Lär dig mer om blended learning

Att blanda nätbaserad och klassrumsundervisning är idag mer regel än undantag men det finns olika metoder för att hitta en bra blandning (s k blended learning). En artikel på nättidningen Educational technology and mobile learning, Four important models of blended learning teachers should know about, ger exempel på fyra vanliga metoder inom blended learning.

• Flipped classroom. Vänder på traditionell klassrumsundervisning genom att slåta elever/studenter titta på inspelade föreläsningsmoment och genomgångar hemma och sedan ägna klassrumstid åt övning, diskussion och fördjupning.
• Station Rotation Model. Elever/studenter rör sig mellan stationer i klassrummet, där varje station har en egen aktivitet därav vissa är nätbaserade.
• Lab rotation model. Elever/studenter byter mellan en praktisk klassrumsövning/laboration och en annan sal för nätstudier (grupp eller individuellt).
• Flex model. Elever/studenter arbetar i samma klassrum men mest med nätbaserade aktiviteter både individuellt och i grupper. Läraren erbjuder handledning.

Vill du lära dig mer om dessa kan du även går genom en självstudiekurs i ämnet hos Khan Academy, Introduction to blended learning. Från kursen kommer denna film om flexmodellen.

Ny avhandling om den digitala skrivprocessen

 by Webbstjärnan.se

En ny avhandling av Marie Nordmark, Örebro universitet, Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen, visar hur skrivprocessen har förändrats i övergången från papper till digitala medier (se även en artikel på Skolverket.se, Användning av datorer utmanar skrivandet). Hon har observerat totalt 42 svensklektioner på gymnasienivå och har dessutom intervjuat både elever och lärare om skrivprocessen. En del av planeringsprocessen försvinner i det digitala menar hon och nu skriver man direkt på skärm utan att först ta fram en disposition.

- I det digitala skrivandet är skrivandet den i tid stora och komplexa delen av skrivprocessen där eleverna både skriver, planerar och bearbetar sin text samtidigt som den växer fram på skärmen. Samtidigt som eleverna skriver sin text planerar och bearbetar de sina text på detaljnivå. Detta skiljer sig från tidigare undervisning om skrivprocessen som betonar disposition eller planering för text samt skrivande i flera versioner av utkast. I det digitala skrivandet används ingen särskild disposition eller plan för skrivandet.

En annan tydlig linje i avhandlingen är att tillgången till sociala medier är allt för frestande för eleverna i klassrummet och att många har svårt att verkligen koncentrera sig eftersom fokus i skolan i på det sociala samspelet. Många elever menar att de helst skriver hemma medan klassrumstiden går åt kontaktskapande aktiviteter. Detta är inte nödvändigtvis negativt eftersom många ägnar klassrumstiden åt att hjälpa sina vänner med skolarbetet i en mentorroll. Sociala medier kan användas för att utveckla elevernas skrivande men det kräver en öppen dialog om både fördelar och nackdelar:

- Mina resultat skulle också kunna användas för att elever och lärare skulle kunna diskutera användningen av sociala medier på gott och ont i undervisningen. Att använda sociala medier och digitala resurser skulle kunna användas aktivt i undervisningen för att utveckla elevernas skrivande.

Läs avhandlingen: Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen, Marie Nordmark, Örebro Universitet 2014.

Konferens om examination i högskolan

Konferensen Examination i Högskolan äger rum 22-23 maj i Stockholm och är ett utmärkt tillfälle att lyssna på intressanta initiativ och byta erfarenheter med kollegor från landets lärosäten. Konferensens huvudtema är hur vi kan använda examination som pedagogiskt verktyg samt att undersöka nya examinationsformer.

Konferensen tar också upp följande frågor:

• Vad är bra examination - och hur uppnår vi kvalitet?
• Så formulerar vi begripliga betygskriterier
• Så optimeras examination av hela kursinnehållet
• Framtidens examinationsformer - vad låter sig göras med tekniska lösningar?
• Kräver studenterna förändrade förkunskaper nya examinationsformer?
• Rättssäker bedömning och betygssättning - hur påverkas examinationsförfarandet?

