Snart kan du lyssna på Wikipedia

Photo by ElioQoshi, public domain/CC0.

Inom några månader kommer Wikipedia att kunna prata med dig. En ny talsyntestjänst, Wikispeech, utvecklas nu i Sverige och kommer under 2017 att kunna läsa upp texter i Wikipedia på engelska, svenska och arabiska, enligt en artikel från Wikimedia, Wikipedia kommer snart att kunna tala med dig. Tjänsten är väldigt viktig från ett tillgänglighetsperspektiv och det finns stora förhoppningar att verktyget kan sedan vidareutvecklas på flera språk.

- Wikispeech, en s.k. talsyntes, syftar främst till att göra all den information som finns på Wikipedia tillgänglig för alla de som av någon anledning har svårt att läsa. Exempelvis på grund av att personen har en synnedsättning, har dyslexi eller aldrig fått gå i skolan och lära sig att läsa. Alla ska kunna ta del av informationen på Wikipedia. Att endast erbjuda skriven text begränsar användningen för alltför många människor. Åtskilliga miljoner människor. Det här projektet är tänkt att vara en del av lösningen att förverkliga visionen om att nå ut med fri kunskap till alla världens människor.

Själva verktyget Wikispeech kommer förstås att vara fritt licenserad och får användas av andra aktörer. Befintliga talsyntestjänster klarar bara de största språken och förhoppningen är att Wikispeech ska till slut klara alla 294 språk som Wikipedia använder.

Öppna lärresurser om inomhusmiljö och hälsa

Nätverket OpenSNH (ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle och Utbildningsradio) har publicerat en samling öppna lärresurser på temat inomhusmiljö och hälsa. Samlingen innehåller filmer, föreläsningar, handböcker, undervisningsmaterial och övningar, alla med Creative Commons-licenser som ger dig rätten att fritt använda och kopiera (med hänvisning till källan).

- Tema Kompetens för inomhusmiljö och hälsa innehåller öppna digitala lärresurser i form av inspelade föreläsningar, handböcker/e-böcker, webbsidor, TV- och radioprogram m m.
Du som student och lärare kan använda detta fria undervisningsmaterial för att komplettera ditt kursmaterial. Bibliotekarier kan komplettera sina ämnesguider och internetresurser för flera ämnesområden.

Stockholms universitet tillgängliggör alla avhandlingar från 1906 via nätet

Stockholms universitet har slutit ett avtal som gör det möjligt att publicera samtliga avhandlingar från universitetet under åren 1906-2003. Det nya avtalet är en lösning som skyddar upphovsrätten, samtidigt som forskningen släpps fri för alla att läsa på universitetsbibliotekets webb.

– Det är glädjande att Stockholms universitetsbibliotek nu kan tillhandahålla universitetets alla avhandlingar digitalt för alla som är intresserade, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek.

Bakgrunden är att Stockholms universitet för tre år sedan JK-anmäldes för att olovligen tillgängliggjort gamla avhandlingar. Bibliotekets plockade då ner samtliga avhandlingar och JK avslog ett år senare alla ersättningskrav. Nu kan Stockholms universitetsbibliotek istället presentera ett avtal med så kallad avtalslicensverkan mellan Stockholms universitet och organisationer som är medlemmar i upphovsrättsorganisationen Bonus Copyright Access, detta som ett led i Stockholms universitets arbete med den så kallade tredje uppgiften.

Avtalet ger biblioteket möjlighet att tillgängliggöra alla doktorsavhandlingar – omkring 5 700 – framlagda vid universitetet mellan åren 1906 och 2003 på universitetsbibliotekets webbplats.

Rent juridiskt innebär avtalet att universitetet inte behöver skriva individuella avtal med samtliga författare, då den särskilda bestämmelsen om avtalslicens gäller för alla upphovsrättsinnehavare som är verksamma inom området. För den upphovsrättsinnehavare som inte vill omfattas av avtalet, finns en möjlighet att begära att universitetsbiblioteket plockar ner enskilda verk.

– Att synliggöra universitets forskning och samverka med det omgivande samhället ligger helt i linje med den nya forskningspropositionen. Genom avtalet har vi hittat en lösning för detta som också tillvaratar upphovsmännens intressen, säger Wilhelm Widmark.

Källa: Pressmeddelande från Stockholms Universitet på myNewsdesk.

Sverige behöver strategi och ledarskap för digitalisering - ny rapport

Nu har Digitaliseringskommissionen lagt fram sitt slutbetänkande efter fyra års arbete. Rapporten heter För digitalisering i tiden och den ger en bra bild på de rådande trenderna i världen, utmaningar och möjligheter i samhällsutvecklingen bedömningar, rekommendationer och ett framtidsscenario, Sverige 2030. Rapporten menar att Sverige behöver ta ordentligt tag i digitalisering på högsta nivå.

Kopplad till slutrapporten har Digitaliseringskommissionens ordförande Jan Gulliksen skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet, Skapa myndighet med ansvar för digitalisering, med följande formulering:

- I tjugotre år har Sverige haft till­fälliga kommissioner, strategigrupper och utredningar för att arbeta med den centrala frågan om samhällets digitalisering. Under denna tid har ­andra länder byggt departement, myndigheter eller särskilda institut för att driva på digitaliseringen. Det är dags att även Sverige går framåt med tydlighet, kraft och riktning. 

Rapporten ger fyra huvudrekommendationer till regeringen:

• Organisation för digitalisering – inrätta en ny myndighet med ansvar för att främja digitalisering (kapitel 5.2 i rapporten)
• Strategi för digitalisering – anta en strategi som ger riktning och kraft åt digitaliseringsarbetet (5.3)
• Ledarskap för digitalisering – stärk ledarskapet så att digitaliseringens möjligheter används (5.4)
• Kompetens för digitalisering – prioritera att bygga kompetens för att säkerställa välfärd och tillväxt i det digitala samhället (5.5)

Rapport om global öppenhet

CC BY Some rights reserved by Open Policy Network

Global Open Policy Report ger en bra överblick på nationella och regionala policies inom öppenhet i stort men i synnerhet med fokus på öppna lärresurser, Creative Commons, open access osv. Rapporten har tagits fram av Creative Commons med finansiering från The William and Flora Hewlett Foundation.

En artikel hos Creative Commons, Solving some of the world’s toughest problems with the Global Open Policy Report beskriver rapporten så här:

- The first-of-its-kind report gives an overview of open policies in 38 countries, across four sectors: education, science, data and heritage. The report includes an Open Policy Index and regional impact and local case studies from Africa, the Middle East, Asia, Australia, Latin America, Europe, and North America. The index measures open policy strength on two scales: policy strength and scope, and level of policy implementation.

För varje kontinent finns beskrivningar av särskilt intressanta policys som goda exempel, tyvärr inga från Sverige.

