Norsk video om plagiering

Universitetsbiblioteket i Bergen har gjort en mycket kreativ och rolig film för att informera studenterna om riskerna med plagiering. Genom att behandla ämnet med humor lyckas de kanske med att nå ut till fler med budskapet än med allvarliga varningstexter. Bedöm själv ...

Färre män inom högre utbildning

Nya statistik visar att antalet kvinnor inom högre utbildning ökar stadigt. I USA är 57% av alla studenter och 60% av alla doktorander (post-graduates) kvinnor. Bra siffror men samtidigt kan man undra varför färre män utbildar sig.

En artikel i tidskriften Change, Where the guys are: Males in higher education, diskuterar varför andelen män inom högre utbildning sjunker. Frågan är mer komplicerad än man först tror och antalet män inom högre utbildning är faktiskt större än någonsin; bara att antalet kvinnor har ökat mycket snabbare. Artikeln tittar i mer detalj kring dessa siffror och noterar bland annat betydelsefulla skillnader mellan män och kvinnor beroende på social bakgrund, inkomst mm. En viktig fråga är varför män hoppar av sina utbildningar oftare än kvinnor. Det finns inga enkla svar till dessa frågor men artikeln undersöker flera bidragande faktorer. Situationen i Sverige är förmodligen inte så annorlunda ...

Rapporter om IKT och utbildning i 15 europeiska länder

En serie rapporter om implementeringen av IKT inom utbildning i 15 europeiska länder har nyligen kommit ut (2009/2010 Insight Country Reports Published). Rapporterna har sammanställts av European Schoolnet genom enkätsvar från ländernas utbildningsdepartement.

Varje rapport tar upp följande områden:
1. Utbildningssammanhang
2. IKT policy
3. IKT i klassrummet
4. Digitala lärresurser
5. Lärarutbildning med IKT

Tyvärr saknas Sverige i rapportserien men däremot finns det bra information om våra grannländer som Norge, Estland och Litauen.

Distansstudenter väljer oftast lokala lärosäten

  by  -Snugg-  on Flickr

Enligt en amerikansk undersökning (Staying the course - Online learning in the US 2008) tenderar de flesta distansstudenter att söka utbildningar från lärosäten i den egna regionen. Det står också i en kort artikel, Going local when choosing a college. Trots att de får välja mellan hundratals olika lärosäten väljer så många som 85% av alla distansstudenter att läsa på lärosäten inom 80 km avstånd från hemmet. Det låter väldigt lokalt även med svenska mått mätt men hur är situationen här i Sverige? Finns det siffror kring distansstudenters val av lärosäte i relation till hemorten?

Bättre alumnikontakter via sociala medier

Svenska universitet satsar alltmer på att utveckla kontakter med sina alumni för att kunna använda dem som till exempel mentorer och kontaktpersoner för befintliga studenter. Amerikanska universitet har sedan länge satsat hårt på just alumnirelationer och enligt en artikel i Mashable, Ten Ways Universities are Engaging Alumni using Social Media, använder de sociala medier för att erbjuda intressanta tjänster. Sociala nätverk som Facebook och LinkedIn kan användas för att förmedla jobbmöjligheter, skapa nätverk, lägga ut egna bilder eller filmer och se vilka alumni som bor i din stad.

En intressant trend att anteckna från artikeln. Universiteten inser att egna skyddade sociala nätverk inte lockar målgruppen och använda allt oftare de nätverk som används mest (Facebook och LinkedIn). Viktigt att möta alumni där de är.

Creative Commons i skolan

Följande bildspel har gjorts av gymnasielärare och flitig utbildningsbloggare Kristina Alexanderson och det visar på ett roligt och enkelt sätt det viktigaste man borde veta om upphovsrätt och Creative Commons. Bildspelet riktas förstås mot skolelever men kan även vara nyttig information för studenter i alla åldrar.

Creative Commons i skolan

View more presentations from Kristina Alexanderson.

