Nationella it-strategier för skolväsendet

  by eric.langhorst

Regeringen har gett Skolverket uppdraget att ta fram IT-strategier för skolväsendet, från förskola till Komvux, enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet. Två strategier ska tas fram: den ena gäller förskola, grundskola och fritidshem och den andra gäller gymnasium och skolväsendet för vuxna. Syftet är att skapa tydliga riktlinjer för skolans digitalisering och en bättre integrering mellan teknik och pedagogik.

Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förut­sättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare samt för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skol­utveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla sådana skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform.

Ladda ner uppdraget som pdf-dokument.

Sociala videomöten med Blab

Idag finns det många enkla verktyg för videomöten och videochatt. En ny sådan som växer starkt heter Blab. Blab är integrerad med Twitter som gör det enkelt att bjuda in kollegor till mötet och locka till sig tittare. Idén är att upp till fyra personer kan ha ett videomöte medan ett obegränsat antal tittar och kommenterar via en chatt eller Twitter. Som arrangör kan du enkelt bjuda in en deltagare till mötet så länge en av de fyra i videorutan drar sig tillbaka till deltagarstatus.

Många arrangerar egna paneldiskussioner eller kompissnack och en del har regelbundna talk shows precis som på TV. Inom utbildning kan man tänka sig klassdiskussioner med möjlighet till en bredare publik eller paneldiskussioner mellan experter som är öppna för många studenter. Det är enkelt att skapa ett möte och alla kan delta via dator, platta eller mobil.

Läs mer om Blab i en artikel i nättidningen Mashable, Blab video chat app is like Periscope for groups of friends. Här ser du en kort introduktionsfilm om tjänsten som visar de viktigaste funktionerna.

Rita i luften med en 3D-penna

Nu kan du rita i luften med hjälp av en penna som ritar i plast i stället för bläck. Denna uppfinning, 3Doodler har inte mycket med digitalisering att göra egentligen men är spännande ändå och kan säkert användas med fördel inom utbildning. Projektet söker finsnsiering via crowdfundingsajten Kickstarter men de verkar vara på god väg att komma igång på riktigt.

Pennan ger ut en sträng plast som hårdnar snabby och därmed kan du rita 3D-objekt i många färger. Filmen nedan visar hur du kan rita skulpturer, smycken, statyer och även kläder med pennan. Ett helt nytt hobbyområde öppnar sig!

Finsk molntjänst för utbildning tar form

Utbildningsdepartementet i Finland håller på att utveckla EduCloud, en molntjänst för läromedel och öppna lärresurser som ska vara öppen för alla inom utbildning. En ny artikel av Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen, EduCloud – en lägesrapport från Finland, beskriver läget med projektet och framtidsplaner utifrån ett webinar som nyligen har hållits för intressenter.

Just nu finns det bara ett pilotprojekt igång och all information är på finska, men tanken är att skapa en öppen molntjänst där förlag, skolor och lärare ska kunna ladda upp lärresurser och läromedel som alla lärare och elever får tillgång till genom en inloggning. Tjänsten består av tre delar: en marknadsplats (Bazaar) för material, en mötesplats (Get Inspired) för lärare att byta idéer och erfarenheter samt ett tekniskt forum (Know-How). Målet är att 80% av alla lärare ska använda tjänsten 2016.

Enligt Stefan Pålsson finns det stora förhoppningar för EduCloud:

- Nästa år, när de nya läroplanerna träder i kraft, kan bli en pedagogisk vändpunkt för den finska skolan, hävdade Jussi Hurmola. Tekniken bakom EduCloud kommer att vara klart i tid, och det ger en bra grundförutsättning. Många nya företag som arbetar med digitala lärresurser ligger i startgroparna och kan både driva på den pedagogiska utvecklingen och bidra till att sänka kostnaderna. Det finns stora förhoppningar hos beslutsfattare och i skolan, men det är förstås omöjligt att veta vad som kommer att hända.

Förhoppningen är att andra länder också väljer lika öppna lösningar som EduCloud och det går att koppla ihop tjänsterna och skapa mer internationellt samarbete i stället för att varje land hittar sin egen lösning.