Mer information och anmälan.

Ladda ner programmet som pdf-fil.

Webinar om innovativ utbildningsprojekt i Grönland

Inaluk Brandt (Bild: NVL/Anne Rønne, med tillstånd)

Initiativet YES! Greenland erbjuder en innovativ utbildningslösning för ungdomar som skapar broar mellan dem och näringslivet. Under utbildningen ska ungdomarna arbeta med att lösa verkliga problem i samhället och skapa nya verksamheter.

YES! is a new education in Greenland, co-created with the youth and business community. Though still ‘in the making’ the intention of YES! is to nurture a generation of creative people, who will contribute to the social, environmental, cultural and commercial development of society. During the education, the trainees will solve real problems, and turn ideas into reality – thereby creating value for others while learning.

Vill du veta mer om YES! Greenland kan du delta i ett webbseminarium, YES!Greenland: Co-creating an education, 13 maj 10.00-11.00 där du får träffa Inaluk Brandt, en av eldsjälarna bakom initiativet. För att få länken till sändningen måste du registrera dig (kostnadsfritt).

Webbseminariet arrangeras av NVL Distans och ingår i en serie seminarier inför den stora nordiska utbildningskonferensen Nordiska broar för livslångt lärande, i Reykjavik 10-11 juni.

Att välja en ny lärplattform

Att välja en ny lärplattformen är en svår och komplex process och kräver engagemang från ledning, lärare och tekniker. En ny artikel i den amerikanska tidskriften Educause Review, Selecting a Learning Management System: Advice from an Academic Perspective, kartlägger hela processen och ger värdefulla råd om hur man får med alla intressenter. Artikeln beskriver de olika alternativ som finns idag inklusive molnbaserade plattformar med fördelar och nackdelar på alla. Sedan går de genom en checklista på hela beslutsprocessen och föreslår olika typer projektorganisationer och processer.

Bland slutsatserna betonas vikten av en rejäl förankring i organisationen, att alla intressenter är med i projektet, en jämn fördelning mellan teknisk och akademisk personal och att man behöver tid för systematisk testning. Den avgörande framgångsfaktorn är nog att lärarna behöver support för att kunna använda plattformen på ett pedagogiskt sätt.

- Students want instructors to use LMS features more effectively. According to the ECAR Study of Undergraduate Students and Information Technology, instructors regularly use only 50 percent of their LMS features. Instructors and those supporting them must not only understand the benefits of LMS features, but also be trained to use them effectively.

Referens:

Selecting a Learning Management System: Advice from an Academic Perspective.
Clayton R. Wright, Valerie Lopes, T. Craig Montgomerie, Sunday A. Reju, and Seb Schmoller. Educause Review, April 2014.

Internationell policyworkshop om OER

En internationell panel med experter inom högre utbildning och vuxenutbildning samlas i Oslo måndag 28 april (09.00-12.30) för att diskutera fram ett policyunderlag om utmaningar och möjligheter frö öppna lärresurser på mindre språk (t ex de nordiska språken).

Workshopen arrangeras av ICDE (International Council for Open and Distance Education), projektet LangOER och det nordiska nätverket NordicOER. Endast inbjudna experter är på plats i Oslo men vill du följa evenemanget via webbsändning kan du få länken genom att mejla icde@icde.org. Från Sverige kommer Marianne Granfeldt (SUHF), Sylvi Vigmo (Göteborgs universitet) och Ebba Ossiannilsson (Lunds universitet) att delta på plats.

Workshopen kommer att fokusera på följande frågor:

• What is the situation when it comes to OER and less used languages?
• What issues arise from that situation - and how could they be met?
• How can OER enhance the position of less used languages on a global scale?
• What policies are favourable to the uptake of quality OER and quality open educational practices in less used language communities?

Läs mer om workshopen (ICDE).

