Lund utreder MOOC-möjligheter

  by GrahamIX

Lunds universitet är det första svenska lärosåtet att utreda möjligheten att erbjuda öppna, gratis, nätbaserade kurser (s. k. MOOC Massive Open Online Courses), enligt en artikel i Sydsvenskan: Lund vill utbilda hela världen. Som jag har rapporterat här många gånger, finns det idag stora MOOC-satsningar från många av världens främsta universitet (i synnerhet i USA) och Lund undersöker nu möjligheterna med denna utbildningsform.

En MOOC har inga behörighetskrav och är öppen för hela världen men ger endast ett intyg och inga högskolepoäng. Universitet satsar på denna form av flera skäl: att skapa ett globalt rykte, bidra till rekrytering, bidra till det livslånga lärandet och som ett skyltfönster för sitt kursmaterial.

Utbildningsnämnden vid Lunds universitet har bett Ebba Ossiannilsson att utreda möjligheter med MOOC. För att lyckas med denna form kräver dock en ny inställning till undervisning:

- Det kommer att krävas en helt annan pedagogik och examination. Ett sätt är att skatta sin egen kunskap via självvärdering. Det kanske inte blir så att man får graderat betyg, utan ett intyg att man gått kursen.

Elevdatorer kräver nytänkande

En dator till varje elev är nu ganska vanlig i landets skolor men det kräver ett pedagogiskt nytänkande för att satsningen ska ge mätbara resultat. Det menar Håkan Fleischer som forskar i ämnet vid Högskolan i Jönköping i ett radioreportage av SR P4 Jönköping, Elevdatorer inte bara positivt.  Eleverna blir klart mer motiverade när de har varsin dator och det finns stora möjligheter för lärande på nätet. Håkan ser dock en tendens till ytlighet i elevernas kunskaper som behöver pedagogiska åtgärdar. Lärarna behöver utveckla pedagogiska strategier för att hjälpa eleverna använda nätets resurser på ett mer genomtänkt sätt. Datorer leder inte automatiskt till bättre inlärning; den pedagogiska kompetensen hos lärarna gör skillnaden.

Nyttiga Googletips

  by keso

Mathias Anbäcken på CELA har skrivit 10 roliga och nyttiga övningar för att upptäcka nya användningsområden för sökmotorn Google: 10 saker att prova med Google. Bland annat kan du lära dig att snabbt få fram väderprognoser, enhetsomvandling, söka inom en sida, spela in en sökning och tjänsten A Google a day.

- Nu är det snart dags för jul- och nyårsledigheter och jag tänkte avsluta mitt CELA-år med ett lite lättsammare blogginlägg, nämligen genom att ge några bra och några roliga Google-tips. Om man - bara för nu - undantar Google Earth, Google Body, Google+, Google Docs och alla andra användbara resurser, och istället tittar bara på sökmotorn Google finns det mycket man kan göra där med, mer än bara söka.

Öppna lärresurser blir lag i Sao Paolo

Regeringen i den brasilianska delstaten Sao Paolo har godkänt ny lagstiftning som kräver att all undervisningsmaterial som tas fram med statliga medel (av lärare eller statliga projekt) ska publiceras fritt på nätet med Creative Commons licens. Detta är ett banbrytande besked som kan säkert inspirera andra utbildningsmyndigheter.

- educational resources developed by the government “should be made available in these institutions or [on the government's] electronic sites… and licensed for free use, comprising copying, distribution, downloading and redistribution,” on the conditions attriution and noncommercial use. Resources covered by the law include “textbooks, instructional materials, multimedia content, educational games, scientific articles, research, theses, dissertations and other academic pieces.”

Läs mer: OER Law Passes in São Paulo, Awaits Governor’s Signature

Ny OECD rapport - Education Today 2013

Organisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har just publicerat en viktig rapport, Education Today 2013, som lyfter fram policyrekommendationer för alla utbildningsnivåer från förskola till högre utbildning. Man utbildar sig för livet och inte för klassrummet och därför betonar rapporten vikten av det livslånga lärandet och att utbildningssystemet ska fokusera på att utrusta studenter för arbetslivet. Utbildning är fortfarande en klassfråga i många länder och kampen mot diskriminering och bristen på jämställdhet fortsätter. Rapporten också betonar att utbildningssystemet ska främja innovation och entreprenörskap.

När det gäller IT och lärande konstaterar rapporten att även om många skolor har tillgång till datorer har pedagogiken inte förändrats i takt och tydliga förbättringar på grund av IT är svåra att bevisa. Lärarens roll är viktigare än någonsin och det är nödvändigt att lärarna får rätt kompetens för att hantera  nya tekniker och metoder.

- Organised into eight chapters, this report examines early childhood education, schooling, transitions beyond initial education, higher education, adult learning, outcomes and returns, equity, and innovation. The chapters are structured around key findings and policy directions emerging from recent OECD educational analyses. Each entry highlights the main message in a concise and accessible way, with a brief explanation and reference to the original OECD source.

Läs en artikel om rapporten av Barbara Ischinger (OECD, Director for Education): OECD Education Today… and tomorrow.

12 brittiska universitet startar MOOC-samarbete

CC BY Some rights reserved by cogdogblog

De flesta stora satsningar kring stora gratis nätbaserade utbildningar (MOOC - Massive Open Online Courses) kommer från de stora universitet i USA. Denna vecka lanserades en brittisk motsvarighet Futurelearn. 12 brittiska universitet bildar ett bolag, med Open University i spetsen, för att börja erbjuda öppna nätbaserade kurser utan kostnad till hela världen.

Kurserna kommer förmodligen inte att ge högskolepoäng men det kan finnas möjligheter till validering och kompletterande examinationsuppgifter (mot avgift) som hos de amerikanska MOOC-aktörerna. Många av de inblandade universitet (i synnerhet Open University) har redan ett stort utbud av öppna lärresurser tillgängliga och Futurelearn syr ihop dem till öppna kurser.

Läs mer:

• Pressmeddelande om Futurelearn från Open University.
• Artikel från BBC: UK universities in online launch to challenge US.
• Artikel från Times Higher Education: Open University launches British Mooc platform to rival US providers.

Mobil IKT inom omvårdnad - ny avhandling

En ny avhandling av Pauline Johansson (eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet) undersöker sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters uppfattningar om att använda handdatorer inom omvårdnad. Under studietiden har marknaden för handdatorer/surfplattor verkligen exploderat och avhandlingen innehåller studier från 2006 till 2011.

Enligt ett pressmeddelande från Linnéuniversitetet:

Studierna visade att en handdator kan vara ett stöd i det dagliga arbetet och i VFU som informations-, antecknings- och planeringsverktyg, och kan enkelt ge en översikt av patienters läkemedelsanvändning. Sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna ansåg att handdatorn kan bidra till ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet på grund av den snabba tillgången till aktuell information, oberoende av tid och plats. Patientmötet kan bli mer helt då patienterna inte behöver lämnas och samtalet inte behöver avbrytas; vårdrelationer kan bli vårdande relationer. Deltagarna i studien ansåg vidare att handdatorn kan vara ett stöd avseende trygghet, minskad stress och kontinuerligt lärande.

