i år en inspirerande filmserie om studieteknik för skolelever, Plugga bättre. Den kan användas som utgångspunkt för klassrumsdiskussion eller som självstudiematerial.

- En grupp sjätteklassare i en av Stockholms skolor ställs inför en rad utmaningar och erbjuds studiesmarta sätt att klara dem på. Det visas upp nya och annorlunda sätt att klara skolan, vilket ökar lusten och motivationen hos eleverna. Allt för att kunna plugga mer effektivt och lära sig så mycket som möjligt.

Serien består av 8 program på cirka 30 minuter var:

• Det stora provet
• Glosor
• Minnesteknik
• Hjärnan
• Anteckningsteknik
• Koncentration
• Lästeknik
• Mindmap

Wikimini - Wikipedia för barn

Wikimini är en öppen encyklopedi som barn skriver tillsammans, med stöd från lärare och andra vuxna. Den har samma grundprinciper som Wikipedia men med enklare redigering och förhoppningen är att elever i alla skolor ska bygga en egen uppslagsverk med information på deras nivå. Lärarens roll är att ge stöd och råd men vuxna ska helst inte bidra till själva innehållet.

Den svenska Wikimini har just kommit igång men hämtar inspiration från den franska versionen som har funnits sedan 2008 och har nu över 12 000 artiklar. Målgruppen är barn mellan 8 och 15 år och Wikimini drivs som ett helt oberoende och icke-vinstdrivande projekt.

- Wikimini vill vara en pedagogiskt verktyg, lättsamt och behagligt att använda, som tillåter barn och ungdomar att involvera sig i ett konkret och enastående projekt som värdesätter dem.
Under tiden som barnet eller tonåringen redigerar artiklar av "vetenskaplig" natur, inom ämnen som intressera dem, stimuleras även deras skrivprocess. De blir tvungna att söka information, att sammanfatta essentiella idéer och att omformulera dessa till en strukturerad och redigerad artikeltext. Det gör att de kommer att kontrollera sin källor och att de kommer behöva att vara källkritiska, precis som de är när de läser andra Wikiminauters bidrag.

MOOCs i Europa

De flesta reportage om MOOCs ger intrycket att de finns bara i USA men de finns över hela världen, inte minst i Europa. Den här kartan kommer från EU Kommissionens Open Education Europa och visar land för land antalet MOOCs idag.

Sverige är fortfarande en vit fläck på kartan men mycket hänger på hur man räknar. Just nu pågår kursen Flexible, Distance and Online Learning, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Salford University i England medan Karlstads Universitetet samarbetar med Skolverket och norska Høgskolen i Lillehammer kring flera öppna kurser för skollärare under rubriken Lifelong Learning Web. Dessutom startar nu kursen Det digitala skollyftet som drivs av nätverket Skollyftet.
Men dessa har inte marknadsförts som just MOOCs så kartan stämmer nog ganska bra.



Find more education infographics on e-Learning Infographics

Ny bok om "flipped classroom"

Flipped Classroom är en ny bok om det omvända arbetssättet i klassrummet. Boken är skriven av Daniel Barker, gymnasielärare i matematik och fysik på Norra Real i Stockholm. Barker arbetar sedan en tid framgångsrikt med modellen Flipped Classroom, som innebär att han i stället för att använda lektionstiden till genomgångar filmar genomgången och ger eleverna i läxa att titta på filmen. På så sätt kan han i stället använda lektionstiden till diskussioner, övningar och fördjupningar.

I september medverkade Daniel Barker i seminariet Digital revolution i klassrummet på Bok & Bibliotek, se UR:s filmklipp från seminariet. Han var även intervjuad i artikeln Föreläsning på film lyfte lektionerna i Svenska Dagbladet tidigare i oktober, om sitt arbete med Flipped Classroom.

Mer information
Boken Flipped Classroom - det omvända arbetssättet, ges ut på Natur & Kultur och ingår i serien Input.
Läs en artikel om Daniels arbete på Computer Sweden: Han låter lektionerna flippa helt.

Källa: Pressmeddelande, MyNewsdesk

Open access week

Denna vecka är Open Access Week i hela världen och många lärosäten och bibliotek arrangerar seminarier, konferenser och föreläsningar inom området. Open access handlar om alla ska kunna läsa vetenskapliga artiklar utan kostnad i stället för det nuvarande systemet där vetenskapliga tidskrifter kostar tusentals kronor om året i prenumerationsavgifter. Det nuvarande systemet hindrar allmänheten här i Sverige och forskare från utvecklingsländer att kunna läsa den senaste forskningen.