Multitasking i klassrummet - hot eller möjlighet?

 by Sorosh

Vad kan man göra som lärare för att fånga klassens uppmärksamhet när alla har dator/platta/mobil och kan enkelt kolla Facebook eller andra sociala medier? En artikel i nättidningen Inside Higher Ed, Facebook in the Back of the Classroom, ger några tips om hur du kan vända studenternas multitasking till din (och deras) fördel.

Att införa förbud löser inte problemet egentligen och artikeln ger ett antal konkreta tips:

• Diskutera fram tydliga regler för hur datorer osv ska användas i klassrummet. Se till att hålla denna diskussion levande så att alla förstår varför regler behövs.
• Ta upp multitasking som lektionsämne. Diskutera deras användning av sociala medier och hur det påverkar deras liv och studier. Skapa en medvetenhet om frågan.
• Integrera informationssökningsuppgifter i lektionen. Be dem söka efter fakta, skapa ett bildspel, hitta lärresurser mm.
• Stressa inte. Acceptera att en del klarar av att hantera flera kanaler och om de skriver ett kort meddelande betyder inte att de nonchalerar dig och klassen. Många lärare gör precis likadant på konferenser och i möten.

- Worry less if some students want to hang out both in the world that you have constructed (your classroom) and the virtual world that they have made.
Have you never been to a conference or a talk where you both simultaneously listened to the presenter and took in some other visual stream of information from your device?
We are all in the process of renegotiating attention. Our personal interactions, even our face-to-face interactions, are now often mediated by technologies. And that may be more okay than we think.

E-resursernas påverkan på högskolebiblioteken - ny rapport

Bild: Kungliga Biblioteket

Kungliga Biblioteket har just publicerat en studie, E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken – en historia om IT, infrastruktur och makt, som undersöker hur utvecklingen av e-tjänster och e-resurser har påverkat biblioteken under åren 1988-2012. Under den tiden har bibliotekets roll förändrats radikalt: Vi bygger inte längre samlingar, vi prenumererar på kunskap. Framför allt den vetenskapliga publiceringens övergång från tryckt till digital format betyder att biblioteket kan idag erbjuda ett större urval av artiklar än någonsin tidigare men det betyder också att en stor del av bibliotekets bug´dget går till att betala dyra tidskriftsprenumerationer.

- Vi menar sammanfattningsvis att utvecklingen under den tid vi studerat har inneburit att biblioteken gått från den klassiska rollen inom akademien som inneburit att samla in organisera, spara och tillhandahålla det vetenskapliga materialet på plats, till att tillhandahålla digitala tjänster som ger access till relevant litteratur i digital form. 

Vetenskaplig publicering har nästan helt digitaliserats men när det gäller e-böcker återstår en del problem som ska lösas. Hur kommer e-boksrevolutionen att påverka utbildning och läsande?

Ladda ner rapporten som pdf-fil: E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken – en historia om IT, infrastruktur och makt, Christine Wallén, Kungliga Biblioteket, 2014

Webinar om öppna lärresurser i Estland

SVERD (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning) arrangerar ett webinar tisdag 22 april som handlar om öppen utbildning i Estland. Estland ligger ganska långt framme när det gäller användning av öppna lärresurser och Hans Põldoja (se hans forskningsprofil), Tallinn University, kommer att presentera flera projekt och utvecklingsarbete som pågår just nu. Webinaret hålls på engelska.

Datum: Tisdag 22 april
Tid: 14.00 14.45
Plats: Adobe Connect https://connect.sunet.se/sverd

Webinar om Padlet

Padlet är ett bra verktyg som ger dig möjlighet att skapa en gemensam arbetsyta för brainstorming, anteckningar och planering. Du kan dela ytan med en grupp, klass, valda kollegor, hela världen eller hålla den helt privat. Alla som har tillstånd kan enkelt lägga upp anteckningar, filmer, bilder eller dokument på ytan.

För att veta mer om hur du kan använda Padlet i din undervisning kan du delta i ett webinar som finska Bildningsalliansen arrangerar 24 april 13.00. Webinaret är självklart kostnadsfrit men du måste först anmäla dig.

