Nordic EdTech - nytt nätverk för IT inom utbildning

"Innovation" (CC BY-NC 2.0) by bump

En starkt växande bransch idag är IT-lösningar för utbildning i form av digitala verktyg, plattformar och system. Nordic EdTech Network är ett nytt projekt som vill knyta ihop alla företag och projekt i Norden inom detta område och bygga en stark bas för nordiskt samarbete.

- The overarching goals of the project are to: (1) Create a vibrant, knowledgeable and collaborative Nordic EdTech community, and (2) Enable and assist Nordic EdTech companies to become globally competitive and have greater commercial success in international markets. We will strive to help Nordic EdTech companies become better at communicating with potential customers and investors, and in improving their “go-to-market strategies” that take account of competitive market dynamics.

De vill skapa ett skyltfönster för nordiska aktörer, i synnerhet mot den amerikanska marknaden, arrangera seminarier och webbinarier och skapa ett hållbart och dynamiskt nätverk. Bland annat finns ett register över nordiska edtech-företag som är under uppbyggnad samt en diskussionsforum med olika diskussionsämnen. 

I Sverige har EdTech Sweden varit väldigt aktiva under det senaste året med konferenser och seminarier, bland annat på Riksdagen. Konferensen EdTech Sweden 2016 Innovating Learning äger rum i Stockholm 20 oktober.

Debattartikel föreslår svenskt nätuniversitet

"Knowledge Commons 2" (CC BY-NC 2.0) by pennstatenews

Cirka en halv miljon nya högskoleutbildade personer behövs inom den offentliga sektorn under de närmaste tio åren enligt Akademikerförbundet SSR. Sedan tillkommer behoven inom den privata sektorn. En debattartikel av Lisa Pelling i tidskriften Dagens Arena, Rädda välfärden med nytt universitet, diskuterar hur Sverige kommer att kunna utbilda så många på så kort tid. Vi har redan över 100 000 utländska akademiker som idag har jobb som inte kräver högskolekompetens. Det finns med andra ord möjligheter att hitta den arbetskraft som vi behöver men det kräver validering av befintlig kompetens och flexibla möjligheter till kompletterande utbildningar. Idag finns det inte kapacitet i högskolesystemet för att klara dessa utmaningar.

Pelling föreslår därför ett nytt öppet nätuniversitet med fokus på flexibla fortbildningar med bland annat MOOCs som modell:

- Sweden Open Online University skulle klara det som en aldrig så ambitiös satsning på kurser på existerande universitet skulle gå bet på: att vara lika tillgängligt för nyanlända i Stockholm som för asylsökande på boendet i Riksgränsen. Dessutom skulle Sweden Open Online University kunna nå även anhöriga som väntar på att få återförenas med familjemedlemmar i Sverige. Sfi redan i flyktinglägret, och en mycket bättre start i Sverige.

Filterbubblan växer

"Bubble" (CC BY-NC-SA 2.0) by choctruffle

Begreppet filterbubbla beskrevs först av Eli Pariser 2011 (boken The filter bubble) och beskriver hur de största nätföretagen som Google, Facebook och stora mediekoncern kartlägger våra sökmönster och levererar sökresultat som de tror vi är mest intresserad av. En debattartikel av Sam Sundberg i Svenska Dagblandet, Filterbubblan sluter sig allt tätare om oss, diskuterar filterbubblans konsekvenser. Genom att vi matas av nyheter och åsikter som stämmer med vår egen världsbild kan vi inbilla oss att vi tänker rätt. Alternativa tolkningar och andra synpunkter filtreras automatiskt bort och få är medvetna om detta.

- I värsta fall blir informationsbubblorna kuvöser för hat och okunnighet. För de flesta nätanvändare blir effekterna emellertid mer subtila. För den medvetne mediekonsumenten krävs det bara några knapptryckningar för att få tillgång till oöverskådliga mängder information från massor av olika källor, och det finns även tekniska hjälpmedel för att bryta sig ur sin filterbubbla.

Sundberg blickar framåt mot verktyg som kan spricka bubblan genom till exempel att störa Googles personanpassningsalgoritmer. Men problemet är att vi gillar bekräftelse och vill gärna känna att våra åsikter delas av många. En möjlig lösning är att IT-jättarna kan på något sätt granska information för sanningshalt och vetenskaplighet och se till att du får pålitligare sökresultat. Men frågan är vems sanning som ska främjas?