Mer om IT i skolan

Diskussionen kring IT i skolan har tagit fart igen efter förra veckans PISA rapport. De flesta inser att skolans digitalisering inte längre är en teknikfråga men hellre en fråga om pedagogik och kompetensutveckling. Att bara ge eleverna fina datorer eller plattor (eller böcker) ger inga pedagogiska vinster, allt hänger på hur de integreras i det pedagogiska arbetet och för det kräver omfattande kompetensutveckling och kollaboration.

En intressant diskussion finns i ett radioprogram av Sveriges Radio P1 Vetandets Värld, Så påverkas skolan av ny digital teknik, där lärare och elever från Sofielundsskolan i Sollentuna medverkar tillsammans med Annika Agélii Genlott (Örebro universitet), Jan Hylén (expert på IT i skolan) och Jonas Linderoth (Göteborgs universitet). Lyssna på programmet här:

Samtidigt har Högskolan i Halmstad startat ett forskningsprojekt, Att möta och utveckla den digitaliserade skolan, som beskrivs i artikeln Satsning för att utveckla skolans digitalisering. Här ska forskare och skollärare samarbeta kring att ta fram forskningsfrågorna och resultat.

- Genom projektet vill forskarna undersöka metoder för hur ny innovativ digital teknik kan användas i lärarens undervisning och öka elevernas lärande. Det handlar om att analysera och utveckla välfungerande arbetssätt, och att sprida dem vidare på ett systematiskt sätt.

Projektet har fått medel av Halmstads kommun och leds av Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Högskolan i Halmstad.

SLU hjälper forskare bidra till Wikipedia

Wikipedia blir bara bättre ju flera forskare som bidrar till uppslagsverket. Flera lärosäten samarbetar nu med Wikipedia och hjälper sina lärare, forskare och doktorander skriva i Wikipedia och på det sätt sprida sin forskning effektivare. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har startat just ett sådan initiativ, SLU på Wikipedia, och erbjuder workshops om hur man skriver i Wikipedia.

Ett viktigt moment är när ett pressmeddelande går ut om en ny avhandling. Då kommer väldigt många att direkt slå upp ämnet i Wikipedia och därför är det bra om sidan redan är uppdaterad av forskaren. Ytterligare ett område att utveckla är att låta studenter skriva i Wikipedia som en del av sina studier.

- Tack vare wikipediaprojektet finns många, mer eller mindre, aktiva Wikipedianavändare på SLU. De bidrar inte bara till svenska Wikipedia. Genom att skriva också på andra språk (framförallt engelska) får en världsomspännande läsekrets tillgång till insatta artiklar och beskrivningar inom de ämnen där SLU:s forskare har stor kunskap. På köpet får man en dialog och diskussion med användarna/läsarna.

Artikeln ger många länkar till mer information med artiklar, videoinspelningar och goda exempel.

Konferens om högre utbildning: Vi flyttar fram positionerna!

UKÄ (Universitetskanslerämbetet) och Stockholms universitet arrangerar en konferens om utmaningar och möjligheter inom svensk högre utbildning, Vi flyttar fram positionerna, 23-24 november.

Med konferensen vill vi samla våra styrkor för att möta framtiden och inspirera till utveckling. Vi kommer att lyfta de viktigaste utmaningarna för högre utbildning och diskutera hur vi ska hantera dem. Konferensen fokuserar på tre teman där det är hög tid att flytta fram positionerna:

• Resurser och dimensionering – ett spelsystem att se över
• Utbildning och forskning – ett vinnande samspel
• Kvalitetsarbete i toppform – inspireras av de bästa

Konferensens gästtalare är Helene Hellmark Knutsson (minister för högre utbildning och forskning), Hans Rosling (professor i internationell hälsa, Karolinska institutet), Peje Emilsson (grundare och majoritetsägare av Kreab, Demoskop, Kunskapsskolan och Silver Life), Carola Lemne (vd, Svenskt Näringsliv och ordförande, Uppsala universitet), Barbara Kehm (professor, Glasgow University, Skottland) och Bertil Andersson (rektor, Nanyang Technological University, Singapore).