TEDxÖresund föreläsningar ute

TED har blivit ett välkänt varumärke för bra korta föreläsningar på nätet. En nordisk variant, TEDxÖresund ägde rum i Malmö för ett par veckor sedan och alla inspelade presentationer finns nu på webbplatsen. TEDx konferenser organiseras inte av den officiella TED-gruppen men följer samma format och krav och får använda varumärket TED (se en längre förklaring bakom TED och TEDx).

Bland talarna finns flera som berör nätbaserad utbildning som Mattias Klang (Will copyright be saved?) och Elza Dunkels (Internet safety for children) som visas här:



Se alla talare vid TEDxÖresund.

Konferenser som engagerar

  by  CeBIT Australia on Flickr

De flesta akademiska konferenser följer ungefär samma mönster och, trots alla försök, hinner man sällan diskutera frågorna på riktigt bortsett från under pauserna. En artikel i den amerikanska tidskriften Chronicle of Higher Education, The 'Unconference' - Technology Loosens Up the Academic Meeting, skriver om fenomenet "unconference" där konferensdeltagarna samlas för intensiv diskussion utan keynotes eller andra talare. Ett bra exempel är en amerikansk konferens The Humanities and Technology Camp (THATCamp) som pågår just nu.

Deltagarna skriver i förväg om sina intressen och konferensen består av flera parallella diskussionsgrupper där deltagarna diskuterar det de brinner för. THATCamp har använt denna modell i 3 år nu och intresset växer år för år. Ingen menar att modellen ska ersätta den traditionella modellen men det finns definitivt utrymme för flera alternativa former med deltagande och nätverksskapande i fokus.

Enligt Amanda French, samordnare vid THATCamp:
"It's a stronger degree of intellectual engagement than you get at a traditional academic conference," she says. "It means a greater emphasis on discussion, a greater emphasis on production—people actually hack things together or begin to write things. And it means a greater emphasis on play."

Vi behöver en utbildningsrevolution

Sir Ken Robinson gav ett inspirerande tal om behovet av radikala förändringar inom utbildning vid en TED-konferens i februari i år. Han menar att vi ska inte tro att vi kan åstadkomma något bara genom att förändra det befintliga systemet, vi behöver däremot en revolution. Vi har svårt att tänka nytt eftersom vi ser det traditionella systemet som självklart. Vi ser på utbildning som en linjär process för att det har alltid varit så. Vi är besatta med idén att så många som möjligt borde delta i högre utbildning men är det verkligen så lämpligt? Vi måste gå från en industriell, linjär modell baserad på standardisering och strömlinjeformning till en organisk modell sm ger varje individ de bästa förutsättningar att lyckas med det de är bra på.

Second Life växer i det tysta

by  Gary Hayes on Flickr

Virtuella världar som Second Life får sällan stora rubriker idag men det betyder inte att tekniken är på väg bort. Enligt en ny artikel i TechNews World, Where have all the avatars gone? finns det många företag och universitet som nu använder SL i sin verksamhet, men ofta i privata områden där bara anställda får tillträde. På grund av detta är det svårt att få information om all aktivitet som pågår eftersom det sker bakom stängda dörrar. Det är dock intressant att se att framför allt företag föredrar att undvika det öppna publika SL och i stället skapar sina egna avgränsade delar där de kan arbete i fred. Enligt artikeln finns idag 600 universitet, 2000 internationella företag och 35 länders regeringar som använder SL för intern kommunikation, utbildning och samarbete. Rykten om SL:s död är tydligen kraftigt överdrivna.

Konferens om podcasting inom högre utbildning

  by  howangcturtle 

Hundratals universitet idag lägger ut sina föreläsningar gratis på nätet som podcasts. Podcast innebär att du kan lätt ladda ner föreläsningen till en mobil eller iPod och se eller höra den hur ofta du vill. Du kan även prenumerera på en podcast och då får du varje ny föreläsning i serien automatiskt.

På grund av det växande intresse för detta i Norden ordnas det en konferens i Oslo, Læring rett i lomma,  29-30 september. Norgesuniversitetet står bakom arrangemanget tillsammans med UniNett och 3 norska lärosäten som redan är aktiva inom podcasting (Universitetet i Oslo, Høgskolen i Lillehammer och Universitetet i Stavanger). Flera internationella talare är med, bland andra Gilly Salmon (University of Leicester) och Marianne Talbot (University of Oxford).