Titta gärna på denna film, Open access explained,  som förklarar på ett enkelt sätt varför open access behövs. Mer information om open access på svenska finns hos Kungliga Biblioteket, OpenAccess.se.

Karolinska Institutets MOOC-satsning

Karolinska Institutet blir det första svenska lärosätet att gå med i någon av de stora MOOC-samarbeten när de lanserar kurser inom edX under 2014. Vid konferensen SFIS Teknikdagen 2013 i Norrköping, 23 oktober, talade Cormac McGrath (KI) om deras satsning och erfarenheter hittills. Han talade om processen att välja ut vilka kurser som skulle ges via edX, vilka kvalitetskrav de har när det gäller kursdesign och en del frågor kring MOOCs. Till exempel, finns det underlag att arrangera en MOOC på svenska, hur sköter man bedömning och validering och hur ser vi till att MOOCen leder till lärande i stället för bara informationsöverföring.

Här ser du hans bildspel:

Intro ed x k-ix norrköping from Cormac McGrath

Effektivare webbseminarier

Webbseminarier (s. k. webinars) är ett bra sätt att träffas och diskutera utan att behöva resa och ibland kan ett par tre hundra personer delta. Men vad behöver man tänka på när man ska arrangera ett webbseminarium? Vilka fallgropar finns? Hur skapar man interaktivitet?

Detta är ämnet för ytterligare ett webbseminarium inom projektet OER Sverige, Running an effective webinar, 13 november 15.00-16.00. Du kommer att träffa fyra personer med lång erfarenhet av att arrangera webbseminarier: Torhild Slåtto (Fleksibel Utdanning Norge), David Röthler (PROJEKTkompetenz.eu, Österrike), Markus Schneider (Karlstads universitet) och mig själv.

Följande frågor kommer att diskuteras:

• Varför webbseminarium?
• Vilka tekniska krav finns?
• Hur planerar man, vilka roller, layout, upplägg fungerar bäst?
• Pedagogiska aspekter?
• Hur skapar man interaktivitet?
• Begränsningar och fallgropar?

Seminariet körs på engelska och är kostnadsfritt. registrering behövs för att få länken till mötesrummet.

Mer information och anmälan.

Lärplattformar används sällan för interaktivitet och kollaboration

En ny studie, Barriers to a wider Implementation of LMS in Higher Education: a Swedish case study, av Ramón Garrote Jurado (Högskolan i Borås) undersöker hur lärare har använt sina lärplattformar mellan 2006 och 2011. Studien visar att mer interaktiva funktioner i lärplattformen används sällan eller aldrig och att det hade inte blivit någon större utveckling i användningen under den studierade perioden. Lärplattformen används mest som digital anslagstavla där man lägger ut dokument och bildspel och sköter kursadministrationen. Även om det finns oftast verktyg som möjliggör kollaboration, reflektion eller diskussion så används de väldigt sällan även om många erkänner att kurserna skulle behöva mer interaktivitet.

Studien har undersökt varför lärarna inte har använt mer avancerade funktioner i lärplattformen och en anledning är en rädsla att det skulle ta för mycket tid att lära sig. Slutsatsen är att om lärosäten vill använda sina lärplattformar för att främja pedagogiken måste man skapa incitament för lärarna att sätta sig in i verktyget och dess funktioner. Support och kompetensutveckling är viktiga faktorer.

- Tools for interaction may have a significant, beneficial impact on education by promoting and facilitating learner-centered procedures. But a lot of the beneficial effects are long-term and interdisciplinary, outside the frame defined by time and subject for specific courses. As a result the lecturers’ fear of additional workload will in most cases outweigh the potential benefits for the students. Hence, some kind of incentives for lecturers are needed if educational institutions want to improve the students’ learning experience by a wider utilization of Learning Management Systems.

Liknande slutsatser om lärares användning av lärplattformar finns i ett examinationsarbete från Stockholms universitet/KTH med titel: ”Vi lägger ut och highlightar nya dokument” - Kommunikation i skolan via lärplattformar och molntjänster.