Att skriva kulturhistoria på Wikipedia

CC BY-SA Some rights reserved on Wikimedia Commons

Vill du använda Wikipedia som verktyg för undervisning och lärande kring kulturhistoria? Nu söker Nordiska museet gymnasielärare som vill delta i pilotprojektet ”Att skriva kulturhistoria på Wikipedia”. I projektet som pågår under läsåret 2016/2017 kommer gymnasielärare att handleda sina elever i att skriva kulturhistoriska artiklar på Wikipedia som en del av deras gymnasiearbete. Utifrån unikt källmaterial i Nordiska museets arkiv och referenslitteratur i museets bibliotek får eleverna lära sig skriva för uppslagsverk och öva på digital källkritik.

– Nordiska museet har arbetat med att göra samlingarna tillgängliga på Wikipedia sedan 2010. Nu vill vi ta steget vidare och använda Wikipedia som en pedagogisk resurs. Det är otroligt viktigt att kunna bedöma innehållet på Wikipedia och bästa sättet att lära sig det är att skriva själv, säger Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet.

I det digitala samhället är källkritik viktigare än någonsin. Att lära sig granska Wikipediaartiklar är en värdefull färdighet med tanke på att det är en av de allra mest besökta webbplatserna i världen, och det bästa sättet är att själv vara med och förändra uppslagsverkets innehåll. I pilotprojektet får gymnasieelever utveckla sina färdigheter i digital källkritik och informationskunnighet genom att skapa artikelinnehåll för den stora allmänheten och upptäcka förhållandet mellan uppslagsverk, källmaterial och litteratur. Projektet genomförs som en del av elevernas gymnasiearbete, det avslutande uppsatsarbetet i gymnasieskolan.

Gymnasielärare på Samhällsvetenskapsprogrammet eller Humanistiska programmet är välkomna att delta i projektet. Mer information och anmälningsblankett.

Källa: Pressmeddelande på myNewsdesk: Att skriva kulturhistoria på Wikipedia: Nytt pilotprojekt för gymnasiet i samarbete med Nordiska museet.

Digitalakademin - öppna kurser för alla

Digitalakademin är ett spännande initiativ som erbjuder kostnadsfria kursmoduler för att hjälpa små- och medelstora företag dra nytta av digitalisering.

- Digitalakademin är ett rikstäckande utbildningsinitiativ, som hjälper små och medelstora företag att växa med hjälp av internet. Initiativet grundades av Almi Företagspartner och Google och erbjuder kostnadsfria utbildningar - både online och fysiska utbildningar - för att ge Sveriges verksamheter de verktyg de behöver för att lyckas online.

Det finns ett stort utbud av kursmoduler att välja mellan och du studerar i egen takt. Du får även hjälp att formulera dina mål och får förslag på studieplan. Men du behöver inte studera ensam; du kan anmäla dig till kostnadsfria seminarier på flera orter i landet  eller delta i kursforum. När du har gått genom en modul och klarat alla frågor får du ett digitalt certifikat (s. k. Open Badge).

Digitalakademin är ett europeiskt initiativ av Google i samarbete med nationella partners och det finns liknande kursutbud i många länder (t. ex. Danmark, Storbrittanien, Tyskland)

Öppen kurs för småföretagare - Introduktion till affärsutveckling och förbättringsarbete

Linnéuniversitetet erbjuder en öppen kurs (mini-MOOC) för småföretagare, Väx som småföretag - En introduktion till affärsutveckling och förbättringsarbete, som får även användas av företag och utbildningsorganisationer som studiematerial via en Creative Commons-licens. Kursen kan ses som självstudiematerial eller som underlag för en studiecirkel eller kurs.

- Kursen beskriver viktiga koncept och introducerar metoder som kan användas för att bättre förstå sitt företag och dess utvecklingspotential. För den som vill fördjupa sig i området rekommenderas en kurs som ges på distans på Linnéuniversitetet och som heter Företagsutveckling inom SME med teknisk teknisk inriktning.

Kursen innehåller följande moduler:

• Försörjningskedjan
• SWOT
• Hur gör vi för att förstå våra produkter? - Bostonmatrisen
• SMART
• Hur gör vi för att förstå kundernas behov?
• Hur gör vi för att förstå tekniska risker? - Riskanalys
• Affärssystem och MPS-system
• Konkurrensstrategier
• Kärnkompetens
• Integrerad produktutveckling (IPU)

Här ser du en introduktionsfilm.

