Storstädning i e-postträsket

Många av oss har sprängfyllda e-postlådor med alldeles för många nyhetsbrev som verkade bra i början men som du aldrig läser idag. Ett verktyg som kan hjälpa dig städa bland alla meddelanden heter Unroll.me. Du skapar ett konto baserat på din e-postadress och Unroll.me känner av alla prenumerationer som kommer från ditt konto. Sedan kan du enkelt bli av med alla nyhetsbrev som du inte längre behöver och behålla dem som är värdefulla. Via Unroll.me kan du även få en daglig sammanställning av dina nyhetsbrev i ett enda meddelande.

Hoppas bara att mitt nyhetsbrev överlever detta ;-)

Norska regeringen utreder MOOCs

CC BY-SA Some right reserved by
Junior Melo on Wikimedie Commons

Norge är kanske det första landet i världen att utreda MOOC-frågan på regeringsnivå. Regeringen beställde i somras en utredning som ska undersöka hur norska myndigheter och universitet ska förhålla sig till den globala framväxten av nätbaserade utbildningar inklusive s. k. MOOCs. Utredningen leds av professor Berit Kjeldstad, prorektor vid NTNU tillsammans med framstående experter inom nätbaserad utbildning.

Nu har den första delrapporten kommit ut, Tid for MOOC.

- Rapporten gir en statusbeskrivelse av utviklingen av MOOC og lignende tilbud, både internasjonalt og nasjonalt. Utvalget kommer også med sine første vurderinger av hvilke muligheter og utfordringer som følger av MOOC for norsk høyere utdanning og for kompetanseutvikling i samfunnet, herunder arbeids- og næringsliv. Utvalget stiller seg positiv til MOOC og lignende tilbud og mener Norge bør utnytte det potensialet som MOOC kan gi som supplement til eller del av norsk høyere utdanning. I rapporten kommer utvalget med tilrådninger til norske myndigheter, til høyere utdanningsinstitusjoner og til arbeids- og næringsliv. Delrapporten vil danne grunnlag for en NOU som legges fram sommeren 2014. Frem mot den endelige rapporten vil utvalget arbeide videre med tema som er belyst i denne delrapporten, men vil også drøfte nye problemstillinger.

Förhoppningen är att denna utredning kommer att bidra till att förbättra kvaliteten på nätbaserad utbildning i Norge och stimulera lärosäten att själv skapa innovativa utbildningslösningar. Utredningens slutrapport beräknas vara färdig till sommaren.

Läs delrapporten som pdf-fil.

Kasta mikrofonen till publiken

På många konferenser uppmuntras publiken att ställa frågor. Problemet är att det alltid tar tid att skicka en mikrofon till den som vill prata. Det finska företaget Catchbox löser detta på ett smart sätt genom att lansera en trådlös mikrofon som kan kastas fram och tillbaka genom publiken. Mikrofonen är inbyggd i en mjuk förpackning och talaren kan bara kasta ut den mot den i publiken som vill tala och den kan sedan kastas vidare. Den är stryktålig och kan förvandla en stel fråga-och-svar session till en lek som lättare upp stämningen. Catchbox kan också användas som externmikrofon för e-möten (med Skype, Adobe Connect, Google Hangout m fl).

Läs ett längre reportage om Catchbox på TechCrunch: Catchbox Is A Throwable Microphone To Get The Audience Talking.

Hitta appar

 by Daniel Y. Go

Folkbildningens nättidning Re:flex har skrivit en kort guide till dig som letar efter bra appar att använda i undervisning, Re:flex rekommenderar gratis och bra appar. Artikeln ger tips på hur du hittar bra appar, till exempel via DagensApp och Skolappar, men ger också goda råd om till exempel varför vissa appar är gratis och varför det kan vara klokt att betala för bättre funktionalitet.

”There is no such thing as a free lunch” säger engelsmännen. Smakar det så kostar det. Ofta vill utvecklaren få en inkomst genom sitt arbete och det är väl bara rimligt. Viktigt är att man är medveten om priset. En del appar – både gratis och betalappar – samlar in och vidarebefordrar information om dig, dina kontakter, dina rörelser på jordklotet eller de postar på Facebook i ditt namn. Klicka inte OK när appen vill posta i ditt namn eller använda din plats; men då kanske den inte fungerar riktigt. Läs de 30-sidiga villkoren om du är väldigt orolig och tänk på att villkor kan ändras.

Något att leka med under mellandagarna kanske?

Forskning om framtidens lärmiljöer

 Umeå university by stitchling

Hur ser framtidens fysiska och digitala lärmiljöer ut? Hur kan universitet skapa stimulerande och interaktiva miljöer för sina studenter, lärare och forskare? Umeå universitet och Akademiska Hus inleder nu en gemensam satsning med två nya forskningsprojekt enligt ett pressmeddelande på Newsdesk: Ny forskning ska visa hur framtidens läromiljöer kan utformas. Redan nu avsätter Umeå universitet 75 miljoner kronor för att utveckla 5 interaktiva miljöer och de nya forskningsprojekten kommer att studera och utvärdera dessa. Akademiska Hus satsar 5 miljoner kronor för att stödja projekten. Enligt rektor Lena Gustafsson:

- Initiativet är grundat i visionen att Umeå universitet ska vara ett av Europas ledande universitet när det gäller fysiska och virtuella miljöer som främjar nyskapande. Miljöerna ska bli platser som förstärker och förtätar samarbeten – mellan studenter, forskare, lärare och samarbetspartner.

Det ena forskningsprojektet leds av Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbete. Hon kommer att undersöka vilken betydelse undervisnings- och lärmiljön har för studenternas lärande och upplevelser av studierna. Vilka skillnader uppstår när studenterna undervisas i traditionella klassrum jämfört med i miljöer där det enkelt går att växla mellan lärarledd undervisning, diskussion i mindre grupper, handledning och datorstött arbete?

Det andra projektet leds av Patrik Svensson, professor i digital humaniora. Han ska studera hur kunskap produceras i de interaktiva miljöerna. Det handlar bland annat om hur samspelet mellan det digitala och fysiska fungerar och hur miljöerna kan bidra till gränsöverskridande forskning, till att koppla samman utbildning och forskning, och öka samverkan med omvärlden. Wallenberg Hall på Stanford University kommer att fungera som referensmiljö i projektet.

Källa: Pressmeddelande, MyNewsdesk.