Innovating pedagogy 2016 - ny rapport

En ny rapport från brittiska Open University och National Institute of Education i Singapore, Innovating pedagogy 2016.
listar tio innovationsområden som börjar få fotfäste inom utbildning. Rapporten ger fördjupning och goda exempel på varje område.

• Productive failure - Studenterna får försöka lösa problem utan hjälp i början. Läraren träder in senare när studenterna har fått kämpa med frågorna att tag.
• Design thinking - Studenter lär sig från ett designperspektiv. De tar fram en lösning med en eller flera målgrupper i tanke.
• Formative analytics - Dataanalys som ger återkoppling och stöd till studenter i sitt lärande. 
• Learning through social media - Studenter behöver lära sig hantera sociala medier på ett mer avancerat och källkritiskt sätt.
• Teachback - Lärande genom att studenter förklarar för varandra.
• Learning through video games - Samarbete mellan speldesigners och pedagoger.
• Learning for the future - Lära sig att lära sig, fokus på färdigheter.
• Translanguaging - Användning av flera språk i undervisning och grupparbete. Bejaka studenternas språkkompetenser.
• Learning from the crowd - Öppna upp kurser och projekt så att externa kan delta och bidra.
• Blockchain for learning - Nya möjligheter att samla alla dina meriter och färdigheter på ett säkert sätt.

Läs även en bloggpost om rapporten från Väsby Lärlabb, Designtänkande i undervisningen, som diskuterar nya modeller inom kursdesign.

Visme - snyggt presentationsverktyg

Det finns nu många alternativ till PowerPoint och jag har presenterat flera här på Flexspan. Ännu ett imponerande presentationsverktyg heter Visme. Här får du tillgång till massor av snygga mallar och du kan enkelt bädda in filmer, skapa animeringar och skapa infographics. Du kan skapa attraktiva diagram, bildspel, animerade bruksanvisningar och rapporter som kan bäddas in på en webbsida. Du kan också publicera och dela dina verk via Visme och där hittar du tusentals goda exempel som inspiration.

Som vanligt kommer du ganska långt med gratisversionen men vill du ha tillgång till mer lagringsutrymme och avancerade funktioner kan du uppgradera till en betalversion som kostar cirka 65 kr i månaden.

Canvas vinner norsk lärplattformsupphandling

"Alexandria Learning Centre" (CC BY-SA 2.0) by Debarshi Ray

Tjugo norska lärosäten har deltagit i en upphandling av lärplattformar i nätverket UNINETTs regi och vinnaren blev plattformen Canvas, enligt en nyhet från Norgesuniversitet, Canvas valgt som UH-sektorens prefererte LMS-tilbyder. Lärosäten är inte tvungna att använda Canvas, det finns andra möjligheter, men det är högst sannolikt att de flesta kommer att gå över till Canvas i den närmaste framtiden. Två tunga argument för Canvas i upphandlingen var dess öppna API-lösning (möjlighet att koppla in externa appar) och möjligheter för learning analytics.

Norgesuniversitet ser flera fördelar med att många lärosäten använder samma lärplattform, inte minst att det underlättar för gemensam kurs- och programutveckling.

- Alle som er med på anbudet velger ikke nødvendigvis Canvas. Det er også to andre muligheter, og man kan velge andre enn disse igjen om det er klare behov som ikke tilfredsstilles av vinnerne av anbudsrunden. Men høyst sannsynlig vil mange institusjoner benytte seg av Canvas, noe som kan gi synergier og gjøre det enklere å tilby tverrinstitusjonelle kurs, lage tilpasset programvare, med mer.

Två webbinarier - om öppenhet och digitala prov

Tisdag 13 december kl 20.00

Challenges and opportunities in open scholarship & Challenges for open educational practices, OEP, and the responsibilities for academia
Om utmaningar kring öppenhet inom högre utbildning med två intressanta gäster, Martin Weller (Open university) och Anne Algers (Göteborgs universitet). Webbinariet ingår i ett EU-projekt, ExplOERer.

- Challenges and opportunities in open scholarship – this talk will address the different forms of open scholarship, the benefits that can be gained by academics by operating in the open, the challenges posed by an open approach, and how open scholarship resides in the current educational context.

Vill du delta i webbinariet klickar du bara på denna länk några minuter före starttiden.

https://connect.sunet.se/exploerer_webinar_2016/

Torsdag 15 december kl 15.00

Digitala prov och videocase i skolan och lärarutbildningen

Under sändningen kommer du att lyssna på två gästföreläsare:

• Digitala prov här och nu - Ett praktiskt exempel från verkligheten. Per Klasson, Verksamhetsutvecklare inom IKT, Utbildningsförvaltningen Växjö kommun. Per har jobbat sedan över 20 år med digitala verktyg i skolan. En nyckelfras som Per ofta lyfter fram är "fokus på fokus"! Läs gärna Pers blogg Digitala verktyg.
• Videocase, Ketil Mathiassen: Praxisnära tentamen med videocase - "Arbeidet med videocase bidrar til å tette gapet mellom teori og praksis"
  Ketil Mathiassen är universitetslektor vid Institutt for lærerutdanning og skoleforskning, Universitetet i Oslo. Läs mer om Ketils arbete:
  http://www.uv.uio.no/ils/personer/vit/ketilma/
  http://nyeundervisningsformer.no/videocase-som-eksamensoppgave/

Inspelningen på webbinariet finns nu på https://connect.sunet.se/p8pcqj5duam/

Öppna lärresurser för språklig mångfald

LangOER är ett EU-projekt som tar slut nu vid årsskiftet. Projektet har undersökt hur mindre och minoritetsspråk (inklusive de nordiska) kan främjas genom utvecklingen av öppna lärresurser. De flesta öppna lärresurser finns på världens stora språk, i synnerhet engelska. Hur samarbetar lärare för att skapa ett större utbud av lärresurser på mindre språk? 

- How can less used languages, including Regional and Minority languages, benefit from Open Educational Practices (OEP)? How can Open Educational Resources (OER) be shaped to foster linguistic and cultural diversity in Europe? What policies are favorable to the uptake of quality OER in less used language communities?

Projektet har nu samlat alla sina resurser (kurser, handböcker, filmer, policyrekommendationer, rapporter) under rubriken Digital showcase med materialet under 3 målgrupper: lärare, experter och policymakers. Projektets policyrekommendationer finns på 6 språk och det finns ett bibliotek av öppna lärresurser för skolor på flera språk.