Dela din whiteboard

Whiteboard.fi är ett snyggt och enkelt verktyg för att skapa en gemensam arbetsyta i klassrummet eller med deltagare på nätet. Som lärare skapar du din tavla och dela den med dina elever/studenter/kollegor genom att ge dem länken. De loggar in och kan svara på dina frågor på sin egen yta. Man kan skriva eller rita på tavlan och verktyget fungerar lika bra på datorer, plattor eller mobiler. Du kan använda verktyget för brainstorming, planering eller för snabba quizzar.

Verktyget utvecklas just nu och inom kort kommer en betalversion med flera finesser.

Webinar om SciPro, verktyg för uppsatsstöd

"Study" (CC BY-NC 2.0) by Kevin McShane

ICDE (International Council for Open and Distance Education) ordnar ett webbinarium om SciPro (Scientific Process), ett nytt system som underlättar handledning av doktorander och uppsatsskrivande som har utvecklats vid Stockholms universitet. Henrik Hansson, Stockholms universitet, leder webbinariet om SciPro torsdag 26 maj, kl 15.00. Han kommer att förklara konceptet, visa hur systemet fungerar och svarar på frågor.

SciPro har följande mål:

• höja uppsatskvaliteten
• hjälpa flera avsluta sina uppsatser
• minska handledarnas arbetsbelastning
• minska administrationstiden för alla parter
• hjälpa studenter bli självständigare
• effektivisera handledning

Läs mer och anmäl dig.

MOOCs för högskolepoäng i Norge

Høgskolen i Østfold, studiested Halden (Foto: Bård Halvorsen) Pressbild

Norska Høgskolen i Østfold har haft stor framgång med sina två MOOCs som även leder till högskolepoäng enligt en nyhet från högskolan, Gratis nettstudier ble kjempesuksess. De erbjuder en introduktionskurs inom IKT samt en fortsättningskurs i IKT-pedagogik som fortbildningar för skollärare. Det finns två sätt att studera: som gratis-MOOC utan poäng eller som poänggivande kurs (15 högskolepoäng) som antagen student. Antagningen sker enligt gällande nationella regler.

Ett viktigt område för alla deltagare är återkoppling och diskussion.

- Vi har lagt opp til en progresjon der deltakerne får hyppige tilbakemeldinger. Dette gir dem også en indikasjon på hvordan de ligger an til eksamen, noe som har vært en stor suksess. Vi vet også at vi er raske til å svare på spørsmål fra studentene. De kan få svar nærmest hele døgnet og i helgene hvis de står fast. Her bruker vi Facebook og et nettforum. De kan få svar fra en hjelpelærer eller direkte fra meg, men vi ser også at medstudenter svarer hverandre.

Läs mer om kurserna:

• MOOC: Innføring i informasjons- og kommunikasjonsteknologi (15 hp)
• MOOC: Pedagogisk bruk av IKT (15 hp)

Tillgång till distansutbildningar viktig för kommuner i norr

CC BY-SA 3.0 Some rights reserved on Wikimedia Commons

Svenska universitet och högskolor har minskat utbudet av distanskurser och program under de senaste åren och många satsar helst på campusutbildningar. Denna trend drabbar alla som inte har möjlighet att flytta till högskoleorter och det märks tydligt till exempel i inlandskommuner i Västerbotten och Norrbotten enligt en artikel och filmreportage av SVT Västerbotten, Allt färre chanser till utbildning i inlandet. Filmreportaget fokuserar på Storuman kommun som ingår i nätverket Akademi Norr och här betonas behovet av att både distansutbildningar och platsbelagda utbildningar för att se till att invånarna kan utbilda sig på hemmaplan och stanna i kommunen framöver.

- Vi behöver mer högutbildade personer som kan jobba här i Storuman. Det kanske inte är så lätt för någon som växt upp i en stad att flytta till Storuman. Chansen att personer stannar här är större om utbildningen finns här, säger Gudrun Viklund administratör på Akademi Norr.