Se programmet
Till anmälan

Ny rapport om framtidens utbildning

Futurelab är en brittisk organisation som skapar diskussion och aktiviteter kring hur vi ska anpassa utbildning för att bli mer relevant för 2000-talets studenter och framtidens arbetsmarknad. Nyligen samlade de en stor grupp lärare och experter inom lärarutbildning och IT-pedagogik för att diskutera framtidens lärande och diskussionsdokumentet Education futures, teachers and technology togs fram. Diskussionen var en del av projektet Beyond Current Horizons som undersöker olika framtida visioner för utbildning.

Samhället förändras i en allt högre takt och utbildning måste anpassas för att ge studenterna de färdigheter och kompetenser som kommer att behövas i ett globalt nätverkssamhälle. Den traditionella skolan byggdes för ett industrisamhälle men arbetslivet idag kräver kreativitet, entreprenörskap och ett kollaborativt arbetssätt. Skolans och lärarens roller kommer därför att genomgå stora förändringar:

- Whilst the teacher will remain a focal point in the whole process of teaching and learning, a big change ... will be away from the teacher as dispenser of knowledge.... children will come to class more information rich; informal learning will become more important, and more pervasive; there will be a change to the relationship between learners and teachers. ‘Teacher’ itself could become a problematic word, as it covers many roles such as facilitator, enabler, or coach. These developments suggest a rise in the number of roles needed to support learners and a change to the definition of what it means to be ‘a teacher’. Not taking this on board would mean a risk of teaching and schooling being seen as irrelevant. The implication is a big cultural shift in learner-teacher relations, especially from the existing teacher role in secondary schools.

Rapporten ser hur informellt lärande ökar och det är viktigt att skolan också erkänner och anammar studenternas egna lärmiljöer. Lärarna behöver utveckla sina egna personliga lärmiljöer och nätverka med kollegor utanför skolans väggar.

- Many leading teachers already have extended ‘Personal Learning Networks’ which utilise both digital and non-digital networks to create connections with peers, experts, tools and resources from across the globe to support their own professional development.

Läs rapporten Education futures, teachers and technology.

Mobilen i skolan - ja tack!

Det rapporteras ofta om förbud mot mobiler i klassrummet men flera börjar använda mobiler i undervisning och ser dessutom positiva effekter. På Smedingeskolan i Kungsbacka används mobiler i framför allt i matematik och engelska och detta TV4 reportage visar hur.
Läs mer i artikeln Mobiltelefoner hyllas i undervisningen i GP.

KTH fokuserar på pedagogisk utveckling

Enligt KTHs personaltidning Campi kan KTH få ett nytt pedagogiskt lärcentrum som en följd av en utvärdering av dagens pedagogiska verksamhet (se artikeln Pedagogiskt centrum kan bildas på KTH). Anledningen är att de vill  ha bättre samordning och ytterligare betona vikten av pedagogiken i undervisningen. Lärare som vidareutbildar sig kan komma att märka det i plånboken.

I dag har KTH Learning Lab det centrala uppdraget att bidra till lärarnas pedagogiska utveckling, både den personliga och att bistå vid utvecklingen av nya utbildningsprogram och kurser. Kurser i högskolepedagogik erbjuds till samtliga nyanställda lärare och andra lärare som vill utbilda sig pedagogiskt. Men verksamheten bygger på en efterfrågestyrd modell, vilket ifrågasätts i utvärderingen.

Utvärderingen visar att den efterfrågestyrda modellen inte främjar den strategiska betydelsen av pedagogisk utveckling. En annan finansieringsmodell med basfinansiering kan därför vara aktuell.

En nyinrättad arbetsgrupp ska se över hur man bäst når målen med utvecklingsplanen, men inte bara den högskolepedagogiska grund- och fortbildningen utan också studenternas behov av stöd i skriftlig och muntlig kommunikation, nätbaserat lärande och andra aspekter som bidrar till högre kvalitet i utbildningen.