– I framtiden bör sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ges tillgång till mobil IKT som stöd i sitt arbete och VFU säger Pauline Johansson. Införandet bör prioriteras på alla nivåer inom vård och utbildning. Det innebär att IKT-kompetensen måste ökas och slutanvändarna måste vara delaktiga i utvecklingen och införandet. Fortsatt forskning behövs avseende avancerade mobila IKT-stöd; anpassade för sjuksköterskans arbete fortsätter Pauline Johansson.

Framtidens media

  by dlichaw

Hur ser framtiden ut för tidningar, tidskrifter, film, TV och radio, huvudpelarna i vår medievärld under de senaste 50 åren? Det senaste nyhetsbrevet från Futurewise handlar om Framtidens mediaoch ger en fascinerande insikt i de förändringar som pågår inom mediebranschen. Försäljningssiffror för papperstidningar krympar varje månad och även om många stora tidningar provar olika former av betalväggar på webben är det fortfarande svårt att ta betalt för nyheter.

Tidskrifter verkar ha en mer stabil marknad men skiftet från papper till e-tidskrifter i synnerhet anpassade till surfplattor är tydligt igång. Film ses ytterst sällan på bio och även om vi tittar fortfarande på TV lika mycket som förr så tittar vi på flera kanaler och allt mer via webb-TV. Slutsatsen är att alla traditionella medier blir digitala och att vi inte kan dela upp de i så tydliga fack som förr.

- Så var landar allt? Man kan säga att det inte finns någon traditionell media i framtiden. Alla mediekanaler är att betrakta som digitala. Att skilja på olika medieformer kommer att bli oväsentligt ur ett användarperspektiv. Vi kommer se en fortsatt fragmentering i mikromedia där det självvalda blir helt avgörande. Sociala funktioner och rekommendationer kommer i en förlängning att ersätta all form av tablåer.

Prenumerera på nyhetsbrevet Futurewise.

Trender inom IT och lärande 2012

  by  Ludie Cochrane

Vi närmar oss ju årsskiftet och dags för alla att summera det gångna året. Audrey Watters ger en insiktsfull analys av de största trenderna inom nätbaserat lärande i en serie artiklar, Ed-tech trends 2012. Årets trender är förstås inte helt främmande för alla som läser denna blogg:

• Education data and learning analytics - hur man kan använda information om hur studenter lär sig på nätet.
• Open textbooks - öppna digitala kursböcker som görs av lärare.
• MOOCs - gratis öppna nätbaserade kurser med tusentals studenter
• Flipped classroom - presentation och genomgång hemma via inspelningar, övning och diskussion i klassrummet.
• Learning to code - allt fler lär sig att programmera själva.
• The maker movement - lärande sker utanför skolan. Ungdomar skapar själva.
• Business of ed-tech - nya lösningar, nya affärsidéer, nya bubblor, varje vecka.

Vikten av källkritik

Journalister idag får granska otroliga mängder information på nätet för att veta vad som händer. Över 2 miljoner bilder och över 800 minuter video laddas upp på nätet var 10:e minut. Hur skiljer man riktiga nyheter från falska och missvisande? Det handlar om avancerad källkritik och det finns flera gratis webbverktyg som kan hjälpa dig hitta det som är trovärdig men det kräver nya kompetenser.

Här ser du en fascinerande TED-presentation av den irländska journalisten Markham Nolan: How to separate fact and fiction online. Han beskriver hur en journalist filtrerar den enorma mängden information som finns tillgänglig idag. Kopplingen till utbildning är tydlig. Hur ska vi hjälpa våra studenter filtrera information och hitta det trovärdiga?

Surfplattan stort stöd för cancerpatienter

CC BY-NC-SA Some rights reserved by Aeternitas.

Bröstcancerpatienter vid Länssjukhuset i Kalmar som haft en surfplatta under sin strålningsbehandling är mycket nöjda. Den har varit ett stort stöd med information om sjukdomen och strålbehandlingen. Men samtidigt skulle de velat ha fått den i ett ännu tidigare skede.

Det visar en utvärdering av det projekt med läsplattor som startade i våras på strålbehandlingsenheten på Länssjukhuset i Kalmar. Projektet är ett samarbete mellan Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, kuratorerna vid Länssjukhuset i Kalmar, eHälsoinstitutet och ämnet medieteknik på Linnéuniversitetet med stöd från Regionalt Cancer Centrum sydöst, RCC. Syftet är att utveckla omhändertagandet av cancerpatienter.

Med en surfplatta som stöd inför starten av strålbehandling mot bröstcancer känner sig patienterna bättre förberedda, mindre oroliga och stärkta i sin situation. De får låna surfplattan under hela behandlingsperioden och har möjlighet att påverka sin egen pågående behandling genom fortlöpande återkoppling via enkäter.

Läs mer i Linnéuniversitetets pressmeddelande.

Mattecoach - gratis läxhjälp via chatt

Mattecoach är en gratistjänst som ger elever från årskurs 6 och uppåt möjligheten att få läxhjälp i matematik via chatt. Tjänsten har utvecklats av KTH och drivs i partnerskap med Karlstads universitet och Linköpings universitet samt 7 partnerkommuner. Bakom chatten sitter matematiklärarstudenter i Stockholm, Linköping och Karlstad som svarar på elevernas frågor. Eleverna kan chatta anonymt om de vill och får hjälp med det mesta inom skolmatte.

Tjänsten är helt gratis och drivkraften är att lärarstudenterna får möjlighet att träna sina färdigheter att hjälpa elever på nätet. Dessutom bedrivs det forskning på KTH inom coaching på nätet och Mattecoach ingår i flera studier (läs mer om aktuell forskning). Alla elever är välkomna att delta men partnerkommunernas elever är prioriterade. Nya kommuner som vill ansluta sig till Mattecoach får gärna höra av sig (bli partnerkommun).

NU2012 - inspelningar på UR PLay

Nu ligger 9 presentationer från konferensen NU2012 på UR Play. De sändes på Kunskapskanalen 27-28 november.
Här kommer listan med föreläsningarna samt länkar till inspelningarna. Jag kan varmt rekommendera den första av William Rankin - väldigt inspirerande!

Förnya med mobil teknik
Vår relation ändrar sig radikalt med de digitala teknikernas utveckling, och våra sätt att lära ut måste också förändras. Om detta föreläser William Rankin, chef för pedagogisk utveckling på Abilene Christian University i USA. Idag bär elever runt på gratis teknologi i fickan, som för fem år sedan skulle kostat flera miljoner, säger han.

Pedagogisk design
Elsebeth Korsgaard Sorensen, professor i IT och lärande vid Aarhus universitet, föreläser om en modell för att designa framtidens pedagogik. Hon menar att konceptet lärande kan förändras i framtiden och att vi behöver tänka annorlunda om forskning och lärande.

Tvärkulturell forskarhandledning
Gina Wisker, chef för centrum för lärande vid University of Brighton, berättar om vad man bör tänka på när man handleder doktorander från andra kulturer.