Mer information och anmälan.

Amerikanska utbildningsdepartementet anställer OER-expert

  United States department of Education by cliff1066

Det amerikanska utbildningsdepartementet har skapat en ny tjänst som rådgivare inom öppen utbildning, enligt en artikel i tidskriften The Journal, Department of Ed Names First OER Advisor. Arbetsuppgifterna är att främja större öppenhet inom utbildning genom öppen publicering, användning av öppna lärresurser, öppna kurser samt bättre delningskultur mellan skolor, högskolor och universitet. Departementet har redan en avdelning för IKT inom utbildning, Office of Education Technology. Ledaren för denna avdelning, Richard Culatta, kommenterade beslutet så här:

- Creating a dedicated open education advisor position at the department will greatly enhance our ability to support states and districts as they move to using openly licensed learning resources ... The use of openly-licensed resources not only allows states and districts to adapt and modify materials to meet student needs, but also frees up funding to support the transition to digital learning.

När ser vi en sådan avdelning i Sverige?

Eleverna och internet 2015

CC BY Some rights reserved by Kristina Alexanderson

Samtidigt som barn och unga spenderar allt mer tid online brister skolan i att förmedla nödvändig kunskap och ge eleverna verktyg som behövs för att kunna navigera i dagens digitala samhälle. Det visar den nya rapporten Eleverna och internet 2015 från internetstiftelsen IIS.

Många barn och unga är i dag ständigt uppkopplade. Nio av tio lågstadieelever använder internet varje vecka och från mellanstadiet och upp genom gymnasiet har så gott som alla en egen smart mobil och tillgång till både internet och trådlöst nätverk hemma. Den användning som är skolrelaterad fortsätter att handla om att söka information och kontrollera fakta. Detta trots att läroplanen för grundskolan trycker på vikten av att ge alla elever digitala färdigheter.

– I skolan används internet allt för ofta som ett uppslagsverk, inte ett verktyg för kommunikation och skapande. Våra barn lämnas till att på fritiden och med hjälp av föräldrar och kamrater lära sig hantera och utveckla kunskaper om internet. Skolan måste ta ett större ansvar för att förbereda dagens barn och ungdomar inför framtidens digitala samhälle. Till exempel genom att lära ut källkritik, nätikett och hur man skapar sitt eget innehåll på nätet, säger Kristina Alexanderson som är chef för IIS skolsatsningar.

• Endast 6 procent av eleverna i åldern 11-16 uppger att de någon gång använder internet för att blogga.
• 52 procent av eleverna i åldern 11-16 uppger att man sällan eller aldrig i skolan pratar om källkritik och hur man kan ta reda på vad som är sant och falskt på nätet.
• 66 procent av eleverna i åldern 11-16 uppger att man sällan eller aldrig i skolan pratar om hur man kan skydda sig mot mobbning på nätet.

– Internet erbjuder fantastiska möjligheter både för ta del av andras innehåll samt att skapa och publicera eget. Vi vill att alla barn och unga under sin skolgång ska får lära sig att ta tillvara internets möjligheter på ett bättre sätt än idag, säger Kristina Alexanderson

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Källa: Pressmeddelande, Cision, Skolan brister i att ge elever verktyg för dagens digitala samhälle.

Forskning ska vara tillgänglig för alla

  by PGRsOnline

Alla som arbetar inom högre utbildning tar det för givet att de kan läsa forskningsartiklar i alla vetenskapliga tidskrifter. Det som många inte tänker på är att lärosätet betalar oftast dyra prenumerationsavgifter för att få tillgång till alla artiklar. Men sådana artiklar är sällan tillgängliga utanför akademin och det betyder att aktuell forskning är inlåst och otillgänglig. Detta problem tas upp i en krönika av Emil V. Nilsson vid Uppsalamuseet Biotopia, Forskningsartiklarna har försvunnit för mig.

- Tänk vad mycket forskningsartiklar som ges ut hela tiden! Men vem kan läsa dem? Utanför de öppna tidskrifterna ligger mycket kunskap samlad bakom betalspärrar och tro mig, vi är många som vill komma åt den. Behöver det verkligen vara så här?