Learn Europe - lärresurser om EU

 by Giampaolo Squarcina

Learn Europe är en portal med en omfattande samling lärresurser från olika källor om EUs historia, utveckling, aktuella frågor och framtid. Materialet omfattar filmer, lektioner, diskussionsunderlag, texter, bilder, kartor och diskussioner och riktas främst mot åldersgrupper 9-12, 12-15 och över 15 år. Materialet kan dessutom användas inom högre utbildning, i synnerhet i lärarutbildning. Resurserna är tillgängliga i flera språk och det finns även en del material på svenska. För att underlätta för lärare finns det resurspaket kring de viktigaste teman: EUs uppbyggnad, EUs externa aktiviteter, mångfald i Europa, utmaningar förr och framöver.

- This educational portal presents the information required to guide teachers and students in the study of the process of European integration based on the history, geography and economics of theEuropean Union. It offers a global view of the most important process of integration and regional cooperation that the world has seen since the middle of the 20th century.

Learn Europe har skapats av två spanska universitet, Universitat de Lleida och Universitat Oberta de Catalunya (Open University of Catalonia, UOC).

En miljon svenskar vill inte använda internet

Det nationella initiativet Digidel 2013 har nästan lyckats med sitt mål att få en halv miljon svenskar att komma igång med internet. Men det finns fortfarande en stor grupp som inte kan eller vill använda nätet och nu släpps en rapport om just dem, En miljon svenskar vill inte använda internet - en rapport om digital delaktighet av Olle Findahl. De allra flesta som inte använder internet är över 65 och huvudanledningen varför de inte gör det är helt enkelt att de inte vill, att det inte är intressant. Den digitala klyftan ökar och risken är att vi glömmer bort en del av befolkning som riskerar stå utanför samhället om vi är för ivriga med digitaliseringen.

- De utgör en grupp som inte gör så mycket väsen av sig och som därför är lätta att glömma bort. Vad man kan kräva är att framtidens samhälle kan tänka två tankar samtidigt: Både att utveckla och digitalisera till alla internetanvändares bästa och att samtidigt också göra det möjligt för de som inte använder internet att existera och ha tillgång till samhällets tjänster på deras villkor. Inom en överskådlig tid måste alternativa system finnas tillgängliga.

Här presenterar författaren Olle Findahl sin rapport från Digidels konferens förra veckan.

Ny rapport om användning av internet vid tentamen

 by Leif (Bryne)

Flera länder undersöker möjligheterna med att ge elever tillgång till internet under sina tentor. I Norge har Utdanningsdirektoratet nyligen publicerat en utvärdering av 35 gymnasieskolor som har provat digital examination inom fyra ämnesområden våren 2013: Sluttrapport Evaluering av eksamen med tilgang til internett. Under tentamen hade eleverna tillgång till datorer och kunde söka information på nätet. Erfarenheterna var positiva och en expertgrupp inom Norgesuniversitet arbetar vidare i frågan (Ekspertgruppe for digital vurdering og eksamen).

Rapportens slutsatser kan sammanfattas så här:

• Litt over halvparten av elevene mente internett gjorde at de fikk vist bedre fram hva de kan
• 75 prosent av elevene benyttet internett når de fikk anledning under eksamen
• Elevene som benyttet Internett på eksamen oppgir økt informasjonstilgang, muligheten til å dobbeltsjekke informasjon, økt trygghetsfølelse i eksamenssituasjonen og mindre behov for å bruke tid på forberedelsesdagen som grunner til at Internett er nyttig.

Före proven fick alla elever diskutera och arbeta med frågor kring informationssökning, källkritik och plagiering. Under provet testades olika övervakningsmetoder med såväl tekniska lösningar som kontroll via tentamensvakter. Under 2014 vill myndigheten utöka antalet skolor som testar digital examination och lägga till fyra nya ämnesområden.

Ladda ner rapporten som pdf.

Stäng av störande program

 by birgerking

Med all debatt som pågår kring elever/studenter som inte kan fokusera på grund av störningar från sociala medier, e-post mm är det enkelt att bara föreslå förbud och blockering. En bättre lösning är att be dem stänga av alla störningar under en period och det finns förstås en app för detta. Camilla Lindskoug skriver i sin blogg, IKT-Skafferiet, om ett program, SelfControl, som kan tillfälligt stänga av allt som stör, SelfControl - skaffa det här om du inte har någon själv! 

SelfControl är en app för Mac men det finns även en motsvarande för PC. Du ställer in en tidsperiod då du inte vill bli störd och appen blockerar allt du inte arbetar med. Camilla föreslår detta som en lösning i klassrummet där man kommer överens om att "nu aktiverar vi alla SelfControl under den närmaste tiden." Bättre att de aktivt aktiverar än att läraren eller skolan bara blockerar.

Netikett - vuxna och unga lika dåliga

Man läser ofta om ungdomar som beter sig illa på nätet men vuxna är inga bra föredömen enligt en artikel på Svenska Dagbladet, ”Folk kan säga vad som helst på nätet”. I artikeln intervjuas Marcin de Kaminski, doktorand i rättssociologi och nätforskare, om hur vuxna är lika omdömeslösa som ungdomar på nätet och att väldigt få har lärt sig hantera nätets frihet på ett ansvarsfullt sätt. Man behöver bara titta på kommentatarerna på många webbsidor eller i Facebook för att hitta skrämmande exempel på kränkande beteende.

- Vi använder internet på ett väldigt oeftertänksamt och oreflekterat sätt i dag. När vi kommunicerar online verkar vi sakna det omdömesfilter som vi har i vanliga fall. Vi måste utveckla ett nätomdöme.

Det gäller att vi blir mognare nätanvändare, ta ansvar för det vi skriver och gör på nätet och ta kontroll över vår digital identitet. Att bara förbjuda och blockera olika tjänster flyttar problemet någon annanstans. I stället behövs mer diskussion och goda exempel för både ungdomar och vuxna. De vuxna ska helst vara bra förebilder för de unga.

Han tror att ett mer effektivt sätt att fostra ansvarsfulla nätmedborgare är att prata om problemen, att titta på vad som fungerat och vad som inte fungerat – all information sparas vanligtvis – och att lära av det. En ökad närvaro av vuxna i digitala sammanhang är också önskvärt.
–Tyvärr verkar vi inte lära oss något förrän vi trampar i getingboet själva. Det känns tråkigt att säga att alla måste gå på ett nätbedrägeri eller bli lite nätkränkta innan vi lär oss, men det tycks vara så.