Till anmälningsblanketten.

Ny svensk MOOC-rapport

Tillväxtanalys har, på uppdrag av Utbildningsdepartementet, publicerat en rapport om MOOC-utvecklingen, Massive Open Online Courses - en omvärldsanalys i fyra länder, med fokus på fyra länder (Storbritannien, USA, Indien och Kina). Rapporten presenterar MOOC-utvecklingen i dessa länder, hur fenomenet påverkar landets högre utbildning och MOOCs som förändringsfaktorer. Man konstaterar att MOOCs är en utbildningsform på stark frammarsch och även om det finns hård kritik på grund av låg genomströmning så inser rapporten att väldigt många har registrerat sig på en MOOC av ren nyfikenhet hellre än stark studiemotivation.

Rapporten diskuterar sedan hur MOOCs kan utvecklas i Sverige och ser såväl stora möjligheter som utmaningar.

- Egenutvecklade och andra universitets MOOC:s kan i framtiden komma att användas av svenska lärosäten för vissa kurser eller kurselement. Samtidigt bör svenska lärosätens MOOC:s kunna bidra till att öka den nationella och internationella synligheten, och därmed bidra till att attrahera studenter, lärare och forskare. Dessutom kunde det vara av intresse för svenska utbildningsinstitutioner att på ett mer proaktivt sätt utnyttja den underliggande teknologin för pedagogisk utveckling, såväl i högskolan som i skolan.

Rapporten fokuserar endast på de stora MOOC-aktörerna som tillämpar oftast en traditionell linjär förmedlingspedagogik och nämner inte de ursprungliga MOOCs (Siemens, Downes, Cormier, Alexander, Wiles m fl) som tillämpar nätverkspedagogiken konnektivism. Det är viktigt att se MOOCs i ett större perspektiv och erkänna den innovativa pedagogiken som "riktiga" MOOCs står för trots att de hamnar utanför mediernas strålkastare.

Europeiska MOOCs på flera språk

Ett intressant nytt MOOC-initiativ har just lanserats, European Multiple MOOC Aggregator eller, helt enkelt, EMMA. 12 universitet i 8 länder (Belgien,Estland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien) står bakom detta EU-projekt som ska skapa en portal för europeiska MOOCs som kan erbjudas på flera språk.

- The European Multiple MOOC Aggregator called EMMA for short, is a 30 month pilot action supported by the European Union. It aims to showcase excellence in innovative teaching methodologies and learning approaches through the large-scale piloting of MOOCs on different subjects. EMMA will provide a system for the delivery of free, open, online courses in multiple languages from different European universities to help preserve Europe’s rich cultural, educational and linguistic heritage and to promote real cross-cultural and multi-lingual learning.

EMMA kommer att ge studenter möjligheten att plocka ihop egna utbildningar från olika MOOCs. Just nu skapar de en samling befintliga kurser men meningen är att utveckla nya och bjuda in flera partners. Det som är mest intressant är att de erbjuder en användervänlig plattform för att studera kurser på flera språk samt att de satsar på innovativ och interaktiv pedagogik.

Läs mer i pressmeddelandet (14 april).

Rum för aktivt lärande

Hur skapar vi rum för lärande? Det är huvudfrågan bakom ett symposium i Uppsala 14-15 augusti, Rum för aktivt lärande - Ett symposium om framtidens pedagogiska rum som organiseras av Uppsala universitet, SLU, Akademiska Hus och Örebro universitet. Det finns många inspirerande exempel på innovativa lärmiljöer som främjar grupparbete och interaktivitet men för det mesta bygger man fortfarande ganska traditionella miljöer med klassrum, hörsalar mm.

- Det finns inte så mycket forskning kring rummets och den fysiska miljöns betydelse för lärandet, men det som finns tyder på att ett aktivt lärande ger bättre resultat än traditionell kunskapsförmedling och att ett anpassat rum kan stärka lärandet.