För lärare
Going Open with LangOER – Kurs
Going Open with LangOER – Handbok
LangOER Samling öppna lärresurser
eTwinning Nätbaserat seminarium
LangOER prisvinnare

För policymakers
Open education Resources in your Own language, in your Way
Final policy paper
Policy consultation
EU-US cooperation Webinar
LangOER prize winners
OER in less used languages: state of the art report
LangOER video interview series
Conference materials
Desktop research of OER
“Chances and Perspectives” Seminar

För experter
Social dynamics in Open Educational Practice
Web 2.0 Library
LangOER prize winners
OER in less used languages: state of the art report
LangOER video interview series
Conference materials
Desktop research of OER
“Chances and Perspectives” Seminar

MOOCs för integration - europeisk översikt

CC0 Public domain on Pixabay

De flesta länderna i Europa arbetar med integration av nyanlända och olika former av öppen utbildning (MOOCs, öppna lärresurser osv) används för att slussa in nyanlända i utbildning och arbete. Moocs4inclusion är ett projekt som leds av EUA (European University Association) med finansiering från EU-kommissionen som ger en bra överblick över alla olika projekt och initiativ som pågår i europa, land för land. Projektet kartlägger alla pågående initiativ i en sökbar katalog och undersöker hur öppna kurser och lärresurser kan bidra till integrationsarbetet.

- Are MOOCs and other free digital learning offers (including free mobile learning) effective and efficient ways for developing the skills needed by migrants and refugees for inclusion, integration, re- engagement in formal or non-formal education (e.g. via recognition of learning outcomes), employability and civic participation?

I katalogen kan du söka i flera kategorier: språkutbildning, lärarutbildning, skola, integration, anställning och högre utbildning.

MOOCs inom lärarfortbildning - exempel från Norge

"middle school math class" (CC BY 2.0) by woodleywonderworks

I Norge har man testat öppna nätkurser (MOOCs) för att erbjuda fortbildning för lärare och en utvärdering av projektet presenteras i en artikel från Norgesuniversitetet, Er MOOC en god modell for etter- og videreutdanning for lærere? Cirka 300 lärare har gått en öppen utbildning för matematiklärare som har tagits fram av Senter for IKT i utdanningen, Universitetet i Tromsø och Høgskolen i Sør-Trøndelag. Resultaten har varit positiva och cirka 80% av deltagarna fullföljde kursen. Eftersom kursen producerades i samarbete fanns det en del praktiska och administrativa problem som behövde lösas så att allt skulle fungera bra.

- Rapporten trekker fram flere kritiske suksessfaktorer og noen sentrale utfordringer. For å lykkes måtte man sikre IKT-kompetanse, fagkompetanse, institusjonelt samarbeid, teknisk tilrettelegging, markedsføring/rekruttering, eierskap og forankring samt innholdsutvikling. I tillegg til administrative utfordringer som økonomisk bærekraft, eksamen og opptak, var det viktig å finne en god løsning for hvordan man kunne gå fra prosjekt til en ordinær driftsmodell.

Alla partners var positiva till samarbetet och menar att denna utbildningsform passar bra för fortbildning. En viktig framgångsfaktor var tillgång till sociala nätverk så att deltagarna kunde hjälpa och uppmuntra varandra både via nätet och lokala möten. Nu vill man gärna bygga ut MOOC-metoden till andra fortbildningsområden.

Läs även rapporten, Sluttrapport MatematikkMOOC.

PISA 2015

Den årliga PISA-rapporten (OECD Programme for International Student Assessment) som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap i 72 länder har just publicerats med stor mediebevakning. Rapporten väcker ett globalt intresse och varje lands regering och utbildningsansvariga väntar med stor spänning på de senaste tabellerna om hur landet har presterat i den globala konkurrensen. För Sveriges del är årets rapport mer uppmuntrande än tidigare år eftersom vi verkar ha vänt den nedåtgående trenden i tabellen. Nu presterar svenska elever på eller över OECD-genomsnittet.

I Skolverkets pressmeddelande sammanfattas resultaten så här:

• Läsförståelse. Eleverna presterar i snitt 500 poäng. Det är en förbättring med 17 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat är högre än OECD-genomsnittet.
• Matematik. Eleverna presterar i snitt 494 poäng. Det är en förbättring med 16 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.
• Naturvetenskap. Eleverna presterar i snitt 493 poäng. Det är en uppmätt förbättring med 9 poäng sedan PISA 2012 men uppgången är inte statistiskt säkerställd. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.

Men det finns fortfarande en hel del att göra i Sverige, i synnerhet när det gäller likvärdigheten där Sverige ligger klart under resten av Norden och hamnar bara på OECD-genomsnittsnivån. Det finns idag mycket större skillnader beroende på familjebakgrund och ekonomi än för 10 år sedan och glappet fortsätter att växa. Enligt Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket:

- I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar.

Det kommer nu många analyser, artiklar och bloggposter under veckan och man kan alltid diskutera hur relevanta sådana mätningar är och om det går överhuvudtaget att rangordna lärande. Fördelen är att PISA sätter skolfrågor högt uppe på den politiska agendan men en del menar att det är samtidigt en nackdel eftersom den kan leda till ogenomtänkta reformer med målet att bara hamna högre i ligatabellen.

Bedöm själv genom att läsa källmaterialet:

• PISA rapporten i sin helhet (alla länder)
• Skolverkets rapport om PISA-resultat för Sverige

Här kommer en kort film om de globala trenderna.

Skrivguiden vinner pris

Skrivguiden hjälper dig som är ovan vid att skriva i akademiskt sammanhang. Den tar dig steg för steg genom allt du behöver kunna för att skriva bra uppsatser och rapporter samt hur du hanterar källor och referenser. Tjänsten har tagits fram i samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskolan, Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Högskolan i Kristianstad.

Nu har Skrivguiden blivit prisbelönad. Tjänsten fick Open Library Solutions Innovationspris 2016 vid Formatdagarna 2016 i Västerås. Arrangör var Landstinget Västmanland. Motiveringen var följande:

- Skrivguiden är en webbplats som samlar det en behöver veta om akademiskt skrivande.
Där går det att få råd kring allt som rör själva skrivprocessen, vidare till hur referenser och
källor hanteras och hur vetenskapliga texter publiceras. En mycket användbar sida, inte
bara för studenter, utan även för dem som vill få en inblick i hur akademiskt skrivande går till.

Publicera egna e-böcker med Pressbooks

Om du vill publicera din uppsats, projektarbete, roman eller diktsamling finns det idag flera bra publiceringsverktyg som kan omvandla ett vanligt dokument till en snygg e-bok i alla de vanligaste formaten. Ett sådant verktyg heter Pressbooks. Du importerar ditt verk från Word eller pdf och sedan kan du välja bland ett stort sortiment mallar. Din e-bok kan ges ut via alla populära kanaler som Amazon Kindle, Apple iBooks, Nook, Kobo, Google Play m fl. Du har alla rättigheter till ditt verk och Pressbooks tar inga royalties. Du kan publicera gratis men då syns vattenmärken på alla sidor. Vill du slippa vattenmärken får du betala cirka 180 kronor per publicering.

Här kommer en kort introduktionsfilm.

Dela digitalt - digitalt samarbete inom kommuner och landsting

Bild: SKL

Dela Digitalt är en ny digital community som har utvecklats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) för att underlätta mer och effektivare samarbete inom hela den offentliga sektorn. 