Bild: CC BY-NC-ND Some rights reserved by lapideo

Skapa snygga e-tidskrifter

Det finns nu flera bra verktyg för att skapa egna publikationer och ett sådant heter ReadyMag. Du kan skapa egna e-tidskrifter som kan anpassas till mobiler och surfplattor. Allt sker direkt i din webbläsare och du behöver inte ladda ner något särskilt program. Verktyget har enkla menyer som ger dig stor flexibilitet att bestämma hur varje sida ser ut: kolumner, teckensnitt, bilder, bakgrund, bildspel, filmer mm. Mycket praktisk för tidskrifter, artikelsamlingar, projektarbete, läromedel, kataloger, broschyrer osv. Du kan skapa en publikation gratis men ska du publicera flera så kostar det cirka 100 kr i månaden.

Titta på denna introduktionsfilm för att se hur ReadyMag fungerar:

Sök med Google Scholar

Om du letar efter vetenskapliga artiklar och vill slippa länkar till webbplatser, bloggar och företag kan du använda tjänsten Google Scholar. Många elever, studenter och även lärare har inte upptäckt denna tjänst än men det är väl värt att bekanta sig med och den kan spara dig mycket tid i dina studier.

Här kommer två bra filmer (på engelska) som guidar dig genom de viktigaste funktionerna. Den första visar dig hur du söker i Google Scholar, hur du bevakar en sökning, hur du kan spara dina resultat och bygga upp ett eget bibliotek för din forskning och studier.


Nästa film är en längre grundläggande guide till flera användbara funktioner i Google Scholar:

Europeiska MOOC-utbudet ökar starkt

Det nya europeiska MOOC-konsortiet OpenupEd, som samordnas av organisationen EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) med EU-stöd, växer fort och kan idag erbjuda 174 öppna kurser på 12 olika språk. Idag finns det 11 partneruniversitet från Frankrike, Israel, Italien, Litauen, Nederländerna, Portugal, Ryssland, Slovakien, Spanien, Storbritannien och Turkiet och cirka tio nya partners väntas ansluta sig inom kort.

Kurserna varierar från 20 till 200 timmar och de flesta erbjuder möjligheten att studera antingen enligt schema och helt självständigt med valfri kurstakt. Alla som klarar en kurs får ett intyg men de flesta erbjuder möjlighet till högskolepoäng om du betalar en avgift för examination. Alla partners garanterar den akademiska kvaliteten och utgår ifrån 8 grundprinciper:

• Openness to learners
• Digital openness
• Learner-centred approach
• Independent learning
• Media-supported interaction
• Recognition options
• Quality focus
• Spectrum of diversity

OpenupEd har tagit fram kvalitetskritierier för alla sina partners, Quality benchmarks for MOOCs, som utgår ifrån EADTUs kvalitetsmärke E-xcellence. 

Ny guide om internetsäkerhet

CC BY-NC-ND Some rights reserved by .SE

Vi läser dagligen om internetsäkerhet och begrepp som nätbedrägeri, virusangrepp, identitetsstöld mm. Nu har .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) publicerat en bra guide, IT-säkerhet för privatpersoner, som ger praktiska tips om hur du kan skydda dig från olika typer säkerhetshot på nätet. Hur kan jag skydda min dator eller mobil från intrång? Hur säker är e-post? Vad bör man tänka på när det gäller banktjänster? Hur raderar jag filer på riktigt om jag ska slänga min dator eller mobil? Vilka säkerhetsinställningar bör jag ha i t ex Facebook?

- Innehållet i den här guiden kräver inte särskilda förkunskaper. Vi har ansträngt oss för att göra den så lättläst som det bara går. För den oinvigde kan it-säkerhet kännas som ett ogenomträngligt komplicerat ämne. I själva verket är det inte alls särskilt svårt att få en känsla för hur allt hänger ihop. Om du klarar av att slå på en dator, ge dig ut på webben och logga in på ett Facebook-konto bör du inte ha några som helst problem att ta dig igenom den här guiden. När du läst klart är vår förhoppning att du ska kunna ge dig ut på nätet trygg i vetskapen om vilka faror som finns där ute, och hur man bäst skyddar sig från att råka illa ut. Med ett par enkla handgrepp går det att göra sig immun mot de vanligast förekommande hoten, och som i de allra flesta sammanhang räcker en skopa eftertänksamhet och sunt förnuft långt.

Ladda ner guiden som pdf-fil.

En dator per elev - ny avhandling

Bild: Håkan Fleischer

Över 200 kommuner i Sverige satsar på en dator per elev med blandade erfarenheter. Hur påverkas elevernas lärande när de får tillgång till de obegränsade möjligheterna som finns på nätet? En ny avhandling av Håkan Fleischer (Högskolan i Jönköping), En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan, gör en kritisk granskning av de senaste årens en-till-en satsningar (se även pressmeddelandet Hur påverkas lärandet när eleverna får var sin dator?).

Det finns förstås många fördelar med en dator per elev, bland annat för att skapa engagemang och större intresse för skolarbetet, men studien tar upp flera problem. Till exempel finns det en fara att en ogenomtänkt strategi kring elevernas användning av datorer kan leda till ytligt lärande:

- Eleverna slänger sig ut och arbetar med sina kunskapsuppgifter utan ordentliga utgångspunkter. De blir vilsna i mångfalden av information som de förväntas automatiskt kunna navigera inom. De blir famlande, och redovisningen handlar väldigt lätt om att bara svara på frågor, istället för att reflektera och sätta kunskapen i nya sammanhang.

Fri tillgång till nätet kan både förvirra och skapa stress, i synnerhet när det gäller kommunikation via sociala medier och många elever behöver redskap och hjälp för att kunna fokusera på sina skoluppgifter. Enligt pressmeddelandet:

Hur skall då skolan möta situationen när alla elever har var sin dator, för att inte effekterna i värsta fall skall bli negativa? Ett sätt är att utveckla ett nytt sätt att betrakta kunskap, som Håkan Fleischer kallar stretchad kunskap. Den stretchade kunskapen kännetecknas av ett hänsynstagande till att datorn och internet både är ett verktyg att använda för kunskapsbildning, men också en värld att leva i, varför skolan måste förstå och acceptera de förändrade spelregler som blir den naturliga följden. Förutsättningarna för vad som kan upptäckas och läras förändras helt enkelt, och skolan måste ta hänsyn till det.