En ny samordningsfunktion kan komma att sättas i drift från årsskiftet.

(text av Lasse Bourelius, BTH och LearningNet)

Text 2.0

Hur förändras vårt sätt att läsa när vi läser alltmer på skärm och mindre på papper? En ny våg av väldigt bärbara läsplattor är på väg in (inspirerade av Apples iPad) och med dem kommer helt nya sätt att underlätta läsprocessen.

Denna film visar vilka möjligheter som ligger bakom begreppet Text 2.0 där datorn följer dina ögon när du läser på skärmen och kan ge dig texthjälp precis när du behöver det. Bakom begreppet Text 2.0 ligger forskare vid German Research Center for Artificial Intelligence (DFKI) GmbH i Kaiserslautern, Tyskland. Möjligheter för alla med lässvårigheter är uppenbara.

Ny nättidning om flexibelt lärande inom folkbildning

Folkbildningsrådet startar nu en nättidning om flexibla lärande, re:flex,.som bevakar det som händer i folkbildningen inom nätpedagogik och kring flexibelt lärande samt omvärldsbevakning. Du hittar också digitala studiematerial och verktygslåda. Bakom nättidningen re:flex står Folkbildningsrådets satsning på kompetensutveckling för att stimulera flexibelt lärande. Satsningen görs inom ramen för Folkbildningsnätet.

Läs mer
Redaktionen för re:flex har även en läsvärd blogg med flera nyheter och tips.
LearningNet har ett längre inlägg om re:flex.

Jeff Jarvis föreläser om föreläsning

Jeff Jarvis gjorde ett provokativt och tankeväckande inlägg vid konferensen TEDxNYED i New York för några veckor sedan. Han menar att läraren inte ska ägna tid åt föreläsningar som redan finns på nätet och i stället rikta in sig på diskussion och fördjupning med studenterna. Han ifrågasätter högskolans traditionella roll som kunskapsförmedlare och valideringsinstans och ser fram emot en framtid där studenten tar med sig en portfölj med exempel på kreativt arbete i stället för endast betyg.

- Rather than showing our diplomas, shouldn’t we show our portfolios of work as a far better expression of our thinking and capability? The school becomes not a factory but an incubator.

Titta på filmen och kommentera gärna.

Simulerade lektioner och mobilt lärande vid Malmö Högskola

Malmö Högskola satsar på simuleringar och mobila lösningar inom lärarutbildning. De ingår i projektet Matematik för den digitala generationen, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse där Lärarutbildningen i Malmö, tillsammans med fem andra lärarutbildningar och två företag, också fått 2, 2 miljoner kronor av KK-stiftelsen till projektet spel och simulering. 

Lärarstudenter ska få spela in sina egna lektioner och sedan kunna förbättra dem genom att jämföra med erfarna lärares framföranden. Dessutom utvecklas det flera användningsområden för mobiler som verktyg i klassrummet och flera spel inom matematikundervisning utvecklas.


Läs mer i artikeln Simulerade lektioner ger professionella lärare.

Gratis kurslitteratur

Ännu en källa för öppna läresurser är BookBoon.com. Här finns ett stort och växande utbud av gratis kurslitteratur inom de flesta ämnesområden. Tjänsten finns nu i 21 olika länder och svensk kurslitteratur finns förstås på systersajten Studentia.se. Gratistjänsten finansieras av annonser som finns i alla böcker.

- Studentia.se är ett online bokförlag med gratis litteratur. Du kan ladda ner böckerna gratis, utan att registrera personlig information. Böckerna ges ut i PDF-format så att du kan printa och/eller läsa dem offline. I böckerna finner du relevant annonsering, generellt på var tredje sida.
Bookboons studentsida erbjuder gratis kompendier som ger en enkel och klar överblick av ämnet, som t.ex. Makroekonomi eller Kemi. Litteraturen är riktat emot ingenjörstudenter, ITstudenter, ekonomi- och finansstudenter.
Alla titlar på Studentia.se är utvecklade och skrivna för Studentia.se, därför är våra titlar endast tillgängliga genom Bookboon.com. På detta sätt kan vi garantera att kvalitet och innehåll håller hög standard.