Symposiet ska visa upp goda exempel på praktik och design från USA och Australien. Bland annat visar man upp konceptet Active Learning Classroom som används redan vid flera amerikanska universitet och har byggts upp vid Uppsala universitet i anslutning till symposiet. Här handlar det bland annat om att byta ut en traditionell hörsal med ett rum för grupparbete där läraren står i mitten i stället för längst framme och kan också vandra mellan grupperna och handleda. Titta på denna film från University of Minnesota (Dr. Mark Decker kommer att berätta mer om Minnesotas projekt under symposiet).

Desutom finns det praktiska workshops i flipped classroom och diskussioner om hur man bygger rum för lärande. Under mötet kommer ett svenskt nätverk för aktivt lärande att formas.

Mer information och länk till anmälan.

Bibliotekens betydelse för medie- och informationskunnighet

creative commons licensed ( BY-NC-SA ) flickr photo shared by davepattern

Svensk biblioteksförening har just släppt en ny rapport: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi (läs mer i artikeln Ny rapport om bibliotekens betydelse för medie- och informationskunnighet). Nio forskare från tre lärosäten skriver om vikten av medie- och informationskunnighet (MIK) i skolan och bibliotekens roll som kunskapscenter och resurs. Många färdigheter inom MIK är inte särskilt nya (läs- och skrivkunnighet, källkritik) men är mycket mer omfattande än förr med både analoga och digitala sammanhang. Det finns ett stort behov av stöd inom MIK i skolor och i samhället i stort och bibliotekets kärnuppgift är att stå för detta stöd.

- Tillsammans bildar de allmänna biblioteken ett unikt rikstäckande nätverk av över 4 000 kunskapscentraler. Dessa är en resurs för att möta vår tids ökade behov av medie- och informationskunnighet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Ett reportage om rapporten av Sveriges Radio, Digital kompetens svårt för skolorna att lära ut lyfter frågan om bristande kompetens både hos många barn och ungdomar men även hos en del lärare. Även om elever är bra på att spela spel är de ofta mindre bra på att använda datorn för lärande och saknar grundläggande kompetens i informationssökning och källkritik. Många lärare saknar dessa färdigheter eftersom de inte ingick i lärarutbildningen. I reportaget säger Ann-Marie Roos Retourné, skolbibliotekarie på Björkhagens skola i Stockholm:

- Det är också så att själva arbetssättet, hur man ställer öppna frågor på nätet, bryter mot skolans traditionella inlärningsformer där memorera kunskap varit en viktig del. På det stora hela så är det en ansträngning för både lärare och skolbibliotekarier att arbeta med den digitala kompetensen enligt forskningsantologin. Och om det ska bli bra är det viktigt att eleverna får kontinuerlig återkoppling under arbetets gång.

Rapporten kommer att presenteras och diskuteras under konferensen Biblioteksdagarna i Umeå 7-8 maj.

Sociala medier och utbildning

För ett par år sedan var många lärare skeptiska till att använda sociala medier i sin undervisning. Idag har inställningen vänt och nu används sociala medier för att främja kollaboration och skapa mer interaktivitet mellan studenter och lärare. Det senaste numret av den brittiska myndigheten JISCs tidskrift, JISC inform, fokuserar på goda exempel på sociala medier i utbildning: Listen, understand, act: social media for engagement.

- The role of social media has the potential to extend beyond learning and teaching to support student engagement in the broadest sense. It offers a new way to develop relationships between the student or learner and their institution, as well as an alternative means to raise awareness of an institution’s engagement efforts.

Förutom många intressanta artiklar i tidskriften finns det några bra tips om sociala medier som kom från ett webinar i december (se inspelningen).

• Lyssna och skapa dialog i stället för att marknadsföra dig själv. Det handlar om att skapa nätverk.
• Sociala medier handlar främst om att bygga relationer och skapa tillit. Du bygger ett nätverk för livet.
• Studenter samlas i olika digitala miljöer via många olika terminaler. Man måste kunna möta dem där de är och använda olika kanaler. 
• Se till att ha en övergripande strategi som är anpassad till organisationens vision och att sociala medier passar in i andra processer
• Se till att hela organisationen har möjlighet till kompetensutveckling kring sociala medier

Läs även JISCs guide till digital kompetens, Developing digital literacies.