Även om allt flera artiklar publiceras i open access tidskrifter och är därmed tillgängliga för alla finns det fortfarande en stor del som fortfarande är inlåsta hos de stora vetenskapliga tidskrifterna. Författaren menar att det finns många utanför akademin som behöver tillgång till den senaste forskningen och ser open access som en viktig del av högre utbildningens tredje uppgift. Han avslutar med en enkel fråga: Är det inte dags att göra vetenskapen tillgänglig för alla?

Svenska elevers digitala kunskaper svaga, enligt PISA

Sverige hamnade bara i mittenskiktet i en ny PISA-undersökning om elevers digitala kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt en artikel i Dagens Nyheter, Nytt bakslag för svenska skolan. Trots att de flesta har tillgång till datorer, plattor och mobiler så har inte den digitala kompetensen ökat speciellt. Man skulle kunna påstå att detta är bevis att teknik inte gör någon skillnad men sanningen är hellre att det krävs mer kompetensutveckling för lärarna för att kunna integrera tekniken på ett pedagogiskt sätt. För detta krävs samordnade satsningar, något som inte har skett på nationell nivå.

- Vi vet att det är en hög internetanvändning i Sverige men allt handlar om vad eleverna gör på datorerna och inget slår en skicklig lärare. Lärare behöver kompetensutveckling och det har inte varit några sådana stora satsningar och inte prioriterats från regeringen tills nu, säger Maria Weståker, enhetschef för undervisningsstödsenheten vid Skolverket.

Satsningar är på gång, bland annat att Skolverket har ett uppdrag att utveckla ett nationellt skolutvecklingsprogram som fokuserar på IT som pedagogiskt verktyg.

Ytterligare en viktig fråga är bristen på digitala lärresurser på svenska och det diskuteras i en bloggpost av Stefan Pålsson, Skolans behov av digitala lärresurser. Här redovisas ett webbinarium, Skolans behov av digitala lärresurser, som arrangerades av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) nyligen där Anna Carlsson (SKL) diskuterade frågan med Rickard Vinde, (vd Svenska Läromedel), Sara Mörtsell (Wikimedia Sverige) och Jan Hylén (konsult/utbildningsalytiker). Se webbinariet här nedan.

Effektiv användning av Twitter på konferenser

  by Nakeva on Flickr

Twitter används på många konferenser för att skapa dialog och engagemang. Genom att använda en hashtag (t ex #konferensnamn) kan alla bidra till ett gemensamt informationsflöde. En artikel av Sue Beckingham, Tips for tweeting at conferences, ger praktiska tips för alla som vill använda Twitter som officiell konferenskanal.

Via Twitter kan deltagarna och arrangörerna förmedla bra citat från talarna, bilder, länkar till relevanta artiklar och resurser samt egna synpunkter och reflektioner på konferensens innehåll. I slutet av konferensen samlas alla meddelanden under hashtaggen och kan presenteras som en snygga sammanfattning av konferensen genom tjänster som Storify. Artikeln ger tips för konferensarrangörer samt råd om Twitteretikett för alla deltagare.

För flera tips om hur du kan nätverka via Twitter se en artikel i The Journal, How to Build Your PLN on Twitter.

Ny UR-filmserie om källkritik

Idag delar vi bilder, nyheter och filmer som aldrig förr men allt sällan kollar vi sanningshalten innan vi delar. Många gånger hjälper vi till att sprida missvisande information, manipulerade bilder, konspirationsteorier och rena lögner utan att vi reflekterar. UR samarbetar med tidningen Metros populära tjänst Viralgranskaren i en serie filmer om källkritik för ungdomar (och gärna även äldre sådana!) via UR:s YouTube-kanal Tänk till.

- Hur ofta granskar du en bild eller artikel innan du delar? I serien Källkritik hänger vi på Viralgranskarna Åsa och Emelie i deras detektivarbete. Följ med på jakt efter falska identiteter, nättroll och fejkade bilder! Start här i Tänk till-kanalen 10 september.