Science Commons

Vi är vana vid att kunna söka information på nätet och utgår ifrån att allt finns där. Men inom vetenskap är det inte så självklart att man kan söka forskningsresultat. Viktig information om forskning ligger oftast bakom lösenord och brandväggar eller är inte sökbar alls. Science Commons är en rörelse som vill göra forskning synligare för alla men i första hand för andra forskare. De erkänner att patentskyddade verk ska skyddas och menar inte att allt ska vara fritt men mycket grundarbete bakom dessa upptäckter borde kunna vara öppna för andra forskare. Detta kan leda till att snabba upp en del projekt genom att inte behöva återupptäcka hjulet.

Titta på denna film för en kort beskrivning av Science Commons.

Webbseminarium om global konkurrens inom högre utbildning

Onsdagen den 26 maj kl 12.00-13.00 bjuder Universitetspedagogiska centrum (UPC) vid Linnéuniversitetet in till lunchseminarium på temat Global konkurrens inom högre utbildning. Föreläsaren är Krister Håkansson som kommer att ge sina reflektioner och erfarenheter kring: global konkurrens inom högre utbildning; vad den informationsteknologiska utvecklingen innebär för möjligheter till pedagogiska innovationer och för att stärka den egna konkurrenskraften.

Seminariet hålls på campus i Växjö men för alla som inte kan vara där kommer det att direktsändas från kl 12.00 med ljud och bild via Adobe Connect. Du kan ge feedback, diskutera med övriga som har kopplat upp sig samt ställa frågor om seminariets innehåll genom att använda chattfunktionen i Adobe Connect.
Mer information om seminariet samt länken till sändningen.

Starta Smart

10 maj lanseras webbportalen för vuxenstuderande i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län. Sajten samlar information från många olika källor på nätet och ska fungera som stöd för studerande som ska göra fördjupningsarbeten eller projekt inom sin utbildning. På Startasmart.nu finns information om länens folkbibliotek, filmer om källkritik och att söka på nätet samt tips på vilka man kan vända sig till om man vill ha råd om kommande studier och arbete.

- Vi hoppas och tror att sajten kommer bli ett naturligt stöd för de studerande, berättar Elisabeth Aquilonius, projektledare Regionbiblioteket i  Kalmar län. På det här sättet samlar vi information som berör väldigt många på en plats. Det måste vara enkelt att få reda på var man kan vända sig för att få hjälp i sina studier. Det ska också vara lätt att sitta hemma och arbeta med en uppgift.

Enligt senaste rapporteringen från Stiftelsen .SE finns det idag 1,7 miljoner svenskar som inte är digitalt delaktiga. Det är därför viktigt menar Regionförbundet att vi försöker skapa olika typer av arenor för att överbrygga detta glapp. Att skapa en webbportal för vuxenstuderande är ett sätt att underlätta detta arbete.

Startasmart.nu är ett samverkansprojekt mellan Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost. Projektet har tilldelats 80 000 kronor från Statens kulturråd.

Se en presentation om Starta Smart (Adobe Connect).

PowerPoint döden - och hur man undviker det

Vi alla använder PowerPoint i våra föreläsningar men väldigt ofta används det på fel sätt; för många ord, för liten text, fel färgkombinationer. Här kommer ett bildspel av Alexei Kapterev som ger många praktiska tips om hur du kan använda PowerPoint mer effektivt.

Death by PowerPoint

View more presentations from www.kapterev.com.

Facebook i klassen

Facebook har nu flera invånare än USA och det använts flitigt av både studenter och lärare men inställningen mot verktyget inom utbildning varierar kraftigt. Vissa skolor blockerar Facebook helt och ser det som bara ett störande element medan andra skolor har anammat det och klasser får skapa egna Facebookgrupper för diskussion.