Skapa egna e-böcker

Bild: ActiveTextbook

Det finns flera verktyg idag som hjälper dig att publicera egna snygga e-böcker som fungerar bra på dator, surfplatta eller mobil. Ett sådant heter ActiveTextbook. Du skapar ett konto och ladda upp en pdf-fil, antingen något du har skrivit själv eller någon annans (så länge du har tillstånd eller använder något med Creative Commons licens). När filen är uppladdad kan du sedan arbeta vidare med att lägga in länkar till webbsidor, YouTube-filmer, övningar, simuleringar mm som finns på webben. Du kan lägga in egna quizzar, anteckningar och skapa diskussionstrådar för dina studenter. När du är nöjd kan du sedan sprida länken till din e-bok och använda den.

Gratiskontot är bra att komma igång med men har en begränsad lagringskapacitet. Ett betalkonto ger flera funktioner och stort lagringsutrymme och kostar c 260 kr per år.

Resurser för nätstudier

 by Nicole Lee

Studenter har inte alltid den nödvändiga kompetensen att fullt delta i dagens nätbaserade utbildningar. Många behöver hjälp inom tre huvudområden: tekniska färdigheter (vanliga webbverktyg, effektivare användning av lärplattform mm), akademiska färdigheter (skrivande) och studieteknik. En artikel av Debbie Morrison, Resources to Help Students Be Successful Online in Three Areas: Technical, Academic & Study Planning, föreslår lämpliga lärresurser som kan hjälpa studenter att arbeta effektivare på nätbaserade kurser.

- Students need a wide range of skills to learn successfully in online settings; they need to be tech savvy, know how to collaborate with peers, conduct online research, navigate proficiently within the learning management platform, manage their time effectively and engage in the learning process by interacting with content, peers and completing course work via the learning platform. Many high school and undergraduate students (perhaps even learners with an undergraduate degree or higher) have a skill gap in one area or another when beginning an online course for the first or even second time. It’s also likely a significant number of students lack the required academic skills for the online course they plan to complete.

Här finns det länkar till självstudiematerial som visar hur du till exempel arbetar i de vanligaste lärplattformar, skriver kollaborativt via t ex Google Drive, blir bättre på att skriva anteckningar, planerar skrivprocessen, undviker vanliga skrivfel mm.

Slovenien satsar på öppen utbildning

 by jdklub

Slovenien blir det första landet att implementera EU-kommissionens initiativ Opening up education som lanserades förra året. Initiativet innebär att man satsar nationellt på öppna lärresurser och större transparens inom alla utbildningssektorer. Satsningen kommer att lanseras på OCWC Global Conference som hålls i landets huvudstad, Ljubljana, denna månad. Slovenien vill visa genom detta att landet ligger i framkanten när det gäller IKT och lärande och satsar på innovation inom utbildning. Enligt en talesman i en artikel på EU-kommissionens Open Education Europa, The Opening up Education initiative is coming to Slovenia:

- The idea is to attract researchers, companies, etc. to come to Slovenia and also apply for Erasmus+ and Horizon 2020 Calls, but also to have a kind of pool for educational technologists to be tested, and experiments being run, trying to figure out new business models for open education and OER, and all of it from Kindergarten all the way up to vocational training and lifelong learning. So the idea is to produce something which has never been done, and test it to see if it works.

Läs mer om satsningen på sajten Opening up Slovenia.

När hänger Sverige med?

Universitetskanslern utreder högskolans utbildningsutbud

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, 8 april 2014 

Regeringen tillsätter en utredning som ska se över vilka utbildningar högskolan erbjuder och hur väl de möter de behov som finns. Utredare blir universitetskansler Lars Haikola.

Universitet och högskolor i Sverige ansvarar själva för vilka utbildningar lärosätet ska erbjuda och hur de ska läggas upp. Detta är i grunden en bra princip, men det finns behov av att se över utbildningsutbudet på nationell nivå för att få en sammanhållen bild. Regeringen har därför idag tillsatt en särskild utredare med det uppdraget.