Kursmodul om öppna lärresurser för lärarutbildning

OER Logo 2012 J. Mello, CC-BY UNESCO

Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet har skapat en fristående kursmodul som kan användas av alla lärosäte: Öppna digitala resurser för ungdomsskolan och lärarutbildningen. Syftet med kursen är att lärarutbildare och lärarstudenter ska få insikt i hur digitala lärresurser kan användas i skolan samt att ge kunskap om hur man kan använda öppna digitalalärresurser, OER, i lärarutbildning. Den kan också användas som fortbildning för lärare på fältet.

Kursen består av 3 delmoment:

1. Vad är OER? Var kan man hitta öppna digitala lärresurser?
2. Att analysera lärobjekt utifrån olika lärandeperspektiv.
3. Informationskompetens

Om kursen genomförs som en integrerad del i en högskolekurs motsvarar den 2,5 högskolepoäng. För att få poäng för kursen måste man vara en registrerad student i en kurs där läraren har valt att integrera momentet i sin egen kurs. Till kursen finns en lärarhandledning.

Många lärare rädda för teknik

En artikel på SVT Smålandsnytt, Många lärare rädda för teknik, uppmärksammar bristen på digital kompetens hos många lärare. Artikeln fokuserar på lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet men situationen känns säkert bekant vid flera svenska lärosäten. Lärare saknar nödvändig digital kompetens för att kunna hjälpa studenterna och det saknas systematisk kompetensutveckling för lärarna.

- På universitetet finns det i dag helt enkelt inte något systematiskt arbete för att ge lärarstudenterna rätt redskap när det gäller internet, sociala medier och så vidare, det som kallas ”digital kompetens”. Det finns mål uppsatta, men Brita Johansson Cederblad räknar med att det dröjer till 2015 innan universitetets lärare har ett arbetssätt för att uppfylla målen.

Enligt artikeln finns det en viss rädsla för teknik bland en del lärare men det krävs strategiska satsningar för att förbättra situationen. Idag kan eleverna/studenterna mer än sina lärare. En annan artikel från SVT Smålandsnytt, Eleverna som kan mer än lärarna, beskriver hur elever vid Skogshagaskolan i Västervik undervisar sina lärare i hur man använder digitala tjänster och smarta mobiler (se filmreportaget nedan).

Akademiskt skrivande - ny praktisk guide

Blekinge Tekniska Högskolan lanserar nu en ny guide för att hjälpa studenter att bli bättre på akademiskt skrivande, Skrivguiden.se.

Skrivguiden.se är en webbplats utvecklad av biblioteket vid BTH i syfte att ge studenterna stöd i deras akademiska skrivande. Med konkreta råd om skrivprocess, problemformulering och hur man hanterar källor och referenser vill biblioteket vägleda studenterna till ett bättre skrivande.

Akademiskt skrivande är en process som består av flera olika delar där man i förarbetet sätter sig in i skrivsituationen och förbereder skrivandet genom att analysera skrivuppgiften, samla material och komma på idéer. Skrivandet börjar med att formulera en frågeställning, disponera texten, skriva utkast och avslutas med att man har en färdig text. När texten är skriven påbörjas efterarbetet med revision och redigering av texten för att förbättra och förtydliga.

Under studenternas studietid ska förmågan till akademiskt skrivande utvecklas för att slutligen kulminera i ett examensarbete och en förmåga att skriva texter i yrkeslivet eller i fortsatta studier.

Webbplatsen är öppen för alla som vill använda den. Den är publicerad under en Creative Commons licens vilket innebär att innehållet kan användas och bearbetas av andra om källan anges. BTH ser gärna att andra intresserade lärosäten etablerar ett samarbete kring den fortsatta utvecklingen av skrivguiden.se och gör den till en gemensam angelägenhet.

Källa: Pressmeddelande BTH

Ny global studie om vuxnas kompetenser

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har just publicerat en omfattande rapport om kompetenser och färdigheter bland vuxna i 24 OECD länder, OECD skills outlook 2013. Rapporten frågade över 150 000 personer om nyckelfärdigheter, framför allt läs- och skrivfärdigheter samt förmågan att lösa problem, söka information och samarbeta i en allt mer digital arbetsmarknad. Målet är att till slut kunna skapa en kompetenskarta över de studerade länderna och på sikt hela världen.