Alldeles för ofta arbetar offentliga organisationer i stuprör utan att veta hur andra arbetar och planerar. Här kan individer och organisationer söka hjälp och råd med aktuella problem, söka samarbetspartners för nya projekt och sprida nyheter om pågående initiativ. Genom bättre kommunikation kan vi upptäcka samarbetsmöjligheter i stället för att slösa bort resurser och tid på att återuppfinna hjulet.

- Tanken med Dela Digitalt är att vara en mötesplats för att dela och samverka mer strukturerat och lättillgängligt. Det blir lättare att dela med sig, att hitta vad andra gjort, få vetskap om vilka initiativ som pågår och som går att delta i samt att fråga andra om att engagera sig i det egna initiativet. Genom att mötas så här kan offentlig sektor jobba både snabba på, öka kvalitet och effektivisera verksamhetsutvecklingen – smartare helt enkelt!

Läs mer om Dela Digitalt i  en bloggpost av Stefan Pålsson (Omvärldsbloggen), Dela Digitalt – utveckla tillsammans. Dessutom kan du lyssna på en podcast där Carl Heath intervjuar Johan Kjernald (SKL) om den nya tjänsten

Moodle dominerar lärplattformsmarknaden i Europa

En ny rapport från konsultföretaget e-Literate, European LMS market dynamics, ger en bra bild på den europeiska lärplattformsmarknaden inom högre utbildning. Studien har kartlagt 1600 universitet och högskolor om sina val av lärplattformar och Moodle dominerar tydligt med 65% av marknaden. På andra plats kommer Blackboard Learn med 12%. De andra plattformarna har oftast bara regional täckning. Canvas är plattformen som växer snabbast även om den har bara en liten del av marknaden så länge. Allt fler väljer molnbaserade plattformar; 44% av alla nya installationer och 12% av totalen.

Läs mer i en bloggpost från e-Literate, New Release of European LMS Market Report.

EduOpen - ny italiensk MOOC-plattform

Antalet MOOCs (massive open online courses) fortsätter att växa och nya konstellationer kommer igång. Nu har 15 italienska universitet startat ett nätverk, EduOpen,  som ska utveckla och erbjuda öppna nätkurser på italienska, engelska och andra språk. EduOpen finansieras med statliga medel och lärosäten samverkar kring utbudet och resurser. Alla kurser går i lärplattformen Moodle. Just nu finns det 70 kurser i utbudet men cirka 100 finns i produktion. De planerar att erbjuda examinationsmöjligheter under 2017 som ger högskolepoäng.

Läs mer i en artikel på Class Central, EduOpen: a new MOOC Provider Funded by the Italian Government.

Om du vill träna din italienska kan du titta på denna introduktionsfilm.

Ministern vill se över resurstilldelning inom högre utbildning

Det nuvarande systemet för tilldelning av resurser till svenska universitet och högskolor behöver ses över menar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Minister: Pengar till högskolorna ska ses över. I artikeln skriver hon att regeringen under 2017 kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag till ett nytt system för styrning och resurstilldelning. Det nuvarande systemet har gällt sedan 1993 och de senaste åren har flera viktiga organisationer inom högre utbildning som SUHF (Sveriges universitets- och högskole­förbund) och SFS (Sveriges förenade student­kårer) efterfrågat en översyn.

- Utredningen bör föreslå ett styr- och resurs­tilldelningssystem som stödjer universitet och högskolor och ger dem incitament att utveckla verksamheten i enlighet med de lagar, förordningar och mål som riksdag och regering har fastställt för ­högre utbildning och forskning. Detta inkluderar uppgiften att samverka med det omgivande samhället. Styrningen och finansieringen ska utformas så att den stödjer lärosätenas möjligheter att möta de stora samhällsutmaningar som Sverige står ­inför.

Det nya systemet ska bibehålla lärosätenas möjligheter att agera långsiktigt och strategiskt men ska ge en jämnare fördelning av resurser och rätta till svagheter i det nuvarande systemet, som till exempel jämställdhet och utbildning på forskarnivå.

Bild: Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. Bilden är tagen i maj 2016. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

Lärande i det digitaliserade arbetslivet

Public domain on publicdomainpictures.net

Högskolan Väst och Göteborgs universitet har sedan 2014 haft ett gemensamt projekt, DigitaL, som forskar kring lärande i det digitaliserade arbetslivet. Nu har samarbetet fått ett forskningsanslag på 8 miljoner kronor från Västra Götalandsregionen som ska användas till att förstärka och utveckla forskningssamarbetet, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Drygt 8 miljoner stärker forskning om digitalisering på Högskolan Väst.

- Det är mycket välkomna pengar. Nu kan vi fördjupa vår tvärvetenskapliga forskning om hur digitaliseringen i arbetslivet påverkar människor och organisationer, säger projektledare Lars Svensson på Högskolan Väst.

Digitaliseringen går snabbt i samhället och den påverkar näringsliv, organisationer och människor på många sätt, både i yrkeslivet och på fritiden. Kompetensbehoven på arbetsplatser förändras, organisationer behöver ses över, samtidigt som helt nya möjligheter att utveckla arbetsmetoder och tjänster skapas. Forskningsprojektet DigitaL undersöker hur konsekvenserna av den här utvecklingen ser ut utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.

– Vi har riktigt bra tajming med det här forskningsprojektet. Digitaliseringen är mycket påtaglig i hela samhället idag och behovet av att hitta bra metoder är stort. Vi undersöker bland annat vilken roll digital teknik har för lärandet i skolan och i arbetslivet. Resultatet av vår forskning är angeläget för många aktörer, berättar Lars Svensson som är professor i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande.

Läs mer om projektet.

Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk, 21 nov 2016.

ValiGuide - ny nordisk valideringssatsning

"Centre for Adult Education Flipped Learn" (CC BY 2.0) by Vanguard Visions

Idag har vi en arbetsmarknad i ständig förändring och det ställer krav på att identifiera och ta vara på medborgarnas kompetens på rätt sätt. Validering av individers arbetserfarenhet samt informella och icke-formella kunskaper blir allt viktigare, inte minst bland nyanlända. Dessutom krävs ökat samarbete mellan de nordiska länderna. Därför har en nordisk expertgrupp inom NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) tagit fram en plattform och guide, ValiGuide, med riktlinjer, stödmaterial och metodtips för alla som jobbar med validering.

Initiativet utgår från behov inom näringslivet enligt en artikel på Nordiska Rådets webbplats, Nordiskt samarbete, Ny webbtjänst ger stöd vid validering:

- Arbetslivets representanter har efterlyst mer och bättre synliggörande och erkännande av lärande i arbetslivet, både det som sker i organiserad form och informellt. Validering av reell kompetens i valideringsmodeller och strukturer som erkänns och legitimeras av både arbetsmarknaden och det formella utbildningsystemet efterfrågas i hela Norden. För att det livslånga lärandet skall bli verklighet behövs också en harmonisering mellan våra utbildningssystem och allmänt godtagna metoder för validering.