Utredaren ska beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan under de senaste 20 åren, både på nationell nivå och på lärosätesnivå. Utredaren ska bedöma om utbildningsutbudet är väl avvägt i förhållande till kvalitetskrav, studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Utredaren ska också överväga om det behövs förändringar av utbildningsutbudet för att bättre möta framtidens behov.

I uppdraget ingår att särskilt se över sommarkurser och distansutbildning, möjligheterna till ökat svenskt användande av MOOC (Massive Open Online Courses) - en ny form av nätbaserad utbildning, examensfrågor och hur lärosätena använder ersättningsbeloppen för utbildning.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2015.

Utredare blir universitetskansler Lars Haikola. Haikolas förordnande som kansler går ut i höst, men detta uppdrag innebär att han lämnar posten redan i juni. Rekrytering av en ny universitetskansler har påbörjats och Haikolas efterträdare kommer att utses innan sommaren.

Öppen kurs i blended learning

 by Vermin Inc

Blended learning handlar om kurser som kombinerar nätbaserad- och klassrumsundervisning. Om du vill lära dig mer om hur du utvecklar sådana kurser finns det en ny öppen kurs (MOOC) som tar dig genom designprocessen och ger dig möjlighet att testa dina idéer med andra lärare från hela världen. Kursen heter BlendKit2014 och ges av den amerikanske organisationen Educause i samarbete med University of Central Florida. Startdatumet är 21 april och kursen tar 5 veckor.

Kursen riktar sig till alla lärare och fokuserar på kursutvecklingsprocessen. Den har körts redan två gånger och vidareutvecklats sedan 2012.

The goal of BlendKit2014 is to provide assistance to faculty and instructional designers in developing and designing blended learning courses through (1) a consideration of key issues related to blended learning and (2) practical step-by-step guidance in producing materials for a blended course (e.g., developing design documents, creating content pages, and receiving peer review feedback at one's own institution).

Som alla MOOCs är kursen kostnadsfri men om du vill få möjlighet till en certifiering, UCF/EDUCAUSE Certified Blended Learning Designer, med examinationsuppgift och strängare bedömning får du betala en avgift på cirka 580 kronor.

Kursen innehåller följande element:

• Läsning ur vetenskapliga artiklar om blended learning
• Steg-för-steg guide till kursdesign
• Interaktivitet via sociala medier
• Regelbunden kontakt med handledare och kollegor
• Expert och kollegial bedömning av din kursdesign

Billigare att använda mobilen utomlands

Den här nyheten handlar inte riktigt om utbildning men påverkar de flesta av oss i alla fall. EU-parliamentet har röstat för att avskaffa roamingavgifter inom mobiltelefoni till slutet av 2015 (se pressmeddelandet). Det handlar om de höga kostnader när du använder din mobil i ett annat land (s k roaming). Taxorna för telefoni har sjunkit under de senaste åren men om du kolar dina e-post eller surfar på nätet utanför Sverige kan man få en otrevlig överraskning när räkningen kommer. Beslutet kommer för att skapa en öppnare marknad för mobila tjänster ino EU och betyder att vi ska kunna komma åt nätet lika enkelt och billigt utomlands som man gör hemma.

Enligt EU-Kommissionens Vice President Neelie Kroes (se även filmen nedan):

Nearly all of us depend on mobile and internet connections as part of our daily lives. We should know what we are buying, we should not be ripped-off, and we should have the opportunity to change our mind. Companies should have the chance to serve all of us, and this regulation makes it easier for them to do that. It’s win-win.

Webinar: Kompetensförsörjning för ett hållbart och konkurrenskraftigt arbetsliv

Nordiska nätverket för vuxnas lärande (NVL) ordnar ett nytt webinar 9 april, 14.00-15.00 med temat framtidens kompetensförsörjning.