Lärares IT-användning i högre utbildning
På de flesta högskolor idag finns det en idé om att använda IT för att bland annat öka tillgängligheten och utbildningskvaliteten. Det säger Johan Lundin, forskare i tillämpad IT. Han föreläser tillsammans med Lars Svensson, forskare i informatik, om studier de gjort om högskolelärares användning av IT.

Kvalitet inom nätbaserat lärande
Om vi fortsätter att använda dagens metoder och verktyg så blir vi snart ointressanta för våra studenter. Det säger Alastair Creelman, projektledare på Linnéuniversitetet. Han föreläser om vikten av att förbättra kvaliteten på e-lärande.

Datavetenskapens didaktik
Anders Berglund, forskare i datavetenskapens didaktik, berättar om Uppsala universitets utbildning i detta ämne. De har valt att göra studenterna till forskare vilket Anders Berglund anser har fördelar.

Hur ser lärare på undervisning och lärande?
Hur ser lärare på lärande, utbildning, sin egen roll och sina studenter? Maja Elmgren, forskare i universitetspedagogik, och Staffan Andersson, forskare i fysikens didaktik, berättar om fyra olika typer av lärare som de hittade.

Bedömning av pedagogisk skicklighet
Katarina Winka, pedagogisk utvecklare, håller i en kurs för pedagogiskt sakkunniga, för att få fler personer att involvera sig i bedömningsuppdragen och öka kvaliteten på bedömningarna. Här delar hon och hennes kollegor med sig av erfarenheterna.

Att utveckla högskolepedagogik
Silwa Claesson, forskare i didaktik, berättar om sina undersökningar av universitetslärares förmåga att utveckla egna teorier om undervisning. Hon ser tendenser att denna förmåga skiljer sig mellan lärare inom olika ämnesinriktningar.

Moodle med Lego

Hur fungerar en lärplattform? Här kommer en bra introduktion till lärplattformen Moodle som förklaras med hjälp av Lego: Moodle explained with LEGO.
Även om filmen handlar om just Moodle skulle man kunna använda den för att förklara hur andra lärplattformar fungerar i princip.

FriendlyReader - verktyg som sammanfattar texter

  by  MichaelRiedel

FriendlyReader sammanfattar långa texter med ett musklick och föreslår dessutom synonymer till ord du inte förstår. Tjänsten är tillgänglig och gratis via projektets hemsida. Utvecklingen av mjukvaran har letts av professor Arne Jönsson, institutionen för datavetenskap, på Linköping universitet. Forskningsprojektet har finansierats av Post och Telestyrelsen genom regeringsuppdraget Digital delaktighet.

FriendlyReader är enkel att använda. För att sammanfatta texter så snabbt och bra som möjligt utnyttjar forskarna samma teknik som Google använder för att ranka sidor. Söker du efter något på nätet så rankas sidorna efter vilka som är lättast att läsa.

Engagerade i projektet är förutom Arne Jönsson och hans forskargrupp på IDA, även handikappforskare på IBL, Institutionen för Beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet. Forskningen är också knuten Santa Anna IT Research Institute AB.

Ovanstående text har skapats automatiskt av FriendlyReader från ett pressmeddelande på Forskning.se: Ny tjänst sammanfattar och förenklar svåra texter.

Benchmarking av e-lärande inom högre utbildning

Benchmarking handlar om att jämföra den egna organisationens processer och metoder med andra organisationer och hitta förbättringsmöjligheter. En ny avhandling av Ebba Ossiannilsson (Uleåborgs universitet) undersöker hur benchmarking kan användas som kvalitetssäkring för e-lärande inom högre utbildning: Benchmarking e-learning in higher education : Lessons learned from international projects. Benchmarking innebär att man först ser över sin egen verksamhet och kartlägger sina processer och sedan jämför dem med andra organisationer som kanske har kommit längre i sin utveckling. Benchmarking drivs av organisationer själva och utmaningen är att integrera denna sorts kvalitetsarbete med extern kvalitetsgranskning.

- Denna doktorsavhandling visar på utmaningar för att integrera extern kvalitetsgranskning och internt driven benchmarking. Studierna har också visat på behovet av metodförändringar för kvalitetssäkring och för myndigheter som utför revision och ackreditering för att integrera e-lärande i kvalitetssäkring, samt behovet av att fullt ut förstå komplexiteten och särdragen i e-lärande. Förmodligen ligger utmaningen inte i metoden som sådan eller, i framgångsfaktorer och benchmark, utan i brist på kunskap och erfarenhet av e-lärande bland de som ansvarar för implementering.

Läs avhandlingen.

Norska NTNU första nordiska lärosäte på YouTube EDU

Norska NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet) i Trondheim går i framkanten när det gäller öppen utbildning i Norden. Enligt en artikel på NRK är universitetet först i Norden med att lägga ut sina föreläsningar via kanalen YouTube EDU, en del av YouTube endast för utbildningsmaterial som kommer från skolor och universitet. Idag finns det cirka 300 föreläsningar från NTNU på YouTube EDU och flera läggs in hela tiden.

Enligt Kurt Veium, sektionschef på NTNU:

- Det ser ut til at mye av utdanninga vil skje på denne måten etter hvert. Vi ser det på store universitet; de legger ut all undervisning. Etter hvert vil det kanskje bli mulig å avlegge eksamen på grunnlag av nettbasert undervisning. Den arenaen bør vi være på. Vi syns det er viktig å være med når toget går.

Första MOOC

Samtidigt kommer NTNU att erbjuda Nordens första riktiga MOOC. Professor Arne Krokan, som har bland annat skrivit boken Smart læring: Hvordan IKT og sosiale medier endrer læring, lanserar sin kurs Teknologiutvikling og samfunnsendring som en öppen nätbaserad kurs (MOOC) där registrerade campusstudenter kompletteras med hundratals och kanske tusentals nätstudenter. Exakt hur kursen kommer att se ut och vilka möjligheter som kommer att finnas för nätstudenterna är inte klart än men Krokan vill prova nya metoder.

Läs mer om detta på Universitetsavisa: NTNU-professor blir norsk MOOC-pioner.

Att hitta öppna lärresurser

Eva Norling, bibliotekarie på Blekinge Tekniska Högskola har gjort en anpassning av Google Search med de vanligaste sajterna där öppna lärresurser (OER) finns.

OER@BTH innebär att man gör en multipel sökning på dessa sajter samtidigt. Innan du använder ett objekt som du hittar ska du som alltid kolla vilken Creative Commons licens som gäller för själva objektet. Sökningen ska göras med engelska sökord. Testa t ex att söka på ordet MOOC eller varför inte leta efter lärobjekt om public health statistics ?

Arbete pågår med att komplettera OER-sökplatserna med svenska platser, så har ni en plats på ert lärosäte där OER finns skicka den till eva.norling@bth.se

Här finns sökmotorn: Sök OER@BTH Open educational resources

Även på engelska
Välkommen att höra av er till BTH med frågor. Maila eva.norling@bth.se eller lasse.bourelius@bth.se Tipsa gärna om hur sajten kan utvecklas.