Tidningen Universitetsläraren tar upp samma fråga i en artikel om trenden mot färre utlokaliserade utbildningar, Framtiden oviss för Campus Skellefteå, Campus Skellefteå erbjuder kurser från både Umeå universitet och Luleå tekniska universitet men de upplever nu att lärosätenas intresse för regionala satsningar har minskat. Enligt Lorens Burman, kommunalråd i Skellefteå kommun:

- Vi har kontinuerlig kontakt med de två universiteten, men vi har ingen förhandlingsposition för det är universiteten som äger frågan var de förlägger sina utbildningar. Den enda förhoppning vi kan ha är att regeringen får stopp på centraliseringen av utbildningsplatserna. Det är viktigt att utbildningar inte enbart är koncentrerade till några få universitetsorter utan att de också finns regionalt förlagda.

Universiteten betonar att Skellefteå är viktig som utbildningsort men att de har även ett nationellt uppdrag. Det gäller att försöka locka till sig studenter från hela landet och även internationellt med målet att de ska stanna kvar och satsa på en karriär i norra Sverige. Denna utveckling är inte bara typisk för norra Sverige och det finns en del satsningar som försöker skapa bättre utbildningsmöjligheter för kommuner långt från närmaste högskoleort, se till exempel Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning.

Internationella nätutbildningar sätter press på svenska lärosäten

"Those comfy chairs are the best!" (CC BY-NC 2.0) by clemsonunivlibrary

Även om Sverige har ett brett utbud av nätbaserade utbildningar och kurser är de inte öppna för icke-antagna. Det ökande utbudet öppna nätbaserade kurser (MOOCs och andra former av öppen utbildning) samt nya sorters meriter och kvalifikationer utmanar det traditionella systemet enligt en artikel i Computer Sweden, Nätet sätter press på universiteten – ett litet steg kan välta allt på ända. I artikeln intervjuas Gunnar Karlsson, profesor vid KTH, Per Ödling, professor vid Lunds universitet och jag om hur digitalisering kommer att påverka svensk högre utbildning. Vi ger olika perspektiv på frågan men är överens om att svenska lärosäten får inte blunda för den snabba internationella utvecklingen.

- Egentligen finns inte mycket konkret att peka på ännu – universiteten tuffar på ungefär som de alltid gjort. Visst har utbildningar över nätet hunnit bli vardag sedan de kom igång på allvar för drygt tio år sedan, enligt Universitetskanslerämbetet går 27 procent av studenterna i dag på distans, ibland också blandat med studier på plats. Men det har knappast inneburit en revolution. Ännu.

Flera svenska lärosäten ger MOOCs och UKÄs MOOC-utredning var positiv till en utveckling av öppna nätkurser inom svensk högre utbildning men den internationella utvecklingen går fort och redan nu finns det möjligheter till säkrare nätexamination och MOOCs för högskolepoäng. Omvärldsbevakning är oerhört viktig och vi behöver mer utrymme för innovativa och flexibla lösningar för att möta de utmaningar som beskrivs i artikeln.

VocApp hjälper dig plugga glosor

En populär metod för att plugga glosor är ordkort eller flashcards. Det finns många bra verktyg för att skapa egna kortspel men en enkel och gratis app som heter VocApp är värt att undersöka. Med VocApp kan du skapa egna kort mellan valfria språk och träna så mycket du vill. Som du ser i introduktionsfilmen nedan kan du även muntligt mata in de ord du vill träna och appen tar fram till exempel engelska motsvarigheter och lägger till bilder för att hjälpa dig. De finns även stöd för audioinspelning. De automatiska funktionerna fungerar förstås bäst på stora språk som engelska och spanska men utbudet utökas hela tiden. Det finns färdiga paket som du kan ladda ner, både gratis och mot avgift.

Läs mer om VocApp i en bloggpost av Richard Byrne, VocApp - Create Multimedia Vocabulary Flashcards.

Erfarenheter från webinarprojekt

Det nordiska projektet, Webinar – for interactive and collaborative learning, har jobbat med partners från olika utbildningssektorer och aktörer inom näringslivet för att hjälpa dem använda webbinarier på ett interaktivt och kollaborativt sätt.

Projektet håller ett webbinarium torsdag 2 juni (14.00-15.00) där olika partners i projektet delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring webbinarier och svarar på frågor från deltagarna.

• Webinars in teaching: Webigagement, Niels Brock Business College (Danmark)
• Webinars for customer contacts; Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation
• Webinars in a MOOC: Karolinska Institut
• 3 webinars – 3 course modules: Studiesenteret (Norge)
• Webinar for internal information and training in international companies: Eimskip (Island)
• Webinar for internationalisation: David Röthler (Österrike)

Mer information och länk till anmälan.