- Frågan om en-till-en är komplicerad, men min forskning visar att om alla får var sin dator, och man förlitar sig på elevernas förmåga att hantera den för att man tror att det finns en digital generation som klarar av det per automatik, då är man farligt ute. Oavsett vilken strategi man väljer i skolan, är det viktigt att aktivt välja en och inte enbart investera i datorerna och lämna resten åt slumpen. En ”business-as-usual pedagogik” kan alltså i värsta fall göra kvaliteten på kunskaperna sämre, inte bättre, menar Håkan Fleischer.

• Ladda ner avhandlingen som pdf: En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan
• Läs Håkan Fleischers blogg.

Konferens - Nätbaserat lärande i högre utbildning

 by Adriaan Bloem

Konferensen Nätbaserat lärande i högre utbildning äger rum i Stockholm 18-19 februari. Temat är att nätbaserad undervisning skapar både nya möjligheter men ställer också nya krav på läraren, studenten och universitetet. Lärare från flera svenska lärosäten kommer att berätta om konkreta lösningar till följande frågor:

• Hur startar man ett nätbaserat utbildningsprogram?
• Hur läggs samarbetet med IKT-avdelningen upp på bästa sätt?
• Hur uppmuntrar man till studentaktivitet och interaktion på en kurs där lärare och studenter aldrig kommer att träffa varandra i verkliga livet?
• Hur guidar man studenterna så att de kommer igång med kursen på ett effektivt sätt och inte går vilse i lärplattformens labyrinter?
• Vilka resurser och metoder finns det för att ge återkoppling för examination och kursuppgifter?

Konferensen fokuserar på praktik hellre än teori och många sessioner blir interaktiva med många praktiska tips och "prova på" möjligheter. Konferensen arrangeras av Informa ABC Sweden.

Se konferensprogrammet.
Till anmälan och prisinformation
Ladda ner broschyr i PDF-format

Öppna lärresurser i Polen

Det finns många projekt och initiativ för att främja användningen av öppna lärresurser (OER) i skolor och universitet och vi kan säkert lära oss en del av våra grannländer som till exempel Polen. UNESCOs Institute for Information Technologies in Education (IITE) har tagit fram en ny rapport Open Educational Resources in Poland: Challenges and Opportunities som ger en bra överblick av de viktigaste initiativen i landet från skolan till högre utbildning.

Just nu bygger ett flertal partners en nationell portal för öppna lärresurser inom skola och gymnasium med namn epodreczniki.pl. Sajten innehåller resurser för alla ämnesområden och liknar till stor del den norska portalen NDLA. Meningen är att alla resurser ska ha Creative Commons licenser och ska vara anpassade till både datorer och mobiler.

Läs Stefan Pålssons mer detaljerad analys av rapportenl i Omvärldsbloggen (Skolverket), Digitala skolan – öppna lärresurser i Polen,

Bra presentationer i PowerPoint

En ny film av Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, Högskolan i Kristianstad, ger en kort sammanfattning av hur du planerar en bra presentation i PowerPoint. Bland annat varnar de för vanliga fallgropar som för mycket text, önödig animering, bildspel som manus och användning av flera teckensnitt på samma sida. Receptet för en effektiv presentation är att satsa på bra nyckelord, mycket luft och gärna bilder som symboliserar ditt budskap.



Se presentationen på YouTube.

Ny studie om distansstudenter

En ny norsk studie, Nettskolestudenter - motiver, mestring og ambisjoner, av Wenche M. Rønning, NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet) har undersökt distanstudenternas motivationsfaktorer, studievanor och behov av support. Studien bygger på svar från cirka 1200 distansstudenter från hela Norge och visar att de är oftast ambitiösa, trivs med nätbaserade studier och är nöjda med sina utbildningar.

- Utgangspunktet for denne undersøkelsen var et ønske om å gi en situasjonsbeskrivelse av nettskoleaktiviteten, sett med studentenes øyne. Det fokuseres på hvem som velger nettstudier, hvorfor de gjør det, hvordan de håndterer denne typen studiesituasjon, blant annet i forhold til utfordringer de kan møte, og hva de tenker å bruke sin nye kunnskap til.

Distansstudenter studerar inte bara för att få betyg och nya jobbmöjligheter. De vanligaste anledningar till att studera på distans handlar mest om personlig utveckling:

• Bli mer självständig
• Få bättre självförtroende
• Bli mer trovärdig på jobbet
• Få erkännande från familj och vänner

Distansstudenter skiljer sig markant från traditionella campusstudenter; de är äldre och mindre än 10% har studier som huvudsysselsättning. Studien undersöker hur de kombinerar arbete och familj med sina studier och tittar på faktorer som stöd från familjen och arbetsgivaren. En stor del studerar hemma men har ibland svårt att koncentrera sig men en stor andel har ingen tydlig studieplats och studerar när och var de kan. Denna grupp skulle vara intressant att undersöka mer.

Kanske den viktigaste faktorn i varför man väljer en distansutbildning är möjligheten till självständigt arbete när och var det passar. Studien visar att relativt få studenter arbetar i grupper via diskussionsforum eller sociala medier och vill helst studera på egen hand. Men bra och regelbunden kontakt med lärarna och teknisk support är oerhört viktig och man kan säga att lärarens engagemang är avgörande.

Studien har skrivits på uppdrag av Fleksibel Utdanning Norge.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Webinar om digital delaktighet

Vad betyder digital delaktighet? Kan sociala medier leda till att flera engagerar sig i demokratifrågor? Vad betyder aktiv medborgarskap?

Dessa frågor diskuteras i ett webbseminarium onsdag 4 december 14.00-15.00 Social and digital media, democracy and learning. Seminariet ordnas av NVL Distans och gästtalaren är Antti Poikola från nätverket Open Knowledge Finland. Han kommer att berätta om konkreta exempel på projekt i Finland kring digital delaktighet.

Läs mer och anmäl dig (NVL Distans).

Förstärkt verklighet

Förstärkt verklighet (augmented reality AR) betyder att när du ser omgivningen genom en mobil eller surfplatta du ser inte bara den fysiska omgivningen men även text och bildinformation om det du ser, t ex information om byggnader, restauranger, information om bussen som närmar sig mm. Idag finns det flera AR appar och tjänsterna utvecklas hela tiden.