Digitala strategier i högre utbildning

CC0 Public domain on Pixabay

Allt fler lärosäten tar fram digitaliseringsstrategier, i synnerhet hur man ska integrera digitala medier och verktyg i undervisningen. Sådan strategier finns sedan länge i många länder men nu börjar det ta fart även i Sverige. En sammanställning av befintliga strategidokument finns hos ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning), Inventering av digitala strategier, och där hittar du länkar till strategier hos 7 svenska och 3 norska universitet och högskolor. Listan är resultatet av en undersökning som gjordes bland ITHUs medlemmar under oktober 2016. Om du känner till flera strategidokument från andra lärosäten får du gärna höra av dig.

Pixiclip - nätbaserad inspelningsbar whiteboard

Pixiclip är en nätbaserad whiteboard där du kan rita, skriva, ladda upp bilder samtidigt som du berättar. Du kan dessutom aktivera en videoruta om du vill synas i bild och allt du gör kan spelas in. Pixiclip är bra för att spela in korta instruktionsfilmer där du visar en process. När du har spelat in din film kan du enkelt dela den via e-post eller bädda in filmen på en webbsajt eller lärplattform. För varje inspelning kan du välja om den ska vara privat, lösenordsskyddad, dold eller helt publik.

Här ser du en kort introduktionsfilm (på engelska).

Källkritik på nätet - ny guide

CC BY-NC-ND Some rights reserved by IIS

Varje dag ser vi exempel på falska nyheter, rykten och halvsanningar som delas viralt via sociala medier. Nyheter, bilder och filmer kan manipuleras och förstärkas för att uppröra och provocera och det är alldeles för enkelt att bidra genom att dela vidare utan att ens kontrollera sanningshalten.

Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har publicerat en ny guide, Källkritik på internet, som hjälper dig avgöra om en nyhet är falsk eller sann. Guiden har tagits fram i samarbete med tidningen Metros populära tjänst Viralgranskaren, som dagligen granskar alla rykten och falska nyheter som florerar på nätet (följ gärna Viralgranskaren på Facebook).

- I guiden lär du dig om internets uppbyggnad, vad en källa är och checklistor för att försöka granska en källa kritiskt. Källkritik i vardagen handlar om att ständigt ifrågasätta det du ser. Guiden tar upp vinklad information, vilseledande påståenden, viralsajter, lurendrejare, rykten och förtal.

IKT i skolan - elever vill ha mer variation

"Student and Laptop" (CC BY-NC-SA 2.0) by Enokson

Vilka faktorer motiverar elever att studera effektivare i en digitaliserad skola? Det är bakgrunden till en ny avhandling av Jan Blomgren, Göteborgs universitet, Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Studien bygger på intervjuer och enkäter med 200 elever i årskurs 9 i tre olika skolor där alla elever har var sin dator. Studien sammanfattas i en artikel i Forskning.se, Digitala resurser och valmöjligheter ger elever motivation.

Eleverna gav tre motivationsfaktorer för effektivare studier: digitala resurser, handlingsutrymme i skolarbetet och plats för egna mål och valmöjligheter. De vill känna en viss frihet och flexibilitet i hur de studerar och få ta ansvar för sitt lärande. De uppskattar användning av digitala resurser men känner att lärarna inte samarbetar optimalt och att det finns stora skillnader i hur olika lärare använder digitala möjligheter.

- Men eleverna efterfrågar också mer variation när det gäller datoranvändningen i undervisningen. Kritik finns också angående ett överutnyttjande av datorn. Ibland ses den nästintill som en distraktion. Tydligt är dock att digitaliseringen har öppnat för fler kommunikationsvägar mellan elev och lärare när det gäller bedömning och återkoppling på det som presterats än vad som varit möjligt tidigare.

Debattartikel - Sverige behöver mer digitaliseringskunnande, kortare utbildningar och specialisering

"Hyperlocal Event/ Digwyddiad hyperleol" (CC BY 2.0) by National Assembly For Wales / Cynulliad Cymru

Sverige upplever en allt snabbare omställning inom industrin som drivs av digitalisering och det skapar stora utmaningar om vi ska undvika en revolt mot "etablissemanget" som vi nyligen har sett i USA. Så skriver Stefan Fölster (Reforminstitutet) och Nima Sanandaji (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform) i en debattartikel i DN, Sverige styr mot samma populistiska revolt som USA.  Företag hittar inte folk med rätt kompetens och förändringstakten ökar hela tiden. Den nuvarande utbildningssystemet hinner inte med omställningen och kompetensglappet bara ökar, framför allt saknas anställda med tillräckligt bra digital kompetens. Risken är att allt fler jobb försvinner till mer snabbfotade länder, i synnerhet i Asien, och med det växer missnöjet i de drabbade orterna.

Artikeln fokuserar på fyra nyckelfrågor som kräver åtgärder:

1. Den vanliga kartläggningen av brist- och överskottsyrken missar poängen
   Kombinationen yrkeskompetens och digitala kompetenser är nödvändig inom alla branscher.
2. Ungdomar specialiserar sig ogärna
   Specialister behövs idag.
3. Vi är vid vägs ände med strategin att ständigt förlänga utbildningar
   Inom teknik kan första årets kursmaterial vara inaktuellt redan i slutet av utbildningen. Bättre att bryta upp utbildningen i kortare moduler varvade med praktik. 
4. Utbildningsmodulerna bör byggas som ”digitala lärare”
   Större fokus på flexibla nätbaserade moduler som gör det enklare att kombinera studier med arbete.

- Dessa fyra slutsatser kan hjälpa avindustrialiseringsbygder att klara kompetensväxlingen bättre. Skolor, högskolor och arbetsgivare kan med hjälp av digitala moduler erbjuda högkvalitativ utbildning som öppnar vägar även för de som aldrig kommer i närheten av en universitetsort. En sådan satsning på framtidsinriktad kompetens kan bli dagens motsvarighet till arbetarrörelsens långt svunna bildningsideal.

Högskolan inte attraktiv arbetsplats för ingenjörer

"Research, Development and Engineering Co" (CC BY 2.0) by RDECOM

Sveriges universitet och högskolor måste bli mer attraktiva arbetsplatser för ingenjörer, annars kan man inte erbjuda bra utbildningar och dynamiska forskningsmiljöer. Detta lyfts fram i en debattartikel av Peter Larsson och Josefin Utas (Sveriges Ingenjörer) i tidskriften Ny Teknik: Högskolan sämsta arbetsplatsen för ingenjörer. Det största problemet enligt artikeln är arbetsvillkoren, i synnerhet visstidsanställning, som avskräcker många ingenjörer från att söka jobb inom högre utbildning. Ungefär en tredjedel av alla lärare och forskare inom teknikämnen är visstidsanställda mot endast 3% utanför högre utbildning. En ny rapport av Sveriges Ingenjörer, Högskolans attraktivitet som arbetsplats, visar att högskolor och universitet betraktas av ingenjörer som mindre attraktiva arbetsplatser av flera anledningar. Slutsatsen är att arbetsvillkoren måste förbättras.