Varifrån kommer arbetskraften när antalet yrkesverksamma i de nordiska länderna sjunker? Hur utformas nödvändiga system och strukturer för att säkra kompetensförsörjningen i privat och offentligt näringsliv? Vems är ansvaret att gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar motsvarar företagens och arbetsplatsernas kompetenskrav? Vad gör företagen/arbetsplatserna själva för att systematiskt utveckla yrkeskompetensen hos de som redan är anställda? Hur reducerar vi den arbetslöshet som beror på otillräcklig kompetens kopplat till lediga jobb?

Huvudtalaren är entreprenören Ingegerd Green (VD på Skärteknikcentrum) och hon kommer att tala om de utmaningar som näringslivet uppfattar vara generella för arbetsmarknaden, oavsett sektor och bransch, samt diskutera de komponenter som vi uppfattar som viktiga delar i ett väl fungerande system för kompetensförsörjning i ett hållbart och konkurrenskraftigt arbetsliv.

Webinaret är kostnadsfritt och öppet för alla. Du behöver registrera dig för att få länken till mötesrummet (skickas till alla registrerade dagen före mötet).

Mer information och länk till registrering.

LangOER - projekt om öppna lärresurser på mindre språk

Idag finns det miljoner öppna lärresurser (OER Open Educational Resources) i form av filmer, ljudfiler, texter, animeringar, spel och annat kursmaterial som får kopieras och bearbetas i enlighet med Creative Commons-licensiering. Problemet är att det mesta är på engelska och frågan är hur öppna lärresurser ska utvecklas på mindre språk, till exempel de nordiska.

Göteborgs universitet är med i ett nytt EU-projekt, LangOER, som ska främja undervisning och lärande på mindre språk samt minoritetsspråk genom utveckling av öppna lärresurser. Tillsammans med lärosäten och organisationer från Grekland, Polen, Lettland, Nederländerna, Litauen, Norge och Belgien kommer de att inventera OER-initiativ runt om i Europa, främja utvecklingen av OER på mindre språk, ta fram praktiska verktyg och metoder för lärare, koppla till viktiga internationella initiativ, främja samarbete mellan befintliga initiativ och påverka på policynivå i de berörda länderna. Kan utvecklingen av egna öppna lärresurser även skapa nya möjligheter för dessa språk och kulturer?

LangOER aims to contribute to the promotion of learning and teaching of less used European languages by linking them to the global challenges of Open Education. This will be achieved by awareness raising and capacity building activities (including exchange of good practice, training, expert consultations, discussions and dissemination activities) for the two main target groups, policy makers and educators in less used languages in Europe. The project aims to “strengthen the role of languages in improving employability and competitiveness”

Här kan du se en presentation av projektet från ett webinar under Open Education Week (14 mars). Se en inspelning av detta webinar.

Glocal classroom

Malmö Högskola deltar i ett spännande internationellt projekt som undersöker pedagogiska modeller för att integrera campus- med nätbaserad undervisning, The Glocal Classroom. Tillsammans med 3 partneruniversitet (Flinders, Australien, Stellenbosch, Sydafrika, och Guelph, Kanada) ska de skapa en global plattform för erfarenhetsutbyte om nätbaserat lärande mellan lärosäten. Dessutom ska varje partner hålla var sitt seminarium. Enligt en nyhet från Malmö Högskola:

- Projektet, som inleddes hösten 2013, kommer under 2014 att organisera fyra seminarier och workshops med vart och ett av de deltagande universiteten som värd. De tematiska seminarierna, knutna till magisterprogrammet i Communication for Development och korresponderande utbildningar vid partneruniversiteten, tjänar som levande fallstudier för utbytet och utvärderingen av pedagogiska erfarenheter.

Det första seminariet har redan ägt rum i Sydafrika med temat Transforming education through technological innovation: se programmet och inspelade sessioner. Seminariet i Malmö kommer i september men datumet är inte fastställt än.

Projektet ska bidra till Malmö Högskolans internationaliseringsarbete och ska utveckla lärarnas kompetens inom nätbaserad utbildning. Det finansieras med medel från STINT (Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education).