Rapporten tittar på utvecklingen inom arbetsmarknaden och vilka kompetenser som kommer att behövas och visar hur länderna står när det gäller dessa kompetenser. Japan och Finland står bäst rustade för framtiden men det är ingen enkel ligatabell som presenteras. Om man jämför olika åldersgrupper mellan länderna finns det många nyanser. Sverige ligger bra till nästan överallt fast inte alltid i topp.

Vikten av livslångt lärande betonas och att det måste finnas ett flexiblet utbud av kompetensutveckling för alla. Rapporten visar tydligt den digitala klyftan som växer i många länder mellan de som har nyckelkompetenser och de som inte har dem. Sverige lyfts fram som ett av flera länder som har kommit längst med att ge vuxna med låg utbildningsnivå möjlighet att skola om sig och lära sig nya färdigheter.

• Läs hela rapporten OECD Skills Outlook 2013.
• Läs en sammanfattning: Boosting skills essential for tackling joblessness and improving well-being, says OECD
• Se ett bildspel om rapporten: Skilled for life?

Plus en kort sammanfattningsfilm:

Matteboken på nätet

Matteboken är en ny webbtjänst med lektioner och övningar i skol- och gymnasiematematik. Materialet följer läroplanen och kan enkelt integreras i undervisningen eller användas som extra support till elever.

- Matteboken.se är ett verktyg för att studera matte via nätet. Sidan har skapats och drivs av Mattecentrum, en ideell förening som hjälper barn och unga med matematik. Mattecentrum driver också räknestugor varje vecka på 23 orter över hela landet dit alla är välkomna. Du hittar din närmsta räknestuga här. Det är alltid gratis att plugga med oss.

Förutom undervisningsmaterial för alla årskurser finns det övningar, tidigare nationella prov och ett diskussionsforum. Kanske roligast av allt är en avdelning som heter Kändismatte, där många kända personer som näringsminister Annie Lööf, Mark Levengood, David Batra, Christer Fugelsang, Dogge Dogelito bland andra tar dig genom mer eller mindre kluriga matematiska beräkningar.

Det finns liknande initiativ även i Danmark, Webmatematik, och USA, Mathplanet.

Här räknar näringsministern fram tillväxten av företag i Sverige.

Molntjänster i skolor

 by d.boyd

Användningen av molntjänster i skolan diskuteras mycket just nu. Både Malmö och Kalmar kommuner har infört Google Apps for Education för att ersätta Officepaket, e-post och lärplattform efter långa och komplicerade diskussioner med jurister och Google. Samtidigt kom nyligen ett negativt besked från Datainspektionen till Sollentuna kommun för samma lösning (se beskedet).

Edward Jensinger, tidigare rektor på Pauligymnasiet i Malmö och en av dem som drev processen för att kunna använda Googles molnlösning, har en mycket läsvärd blogg som kommenterar den förvirrande situationen idag om molntjänster inom utbildning. I sitt senaste inlägg, Molntjänster och (gen)tjänster, förklarar han hur Malmö har arbetat mot ett avtal med Google som uppfyller alla svenska krav och varför frågan är så viktig för svenska skolor (och kanske även lärosäten).

- Vad det verkar så tycker Skolverket och SKL också att dessa molntjänster är viktiga för skolan. Jag har, på olika sätt, under mitt arbete med Google Apps for Education för Malmö Stads räkning kontaktat och kontaktats av dessa organisationer och de har hela tiden varit klart stödjande. Bland annat genom att beskriva det arbete vi gjorde i Malmö. Nu senast, på en konferens om Skolbibliotek som Skolverket anordnade, talade jag med dessa organisationer. Då uttalade sig personer som representerar både Skolverket och SKL att det är viktigt att hindren att nyttja molntjänster måste rensas bort och att båda organisationerna vill vara behjälpliga i det arbetet.

Debatten om villkor för molntjänster är viktig. Enligt Jensinger är molntjänster användarvänliga, tidsbesparande och ger många pedagogiska fördelar. Oavsett åsikter är det viktigt att alla börjar planera för en framtid där tjänster ligger i molnet.