Här ser du en ny film som visar hur världen ser ut idag genom mobilens kameralins, The Future of Augmented Reality. Vad kan vi göra med detta inom utbildning?

HEInnovate - självbedömningsverktyg för innovativa universitet

HEInnovate är ett nytt verktyg för universitet som vill bedöma sin egna innovationsklimat. Verktyget lanserades vid EU-kommissionens konferens Innovation in Higher Education i Bryssel 18 november. HEInnovate är ingen certifiering eller benchmarkingverktyg men ger universitet och högskolor möjlighet till självbedömning kring sju nyckelområden för innovation:

• Leadership and Governance
• Organisational Capacity, People and Incentives
• Entrepreneurship development in teaching and learning
• Pathways for entrepreneurs
• University – business/external relationships for knowledge exchange
• The Entrepreneurial University as an internationalised institution
• Measuring the impact of the Entrepreneurial University

Verktget är gratis att använda men kräver att man skapar ett konto. Informationen som läggs in i verktyget ägs av lärosätet själv och är inte tillgänglig för andra. Det finns flera fallstudier från bland annat danska Aalborg universitet men de är bara tillgängliga för registrerade användare. HEInnovate finansieras av EU-kommissionens DG Education and Culture och OECD LEED forum, och stöds av en panel med sex oberoende experter. 

Svenskarna och internet 2013

CC BY .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) har släppt sin årliga rapport om vår relation till internet och hur landets befolkning använder nättjänster: Svenskarna och internet 2013. 

- Rap­porten är baserad på .SE:s egen primärdatainsamling som under­söker svenskarnas användning av internet och visar hur informa­tions-­ och kommunikationsteknik används och påverkar enskilda in­divider, familjer och samhället. Totalt intervjuas 3 000 personer från 12 år och uppåt.

Årets rapport visar att cirka 40% av befolkningen inte känner sig delaktiga i den digitala utvecklingen, framför allt de äldre. 14,2% av befolkningen använder inte internet och även om siffran har sjunkit med cirka 100 000 det senaste året ser man att minskningen går allt långsammare. I en artikel om rapporten på SVT Nyheter, Äldre halkar efter – trots internetboom, säger Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet:

- Det är en bild av hur hela samhället dras i sär. Det finns en medelklass som har självförtroendet och språket att strida för sina intressen och för det krävs i dag internet. Människor som redan känner sig maktlösa är lika maktlösa på nätet som i politiken eller på sina arbetsplatser. Det är en klassfråga helt enkelt.

Användningen av surfplattor och mobiler fortsätter att öka men de flesta kurvor börjar stabilisera sig. I skolan har det skett en markant ökning i internetanvändning under de senaste 2 åren men bara 14% av barn mellan 10-15 använder internet dagligen i sitt skolarbete.

Ladda ner rapporten.

NU2014 i Umeå

NU2012 konferensmingel (Bild: L-G Hedström)

Konferensen NU2014, Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning, äger rum 8-10 oktober 2014 i Umeå. Konferensens webbplats är nu uppe med ett ramprogram och viktiga hålltider. Bland konferensens huvudtalare finns Sven-Eric Liedman (Prof. emeritus Idéhistoria, Göteborgs universitet), Christina Segerholm (Prof. Pedagogik, Mittuniversitetet) och Sanna Järvelä (Prof. Educational Sciences, University of Oulu, Finland).

Konferensens huvudteman är pedagogisk ledarskap, utbildning 2.014, lärares kompetens, den lärande organisationen, akademiska kulturer samt kvalitet och utvärdering. Bidrag kan skickas in fram till 1 mars 2014.

NU2014 arrangeras av Umeå universitet i samarbete med Mittuniversitetet, Luleå Tekniska universitet, SLU och SUHF. Umeå är förresten europeisk kulturhuvudstad 2014 så valet av staden som ort för NU2014 är väldigt lämplig.

Skolsnack - Sveriges populäraste utbildningspodcast

CC BY Some rights reserved by blogefl

Skolsnack är nu Sveriges mest populära podcast om det professionella lärandet i skolan med program som alla lyfter skolan på ett positivt sätt genom att "granska skolan ur ett lättsamt men seriöst perspektiv". Programmet har helt utan budget laddats ned totalt 40 000 gånger och lyssnarna växer lavinartat.

- En stor del av förklaringen ligger förmodligen i att folk är dödligt trötta på att medierna hela tiden snackar skit om skolan och att våra program känns fräscha i vår ton i programmen och att man faktiskt får skratta i skola emellanåt. Allt behöver inte vara "rynkapannan-perspektiv", säger programledare Fredrik Svensson på Skolsnack.

Många gäster hör numera av sig självmant till redaktionen och vill vara med i Skolsnack. Sedan starten har Skolsnack besökts av Lars Arrhenius (Friends), Mikael Damberg (s), Tomas Tobé (m), Christian Lundahl (forskare), Inger Lindberg (språkforskare), Patrik Hernwall (forskare), Gudrun Schyman (Fi), Ibrahim Baylan (s), Mikaela Valtersson (Friskolornas RF), Elza Dunkels (forskare), Tomas Hammarberg (FN), Gustav Fridolin (Mp), David Lega (Kd), Vibeke Pålhaugen (fd VD Tidningen Chef) m.fl.

- Vi har en haft en stående inbjudan till Jan Björklund i 2 år nu men han har tyvärr aldrig lyckats hitta en tom plats i sin agenda, avslutar Fredrik Svensson.

I senaste avsnittet, som är nummer 58 i ordningen, analyserar panelen "avhoppen från lärarutbildningen", "genusperspektivet på Toy´s are Us", "hur man gör för att bli en bättre lärare", "varför mindre orter som Storuman skapar bättre skola" och "hur man lär sig att bli "good enough" på 20h". I slutet delas det ut "glittriga dödskallar" till några som utmärkt sig på inte så klädsamt sätt i skoldebatten.

Lyssna på det senaste avsnittet.

Källa: Pressmeddelande på Newsdesk: Podcasten Skolsnack växer lavinartat.