En bra diskussion om fördelar och nackdelar med Facebook inom utbildning fiinns i en bloggpost av norska June Breivik, Facebook - et tveeget sverd? Hon menar att det är fel att bara ignorera fenomenet och stänga av men samtidigt finns det en hel del integritetsfrågor som kräver att läraren måste ha bra digital kompetens innan man börjar använda Facebook som en integrerad del av undervisningen. Slutsatsen är att Facebook kan vara ett värdefullt verktyg men man måste använda det medvetet och med förnuft:
- Lær dem å utnytte webben, ikke bli utnyttet.

Online Learning Global Snapshot

Forskare vid amerikanska Penn State University vill ta redo på hur universitet i alla världsdelar arbetar med nätbaserad utbildning. De har startat ett kollaborativt projekt som heter Online Learning Global Snapshot. Forskare och andra intressenter får delta i projektet uppdelade efter kontinent och varje världsdel ska arbeta fram svar på följande frågor:
"1. Briefly describe the status of online learning (fairly broadly defined as technology-enhanced learning, not restricted to “web-based systems) in a geographic area.
2. What are the major challenges or issues faced by this online learning initaitve?
3. What new approaches (technology/pedagogy, audience etc…) are being considered by the initiative to address these challenges?"

Projektets höjdpunkt är ett seminarium 14 juli där representanter för varje världsdel träffas hos PSU för att presentera sina svar. Samtidigt kan vi alla följa seminariet via Adobe Connect. För flera detaljer se projektets webbplats. Titta också på denna introduktionsvideo av projektledaren Lawrence C Ragan (Director, Faculty Development, PSU) :

Internationalisering i klassrummet

Det har aldrig varit enklare och billigare att koppla ihop klasser, skolor, studentgrupper via ljud, bild och text. Genom gratisverktyg som Skype eller MSN kan en klass i Sverige lära sig till exempel engelska genom att prata direkt med en klass i USA eller lyssna på en gästlärare från Spanien.

Det är dock förvånansvärt få som verkligen utnyttjar desa möjligheter men ett amerikanskt initiativ, ClassChats.com, visar vad som kan hända när man samarbetar. ClassChats är egentligen ett internationellt nätverk av lärare för att kunna hitta en partner att samarbeta med. Om du har en klass som vill träna franska till exempel kan du skriva dina önskemål och få kontakt med en klass i Quebec som vill träna lite engelska. ClassChat erbjuder medlemmar diskussionsforum, chatt och möjlighet att lägga ut egna filmer och ljudfiler.

Det hela började med en lärare på en skola i Maine som fick idén att låta sin klass träffa elever från andra delstater för att lära sig mer om landets geografi mm. Bakgrunden till denna framgångshistoria kan du läsa i en artikel i nättidningen The Journal, Maine school inspires global online collaboration.

Webinar om nätbaserad undervisning i engelska

Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NKL) ger ytterligare en öppen webbföreläsning 26 maj, 11.00. Föreläsaren denna gång är Nicky Hockly, lärare i engelska i Barcelona, och ämnet är Teaching English with technology. Seminariet är gratis och du behöver bara anmäla dig först för att få länken till sändningen.
Anmäl dig.

Skype släpper 5-parts videosamtal

Enligt rykten kommer Skype att erbjuda gratis videomöten mellan upp till fem deltagare under nästa vecka (se artikel Skype's new 5 person videochat). Tjänsten är gratis i början men kan väl bli en betaltjänst längre fram. Men denna nya möjlighet kan bli väldigt användbar för studenter som vill ha spontana videomöten eller för handledning i mindre grupper.

Vad är Creative Commons och hur påverkar det min undervisning?

Som en del av det nationella projektet om öppna lärresurser, OER - en resurs för lärande, förklarar Mattias Klang (Göteborgs Universitet) principerna bakom Creative Commons. CC är ett sätt att förtydliga upphovsrätten genom att man talar om för omvärlden hur du vill sprida ditt verk. Filmen här ger en kort introduktion.