Forskning om Facebook pekar åt alla håll

  by  west.m

Det forskas mycket kring Facebook idag och det skrivs spaltkilometer om det i världens tidningar. En ny artikel av Hanna Fahl i Dagens Nyheter, Forskningen kring Facebook får mig att vilja karva ut ögonen med en sked, ger exempel på forskningsartiklar som säger emot varandra när det gäller hur vi umgås via Facebook. Enligt olika forskningsrapporter blir man olycklig, lycklig, stressad, mer populär, framgångsrik och hjärnskadad av just Facebook.

Problemet, enligt Fahl, är att Facebook är ett sätt att kommunicera, som telefonen eller brev, och det kan användas på alla möjliga sätt. Man kan skriva brev om vad som helst men det är inte brevet eller posten som är skadlig. Facebook ger bara nya kanaler för mänsklig kommunikation:

- Alla kommunikationsrevolutioner förändrar våra sociala beteenden. Postverket gjorde det, de transatlantiska flygen och televisionen. Självklart gör internet det också, kanske mer än någon teknologisk landvinning tidigare. Men det är som om vi vägrar förstå att man kan använda sociala medier på lika många sätt och i lika många syften som man kan använda en telefon.

- Hur blir man lycklig på Facebook? Newsflash: det blir man inte, man kämpar väl på med sitt livspussel som alla andra och försöker leva som en vettig människa, och är man lätt exhibitionistiskt lagd kanske man statusuppdaterar om det hela. Har man en beroendepersonlighet kanske man begränsar sitt internetanvändande, och är man sjukligt svartsjuk kanske man ska av-frienda sina ex.

Kanske dags att analysera kommunikationen hellre än verktyget eller mediet?

Bokcirklar

Älskar du böcker men saknar likasinnade att diskutera med? Då kan det sociala nätverket Bokcirklar vara intressant för dig. Skapar du ett konto hos Bokcirklar kan du föra din egen läsdagbok, hitta andra som läser samma bok och gå med i olika läscirklar. Genom tjänsten kan du hitta nya vänner i ditt närområde som du kan träffa fysiskt men oftast blir det virtuella bokcirklar med deltagare från hela landet.

Bokcirklar har nyligen renoverat sin webbplats med flera nya funktioner:

- Bokcirklar.se startade är 2007 på initiativ av bibliotekarie Nina Frid. Från och med hösten 2010 drivs Bokcirklar.se av Sveriges länsbibliotek med stöd från Stadens kulturråd. Förutom alla bokcirklar och läsdagböcker har vi även gästbloggare, sedan starten har en lång rad författare och bibliotekarier skrivit här. Vi delar även ut Stora Läsarpriset varje år, läsarnas eget litteraturpris. Som medlem kan man vara med och rösta på sina favoritförfattare från det gångna årets bokskörd. I början av november 2012 flyttade bokcirklar.se in i en ny webbmiljö. Sidan är därför under uppbyggnad på nytt och mycket nytt och äldre material kommer på plats efterhand.

10 universitet erbjuder MOOC med högskolepoäng

Tio amerikanska universitet skapar ett nytt konsortium som ska erbjuda frisående, nätbaserade kurser för studenter från hela världen som ger riktiga högskolepoäng. Den nya satsningen heter Semester Online (semester = termin!) och kurserna ska komma igång till hösten 2013. Enligt en artikel i nättidningen Campus Technology, 10 Universities Team To Offer Cross-Institution Online Courses for Credit, kommer konsortiet att samarbeta kring ett kursutbud som är öppet för alla men till en kostnad. Semester Online är inte som alla MOOC-konsortier (Coursera, edX) som erbjuder kurs utan avgift; här ska man betala men här får man belöning i form av poäng.

Egentligen kan man likna dessa kurser med alla nätbaserade fristående kurser som är så populära i Sverige. Det som är ovanligt är att 10 universitet skapar en gemensam plattform för sina nätbaserade kurser och erbjuder dem till en global marknad. Målet är att varje kurs ska locka 100-300 studenter som sedan ska delas upp i mindre studiegrupper på cirka 20 studenter. Kurserna utgår ifrån regelbundna synkrona videomöten inom dessa studiegrupper och att varje grupp har en lärare/mentor som ger återkoppling och håller i diskussionen.

Titta på ett webbmöte där rektorer och andra ledande företrädare för Semester Online presenterar initiativet.

Norsk utbildningsminister - digital kompetens nödvändig i skolan

  Stortinget by  Cebete

Norge var det första landet i världen att erkänna digital kompetens som nyckelkompetens och integrera det i den nationella läroplanen. I en riksdagsdebatt denna vecka betonade utbildningsministern Kristin Halvorsen vikten av kvalitet i användningen av IT inom utbildning enligt en artikel från IKT Senteret, Kunnskapsministeren mener digitale verktøy er avgjørende for å ruste elevene for fremtiden.

I sitt tal framhävde ministern att dagens IT-verktyg ger stora möjligheter för aktivering, konkretisering, motivation och ger mer variationsrik och relevant utbildning. Skolor och högskolor måste se till att utnyttja dessa nya möjligheter. Det handlar inte bara om antalet datorer i klassrummet men om hur man tillämpar teknik och kvaliteten på undervisningen.

- Kunnskapsminister mener at det også finnes utfordringer og uttaler at lærere og skoler ikke har tatt nok innover seg at elvene skal lykkes med å bruke IKT. Hun mener det er viktig med kvalitativ god bruk av IKT for å motvirke nye digitale skiller. Dessuten understreker hun at digitale medier kan distrahere elevene, noe som fordrer tydelige ledere – med bevissthet relatert til klasseledelse.

Ministern avslutade med att konstatera
- ... at Norge har et svært sterkt virkemiddel ved at digitale verktøy er innført som en basisferdighet i læreplanverket. Hun understreker at digitale ferdigheter er avgjørende for å ruste elevene for fremtiden.

En ny syn på utbildning

Den europeiska kommissionen lanserar nu en ny utbildningsstrategi En ny syn på utbildning. Strategin uppmanar alla EU-länder att radikalt förändra sina utbildningsstrukturer för att se till att ungdomar lär sig de färdigheter som kommer att krävas på framtidens arbetsmarknad, i synnerhet digital kompetens. Färdigheter som matematik och läskunnighet betonas men framför allt behövs entreprenörskap och initiativförmåga. Större koppling mellan utbildning och praktik i arbetslivet behövs och IT måste utnyttjas mycket bättre på alla utbildningsnivåer.