Webbinariet sänds via Adobe Connect (alla registrerade deltagare får länken till mötesrummet 1-2 dagar före sändningen. Webbinariet arrangeras i samarbete med det nordiska nätverket NVL Distans.

Titta på ett av projektets tidigare webbinarier, One step beyond - extending the webinar.

MOOCs för arbetslösa - nytt projekt i norr

Akademi Norr, ett samverkansnätverk kring högre utbildning mellan tretton kommuner från Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, har startat ett intressant projekt som hjälper arbetslösa kompetensutveckla sig genom att läsa MOOCar. Projektet, som genomförs i samarbete med Lunds universitet och Arbetsförmedling, ska erbjuda ett antal MOOCar från internationella universitet men med lokalt stöd på svenska i form av studiecirklar på lärcentra i regionen. Idéen är att kombinera nya (MOOC) och traditionella (studiecirkel) metoder för att hitta alternativa vägar till ny kompetens.

- Projektet MOOC syftar till att föra arbetslösa personer närmare arbetsmarknaden med hjälp av kurser som finns fritt tillgängliga på internet ... MOOCarna genomförs i studiecirkelform vid lärcentra i Akademi Norrs medlemskommuner. Kursdeltagarna examineras av Lunds universitet och får intyg på de kunskaper de skaffat sig. Intygen är meritdokument som stärker de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden.

Även om kursintygen från Lunds universitet inte motsvarar högskolepoäng så hoppas de att de ses som meriterande av arbetsgivare.

Projektet ordnar också en mycket intressant konferens, MOOC – Lokala möjligheter till globalt lärande, 19-20 maj men jag kan bara beklaga att jag inte skrev en nyhet om den tidigare. 

Lyssna på min intervju med Åsa Händel, Akademi Norr (klicka på bildrutan ovan).

Läs mer om projektet.

Webinar om vägledning och stöd till passiva studenter

"Study" (CC BY-NC-SA 2.0) by anyjazz65

I varje klass, såväl i klassrummet som på distans, finns det både aktiva och passiva studenter. På nätkurser är det speciellt svårt eftersom läraren inte vet om en passiv student följer kursen, är sjuk eller har kanske hoppat av. Hur kan vi erbjuda stöd och vägledning till studenter som inte är aktiva?

Detta är temat på ett webbseminarium som arrangeras av nätverket NVL Distans (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) onsdag 18 maj 14.00 - 15.00 med titeln Online Guidance for Invisible and Silent learners - Skills of a Detective Required? Du kommer att träffa studievägledare från den finska folkhögskolan Otavan Opisto som länge har arbetat med nätbaserade kurser och i synnerhet stöd till studenter med särskilda behov.

- But how to identify the individual learners who need guidance and can benefit from it? How to decide on the best possible timing for guidance for each learner? Which channel and device serves each student best? How to make the learning and the needs of the silent ones more visible? How could the online learning environment support guidance? Could learning analytics be of any use in this context?

Anmäl dig till webbseminariet.

Norsk guide om kvalitet inom digital kompetens och undervisningskvalitet

Norgesuniversitetet har publicerat en ny guide om digital kompetens och utbildningskvalitet, Kvalitetskjeden i høyere utdanning. Guiden har skrivits av en national expertgrupp inom IKT och lärande och beskriver en kvalitetskedja som kan appliceras på tre nivåer: nationella myndigheter, lärosäten och deras ledningsfunktioner samt utbildningar. Kvalitetskriterier för digital kompetens och undervisning beskrivs och kopplas till dessa tre nivåer. Tanken är att guiden ska fungera som underlag för såväl myndigheternas och lärosätenas strategisk planering som planering och revidering av utbildningar.

- I denne guiden står begrepet 'undervisningskvalitet' like sentralt som begrepet 'digital teknologi'. Vi introduserer begrepet 'kvalitetskjeden i høyere utdanning' for å understreke at utvikling av undervisningskvalitet fordrer samarbeid mellom en rekke aktører på ulike nivå i en 'kjede' hvor det må være kvalitet i alle ledd.

Ladda ner guiden som pdf.