- Så, det jag ser framför mig inom kort är att de juridiska problem som huvudmännen haft med ex Google kommer att lösa sig. Det i sin tur kommer att kräva av organisationerna att man hanterar dessa nya möjligheter. Det är inte så att alla kommuner kommer att slopa sina befintliga lärplattformar. Det är kanske inte ens önskvärt. Men för att skolorna ska kunna nyttja verktygen som molntjänsterna erbjuder måste man ändå ha avtalen på plats. Därför rekommenderar jag er att påbörja den resan så sakteliga. Det kommer att gynna pedagogerna och det som gynnar pedagogerna är normalt sett bra för eleverna.

Debatten lär fortsätta.

Studenters attityder till distansutbildning - ny rapport

En ny rapport om distansstudenternas inställning till sina studier har skrivits av Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet: Studenters attityder till distansutbildning vid Lunds universitet. Rapporten har som utgångspunkt SCBs enkätundersökning om distansutbildning i Sverige, Distansutbildning på högskolan (SCB 2012), och har undersökt vidare på distansstudenter vid Lunds universitet.

Rapporten visar att distansstudenter var nöjda med sina utbildningar men mindre nöjda med lärarnas stöd och möjligheter till interaktivitet. De flesta angav att de läste kursen på grund av eget intresse och att en stor del aldrig hade för avsikt att fullfölja kursen. Kritiska faktorer för bra kvalitet inom distansutbildning är: lärarens engagemang och närvaro, lärarens digital kompetens, anpassad pedagogik, flexibilitet i kursdesign, möjligheter till interaktivitet och motivationsskapande incitament.

- Resultatet visar att det finns utvecklingspotential för distansutbildning för att passa den enskildes situation och möjligheter bättre. På så vis skulle tillfredsställelsen kunna öka och därmed också förutsättningarna för att slutföra kursen. Konkret anges viktiga utvecklingsområden i termer av t.ex. flexibilitet, möjlighet att studera utifrån eget intresse, individualisering, kursdesign, interaktivitet, motivation, närvaro av lärare och medstudenter, självständighet, tillgänglighet samt transparens. Resultatet visar också på behov av metodutveckling avseende kvalitetsarbete och implementering av idag välkända kritiska kvalitetsområden för distansutbildning. Andra utvecklingsmöjligheter i förhållande till studiens resultat om vad som möjliggör eller hindrar den enskildes studier på distans är utveckling av pedagogik och teknik för lärande i en digitaliserad värld. Organisation och infrastruktur för hur distansutbildning organiseras, genomförs och utvärderas är andra utvecklingsområden.

En-till-en i klassrummet - tydliga riktlinjer behövs

Pernilla Weman (Bild: 
Charlotte Christoffersen med tillstånd)

Alla vet hur svårt det kan bli att koncentrera sig på arbetsuppgifter när man kan kolla de senaste nyheterna på nätet eller diskutera med en vän via Skype eller Facebook. När alla elever har en egen dator med sig i klassrummet finns det många eventuella störningsmoment. En artikel på sajten Pedagog Malmö, En lärares förhållningssätt till 1-1-datorer, skriver om hur gymnasielärare Pernilla Weman på Pauliskolan i Malmö arbetar med datorer i klassrummet.

Hon diskuterar förstås uppmärksamhet och fokusering med eleverna och vilken effekt bristande koncentration har både på en själv och på andra i klassen. Det gäller främst att fokusera uppmärksamhet på en sak i taget. När man ska lyssna och kommentera så behöver man inte datorn men när man ska skriva, söka och planera behöver man definitivt datorn eller mobilen.

- Vi brukar även prata med eleverna om hur deras surfande kan påverka kamraterna runt om dem. Sedan säger vi: ”Du får inte gå in på sidor under lektioner för vi tänker inte låta dig störa dina kamrater. Som lärare har vi ansvar för det.” Just detta att ta hänsyn till sina kamrater tycker jag de har tagit till sig mest. De förstår betydelsen av detta och är faktiskt väldigt schyssta mot varandra.

Artikeln slutar med exempel på riktlinjer som kan gälla för effektivt arbete i klassrummet:

• datorn ska tas med till alla lektioner
• datorn ska vara hopfälld när de kommer in
• skärmarna ska vara nedfällda vid genomgång (ev. anteckningar sker med papper och penna).
• läraren säger till när eleverna får börja använda datorn
• hänsyn tas till de elever som behöver datorn som hjälpmedel
• håller eleven sig inte till reglerna beslagtar läraren datorn och lämnar in den till rektorn

Det bokfria biblioteket

Bibliotek utan böcker har varit på gång i flera år och det är svårt att säga vilket bibliotek var först att lansera det bokfria biblioteket. Biblioteket i Bexar County i Texas har gått hela vägen och har inte en enda pappersbok kvar på hyllorna, The first bookless library. I stället har de många skärmar och ett stort utbud av e-böcker som låntagarna kan ladda ner. De har dessutom cirka 600 läsplattor som lånas ut och det finns särskilda surfplattor med appar för barn.