Den första filmen i serien är redan ute och handlar om fejkade sidor, ett växande problem där individer eller organisationer skapar falska webbsidor som ser ut som trovärdiga sådana för att sprida vilseledande information.

Läs även artikeln hos Viralgranskaren, Viralgranskaren i ny tv-serie – ska lära unga att vara källkritiska.

Här ser du ett smakprov på serien.

Nytt projekt om digitala läromedel i skolan

Bild: Gleerups Utbildning

Hur kan digitala verktyg på bästa sätt bidra till utveckling i skolan? Det ska studeras i ett nytt samarbetsprojekt som Gleerups, Atea och Samsung nu inleder tillsammans med forskare och fem högstadieskolor i Sverige. Projektet omfattar fem högstadieskolor runt om i Sverige och initialt deltar 70 lärare och 380 elever. Målet med projektet är att bidra med ny kunskap om hur digitala verktyg kan användas i utbildningssyfte och utforska hur man på bästa sätt skapar en digital inlärningsmiljö där varje elev har förutsättningar för att lära. Projektet kommer följas av Åke Grönlund, professor i Informatik och Matilda Wiklund, lektor i Pedagogik, Örebro Universitet.

– Hittills har fokus i skolan legat mest på själva tekniken, men detta projekt fokuserar på det viktigaste i skolan, nämligen lärandet - vad eleverna kan göra med teknikens hjälp. Hur lärare och elever bäst kan nyttja digitala läromedel samt att man får tillgång till den kompetensutveckling som behövs för att driva det förändringsarbete som sker i en digital lärmiljö säger professor Åke Grönlund.

– Syftet med projektet är att bidra till ökad kunskap om det digitala lärandet. Vi vill stödja skolan i den pågående digitala utvecklingen genom att integrera både teknik, så som interaktiva skärmar, surfplattor, med digitalt innehåll samt kompetensutveckling, säger Elin Wallberg, Samsung Norden.

Läs en artikel om projektet i nättidningen Skolvärlden: ”Det är dags för pedagogiken”

Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk, Gleerups, Atea och Samsung startar skolprojekt om digitalt lärande.

Film används allt oftare inom Sfi

  by Jirka Matousek

Att flippa klassrummet genom att ge eleverna tillgång till inspelade genomgånger och dialoger som de kan se före och efter lektionerna används allt oftare inom Sfi (Svenska för invandrare) enligt en artikel från Skolverket, Sfi-lärare utvecklar undervisningen med filmer på nätet. Lärare spelar in enkla dialoger, exempel från vardagslivet och genomgånger av grammatik via sina mobiler och eleverna kan sedan titta och lyssna så ofta de vill mellan lektionerna. Detta betyder att eleverna kan förbereda sig bättre och tiden i klassrummet kan ägnas åt övning och återkoppling.

Artikeln ger goda exempel från flera kommuner som arbetar på detta sätt, t ex Botkyrka, Kalmar, Eskilstuna och Sandviken med länkar till deras resurssamlingar. Ytterligare en positiv utveckling är det utvidgade kollegiet där lärarna lånar varandras material och diskuterar med varandra i sociala medier.

- Sfi-lärarna i de fem kommunerna pekar alla på att det utvidgade kollegiet ger fantastiska möjligheter att dela erfarenheter, inspirera varandra och utveckla nya arbetssätt. De diskuterar i facebook-grupper och på twitter, och gör även studiebesök hos varandra emellanåt. Utvecklingen går alltmer mot en öppen kultur där lärare lär av varandra.

50 praktiska tips om formativ bedömning

Formativ bedömning handlar om att se hur långt en elev har kommit, vad de förstår och vad de har problem med. Det finns många metoder och verktyg för att göra det men det viktigaste är att det sker kontinuerligt och resulterar i återkoppling och stöd till eleven. Många metoder är enkla men effektiva och Karin Brånebäck har gjort en fin sammanfattning av 50 metoder i en bloggpost, 50 enkla och formativa bedömningstekniker.

- Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning. Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Därför är det önskvärt att med ganska enkla medel kunna avläsa elevernas kunskapsnivå.

Metoderna listas i följande dokument som är publicerad med Creative Commons licens (erkännande, icke-kommersiell, dela lika) för att underlätta spridning och återbruk.