Rocketbook - anteckna analogt, lagra digitalt

Vill du anteckna och rita för hand men spara allt på nätet? Nu finns det ett väldigt smidigt verktyg, Rocketbook, som gör precis det. Rocketbook är en anteckningsblock som du skriver på med speciella pennor. Längst nere på varje sida finns en rad symboler som du kan markera när du vill spara sidans innehåll. Med hjälp av en app på din mobil kan du koppla symbolerna på anteckningsblocket till olika lagringsplatser (t ex Dropbox, Google Drive, OneNote, Evernote). Sedan riktar du mobilens kamera mot sidan och den laddas upp automatiskt till lagringstjänsten.

Den mest intressanta finessen med Rocketbook är när din anteckningsblock är full. I stället för att behöva köpa en ny block kan du rengöra den gamla genom att lägga den i mikrovågsungnen i 30 sekunder!

Läs mer om Rocketbook i en bloggpost av min kollega vid Linnéuniversitetet, Håkan Fleischer, Rocketbook – sjukt coolt anteckningsblock för molnet.

Titta på denna introduktionsfilm för att se hur Rocketbook fungerar.

Vinnarna i Webbstjärnan 2016

Prisvinnarna från Wikiljudia (CC BY Fotograf Agnes Stuber)

För åttonde året i rad har Internetstiftelsen i Sverige, IIS, utsett vinnarna i tävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är en av Sveriges största skoltävlingar för elever och lärare som vill lära sig mer om internet genom att publicera sina skolarbeten på webben. I år deltog 2 060 lag och över 68 000 elever.

Webbstjärnans jury har gått igenom alla bidrag och valt ut 14 webbplatser som vunnit i de olika tävlingskategorierna Klassblogg, Tema- eller ämnesblogg, Bok- eller läsblogg, Teknik, Entreprenörskap, Årets veteran, Årets nykomling, Allmänhetens röst och Årets lärare.

Titeln som Årets bästa bidrag går till bidraget Wikiljudia som vinner 20000 kronor. Wikiljudia drivs av Mattias Kallhauge som går i nian på Södertörns friskola. Projektet handlar om att göra alla artiklar på Wikipedia tillgängliga via ljud för den som inte kan läsa. Mattias uppmanar alla som kan och vill att läsa in artiklar och ladda upp på Wikiljudia.

Juryns motivering löd: ”Webben är till för alla brukar vi säga på Webbstjärnan. Med en tydlig koppling till sitt lärande har vi valt att ge årets förstapris till en elev som har utgått ifrån hur internet fungerar när han byggt sin webbplats. Allt kopplat till crowdsourcing och kollaborativt deltagande. En idé som är omöjligt att genomföra utan hjälp av andra människor. Årets vinnare är Wikiljudia.”

Källa: Pressmeddelande på Cision, Vinnarna i Webbstjärnan 2016.

Mobiler i klassrummet - debattartikel mot förbud

"iPhone study" (CC BY 2.0) by tinkerbrad

Användning av mobiler i klassrummet väcker starka känslor och på sistone har det kommit krav på krafttag och förbud från flera håll. Elevernas missbruk av mobiler stör både ordning och koncentration i klassrummet menar många. Som svar på kritiken kommer en debattartikel av fyra forskare inom pedagogik vid Karlstads universitet i Lärarförbundets nättidning Pedagogiska Magasinet,Förbjud inte mobilen – använd den! De menar att mobiler kan och bör användas i klassrummet för att hjälpa eleverna använda digitala tjänster och verktyg på ett mer kritiskt och förnuftigt sätt.

Artikeln beskriver erfarenheter från ett pågående projekt, Uppkopplade klassrum, som visar att mobiler används ständigt i de observerade klassrummen men används nästan alltid som stöd för lärande: kontrollera uppgifter, diskutera frågor, slå upp ord, anteckna osv. Mobiler används socialt mest nät det är uppehåll i arbetet, i väntan på nästa uppgift eller om lektionen är för tråkigt. När missbruk sker tas det oftast upp för diskussion i klassen.