Att läsa e-böcker

Bild: Specialpedagogiska skolmyndigheten

E-böcker ger nya dimensioner till läsandet som kan vara av stor betydelse för många som kanske har svårt för ren text. Att få texten uppläst, kunna förstora texten, slå upp svåra ord, klicka för att få mer information och även ha tillgång till flera bilder, filmer eller ljud kan hjälpa barn och vuxna med lässvårigheter. Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram en gratis skrift, Läsa e-böcker, som beskriver hur e-böcker kan användas i utbildning.

Enligt ett pressmeddelande på Newsdesk: 

Möjligheten att läsa en bok både med ögon och öron, i datorn, på telefonen eller på pekplattan
innebär ett helt nytt perspektiv på både böcker och läsande. Den digitala tekniken har öppnat för att infoga ljudillustrationer, musik, filmsekvenser och interaktivitet i texten.

Vi är alla olika och har olika sätt att lära. Många tycker att det går bra att läsa den tryckta texten i läroboken, medan andra vill få den uppläst. Att samtidigt kunna både se och höra texten kan fungera för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Då kan de lägga kraften på själva inlärningen istället för på avkodningen av text.

Skriften ger grundläggande information om e-böcker, till exempel var pedagogen hittar dem och olika varianter av e-böcker. Den ger också råd om hur pedagogen kan använda e-böcker i undervisningen och vad som kan vara med i skolans strategi för e-böcker.

Här kan du ladda ner skriften "Läsa e-böcker".

E-post - organisationens mörka materia

Enligt studier ägnar vi 28% av vår arbetstid åt att läsa och svara på e-post. Mycket värdefull kommunikation sker via e-post men allt ligger inlåst på varje medarbetarens epostkonto. Många diskussioner eller information kunde vara intressant för många inom organisationen och ett alternativ är att använda sociala medier i stället för e-post.

En ny bok från Media Evolution, Mervetande – kunskapsdelning och sociala medier i organisationer,  innehåller exempel på hur organisationer kan arbeta smartare med hjälp av interna sociala medier i stället för mer inlåsta verktyg. Det handlar om att synliggöra den tysta kunskapen och bokens redaktör Lennart Helmbold reflekterar om detta i en bloggpost, E-post: en mörk materia:

- Ett internt socialt nätverk fångar den samlade kunskapen och gör den tillgänglig för alla. Företagets strukturkapital blir sökbart för alla. Både innovationskompetensen och produktiviteten i organisationen ökar markant.

Boken är gratis att ladda ner som pdf-fil och innehåller exempel på bra användninga av sociala medier från såväl företag som IKEA och Volvo. som offentliga organisationer so kommuner och landsting.

Ladda ner boken Mervetande – kunskapsdelning och sociala medier i organisationer

Nytt forum ska öka användningen av IT i skolan

 by Webbstjärnan.se

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) samlar myndigheter och organisationer i ett forum som ska driva frågan om ökad användning av IT i skolan enligt ett pressmeddelande från SKL. Nationellt forum för digitaliseringen av skolan är en strategisk grupp av beslutsfattare från en lång rad myndigheter som ska ta helhetsgrepp på IT och skolan. Enligt Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning:

- Digitala verktyg kan stödja elevers lärande. Men alla skolor har inte kommit lika långt. Det vill vi ändra på genom ett brett samarbete i Nationellt forum för digitaliseringen av skolan.

Gruppen ska ta fram en plan för att se till att lärare får nödvändig kompetensutveckling och att pedagogiken ligger i fokus. De betonar vikten av att det finns nationella initiativ som stödjer de lokala och att inga skolor lämnas utanför.

Som underlag till denna satsning togs fram en rapport av Jan Hylén, Lägesrapport om IT i skolan. Rapporten beskriver nuläget och beskriver utmaningarna som skolan står inför.

Nytt nummer av Synkron

Ett nytt nummer av norska FUN:s (Fleksibel Utdanning Norge) tidskrift Synkron är ute nu. I detta nummer finns bland annat:

• San Francisco: grundaren av UniversityNow, Gene Wade vill skapa ett universitet där alla genomför sina studier.
• MOOC-konsortiet Coursera berättar om sina planer.
• Digital examination och bedömning - exempel från Diakonhjemmet Høgskole och Universitetet i Stavanger.
• Høgskolen i Molde lägger ut sina föreläsningar på YouTube med bra resultat.
• Resultat från en nationell undersökning av nätstudenter 2013.

Läs Synkron.

Få har riktig digital kompetens menar norsk professor

 by justgrimes

Att ha digital kompetens betyder mycket mer än att bara veta hur man använder teknik, det betyder att du kan utnyttja tekniken för att skapa nytt. Det menar professor Kai Olsen, Högskolen i Molde, som har just skrivit en bok med titeln How Information Technology Is Conquering the World: Workplace, Private Life, and Society.

En artikel i Forskning.no, Nesten ingen har digital kompetanse, intervjuar Kai Olsen om sin syn på användningen av IT i samhället. Vi pratar mycket om digital kompetens men Olsen menar att riktig digital kompetens innebär färdigheter som få behärskar. De flesta kan skriva dokument och använda t ex Facebook men digital kompetens är så mycket mer; konsten att skapa nytt och tänka om. Han menar att vi använder helst IT för att fortsätta arbeta på traditionella sätt i stället för att hitta nya tillämpningar och innovativa lösningar

- I dag bruker vi IT på en altfor konservativ måte. Det holder ikke å gjøre de samme oppgavene med et nytt verktøy, vi må finne smartere måter å gjøre de på.

Han inser att förändring tar tid och att det alltid finns motstånd mot nya tekniker, som under den industriella revolutionen på 1800-talet. Vi har inte sett effekten av IT-revolutionen än.

Verktygslåda för IKT-pedagoger och lärare

 by StarWatcher307

Danmarks Tekniske Universitet (DTU) har en mycket omfattande sajt med praktiska filmer, råd och information om verktyg som kan användas inom utbildning: E-learning Toolbox. I verktygslådan hittar du guider, recensioner och filmer om ett stort antal verktyg, plattformar och prylar som används inom utbildning idag. Du kan prenumerera på de senaste videopodcasts via iTunes och det finns en lista över aktuella projekt de arbetar med samt artiklar om trender och utveckling. Varje verktyg recenseras och du får en bra bild över dess prisklass, lämplighet, fördelar och nackdelar.

Se ävenLearningLab DTUs YouTubekanal.