Om detta är verkligen framtidens bibliotek eller om bibliotek kommer att fortsätta med en blandning av det digitala och det tryckta återstår att se.

Titta på detta TV-reportage:

Forskningsnav om öppna lärresurser

OER Knowledge Cloud är ett nytt initiativ som samlar forskningsartiklar och projektresultat om öppna lärresurser (OER) och relaterade ämnen som till exempel MOOCs. Det består av en databas som uppdateras och underhålls av bibliotekarier och som innehåller artiklar, rapporter och böcker av forskare, experter, journalister och myndigheter. Databasen är redan omfattande med just nu 640 olika dokument och 106 rapporter och listan lär växa fort. Målet är att bli det självklara navet för hela området öppna lärresurser.

OER Knowledge Cloud innehåller följande:

• Powerful and efficient state-of-the-art searchable database
• Free access to research initiatives, data, and other information on all aspects of Open Educational Resources
• Dedicated storage and management of a vast array of digital and other resources with professional database administration;
• Up-to-date source on latest developments in the OER field;
• Assistance in building research capacity in the region with the use of Gap Analysis to identify research overlap and gaps

Bakom initiativet ligger UNESCO, Commonwealth of Learning, Open University of the Netherlands och Athabasca University.

Lärande i fokus 12-13 november

Umeå Universitet och Ungdomsstyrelsen arrangerar en spännande konferens med rubriken Lärande i fokus i Umeå 12-13 november. Målgruppen är lärare inom skolvärlden och alla som arbetar med icke-formellt lärande inom ideella organisationer eller offentlig sektor. Programmet har tre huvudspår: synliggörande av lärande, måluppfyllelse och IT-stöd.

- Konferensen är en mötesplats med lärande i fokus för praktiker från både formella och icke-formella lärmiljöer. Processledare Ulrika Eklund kommer att guida konferensdeltagarna genom dialog och reflektion mellan inspirationsföreläsningar och praktiska workshops.

Konferensen äger rum på universitetets HumlabX som är en speciell miljö som har byggts för experiment och innovation:

- Den ordinarie verksamheten i HUMlab-X är inriktad mot konstnärliga och experimentella uttryck. Självklart använder vi alla tillgängliga resurser på HUMlab-X för att skapa en lärande konferens. Det kommer även att finnas möjlighet att lära mer om HUMlab-X verksamhet och teknik.

Här ser du en film om verksamheten vid HumlabX:

Kontorslandskap - ingen lyssnar till forskarna

 by sardinista

Kontorslandskap finns inom alla organisationer och blir allt vanligare trots att arbetsmiljöforskning dömer ut dem som ineffektiva och stressframkallande. En artikel i arbetsmiljötidningen Du & jobbet, Kontorslandskap ger dålig arbetsmiljö – ändå byggs de, skriver om en ny studie av Susanna Toivanen (Stockholms Universitet) om framtidens arbetsplatser. Hon menar att det finns brister i kommunikation mellan arbetsmiljöforskare och byggare och att man fortsätter att bygga kontorslandskap i tron att de främjar öppen kommunikation och samarbete medan forskning visar att sådana kontor har oftast motsatt effekt.

– Min forskning visar dessutom att det bland beslutsfattare finns en kortsiktighet i hur man planerar och bygger. Det handlar mer om snabba affärer, och hälsa och arbetsmiljö verkar inte vara av kommersiellt intresse.

En summering av rapporten Framtidens arbetsplatser (NCC) ligger hos Riksbankens Jubileumsfond men det finns en avgift om du vill komma åt hela rapporten.

Ny rapport om studenters inställning till IKT och lärande

Amerikanska Educause Center for Analysis and Research har publicerat en stor undersökning om studenters inställning till IKT inom utbildning, ECAR Study of Undergraduate Students and Information Technology, 2013. Liknande undersökningar har utförts sedan 2004 och i år har cirka 1,6 miljoner studenter deltagit.