- Vi menar att ett generellt förbud av mobiltelefoner i klassrummet inte är en framkomlig väg i vårt digitaliserade samhälle. Det finns inget som hindrar att enskilda lärare, vid behov, samlar in mobiltelefoner eller tillfälligt begränsar användningen utifrån didaktiska avvägningar. Men viktigare är att undervisningen bidrar till att eleverna utvecklas till kritiska användare av digitala tekniker. Unga och vuxna behöver tillsammans diskutera och synliggöra användningen av, och bakomliggande marknadsintressen kring, exempelvis olika appar. Elever behöver stöd för att få syn på under vilka villkor deltagande på olika sociala forum kan ske. De behöver också hjälp av skolan för att urskilja på vilket sätt digitala redskap inrymmer såväl möjligheter till lärande och social gemenskap som potentiella risker för exempelvis kränkningar.

Google Slides Q&A - interaktiva föreläsningar

När du håller en föreläsning vill du förstås få frågor från publiken. Problemet är att de flesta inte vill räcka upp handen och ställa en fråga högt. Idag finns det flera interaktiva verktyg som gör det möjligt för deltagarna att skriva sina frågor anonymt utan att störa. Google har nyligen lanserat tjänsten Google Slides Q&A enligt en artikel i nättidningen Tech Crunch, Google launches Slides Q&A to help presenters connect with their audiences.

Tjänsten ingår nu i Google Slides där du skapar och sparar dina bildspel i molnet i stället för på din hårddisk. Deltagarna kan enkelt logga in och skriva sina frågor under din föreläsning på sina datorer, plattor eller mobiler. De kan också rösta fram de bästa frågorna så att när du vill pausa för att svara på frågor har du redan en lista över de viktigaste frågorna.

Läs mer på Googles blogg, Talk with your audience—not at them—with Slides Q&A och titta gärna på denna introduktionsfilm.

EU överenskommelse för ökad tillgänglighet till myndigheters webbplatser och appar

Företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen har enats om de första EU-reglerna för att göra myndigheters webbplatser och mobilappar mer tillgängliga, särskilt för dem med nedsatt syn eller hörsel. Över 80 miljoner människor inom EU har någon form av funktionsnedsättning och i takt med den ökande digitaliseringen i samhället är det nödvändigt att myndigheter gör sina webbplatser så tillgängliga som möjligt.

Enligt Günther H. Oettinger, kommissionär för den digitala ekonomin och det digitala samhället:

- Det är oacceptabelt att miljontals EU-invånare hamnar på efterkälken i det digitala samhället, Det nya direktivet ska se till att alla har samma möjligheter att använda internet och appar, delta i samhället i större utsträckning och leva ett mer självständigt liv.

Överenskommelsen består av tre huvudpunkter:

• Direktivet gäller offentliga organs webbplatser och mobilappar med några få undantag (t.ex. radio, tv och livestreaming).
• Det anger standarder för att göra webbplatser och mobilappar mer tillängliga. Det ska till exempel finnas bildtexter och det ska gå att navigera på en webbplats utan mus, som kan vara svår att använda om man har en funktionsnedsättning.
• EU-länderna ska följa och rapportera om den offentliga sektorns webbplatser och appar. Rapporterna ska skickas till kommissionen och offentliggöras.

Direktivet måste nu formellt godkännas av Europaparlamentet.

Källa: pressmeddelande från EU-kommissionen, Myndigheters webbplatser och appar ska bli mer tillgängliga enligt ny överenskommelse.

Bild: "a11ylogo500" (CC BY-NC-SA 2.0) by Terrill Thompson

Validering och integration - webbinarium 2 juni

Bild: NVL (med tillstånd)

Validering av nyanländas kompetens är ett mycket aktuellt område just nu. Nordiska Nätverket för Vuxnas Lärande (NVL) arrangerar därför ett intressant webbinarium om ämnet torsdag 2 juni 10.00 - 11.00.

Webbinariet handlar om hur vi med hjälp av validering av kompetenser kan hjälpa nyanlända att integreras. Fokus ligger på hur folkbildningen bidrar till att bygga demokratiska kompetenser, och hur dessa kan valideras. Webinariet ordnas som en virtuell studiecirkelträff.

Under 2013-2015 tog en arbetsgrupp inom NVL fram ett studiematerial kring validering, nyckelkompetenser och folkbildning. Detta webinarium bygger på rapporten, och fokuserar på demokratiska kompetenser. Göran Hellmalm från Studieförbunden leder den en timme långa virtuella studiecirkelträffen.

Läs rapporten: Folkbildning and validation of key competences

Webbinariet sänds via Adobe Connect och kräver anmälan. Till anmälan.
Länk till webinariet kommer att skickas till alla som har anmält sig via e-post.