Särskild vikt sätts på användningen av öppna lärresurser och de efterlyser:
- ... en konsekvensanalys på EU-nivå för att undersöka hur IT och öppna utbildningsresurser kan användas för att bana väg för nya initiativ under 2013 med öppna utbildningssystem med målet att maximera potentialen av IT för lärande.
Strategin kan sammanfattas med följande rubriker:

• Det behövs ett mycket starkare fokus på att utveckla grundläggande och övergripande färdigheter på alla nivåer. Detta gäller särskilt för entreprenörs- och IT-kunskaper.
• Det finns ett nytt riktmärke för andraspråksinlärning. År 2020 ska minst 50 % av femtonåringarna kunna ett första främmande språk (42 % i dag) i dag och minst 75 % ska studera ett andra främmande språk (61 % i dag).
• Det behövs investeringar för att etablera yrkesutbildningar i världsklass och öka nivån av arbetsbaserat lärande.
• EU-länderna måste förbättra erkännandet av meriter och kompetens, inklusive dem som har införskaffats utanför det formella utbildningssystemet.
• Teknik i allmänhet och internet i synnerhet måste utnyttjas till fullo. Skolor, universitet och yrkesutbildningar måste öka tillgängligheten till utbildning via öppna utbildningsresurser.
• Reformerna måste stödjas av välutbildade, motiverade och entreprenörsinriktade lärare.
• Finansieringen måste riktas för att maximera investeringarnas lönsamhet. Det behövs mer debatt på både nationell nivå och EU-nivåutbildningars finansiering – speciellt för yrkesutbildningar och högre utbildningar.
• Det är viktigt att ha en partnerskapsmodell. Både offentlig och privat finansiering behövs för att gynna innovation och öka idéutbyte mellan den akademiska världen och företag.

Läs mer: 

Kommissionen presenterar den nya strategin En ny syn på utbildning.

Läs hela rapporten.

Vad är öppna lärresurser och hur hittar jag dem?

Tisdag 4 december är det dags för det 4:e webbseminariet i projektet OER - öppna möjligheter för lärande. Denna gång handlar det om hur man hittar öppna lärresurser.

Vad är öppna lärresurser och hur hittar jag dem?
Tid: 4 december 2012, kl 14-15
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect.
Kostnadsfritt.

Föranmälan krävs (adressen till rummet skickas till alla anmälda).

Detta seminarium kommer att handlar om frågor kring vad öppna digitala lärresurser är och hur man hittar dem via olika söktjänster på nätet. Seminariet kommer att ta upp följande:

Söktjänsten Spindeln
Fredrik Paulsson, TEL-forskare (Technology Enhanced Learning), Umeå universitet

Söktjänsten Länkskafferiet

Alma Taawo, Fristående konsult, bibliotekarie och samordnare för söktjänsten Länkskafferiet

Resursguide för öppna lärresurser

Åsa Forsberg, Bibliotekarie, Universitetsbiblioteket, Lunds Universitet

Dina Frågor samt lärare-/ studentperspektivet

Margaretha Hellström, pedagogisk konsult vid Learning Lab IKT, Kungliga Tekniska högskolan

Läs mer och anmäl dig.

Se inspelningen av det senaste seminariet om digitala rättigheter, Hur får jag använda digitalt material i min undervisning?

Europeisk kraftsamling kring framtidens kurslitteratur

Kurslitteratur digitaliseras och utvecklingen går fort. Sydkorea, till exempel, har redan målet att digitalisera all kurslitteratur i landets skolor till 2015 och flera andra länder går åt samma håll. Det är främst Asien och Nordamerika som leder denna utveckling medan Europa ligger lite efter.

Ett nytt Europeiskt initiativ eTernity vill samla alla intressenter, utbildningsanordnare och förlag, till en kraftsamling kring digital kurslitteratur. Även om det finns en kraftig utveckling inom öppna lärresurser producerade av lärare själva så fins det samtidigt ett behov av mer påkostat material som förlagen kan leverera. eTernity kommer att undersöka en standardisering av digitala läromedel så att vi undviker inkompatibla system. Målet är ett integrerat och transparent infrastruktur för digital kurslitteratur där resurserna fungerar över olika plattformar och via olika datorer, surfplattor och mobiler.

- The goal of the eTernity initiative is to provide neutral guidance based on an agreed framework allowing us to move away from the many closed and vertical solutions flourishing in today’s digital content markets. Creation, inter-mediation (also called “curation”), distribution and use of textbooks need to be based on open architectural and technical standards which will make the marketplace more interoperable and scalable, in an ecosystem of multiple players and actors.

Elever publicerar egna e-böcker

Årstaskolan i Stockholm har skapat en webbplats där elever kan lägga ut sina egna e-böcker, Bibblis.se. Enligt ett pressmeddelande på Newsdesk, Årstaskolans e-böcker gör succé:

Årstaskolans e-bibliotek Bibblis har blivit en succé sedan starten i somras. På sajten publiceras elevernas egna e-böcker och vem som helst kan läsa dem.
– För att göra skolarbetet meningsfullt tror vi att elever behöver få skapa material som når en riktig publik, säger Mikael Kring, IT-pedagog på skolan.

Idén till Bibblis föddes när skolan började arbeta med surfplattor. Plötsligt öppnades nya möjligheter att arbeta digitalt med de skrivprojekt som redan fanns på skolan.
– Eleverna skapade otroligt bra, välskrivna och genomarbetade böcker, som de lagt ner mycket tid och kraft på. Vi tänkte att fler borde få ta del av dessa, berättar Mikael Kring, som var den som skapade Bibblis. Så fort sajten kvar klar började elever skicka in sina böcker, omslagsbilder och baksidestexter.

Respons har kommit från lärare och elever från hela Sverige, som har laddat ner och läst böcker från Bibblis. Böckerna kan läsas på både mobila enheter och datorer. Vissa av dem är även inlästa.

– Eleverna är superstolta över sina arbeten och att deras böcker läses över hela Sverige. De har tagit bokskrivandet på största allvar, berättar Mikael Kring, som då och då får uppdatera böckerna.
– Många elever rättar stavning eller ändrar sådant de inte varit nöjda med, helt enkelt för att de märker att andra människor ser och läser deras böcker.

Med ett eget e-bibliotek följer nya pedagogiska möjligheter. Eleverna får öva sig i ett ge respons på varandras böcker och kan skapa ytterligare material och aktiviteter kring böckerna, till exempel videointervjuer med varandra eller högläsning för yngre elever på skolan.
– Pedagogerna på skolan hittar fler användningsområden och Bibblis kommer att vidareutvecklas, precis som allt annat på webben, säger Mikael Kring.

Tips om hur man studerar på en öppen kurs

  by  joguldi

Om du vill läsa en öppen nätbaserad utbildning (s.k. MOOC från t ex edX, Coursera, Udacity m fl) kan det vara bra med goda råd. När du läser en kurs tillsammans med hudratals andra från hela världen är det viktigt att ha bra studieteknik och självdisciplin.

En artikel på Edudemic, 40 Useful Tips For Anyone Taking A MOOC, ger en lång rad konkreta tips till alla som tänker delta i en MOOC. Visst är kursen gratis men det kräver en stor insats av dig om du vill få någon behållning. Det handlar mest om att delta på allvar, läsa på, våga fråga, skapa studiegrupper och skapa tid för dina studier. En MOOC kräver tid som alla utbildningar och det finns inga enkla genvägar om man ska verkligen lära sig något. Välj en kurs som du verkligen brinner för och som du har konkret nytta av i ditt arbete eller i fritiden.

Var hittar jag öppna lärresurser?