- Ska forskningen på högskolorna kunna hålla hög klass, måste de kunna konkurrera om och behålla de bästa forskarna både nationellt och internationellt. Då behövs bra arbetsvillkor och förutsättningar på universitet och högskolor.

Svenskarna och internet 2016

CC0 Public domain on Pexels

Nu har den årliga rapporten om hur Sveriges befolkning förhåller sig till internet, Svenskarna och internet 2016, kommit ut. Undersökningen görs av Internetstiftelsen i Sverige (IIS) och rapporten innehåller statistik och analyser av svenskarnas nätvanor.

År 2016 kännetecknas av bland annat följande:

• Cirka 90% av befolkningen har tillgång till internet och 82% använder det dagligen
• 92% har dator, 81% en smart mobil och 65% en surfplatta
• Mobilanvändning fortsätter att öka
• Barn och ungdomar är storanvändare. 72% av alla 2-åringar använder internet
• 90% av alla som arbetar använder internet på jobbet
• Den dagliga användningen av sociala medier har mer än fördubblats under de senaste 6 åren, från 28% 2010 till 58% i år. Facebook är fortfarande störst, sedan kommer Instagram.
• Mobila banktjänster ökar kraftigt. 79% av de som har smart mobil använder mobilt bankID och 66% använder tjänsten Swish.
• Streaming av film har ökat kraftigt från 28 till 38 procent, medan motsvarande tjänster för musik ligger kvar på samma nivå som förra året (44 %) 
• När svenskarna rankar informationskällorna på en femgradig skala får internet för första gången högst medelvärde – 3,7, att jämföra med 3,5 för tv, 3,2 för dagstidningar och 3,1 för radio.
• 630 000 människor står vid sidan av internet i Sverige. Det motsvarar 7 procent av befolkningen.

Läs mer i DN, Svenskarna surfar mer och mer på internet.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Digitalt lärande underlättar individanpassad pedagogik

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Matt Lincoln on JISC

Första läsåret av tre i forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter” kan nu summeras. I projektet, initierat av Gleerups, Samsung och Atea, deltar fem högstadieskolor i Sverige för att undersöka hur optimalt stöd av digitala verktyg, kompetensutveckling och digitala läromedel kan bidra till utvecklingen av skolan. Möjlighet till mer individanpassad pedagogik och lärande är en av de främsta fördelarna som lyfts fram i den första delrapporten.

I projektet följer ett forskningsteam 13 svenska högstadieklasser från fem skolor under tre år där de ges förutsättningar och stöd för att lyckas med digitalt lärande. Målet är att erhålla ny kunskap och insikter om hur digitala verktyg kan användas i utbildningssyfte och utforska hur man på bästa sätt skapar en lärmiljö för varje elevs individuella behov.

- Under året har vi i våra deltagande klasser i stort endast arbetat med digitala läromedel och har märkt att det ger en speciell utbildningsfrihet för eleverna och möjligheter för lärare att individanpassa utbildningen efter olika behov, på ett sätt som inte varit möjligt annars, säger Amelie Wahlström, rektor på Vålbergsskolan i Karlstad, en av de fem medverkande skolorna i projektet.

Projektet följs och dokumenteras av Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik, genom löpande enkäter, observationer och intervjuer. Dessa visar att projektet under det första läsåret har tagits emot väl bland de inblandade skolorna. Skolledare, lärare och elever ser initiativet som ett mycket värdefullt steg i utvecklingen mot nästa generations utbildning, både teknikmässigt och kunskapsmässigt.

Källa: Pressmeddelande från Gleerups (8 nov 2016)

Lärarröster om digitalisering

Skolverket har en omfattande filmsamling på YouTube, Skolverkets filmer, som kan användas som fortbildning för lärare och som stöd inom lärarutbildning. Filmerna samlas i ett flertal temaområden.

- Här hittar du ett urval filmer från Skolverket. Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.

Här kommer en film därifrån, Lärarröster om digitalisering, där lärare från olika skolor pratar om hur de använder digitala verktyg i sin undervisning. Bland annat ger de följande råd:

• ge tydliga instruktioner och klara regler för att se till att eleverna kan fokusera på rätt sak - när man ska och inte ska använda mobiler och datorer
• ge elever tillgång till stöd och flera uttrycksmöjligheter (text, tal, film)
• enklare att ge personlig återkoppling
• utmanar den populära schablonbilden av hur en skola ska vara - kräver tydliga förklaringar om varför vi använder ett visst verktyg
• tänk praktiskt och ha en plan B ifall något inte fungerar
• allt får ta sin tid och ta ett steg i taget
• gå med i pedagogiska nätverk i sociala medier, både svenska och internationella
• låt eleverna vara med i val av verktyg

Digitala infödingar är en myt

"wireless router" (CC BY 2.0) by Sean MacEntee

Trots populära stereotyper om digitala infödingar, saknar många ungdomar idag kompetens när det gäller att felsöka och åtgärda även enklare IT-problem. Der menar Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi, i en intervju med finska YLE, Digitala infödingar är digitala idioter. Om hemmets trådlösa router går ner är det oftast föräldrarna som kan fixa problemet och han menar att de som har vuxit upp under 2000-talet har inte behövt lära sig hur datorer fungerar.

- Men faktum är att många av de ”digitala ungdomarna” har vuxit upp med apparater som är så enkla att använda, så självklara, så lätta, att ungdomarna inte ens förstår vad det är som händer bakom de glatta glasytorna. Så ibland kan det mycket väl vara så att vi medelålders faktiskt förstår oss på IT bättre än de som har vuxit upp med den digitala tekniken.

De som växte upp i hemdatorns barndom fick lära sig allt från grunden och fick därmed en känsla för tekniken. Rehn är orolig att vi har en generation digitalt hjälplösa som blir helt beroende av en mindre grupp IT-kunniga. Detta leder till att vi blir alltmer beroende av stora globala företag som Google, Facebook, Apple osv och han saknar en kritisk informerad debatt om utvecklingen. Faran är att vi överlämnar makten åt andra i stället för att försöka förstå tekniken och ta ansvar för våra digitala handlingar. Digitalisering är inte en generationsfråga, det handlar om intresse.

Uppfällbar skärm till din mobil

Tänk en bärbar 24-tums bildskärm som fälls ut som ett paraply. Möt SPUD (Spontaneous Popup Display) - en spännande ny produkt som lanseras via crowdfundingsajten Kickstarter enligt en artikel i Mashable, This foldable 24-inch monitor for your smartphone fits in your backpack. SPUD innehåller en projektor och du kan ansluta en mobil eller platta. Skärmen fälls ut från en fodral i bokstorlek och mobilens skärmbild projiceras på skärmen. Bildkvaliteten kan inte jämföras med en riktig datorskärm men duger gott och väl när man reser eller vill visa en presentation var som helst.