Undervisning utan läroböcker

CC0 Public Domain on Pixabay

Det går utmärkt att ersätta läroböcker med digitala läromedel och ge eleverna möjlighet att skapa egna läromedel. Det menar Marija Gustafsson, förstelärare i moderna språk på Sandagymnasiet i Jönköping i en artikel i nättidningen Skolvärlden, Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel. Hon använder nätbaserade resurser och verktyg som hjälper eleverna träna såväl muntliga som skriftliga färdigheter samt teori. Hon baserar mycket av sin undervisning kring verktygspaketet Creaza där eleverna kan skapa och dela sina egna lärresurser i form av tankekartor, presentationer, tecknade serier, film och ljudproduktioner. Marija är aktiv i hela skapandeprocessen genom att ge stöd och formativ bedömning och eleverna får träna flera kompetenser genom att skapa sina egna resurser. Lärande blir därmed multimodalt och eleverna lär sig aktivt.

- I och med att jag inte jobbar med läromedel behöver jag inte leta efter någon hörförståelse på nätet. Jag kan bara använda elevernas material som hörförståelse och på så sätt lär de sig också av varandra och det sparar tid för mig. Sedan jag började jobba formativt och med IKT så behöver jag sällan göra planeringsarbetet hemma. Jag hinner faktiskt göra allt på arbetstid därför jag har hittat ett sätt som sparar mig massor av tid.

Hon betonar att arbetet är inte alltid i digital form men att digitala verktyg betyder att allt kan lagras och återanvändas och möjliggör kollaboration även i klassrummet.

Skriva sig till läsning - ny forskning visar positiva resultat

"2013-04-26 10.08.31" (CC BY 2.0) by anthonydilaura

Många lågstadieskolor använder datorer och surfplattor för att stimulera elevernas läs- och skrivförmågan innan de kan skriva för hand, s. k. skriva sig till läsning. Nu kommer forskningsresultat som visar att denna metod har positiva effekter på barnens läs och skrivförmåga. Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund (Örebro universitet) har skrivit en ny forskningsartikel i tidskriften Computers &Education, Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration.

De studerade 3 grupper: en där barnen lärde sig utan datorer, en där barnen hade tillgång till datorer men endast som självstudiemedel och en grupp som använde IKT med kollaboration och återkoppling från lärare och vänner. De tredje gruppen visade klart bättre testresultat än de andra och dessutom fanns det väldigt liten skillnad mellan pojkar och flickor samt bättre resultat för de svagaste eleverna. Den sämsta metoden var när eleverna använde IKT men utan socialt sammanhang och formativ återkoppling. Detta visar att användning av IKT ger resultat bara när det finns en genomtänkt pedagogik bakom det.

- The contribution to practice is empirical evidence that the method is effective in both literacy and mathematics, and that ICT use without integration in social learning activities is not effective but may in fact prove detrimental.

Flexikon - uppdaterad guide till flexibelt lärande

Flexikon är en omfattande guide till flexibelt lärande som har producerats av Folkbildningsnätet och som innehåller mängder av guider, instruktionsfilmer och goda exempel som är relevanta för lärare på alla utbildningssektorer, inte bara inom folkbildning.

- Flexikon är en utgångspunkt för folkbildare som vill lära sig mer om flexibla metoder och digitalt lärande. Vi är en del av Folkbildningsnätet, en gemensam resurs för landets folkhögskolor och studieförbund. Vi har samlat pedagogiska erfarenheter, tips och material. Vi vill inspirera pedagoger och ledare till utveckling av lektioner, kurser och cirklar. Samtidigt sker en utveckling av den egna professionen.

Flexikon är uppdelad i två huvudspår: flexibla metoder (med fokus på pedagogik) och digitala verktyg. Nu har avdelningen om flexibelt lärande reviderats med många nya filmer och guider om t ex mål, lärprocesser, kursens arbetsformer, tillgänglighet, kursplanering, pedagogisk dokumentation, utvärdering och kursutveckling. Även om du jobbar inom skola, vuxenutbildning eller högskola finns det många matnyttiga moment här. Läs mer i en nyhetsartikel på Folkbildningens nättidning Re:flex, Nu blir Flexikon ännu bättre – guide till digitalt lärande.

Här kommer ett smakprov i form av en introduktionsfilm om kursplanering.