Det finns miljoner öppna lärresurser (OER) som lärare får använda, kopiera och bearbeta men det är inte alltid så lätt att hitta dem. Det finns mängder av resurssamlingar runt om i världen med resurser i många olika språk. Javiera Atenas (Twitter @jatenas) forskar i just användningen av OER och håller på att samla en lista över världens OER samlingar: Directory of OER repositories.

I Sverige finns det Kursnavet, Digiref och Skolresurser. Om du kan bidra till listan kan du lägga in en kommentar på bloggposten eller kontakta Javiera via Twitter, @jatenas.

EDEN 2013 i Oslo

Det europeiska nätverket för distans- och nätbaserat lärande, EDEN, håller sin årliga konferens 2013 i Oslo, 12-15 juni. Konferensens titel är The Joy of Learning och fokusområden är:

• skapa studentengagemang
• kollaborativt lärande
• ansvar för eget lärande
• kvalitetsfrågor

Konferensens Call for contributions är redan ute och man har fram till 5 februari att skicka in bidrag till konferensen.

How can we do our best to make learning a thrilling experience for learners, including providing a sense of joy in the virtual classroom?The question is an exciting one and discussion and debate will provide a range of innovative theories and approaches, and help to determine the tools necessary to achieve our goals. Should they be about the smart use of ICT tools, new methodologies for enhanced learning experience, content management systems, or about fascinating inter-disciplinary solutions supported by e.g. game based learning, immersive environments, multimedia, etc. The answers we will find may be dynamic and or even provoking.

Läs mer på konferensens webbplats.

OERopoly - sällskapsspel om öppen utbildning

Vid konferensen NU2012 höll jag och kollegan Ebba Ossiannilsson (Lunds Universitet) i en workshop om öppna lärresurser (OER). Workshopen skulle presentera de viktigaste begreppen och aktörerna inom OER genom ett sällskapsspel, OERopoly. Spelet kom ursprungligen från Open University (OERopoly: Learning about OER communities, collaboration and contexts: Teresa Connolly, Tina Wilson, Elpida Makriyannis, Anna De Liddo, Andy Lane) men vi hade anpassat det till svenska förhållanden med upphovsmännens tillstånd.

Genom att spela spelet kunde deltagarna dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter av öppna lärresurser samt söka mer information på nätet. Nu kan du ladda ner spelplan, spelkort och instruktioner från SVERD. Du får trycka upp allt och spela med kollegor eller arrangera egna workshops.

Mentimeter - direkt återkoppling i klassrummet

Vill du bygga in lite interaktivitet i en föreläsning utan inloggning och med snabba resultat? Mentimeter kan vara lösningen i så fall. Verktyget låter dig ställa frågor till publiken och de kan svara från valfri mobil, surfplatta eller bärbar dator utan att behöva logga in. Resultaten visas i realtid direkt på din skärm. Du kan integrera Mentimeter i PowerPoint och kan skriva en ny fråga på stående fot om du vill.

Här kommer en kort introduktionsfilm och vill du få mer tips om hur du kan använda verktyget i klassrummet kan du läsa Nik Peacheys artikel Instant Opinion Polls in the Classroom.

MOOC - årets utbildningsbegrepp

  by  AJC1

Jag har skrivit en artikel på Folkbildningsrådets nättidning Re:flex om utvecklingen inom öppna, gratis nätbaserade högskoleutbildningar, också kallade MOOC. Artikeln heter MOOC - den nya folkbildningen? men gäller även för andra utbildningsnivåer.

- Årets begrepp inom nätbaserad utbildning är MOOC (Massive Open Online course). Det handlar om avgiftsfria kurser, oftast på högskolenivå, som läggs ut helt öppet på nätet till ett obegränsat antal studenter varifrån som helst i världen. Idag finns det tusentals sådana kurser från flera av världens mest prestigefyllda universitet som Harvard, MIT, Stanford och Princeton. Du får ett intyg för dessa utbildningar men inga högskolepoäng. Frågan är förstås om akademiska poäng är så viktiga för många som läser på detta sätt eftersom det handlar oftast om fortbildning och livslångt lärande. Andra aktörer erbjuder öppna nätutbildningar på andra nivåer och utbudet och variationsrikedomen växer månad för månad. Än så länge saknas det kurser på svenska men det verkar vara bara en tidsfråga innan någon svensk aktör tar sig in i marknaden. I denna artikel tittar vi lite närmare på fenomenet MOOC och hur det kan påverka svensk folkbildning.

Filmer från NU2012 på Kunskapskanalen

Flera presentationer vid konferensen NU2012 i Göteborg i oktober spelades in av UR och kommer snart att sändas på Kunskapskanalen i serien UR Samtiden. Den övergripande rubriken för föreläsningarna är Gränslöst Lärande. Min presentation om kvalitet inom e-lärande sänds 28 november kl 17.20.

Föreläsningarna sänds enligt följande tablå men om du missar dem så läggs dem senare ute på UR Play.

Tisdag 27 november

17.05-17.50 Förnya med mobil teknik
Vår relation ändrar sig radikalt med de digitala teknikernas utveckling, och våra sätt att lära ut måste också förändras. Om detta föreläser William Rankin, chef för pedagogisk utveckling på Abilene Christian University i USA. Idag bär elever runt på gratis teknologi i fickan, som för fem år sedan skulle kostat flera miljoner, säger han.

17.50-18.25 Pedagogisk design
Elsebeth Korsgaard Sorensen, professor i IT och lärande vid Aarhus universitet, föreläser om en modell för att designa framtidens pedagogik. Hon menar att konceptet lärande kan förändras i framtiden och att vi behöver tänka annorlunda om forskning och lärande.

18.25-19.00 Tvärkulturell forskarhandledning
Gina Wisker, chef för centrum för lärande vid University of Brighton, berättar om vad man bör tänka på när man handleder doktorander från andra kulturer.

Onsdag 28 november

16.55-17.20 Lärares IT-användning i högre utbildning
På de flesta högskolor idag finns det en idé om att använda IT för att bland annat öka tillgängligheten och utbildningskvaliteten. Det säger Johan Lundin, forskare i tillämpad IT. Han föreläser tillsammans med Lars Svensson, forskare i informatik, om studier de gjort om högskolelärares användning av IT.

17.20-17.35 Kvalitet inom nätbaserat lärande
Om vi fortsätter att använda dagens metoder och verktyg så blir vi snart ointressanta för våra studenter. Det säger Alastair Creelman, projektledare på Linnéuniversitetet. Han föreläser om vikten av att förbättra kvaliteten på e-lärande.

17.35-17.55 Datavetenskapens didaktik
Anders Berglund, forskare i datavetenskapens didaktik, berättar om Uppsala universitets utbildning i detta ämne. De har valt att göra studenterna till forskare vilket Anders Berglund anser har fördelar.

17.55-18.15 Hur ser lärare på undervisning och lärande?
Hur ser lärare på lärande, utbildning, sin egen roll och sina studenter? Maja Elmgren, forskare i universitetspedagogik, och Staffan Andersson, forskare i fysikens didaktik, berättar om fyra olika typer av lärare som de hittade.