SPUD är inte på marknaden än men priset beräknas ligger kring 3000 kronor.

eMOOCs 2017 konferens

CC BY-SA Some rights reserved by MisterCrujiente on Wikimedia Commons

Konferensen eMOOCs 2017 hålls i Madrid (Universidad Carlos III de Madrid), 22-26 maj. MOOC-utvecklingen går fortfarande framåt, i synnerhet i Europa, med många innovativa lösningar för att öka interaktivitetsnivån och skapa mer engagemang i kurserna. eMOOCs är europas största mötesplats för alla som utvecklar öppna nätbaserade kurser och samlar beslutsfattare, utbildare och kursutvecklare. Konferensen delas upp i 6 spår: erfarenhet, policy, forskning, kommersiellt, spanskspråkigt spår och workshops. Bidrag till dessa spår kan lämnas in senast 16 januari (se viktiga datum).

- Massive Open Online Courses (MOOCs) have marked a milestone in the use of technology for education. The reach, potential, and possibilities of MOOCs are immense. But they are not only restricted to global outreach: the same technology can be used to improve teaching on campus and training inside companies and institutions. Come to EMOOCs 2017 to learn about the latest developments, share your insights, and get up-to-date with this exciting educational technology.

Huvudtalare på konferensen är Sir Timothy O’Shea (University of Edinburgh), Rick Levin (VD Coursera), Anant Agarwal (VD, edX) och Carolina Jeux (Telefónica Educación Digital).

Textning av utbildningsfilmer viktig för alla studenter

CC BY-SA Some rights reserved by Henrique on Wikimedia Commons

En amerikansk studie från Oregon State University visar att en stor majoritet av studenter använder och uppskattar textning av filmer och tillgång till manuset men många filmer produceras utan dessa hjälpmedel.

En artikel i Campus Technology, Video Captions Benefit Virtually All Students, berättar om studien där över 2000 studenter från hela USA rapporterade om hur de använder inspelade genomgångar och föreläsningar i sina studier. Oftast handlar textning och manus om hjälpmedel för studenter med funktionsnedsättning men denna studie visar att alla studenter uppskattar tjänsten och menar att den leder till bättre inlärning.

- The study revealed that students find closed captions and video transcripts helpful, whether the student is deaf or hard of hearing or not. More than half of students said captions improve their comprehension, and other commonly reported benefits of captions include helping students focus, retain information and overcome poor audio quality.

Textning hjälper framför allt studenter som inte har engelska som modersmål och textning på flera språk kan höja tillgängligheten ytterligare.

Läs mer om studien och ladda ner rapporten från Oregon State University: National Research Study: Student Uses and Perceptions of Closed Captions & Transcripts.

Lärare med studentcentrerad pedagogik använder IKT mer innovativt

"Ellis Hall Active Learning Classroom" (CC BY-NC-ND 2.0) by queensu

Lärarens pedagogisk grundsyn påverkar starkt hur de använder digitala medier i sin undervisning. Det visar en ny avhandling av Sadaf Salavati, Linnéuniversitetet, Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice. Genom att följa och intervjua flera lärare i sin vardag och intervjuer med skolledare har Sadaf Salavati försökt belysa komplexiteten i lärarens vardag och digitaliseringens utmaningar.

Lärare som har en studentcentrerad pedagogisk syn är mer benägna att använda digitala verktyg på ett innovativt sätt en lärare som tillämpar mer traditionell pedagogik. Avhandlingen undersöker en rad faktorer som också spelar roll i hur digital teknik används av lärare: stöd eller brist på stöd från skolledningen, tillgång till IT-support, förväntningar från eleverna och andra intressenter (t ex föräldrar).

En artikel på Forskning.se, Lärare med studentcentrerad pedagogik använder oftare digital teknik, summerar avhandlingen så här:

- Resultatet i avhandlingen påvisar och förstärker tidigare forskning som visat på komplexiteten i undervisningssituationer. En av de mest övergripande och största utmaningarna relaterat till komplexiteten är sammanhang, kultur och traditioner vilka är unika för varje skola och för varje klassrum. Dessa faktorer i kombination med lärares individuella världsbilder påverkar lärares varierande användning av digitala teknik i deras undervisning och vardagspraktik, samtidigt som myndigheter förväntar sig att användningen ska likformas.

Sjuka barn får delta i undervisning via robot

Många barn som är sjuka en längre period har svårt att hänga med i skolarbetet och saknar sina klasskamrater. En ny norsk uppfinning, en robot med namn AV1, kan hjälpa sådana elever att hålla kontakt med skolan genom att agera som elevens ögon, röst och öron i klassrummet. En artikel i norska Dinside.no, Helnorsk oppfinnelse hjelper syke barn til å delta på skolen, beskriver hur roboten används i klassrummet. AV1, som har utvecklats av det norska företaget No isolation, är 27 cm lång och väger 1 kilo. Den kan sitta på elevens bord i klassrummet och kan styras hemifrån av eleven som kan både se och höra allt som händer i rummet och eleven kan prata med hjälp av sin headset och robotens högtalare.

- Skolen er den viktigste sosiale arenaen for barna, og vi ønsket å hjelpe langtidssyke barn ut av den sosiale isolasjonen mange av dem opplever, forteller gründer og CEO i Osloselskapet No Isolation, Karen Dolva.

För många barn som inte kan komma till skolan kan denna uppfinning vara en viktig livlina. Här ser du en kort film som presenterar lösningen.

Webinar om det öppna universitetet vid Åbo Akademi

SVERD (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning) ordnar 11 november kl 14.00 ett webbinarium om det finlandssvenska Åbo Akademis koncept Öppna universitet, en studieform inom vuxenutbildning där du får bedriva akademiska studier utan att vara inskriven vid ett lärosäte. Talaren är utbildningschef Majlen Saarinen, sedan 2010 utbildningschef på Åbo Akademis öppna universitet.

- Det öppna universitetet är en nationell studieform inom vuxenutbildningen i Finland som ger vem som helst möjlighet att bedriva akademiska studier utan att vara inskriven vid något universitet. Öppna universitetet vid Åbo Akademi är grundat 1981. Målet med verksamheten är utbildningsmässig och regional jämlikhet.

Tid: 11 november 2016, kl 14.00 (Webbinariet sker på svenska.)

Plats: Adobe Connect (Online)
Anmäl dig
Logga in till webinaret: http://connect.sunet.se/sverd

Läs mer om webbinariet (SVERD)

Vinnare i EdTech startup awards 2016

Det finns en växande skara nya svenska företag som jobbar inom området edtech (utbildningsteknik). Vid konferensen EdTech Sweden 2016 som ägde rum i Stockholm 20 oktober valdes två vinnare i tävlingen EdTech Startup Awards. Den ena vinnaren var Optolexia en tjänst för tidig upptäckt av dyslexi, och den andra var AI-roboten Furhat och bägge belönades med utvecklingsresor till Silicon Valley och Hong Kong. Enligt Jannie Jeppesen, EdTech Sweden:

- Svensk edtech visar framfötterna med två tech-starka bolag som löser viktiga utmaningar för skola och utbildning. Som gammal rektor får man gåshud.