Ännu en MOOC-modell

University of Oklahoma lanserar nu ännu en variant på öppna utbildningar via plattformen Janux enligt en artikel på Checkpoint e-learning, University of Oklahoma Opens Its Doors to the World. Just nu erbjuder de 6 öppna kurser, grundläggande kurser inom områden som juridik, kemi och filosofi, men till våren kommer ett utökat utbud. Kurserna fungerar på två nivåer: som gratis öppna MOOCs för alla utan poäng eller som poänggivande kurser för registrerade betalande studenter vid University of Oklahoma. Plattformen Janux har inbyggda funktioner för studenter att diskutera och samarbeta, till exempel kollaborativt skrivande och interaktiva anteckningar.

- Janux allows students to connect, collaborate, and discuss the courses in which they are enrolled - all online. Courses on Janux feature short, high-quality video lectures to help students master difficult concepts and online quizzes allow them to test their progress. Interactive whiteboards allow students to communicate and understand concepts in a more visual and convenient way. Janux goes beyond other platforms by allowing students to share notes, form groups, chat live, and interact with other students and professors throughout the entirety of the course.

Intressant nog så nämns inte förkortningen MOOC även om det handlar om en variant av den form. Kanske börjar vi tröttna på begreppet ;-)

Kollaborativt skrivande med Microsoft Office

  by Opedagogen

Nu erbjuder Microsoft möjlighet att dela och samarbeta via Word-dokument, PowerPoint-presentationer och Excelblad, ungefär som man redan gör i Google Drive. Office365 är en molntjänst som ger dig nätbaserade versioner av Officepaketet. Du kan arbeta på olika datorer och alltid komma åt dina dokument. Nu kan flera personer samarbeta kring samma dokument och ser varandras bidrag i realtid. Du kan också arbeta utan tillgång till nätet och så fort du kommer åt nätet igen synkroniseras dina dokument.

Lösningen fungerar nästan precis som Google Drive men skillnaden är att du får hela funktionaliteten som finns i Officepaketet i stället för Googles förenklade ordbehandlings-, kalkyl- och presentationsprogram. Office 365 kostar 90 kr per månad medan Google Drive är gratis men det finns förstås fördelar och nackdelar med bägge modeller och de passar olika behov.

Läs mer hos Engadget: Microsoft Office Web Apps get real-time co-editing, similar to Google Drive.

Norska erfarenheter om kvalitet i e-lärande

CC BY-SA Norgesuniversitet

Norgesuniversitet har just publicerat en artikelsamling med namn Ulike forståelser av kvalitet i norsk, fleksibel høyere utdanning - eksempler fra teknologi og læring på og utenfor campus. Publikationen är resultatet av arbetet i en expertgrupp om kvalitet inom e-lärande 2011-2013. Här finns det 23 artiklar från ledande experter, lärare och ledare från landets lärosäten och myndigheter. Ladda ner artikelsamlingen som pdf-fil.

Dessutom har expertgruppen skrivit en bok om ämnet, Kvalitet i fleksibel høyere utdanning – nordiske perspektiver som kan också laddas ner som pdf-fil.
Författarna beskriver kvalitet på 3 nivåer:

• Makroperspektiv: Hvordan kan kvalitet defineres og operasjonaliseres hos beslutningstakere, departement og administratorer
• Mesoperspektiv: Ledelsens tilrettelegging og føringer for bruk av IKT i utdanninger internt i organisasjoner. 
• Mikroperspektiv: Her står undervisningen i fokus, kvalitet i vurdering og læring. 

Boken menar att alla tre nivåer är nödvändiga för att höja utbildningskvalitet.

IT i skolan utmanar mönster och traditioner - ny avhandling

 by Webbstjärnan.se

En ny studie av Anneli Hansson, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet, har undersökt förändringsprocessen när en skola satsar på IT och lärande och hur ledningsperspektivet skiljer sig från lärarnas. Avhandlingen heter Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter?

- Skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten. Skolledningen ser främst till organisatoriska och materiella förutsättningar medan lärare utgår från behov kopplade till undervisning och elevernas lärande. De skilda motiven bidrar till att utrymmet för skolutveckling minskar.

Fokus stannar oftast på den enskilda lärarens kompetensutveckling och det finns sällan utrymme för mer gränsöverskridande diskussioner och samarbete som kan lyfta satsningen till en mer strategisk nivå. Om man ska utveckla hela skolan behövs tid för dessa övergripande pedagogiska diskussioner.

- När lärares undervisningsrelaterade behov blir utgångspunkt för ett gemensamt utforskande så ökar sannolikt möjligheterna för lärare att upptäcka teknikens potentiella pedagogiska mervärde. Kombinationen av ämnes- och undervisnings­orientering och en kollegial diskussion, mellan kritiska ”professionella vänner”, har potential att bidra till utveckling och till ett expansivt lärande för hela verksamheten, säger Anneli Hansson.

Läs pressmeddelandet från Mittuniversitetet, Mönster och traditioner utmanas när IT verksamhetsintegreras i skolan.

Läs avhandlingen.

Digital Public Library of America

Digital Public Library of America är ett gigantiskt projekt med målet att tillgängliggöra de samlade resurserna av landets bibliotek och muséer för hela världen. Samlingar från både folkbibliotek och stora forskningsbibliotek som Smithsonian och Harvard skannas in, katalogiseras och taggas. Här finns det över 5 miljoner filmer, bilder, ljudinspelningar, böcker, broschyrer, tidskrifter och mycket mer och samlingen utökas varje dag. Mindre bibliotek och muséer som inte har egna resurser att digitalisera sitt material får hjälp av specialister från DPLA som åker ut och hämtar materialet.

DPLA är inte bara en portal eller sökverktyg. Eftersom gränssnittet (s. k. API) är öppet kan vem som helst bygga nya applikationer som använder materialet i databasen för att skapa nya tjänster. Det finns redan ett antal appar som har skapats - se App Library.
En förebild för Sverige?