18.15-18.30 Bedömning av pedagogisk skicklighet
Katarina Winka, pedagogisk utvecklare, håller i en kurs för pedagogiskt sakkunniga, för att få fler personer att involvera sig i bedömningsuppdragen och öka kvaliteten på bedömningarna. Här delar hon och hennes kollegor med sig av erfarenheterna.

18.30-19.00 Att utveckla högskolepedagogik
Silwa Claesson, forskare i didaktik, berättar om sina undersökningar av universitetslärares förmåga att utveckla egna teorier om undervisning. Hon ser tendenser att denna förmåga skiljer sig mellan lärare inom olika ämnesinriktningar.

Nytt nummer av Synkron

Norsk forbund for fjernundervisning og fleksibel utdanning (NFF) har gett ut höstnumret av sin e-tidskriften Synkron. I detta nummer hittar du följande artikler:

• Disrupsjon igang ved universitetene - Matthew Fraser (Amerikanska universitet, Paris)
• MOOCs inntar USA - Solveig Mikkelsen
• Studentene lærer også å bli nettlærere - Torhild Slåtto
• En markedsplass for nettstudier

Läs tidskriften genom att klicka på nedanstående bild. Du kan även se det i helskärm. Verktyget som används för att publicera så här heter Issuu och är gratis. Du kan publicera din egen tidskrift på ett snyggt sätt.

Open publication - Free publishing - More elearning

Campus NooA

Campus NooA (Nordic online academy) är en ny aktör inom nordisk nätbaserad utbildning. Mannen bakom initiativet är den norska professorn i nätbaserat lärande, Morten Flate Paulsen, som har varit grundare av NKI Nettstudier i Norge samt president av EDEN (European Distance and E-learning Network).

Campus NooA ska fungera som en marknadsplats för nätbaserade utbildningar där olika utbildningsanordnare eller enskilda lärare kan lägga ut sina kurser. Campus NooA erbjuder kvalitetssäkring, stöd till utbildarna och en plattform (Moodle) för alla kurser. Målgruppen är främst vuxna som

NooAs misjon er å tilby fleksibel nettbasert utdanning med høy kvalitet, varig verdi og synlige spor.
NooAs mål er å bli et internasjonalt storsenter for nettkurs som:

• er en attraktiv partner for mennesker og bedrifter som vil lage, oversette og selge nettkurs
• gir kursdeltakerne stor fleksibilitet og mye læring for pengene
• er akkreditert i flere land
• rekrutterer studenter i mange land
• leverer kurs på flere språk, i første omgang: engelsk, tysk, portugisisk, spansk, fransk, norsk, svensk og dansk
• er blant Nordens største leverandører av nettkurs

Du kan redan nu skapa ett testkonto och titta på dagens utbud. Än så länge är verksamheten i uppbyggnadsfasen men det blir intressant att se om NooA kan skaka om den nordiska utbildningssektorn.

Automatisk översättning blir verklighet

Att kunna automatiskt simultantolka ett tal till ett främmande språk är inte längre något men ser i Star Trek. Microsoft har sedan länge arbetat med olika tekniker för att omvandla tal till text och tvärtom och nu börjar man se mycket lovande resultat. Titta på denna presentation av Microsofts forskningschef Rick Rashid där han först visar hur hans tal textas automatiskt på engelska, sedan översätts till kinesisk textning och till slut tolkas på kinesiska med Ricks egen röst. Inte felfritt förstås men i de flesta fall bra nog för situationen. Imponerande och framtiden kan komma snabbare än man anar.

Utbildning bör inspireras av datorspel

Skolan bör lära sig av datorspelens pedagogik när det gäller att skapa engagemang och väcka nyfikenhet. Det menar Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, i en artikel och radioreportage av SR P4 Jönköping, Dataspel kan hjälpa i skolan. Forskare vid högskolan undersöker hur datorspel lyckas fånga vår uppmärksamhet oftast i stark kontrast mot skolarbete.

- I studien som gjorts visar det sig att spelen byggs på en tydlig berättelse, du som spelare får snabbt en idé om vad spelet går ut på. Där är skolan inte alls lika bra på att förklara varför en elev exempelvis ska lära sig matematik. En annan skillnad är tävlingsmomentet som är väldigt tydlig i dataspelen.

Spelet anpassar sig efter dina förutsättningar och ger regelbundna belöningar och uppmuntran. Om du lär dig snabbt får du allt mer utmanande uppdrag att lösa medan om du har problem så får du prova dig fram i små steg. Det viktigaste är att du känner att du lyckas allt efter egna förutsättningar.

Lyssna på radioreportaget här:

Europeiskt ministermöte om öppen utbildning

  Oslo by  Bernt Rostad

Ett möte av europeiska utbildningsministrar äger rum i Oslo 9-12 december. Mötets rubrik är Opening up education through technologies: Towards a more systemic use for a smart, social and sustainable growth in Europe och under 3 dagar kommer ministrarna att fokusera på hur medlemsländer kan bidra till hållbar utveckling och ökad sysselsättning genom att använda IT på ett smartare sätt inom utbildning. Bland annat ska de diskutera hur användningen av öppna lärresurser (OER - Open Educational Resources) kan stimuleras och hur distansutbildning/e-lärande kan utvecklas vidare.

Inbjudan menar att både skolan eller högskolan har en alldeles för försiktig inställning till IT och hänger inte med i samhällsutvecklingen. Nu finns det ett växande utbud av öppna nätbaserade utbildningar och många innovativa utbildningsmöjligheter men Europa halkar efter både Nordamerika och Asien i denna utveckling. De kräver bland annat samordnade nationella kompetensutvecklingsinsatser för att hjälpa lärare att möta framtidens krav.

- Today access and use of ICT is taking place mostly outside school and through informal learning. These new learning ways are not being exploited within the educational institutions. Open educational resources and digital media in society has changed considerably the context for education and the boundaries between learning, working and living became blurred. A tsunami of open educational resources and an 'open education' movement across the world are triggering education to open up teaching, increasing personalised learning, collaboration networks, etc. As an example, the Open Coursware Consortium, has more than 21 thousand courses freely open online. Three projects alone offering Massive Online Open Courses (MOOCs) are  reporting around 2 million students engaged. Furthermore this kind of informal learning is also not being recognised neither validated, is not part of any formal assessment system and has no link with formal education.
curricula.

Konferensen kan även ses som inledningen till ett stort EU initiativ, Opening up education, som kommer igång till sommaren 2013. Läs mer i en artikel hos ICDE, European Ministerial Level Conference on Opening up Education.

De bortkopplade i fokus

Idag finns det fortfarande cirka 1,2 miljoner svenskar som inte använder internet. UR uppmärksammar detta genom en dokumentärfilm, De bortkopplade, som visades på SVT2 i söndags. Enligt ett pressmeddelande på Newsdesk:

I programmet gestaltas några personer som av olika anledningar inte använder Internet av radio- och tvprofilen Kjell “Kjelleman” Eriksson.