Optolexia valdes för att de lyfter fram och löser ett betydande samhällsproblem med spjutspetsteknik och en forskningsbaserad lösning som är enkel att använda, skalbar och kostnadseffektiv.

- Ground-breaking screening method uses AI and eye-tracking to rapidly and accurately identify children at risk of dyslexia.

Titta på denna introduktionsfilm om Optolexia:

Furhat valdes för att de öppnar upp och tillhandahåller en plattform och teknik med en ny syn på AI, EdTech och robotik och med unika möjligheter att lösa pedagogiska utmaningar.

- Furhat4Education is a social AI and talking robot platform that revolutionizes how children collaborate and solve problems in school.

Här kommer en kort filmen om Furhat.



Femton startups vann utställningsplats och fyra av dem fick pitcha framför en tung jury och tävlar om medieexponering och en utvecklingsresa till Silicon Valley och en till Hong Kong.

Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk.

IT i skolan - en mycket ojämn utveckling

"MobilityShifts Day 5" (CC BY-NC-SA 2.0) by Trebor Scholz' Photos

Det finns stora variationer när det gäller elevernas användning av IT i skolan och lärarnas digital kompetens enligt en artikel i Lärarnas Tidning, Lång väg kvar till digital likvärdighet. Artikeln sammanfattar en ny rapport som har publicerats av Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan, som visar stora skillnader i Skolsverige när det gäller tillgång till IT, användning av IT i klassen och lärarnas kompetensutveckling. Enligt artikeln:

• 28 procent av eleverna i grundskolan har fått eller har fått låna en egen dator eller surfplatta av skolan. 72 procent har det inte.
• 17 procent av grundskol­lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas källkritiska förmåga på internet. 25 procent jobbar inte med frågan över huvud taget.
• 60 procent av grundskolorna har en IT-plan. 40 procent har det inte.

Rapporten visar flera framgångar jämfört med en tidigare undersökning (2012); flera elever har nu tillgång till datorer och plattor och flera skolor har tagit fram digitala strategier och satsat på kompetensutveckling och support för lärarna. Problemet är att utvecklingen är väldigt ojämn och det finns stora skillnader mellan olika kommuner. Rapporten visar att det finns ett enormt behov av kompetensutveckling för lärare och det ställer krav på skolledningen och strategiarbetet. Därför kommer Skolverket att starta initiativet Att leda skolutvecklingsprocesser under hösten med särskild fokus på digitalisering. 

Artikeln slutar med att blicka framåt:

- År 2022 ska de digitala förutsättningarna för lärare och elever vara likvärdiga, enligt Skolverkets förslag till nationell IT-strategi, som presenterades i april. Det lär krävas stora satsningar på både fortbildning och infrastruktur (säkra nätverk, teknisk utrustning och support) om det målet ska bli verklighet.

Ladda ner Skolverkets rapport, IT-användning och IT-kompetens i skolan.

Webbpedagog – ny bloggtjänst för pedagoger

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, lanserar Webbpedagog, en ny tjänst för lärare och pedagoger som vill dela med sig av sitt arbete och samtidigt lära sig mer om webbpublicering. Pedagogerna som är med får en egen webbadress, utbildning i Wordpress och möjlighet att ta del av andra pedagogers material.

– Vi har startat Webbpedagog eftersom vi vet att medvetna webbanvändare tar ansvar för sina aktiviteter online. Alla som jobbar i skolan har en viktig roll på internet. I våra undersökningar om internetanvändande ser vi att det finns ett kunskapsglapp mellan pedagoger och deras elever – och det glappet vill vi minska, säger Kristina Alexanderson, chef för IIS skolsatsningar.

Genom tjänsten Webbpedagog får pedagoger lära sig att jobba med en egen sajt i publiceringsverktyget Wordpress. Det är enkelt att registrera sig genom att ange sina personuppgifter och välja ett unikt domännamn. Kopplat till Webbpedagog finns också ett grupp i sociala medier där den som registrerat sin sajt kan utbyta erfarenheter och skapa dialog med andra som också driver webbpedagogsajter.

– Vi hoppas att fler pedagoger och lärare via Webbpedagog vill både utveckla sin digitalkunskap och koppla sitt internetanvändande till sitt arbete, säger Kristina Alexanderson.

Läs mer om Webbpedagog.se

Steg-för-steg videoguide till hur du kommer igång med din blogg.

Källa: Pressmeddelande, Cision (26 okt 2016)

European Distance Learning Week, 7-11 november

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar, tillsammans med amerikanska United States Distance Learning Association (USDLA), en serie webbinarier för att uppmärksamma European Distance Learning Week, 7-11 november.

Under veckan kan du anmäla dig till följande webbinarier:

• Måndag 7 nov, 13.00-14.30. Paneldebatt och introduktion till veckans aktiviteter 
• Tisdag 8 nov, 13.00-14.30 Kvalitet inom öppen nätbaserad utbildning
• Onsdag 9 nov, 13.00-14.30 Utveckling inom öppen utbildning - bortom MOOCs
• Torsdag 10 nov, 13.00-14.30 Validering och erkännande av öppet icke-formellt lärande
• Fredag 11 nov, 13.00-14.30 Digitala kompetenser i undervisning och lärande - är vi på rätt väg?

Alla webbinarier är på engelska och kräver anmälan.

Mer information om dessa och andra aktiviteter.

Uppsatser mot betalning

"Early morning essay writing" (CC BY-NC 2.0) by Oliver Quinlan

19 oktober var International Day of Action against Contract Cheating för att uppmärksamma uppsatsfusk i världen. Detta tas upp i en artikel av Thomas Lancaster, Coventry University, i en artikel i brittiska The Guardian, 'It's not a victimless crime' – the murky business of buying academic essays.

Det finns många företag som annonserar på nätet att de kan leverera en färdig uppsats inom ett dygn och det finns tyvärr också många studenter som är villiga att betala. För mellan 200-500 kronor kan du köpa en färdig uppsats inom de flesta ämnesområdena. Uppsatserna skrivs av studenter runt om i världen som behöver extra inkomster och företagen lovar att du får en godkänd uppsats som svarar på uppgiftsfrågan.

Contract cheating occurs when one person completes academic work (e.g., assignment, exam, paper, test, quiz, exam) for another who then submits it for academic credit. This behavior undermines the quality and integrity of the degree, and it undermines the entire educational system.

Artikeln uppmanar universitet att samarbeta för att bekämpa detta fusk. Fuskarna lurar inte bara sig själva, de underminerar hela utbildningssystemet och vi måste bli bättre på att upptäcka fuskuppsatser.