50 Enkla Formativa Bedömningstekniker _bara Det by Karin Brånebäck

SVERDs höstkonferens

SVERD (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning) ordnar sin höstkonferens, Öppna upp utbildning, torsdag 22 oktober 10.00 - 16.00 hos KK-stiftelsen, Mäster Samuelsgatan 60, Stockholm. Bland dagens talare är Marie Kahlroth (Projektledare för UKÄs MOOC-utredning), Olle Vogel (KK-stiftelsen), Lotta Berglund (Luleå Tekniska Universitet) och Ebba Ossiannilsson (SVERD).

Se programmet och länk till anmälan.

Nationell utredning om MOOCs i svensk högre utbildning

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått ett regeringsuppdrag att utreda möjligheter med MOOCs (Massive Open Online Courses) i svenska högre utbildning samt vilka eventuella hinder som finns. Utredningen har precis börjat med UKÄs Marie Kahlroth som projektledare och rapporten ska vara klar i början av 2016. Några lärosäten erbjuder redan MOOCs, främst Karolinska Institutet, Lunds universitet och Chalmers och det finns flera som är på gång. Utredningen ska kartlägga lärosätenas inställning till MOOCs, oavsett om de tänker erbjuda sådana kurser eller inte. Dessutom samlar man in erfarenheter från de som redan har genomfört MOOCs.

Enligt projektledaren Marie Kahlroth:

- En förutsättning för att vi ska kunna föreslå lösningar är att vi känner till hur lärosätena ser på MOOCs. Under september kommer vi att skicka ut en enkät till samtliga statliga lärosäten och ett urval av de enskilda utbildningsanordnarna. Målet är att kartlägga vilket intresse och vilka erfarenheter som finns vad gäller MOOCs. Utöver frågorna om finansiering och tillgodoräknande är vi t.ex. intresserade av att veta vilken målgrupp och vilket syfte lärosätena har eller har haft med utbildningarna.

Läs mer om uppdraget i en artikel hos UKÄ, Utbildning för alla – vilken plats har MOOCs i den svenska högskolan?

Mer fokus på fortbildning krävs

  by utbildning.se on Flickr

Sveriges universitet och högskolor behöver incitament för att erbjuda mer fortbildning för yrkesverksamma enligt en debattartikel av Daniel Engblom, TCO, i Dagens Samhälle, Ge högskolan ett omställningsuppdrag. Idag finns det ett stort behov av fortutbildning, omställning och kompetenshöjning för att möta arbetsmarknadens krav men högre utbildning idag fokuserar allt mer bara på ungdomsstudenter på campus. Under de senaste åren har antalet distansutbildningar och kortare program för yrkesverksamma minskat trots en växande efterfråga. Flera utbildningsmöjligheter leder till att fler vågar prova nytt och sadla om i karriären. Därför vill författaren ser ett omställningsbidrag till högskolor och yrkeshögskolan:

- Såväl högskolan som yrkeshögskolan bör därför ges ett omställningsuppdrag. Yrkesverksammas behov av vidareutbildning bör vägas in då utbildningarnas dimensionering, innehåll och form planeras. Det kan handla om fler ettåriga magisterprogram, kortare kurser på deltid, kvällstid eller distans, förbättrad studievägledning och validering av reell kompetens för personer med arbetslivserfarenhet. Högskolan resurstilldelningssystem bör förändras och på sikt bör ett separat resurstilldelningssystem för omställning övervägas.

Det krävs ett närmare samarbete mellan lärosäten och näringsliv, kommuner och landsting för att kunna erbjuda flera flexibla kortare utbildningar som är anpassade till arbetsmarknadens behov.

Ny avhandling om konsten att ge bra återkoppling

Alva Appelgren (foto: Jan Hanika, med tillstånd)

Konkret återkoppling kopplad till prestation går hem mycket bättre än allmänt beröm enligt en ny avhandling av Alva Appelgren, Karolinska Institutet, Error, praise, action and trait: effects of feedback on cognitive performance and motivation. Alva har studerat hur olika sorters återkoppling påverkar elevers motivation.