En längre intervju med Mattias går in i mer detalj kring Creative Commons och vad som gäller när man lägger ut filmer, texter mm på nätet. Intervjun är uppdelad i 10 avsnitt:

1. Varför är Creative Commons så bra?
2a. Vad ska jag tänka på?
2b. Hur använder jag Creative Commons rätt?
3a. Hur många verk finns det med Creative Commons-licens?
3b. Vad betyder att något är fritt att använda?
3c. Hur kan jag själv använda Creative Commons?
3d. Varför ska jag ge bort det jag skapat till andra?
6a. Vad ska jag tänka på när jag väljer en Creative Commonslicens?
6b. Vad ska jag tänka på när jag använder ett Creative Commons-verk?
7. Påverkar öppenheten kreativiteten?
8. Likheter och skillnader mellan "copyleft" och "Creative Commons"-licenser?
9. Historien bakom Creative Commons - Hur började alltihop?
10. Är inte Copyright enbart ett I-landsproblem?

Gå gärna med i OER-gruppen på lärarnätverket Dela! och diskutera!

Planering av nätbaserade kurser

Satish Patel, lärare vid Linnéuniversitetet och Umeå Universitet med lång erfarenhet av nätbaserad utbildning, har gjort en kort film med praktiska tips om hur man planerar nätbaserade kurser på distans eller campus. Filmen, bildspelet och andra relaterade länkar finns också på en webbplats som heter A framework for course design.

När studenterna sätter betyg

En lärare vid Duke University i USA, Cathy Davidson, har provat att låta sina studenter bedöma varandras arbete och sätta betyg på varandra. Enligt en artikel i nättidningen Inside Higher Ed (No grading, more learning) har hennes delegering av bedömningsansvaret gett väldigt lovande resultat. Studenterna skrev mycket mer än tidigare och arbetade betydligt mer kreativt och entusiastiskt med sina uppgifter.

Inför kursstarten kom hon överens med studenterna om ett kursavtal med villkoren för hur arbetet skulle utföras och om studenternas ansvar. För att få högsta betyg fick många studenter skriva om sitt arbete och enligt Cathy var de ganska stränga med varandra.

Även om läraren inte direkt bedömde arbetet var hon mer aktiv på kursen än någonsin men med en annan roll än förr. Hon kommenterade allas arbete men som rådgivare och mentor. En av studenterna kommenterade så här om kursen:

- the alternative approach to grading in the course didn't eliminate the teacher's role, but changed the dynamic from "a single teaching-student interaction to multiple teacher-student/student-student interactions" with students in the roles of both student and teacher. She said she was certainly aware that fellow students would be looking closely at her work, and that "peer pressure is a very influential thing."

Foto: by Kennedy Library on Flickr CC-BY-NC

Sämsta strategier för IKT-användning inom utbildning

Världsbankens blogg om e-lärande, EduTech har en intressant artikel (Worst practice in ICT use in education) som listar de vanligaste felen som görs när man implementerar IT inom utbildning. Artikeln handlar mest om problem som uppstår när man implementerar IT inom utbildning i utvecklingsländer men flera av dessa misstag görs fortfarande i många industriländer.
Bland annat nämner de följande problem:

• Investera i dyra hårdvaror och hoppas att något bra ska hända.
• Ta in någon annans lösning utan att se om det passar
• Glömma utvärdering och analys
• Satsa allt på bara en leverantör
• Inte se den totala kostnaden för e-lärande (man tänker bara på hårdvaror och inte t ex stöd, kompetensutveckling mm)
• Brist på kompetensutveckling (e-lärande kräver nya färdigheter och ett nytt synsätt)

Visa YouTube filmer utan kommentarer

Ett problem när man visar filmer på YouTube är alla elaka kommentarer som ofta ligger under filmen. Ibland föreslår YouTube andra "relaterade" filmer som är olämpliga i utbildningssammanhang. Ibland blir de en onödig störningsfaktor när man visar filmer i klassrummet eller länkar till en film i ditt arbete.

En bloggpost av James Clay, Clean and tidy tar upp det här problemet och rekommenderar en tjänst som heter SafeShare. SafeShare "tvättar bort" allt onödigt kring filmen du vill visa och ger ett renare och mer professionellt intryck.