Bakgrunden till filmen är dagens digitalisering. Med Internet som verktyg har vi nya förutsättningar för att sprida budskap, göra affärer och erbjuda tjänster. Vi i Sverige har ett väl utbyggt nät med många användare Just därför anpassar sig också företag och myndigheter för att möta tillfrågan av en ökad digital närvaro. Men i Sverige är 1,2 miljoner vuxna inte med på nätet enligt rapporten Svenskarna och Internet 2012.

Största orsaken till att inte vara på nätet är ett ointresse. Djupanalysen Ickeanvändarna visar dessutom att allt fler yngre pensionärer skaffar sig dator/Internet. Därför är tillgång till Internet steg ett och kunskap om hur Internet används nästa viktiga fråga.

Utbildningsradion vill med programmet De bortkopplade synliggöra de som inte använder Internet och visa på demokratiaspekten.

- I De bortkopplade kan vi höra en kvinna ge uttryck för känslan att Internet är en diktatur. Tanken är ju att det ska vara tvärtom. Men att stå utanför Internet innebär att man inte kan vara lika delaktig i det demokratiska samhället, säger Anna Holmlin Nilsson, mediepedagog på UR.

Hur påverkas vardgen för alla de personer som inte kan boka bord på restaurang online, ta del av politikernas motioner eller vars Internetkunnige man gått bort?

Se filmen De bortkopplade på UR Play.

Skriv interaktiva berättelser

Inklewriter är ett nytt gratis verktyg som hjälper dig att skriva interaktiva berättelser. Det finns ett växande intresse för skönlitteratur där författaren skriver en berättelse med flera alternativa händelseförlopp och läsaren tvingas välja flera gånger under historien. Det betyder att läsarens val styr berättelsen och man kan läsa gärna om boken för att se vad som händer om man väljer annorlunda.

Inklewriter låter dig skriva sådana berättelser, håller reda på alla parallella spår och ser till att du knyter ihop säcken till slut. Du kan importera bilder och skriva i olika mall och när du är klar kan du även ladda upp den i Kindleformat som färdig e-bok. Du kan också dela med dig av ditt verk via Facebook, Tumblr, Blogger, Google+ osv. En mycket kreativ utmaning för alla som vill utveckla sin skrivförmåga.

Schoology - ny lärplattform i molnet

Nu kommer ännu en ny aktör in i lärplattformsmarknaden för att utmana Moodle, Blackboard och de andra. Schoology är en molnbaserad lärplattform och det betyder att du inte behöver sköta driften och alla uppdateringar. Plattformen är gratis men om en skola, universitet eller företag ska använda den med egen profil och större frihet blir det förstås avgifter.

Alla vanliga lärplattformstjänster ingår i Schoology som diskussionsforum, quizzar, betygshantering, inlämningsuppgifter mm. Utseendemässigt ser diskussionsforum ut som Facebook och hela plattformen påminner om vanliga sociala medier. Man kan koppla in till exempel Google Docs för att studenter ska enkelt kunna samarbeta och det finns en inbyggd Dropbox. För tidigare Moodleanvändare finns en funktion som tillåter direktimportering av Moodlekurser.

Titta på en kort introduktionsfilm:

Hitta distansutbildningar i hela Europa

Study Portals är en tjänst för att kunna hitta högskoleutbildningar i hela Europa. Tjänsten har byggts upp under de senaste 3 åren och idag omfattar över 950 lärosäten. Meningen är att underlätta för studenter att hitta rätt utbildning även i andra länder. Tjänsten är uppdelad i 6 underliggande söktjänster: Batchelors, Masters, PhD, Scholarships och nu även Distance Learning.

När det gäller Distansutbildning kan du söka bland 1351 distansprogram på olika nivåer i Europa. Bara program är med i tjänsten, inte fristående kurser. Dessutom finns det en webbplats med namn Distance Learning Centre där du hittar bra guider till hur man läser på distans, finansiering, tips från erfarna distansstudenter mm.

Här kommer en kort introduktionsfilm.

Handbok om podcasting

Podcasting handlar om att göra ljud- eller videoinspelningar som publiceras på nätet och som studenter kan ladda ner och ta del av när det passar. Man kan även prenumerera på en serie podcasts och de kommer att laddas ner automatiskt. Många lärare använder tekniken för att spela in föreläsningar, instruktioner eller återkoppling och gör de lättillgängliga.

Norgesuniversitet har tagit fram en utmärkt guide för alla lärare som vill prova podcasting, Podcast handboka. Den innehåller information, guider och tips om hur du kommer igång, vad du bör tänka på, olika tekniker och verktyg och upphovsrättsliga frågor. Just nu pågår en nationell konferens i Tromsø, Ja takk, begge deler, som fokuserar på just podcasting och inspelning av föreläsningar.

I Sverige har vi en bra guide till podcasting i den utmärkta videoserien Verktyg för lärande. Introduktionen ser du här:



Film: Verktyg för lärande by audiola is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported License.

Varför Open Access?

Open Access är principen att forskningsresultat (som oftast finansieras av statliga medel) ska vara fritt tillgängligt för alla och inte låses in av dyra prenumerationsbundna tidskrifter. Idag betalar universitetsbibliotek miljoner kronor i prenumerationer varje år för att få tillgång till artiklar skrivna av sina egna forskare. Dessutom arbetar tusentals professorer och lektorer gratis åt tidskrifterna för att granska kvaliteten på nya artiklar. Nu finns det tusentals openaccess-tidskrifter där artiklar kan publiceras och är tillgängliga för alla.

Här kommer en bra film som förklarar begreppen bakom open access på ett pedagogiskt sätt.



Film: CC BY by phdcomics

Hur använder jag Creative Commons?

Du kanske vill börja använda bilder, filmer eller texter som har Creative Commons licens och undrar hur du ska göra för att ange källan och följa villkoren för kopiering och bearbetning på rätt sätt. Kristina Alexanderson från .SE Webbstjärnan har skapat en ny film som visar just detta på ett tydligt och pedagogiskt sätt.

Vill du veta mer grundläggande om vad Creative Commons är och gör ska du först titta på den första filmen i serien, Vad är Creative Commons? innan du tittar på filmen härnere.

Film: CC BY-NC-SA by .SE Webbstjärnan

Språkundervisning i Second Life

Den virtuella världen Second Life blev väldigt aktuell som lärmiljö för flera år sedan och många universitet och skolor etablerade sig där för att undersöka möjligheterna. Det stora medieintresset har nu svalnat men många utbildare är kvar och utvecklar spännande och innovativa projekt inte minst inom språkutbildning. Fördelen med Second Life är att man kan träffa folk från hela världen i nya fantasifulla miljöer. I synnerhet rollspel kan utövas i Second Life på ett mer övertygande sätt än i ett klassrum.

Språkutbildare från hela världen samlades 28-30 september för  konferensen 6th SLanguages 2012 med presentationer, workshops och diskussioner. Alla sessioner ägde rum i Second Life och spelades in via Adobe Connect och inspelningarna är nu tillgängliga från konferensens webbplats. Sverige var med i konferensen genom David Richardson, Linnéuniversitetet, som presenterade sina erfarenheter från flera års framgångsrika kurser i Second Life: Normalising the use of SL: the design and preparation of Linnaeus University's 'Teaching in English' course.