- ECAR has surveyed undergraduate students annually since 2004 about technology in higher education. In 2013, ECAR collaborated with more than 250 higher education institutions to collect responses from more than 112,000 undergraduate students about their technology experiences and expectations. The findings are distilled into four broad themes to help educators and higher education institutions better understand how students experience technology on their respective campuses and the ways in which new, better, or more technology can impact students’ relationship with information technology.

Bland de viktigaste slutsatserna i årets rapport är följande:

• Studenterna är vana användare av IKT men vill ha mer stöd från lärarna om hur det kan integreras i utbildningssammanhang. Lärarnas digitala kompetens är en nyckelfaktor.
• De vill kunna använda mobiler och plattor i sina studier och vill att lärosäten har strategier för att mobilanpassa sina utbildningar.
• De föredrar en kombination av fysiska möten och nätbaserat lärande (s k blended learning).
• De vet inte mycket om MOOCs och förväntar sig att universitetet förklarar möjligheterna.

Det är oklart hur många av studenterna som deltog i undersökningen var distansstudenter. Om de allra flesta var campusstudenter får vi en förklaring varför blended learning var så populär.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Sparticl - naturvetenskapliga filmer för skolan

Sparticl är ett växande amerikanskt resursbibliotek med utbildningsfilmer inom naturvetenskap och teknik som riktas mest mot högstadie- och gymnasieelever. Syftet är att väcka intresse för vetenskap genom stimulerande och roliga filmer och en social webbmiljö som ungdomar känner igen. Du kan bläddra bland många ämnesområden eller söka fritt efter ett visst begrepp. Du kan tipsa vänner om en film, bädda in den och förstås gilla den. Sparticl kommer ihåg vad du har tittat på och rekommenderar andra filmer som kan vara av intresse. Du kan skapa en profil och samla poäng genom att svara på frågor kring innehållet.

- Sparticl is a new web and mobile service for teens, a collection of the very best the web has to offer in science, technology, engineering, and math or STEM. Sparticl includes answers to science questions, images, videos, games, and hands-on activities, all curated by a team of experts. But it's also a place where teens play a critical part – ranking content, sharing it, and recommending new content, all the while earning points and badges. Sparticl is created by the award-winning National Productions division of Twin Cities Public Television, and is made possible with the generous support of 3M.

Sparticl kan också användas som resursbank för lärare. Titta på deras introduktionsfilm och testa själv.

Flitiga distansstudenter

En ny studie, Studenter om studier på distans: Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012, av Lars Haglund (biträdande professor i företagsekonomi) och Lena E Johansson (utbildnings- och forskningssamordnare) vid Karlstads universitet visar att distansstudenter studerar flera timmar i veckan än sina kollegor på campus samtidigt som de arbetar. Dessutom är distansstudenter mer nöjda med sina utbildningar.

- Distansstudenter vid Karlstads universitet studerar i snitt 41 timmar i veckan, att jämföras med de 38 timmar som gemene campusstudent lägger på sina studier. Det framgår också att studenter på distans inte bara i större utsträckning har någon form av arbete vid sidan om studierna, de jobbar också fler timmar än campusstudenterna. För första gången sedan undersökningens start är campusstudenterna mer stressade och upplever ett högre tempo i studierna än distansstudenterna.

När det gäller genomströmningen finns det inga stora skillnader mellan program på campus och distans, 89% respektive 87%. Undersökningen genomfördes hösten 2012 och totalt deltog ungefär 1 700 studenter.

Källa: Nyhet från Karlstads universitet, Studievilliga distansstudenter.

Bibliotekets roll i det digitala samhället

Här kan du se en TV intervju med Robert Darnton, Överbibliotekarien vid Harvard University, om digitalisering och bibliotekets roll i informationssamhället. Han nämner bland annat att bibliotek får fler besökare än någonsin för att träffas, söka information, få hjälp att hitta information och för att studera. Akademiska bibliotek är informationsnav och mötesplatser och studenterna kräver längre öppettider. Alla rykten om bibliotekets död är alltså kraftigt överdrivna!

Han berättar dessutom om Digital Public Library of America som samlar alla digitala resurser i landets bibliotek, muséer och arkiv och gör dem tillgängliga för alla.