- Vi gjorde studierna både i laboratoriemiljö samt på plats i skolan med elever i mellanstadiet. Syftet var att ta reda på vad det är som motiverar elever och vilken typ av feedback som ger bäst resultat.
Eleverna fick olika sorters återkoppling på sina svar i nätbaserade tester. Bland annat verkade diverse ljudeffekter för rätt eller fel svar bara irritera eleverna. dessutom blev eleverna mer stressade av att höra allmänt beröm som "vad duktig du är" eller "du är smart". Andra faktorer som påverkade var om eleverna hade inställningen att intelligens är medfödd och inte går att påverka eller de elever som trodde att man alltid kan lära sig nytt.

– De här resultaten är viktiga för de som skapar digitala verktyg som använder feedback. De är även relevanta för lärare och föräldrar som ger daglig feedback, för att de ska veta vilken typ av beröm som bäst ökar prestation och motivation.

Källa: Pressmeddelande, Karolinska Institutet, Ny avhandling kan hjälpa lärare ge rätt feedback.

Ny omgång av kursen Open Networked Learning

Open Networked Learning (ONL) är en öppen nätkurs som vänder sig till lärare, kursutvecklare, IT-pedagoger och kursdesigners inom högre utbildning. 22 september startar den tredje omgången och du har fortfarande tid att anmäla dig. ONL arrangeras av Karolinska Institutet, Lunds universitet och Linnéuniversitetet. Huvudsyftet är att ge deltagarna möjlighet att utforska och få erfarenhet från samarbete, problembaserat och öppet online-lärande för att förstå värdet, möjligheterna och utmaningarna med att använda digitala verktyg och medier för att stödja undervisning och lärande.

ONL använder öppna, samverkande inlärningsmetoder i ett problembaserat lärandeformat och syftar till att bygga personliga utbildningsnätverk. Kursens upplägg bygger på en användning av fritt tillgängliga verktyg för sociala medier och en plattform som inte kräver expertkunskap för att bemästras och genomföras. Fokus ligger på hur tillgängliga digitala tekniker kan stödja undervisning och kursdesign och att öka möjligheterna till samarbete, engagemang och lärande. Du kommer att arbeta i mindre grupper tillsammans med kollegor från flera universitet och högskolor såväl svenska som utländska.

Kursen går 22 september - 24 november och består av följande teman: Connecting and networking, Digital literacy, Collaborative learning and communities, Flexible and mobile learning, Opene educational practices, Designing learning environments, Future perspectives.

För anställda inom Karolinska Institutet, Lunds universitet och Linnéuniversitetet finns det särskilda anmälningssidor. Deltagare från andra lärosäten i Sverige och utomlands anmäler sig som open learner. Läs mer om olika sätt att delta, How to participate.

Kursen är kostnadsfri och hålls på engelska.

Bluffuniversitet skapar problem

Ett reportage av Sveriges Radio, Bluffuniversitet allt vanligare, tar upp det växande problemet med bluffuniversitet som säljer falska examina. Oseriösa organisationer både i Sverige och utomlands tjänar stora pengar på att sälja sådana värdelösa certifikat. Många ser trovärdiga ut och det kräver mycket hög kompetens att skilja bluffintyg från äkta sådana.

Reportaget berättar hur Universitets- och högskolerådet (UHR) måste lägga ner alltmer tid på sådana ärenden. Ett exempel är det så kallade International Virtual University, med bas i Solna, som lovar civilingenjörsexamen på ett år. Det kräver att du tar några enkla nätkurser men är långt ifrån en äkta examen. Det är allt för enkelt att starta ett bluffuniversitet idag och aktörerna blir bättre hela tiden att skapa trovärdiga webbsajter för sina lärosäten samt övertygande examensbevis. Det finns även aktörer som kan skapa väldigt bra förfalskningar av examensbevis från riktiga universitet och de blir allt svårare att upptäcka.

Universitets- och högskolerådet har publicerat en sammanfattning av sina resurser och erfarenheter inom detta område, se Rapportering om "bluffuniversitet" i media. 

Lyssna här på SR:s radioreportage.