Fler nätbaserade yrkesutbildningar behövs

 by churl

Trots att Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder drar vi ner antalet distansutbildningar, även när efterfrågan ökar år för år. En debattartikel av Martin Wallström i Computer Sweden, "Starta fler yrkesutbildningar på nätet" föreslår en storsatsning på distansutbildning, i synnerhet inom yrkesutbildning, av flera skäl:

• Studenterna får ökad valfrihet
• Låt studenterna studera i sina hemkommuner
• Större möjligheter att kombinera arbete och studier
• Minska trycket på studentbostäder i högskolestäder
• Sverige utvecklas i linje med andra länder när det gäller distansutbildning

- Självklart ska det finnas kvar utbildningar på plats, men det måste till fler alternativ. Det gynnar hela Sverige, då vi kommer ikapp många andra länder, exempelvis USA och Storbritannien, där man redan i dag satsar stort på distansutbildningar. Det som krävs är centrala visioner som omsätts i praktisk handling, där makthavarna går ihop och bestämmer sig för att tillsammans ta tag i frågan. Det som krävs är visioner, från Jan Björklund och andra ansvariga politiker och nedåt. Och det krävs medel för att rikta kraften mot att göra fler yrkesutbildningar på nätet till verklighet.

Dags för ett svenskt nätuniversitet?

 by presta

Den globala utvecklingen med öppna nätkurser (MOOCs) och den kraftigt ökande efterfrågan på högre utbildning i världen utmanar det svenska utbildningssystemet, menar en debattartikel i DN av Emil Källström (C), Fredrik Lagergren, KTH och Per Ödling, Lunds universitet, ”Starta University of Sweden – ett svenskt nätuniversitet”

De föreslår etableringen av ett nytt lärosätet, University of Sweden, som kan erbjuda nätutbildningar i samarbete med befintliga lärosäten inte bara till studenter i hela landet men även internationellt.

- University of Sweden vore inte bara en tillgång för kunskapstörstiga utanför landet. Det ger även svenska studenter tillgång till de bästa kurserna landet förmår prestera med de bästa lärarna. Det blir möjligt att få en utbildning och examen utan att behöva flytta från hemorten till universitetsstäderna. En av drivkrafterna för flytt från landsbygd till stad skulle därmed minska. University of Sweden skulle också vara ett kraftfullt verktyg för samverkan mellan befintliga lärosäten. Ett nätuniversitet ger en möjlighet att effektivt utnyttja varandras material och därmed både bättre använda resurser och en kvalitetshöjning.

Projektet skulle finansieras inom ramen för dagens budgetar för bistånd och högre utbildning och kan bli ett effektivt sätt att marknadsföra Sverige internationellt genom att ge utländska studenter möjligheten till svenska examen utan att behöva behöva flytta och ta på sig dyra studielån mm.

- Utvecklingen mot en i allt högre grad internetbaserad och global högre utbildning kommer att fortsätta oavsett om Sverige tar täten eller inte. Ett antal svenska lärosäten är redan i dag långt framme när det gäller distansundervisning. Ett nytt, svenskt initiativ på området vore ett naturligt och spännande nästa steg.

OER university utmanar MOOC-vågen

OER University lanserades 1 november som ett partnerskap av 37 universitet och organisationer från hela världen under ledningen av UNESCO och Commonwealth of Learning som erbjuder gratis, öppna kurser och program som kan leda till poäng och examen. OERu är inte en MOOC-lösning och många tror att denna lösning är mer attraktiv och trovärdig än de senaste årens MOOC-satsningar.

Principen med OERu är att alla deltagande universitet bidrar med öppna kurser som alla bygger på öppna lärresurser (OER), i stark kontrast till de flesta MOOCs som har upphovsrättsskyddade resurser. All kursmaterial finns på nätet och är tillgängligt för alla. Studenter kan läsa dessa kurser och får intyg efter att ha tagit sig genom kursen (precis som MOOCs). Men sedan kan man lämna in sitt arbete för validering av ett av medlemsuniversiteten (mot avgift) och få högskolepoäng om arbetet uppfyller kraven på lärandemål. Målet är att erbjuda alternativa vägar till akademiska examen utan att formellt studera vid ett universitet.

Enligt Wayne Mackintosh, direktör av OER Foundation, i en artikel från University World News:

- The OERu makes affordable education accessible to everyone. All you need is an internet connection and you can study independently from home, with access to world-class courses from recognised institutions around the globe. We are first and foremost a philanthropic collaboration. What we want to do is to widen educational opportunity through the agendas of social inclusion or the missions of community service of our individual partners, and that is central to what we are doing.

Läs mer

• Artikel i brittiska Times Higher Education, MOOC rival OERu puts accreditation on menu,
• Artikel i University Word News: Open Educational Resource university is launched.
• Se även artikeln The launch of OERu: Towards free learning opportunities for all students worldwide.

Kvalitetssäkrade appar för skolan

Appar för mobiler och surfplattor används redan i många skolor och förskolor men utbudet är så stort att det blir väldigt stressigt för läraren att hitta rätt. Dessutom tar det mycket tid att räkna ut hur appen passar in i läroplanen och om den verkligen är så bra som beskrivningen lovar.

Bild: Kunskapsplattan (med tillstånd)

En ny tjänst, Kunskapsplattan, gör valet enklare enligt ett pressmeddelande på MyNewsdesk, Unik webbtjänst för appar sparar lärares tid. Kunskapsplattan presenterar kvalitetssäkrade appar som är lämpliga för svenska skolor och förskolor. En grupp erfarna lärare granskar apparna, taggar och sorterar dem efter nivå, ämnesområde och åldersgrupp. Dessutom finns det en checklista som kopplar apparna till läroplanen och tjänsten kan även plocka ihop ett paket appar för just din klass.

Enligt Kunskapsplattans grundare Annika Persson:

- Vi tar fram app-paket utifrån olika behov. Det kan vara allt från app-paket för matte åk 2, tema rymden till paket med appar som är till hjälp vid läs- och skrivsvårigheter. Dessa paket gör att lärarna slipper leta, testa och välja själva - de får ett färdigt startpaket att börja med, ett ”recept”, om man så vill! Efterhand som läraren blir varm i kläderna så kan han/hon anpassa app-paketen efter behov.

Plugga bättre

 by Webbstjänan.se

UR producerade tidigare i år en inspirerande filmserie om studieteknik för skolelever, Plugga bättre. Den kan användas som utgångspunkt för klassrumsdiskussion eller som självstudiematerial.

- En grupp sjätteklassare i en av Stockholms skolor ställs inför en rad utmaningar och erbjuds studiesmarta sätt att klara dem på. Det visas upp nya och annorlunda sätt att klara skolan, vilket ökar lusten och motivationen hos eleverna. Allt för att kunna plugga mer effektivt och lära sig så mycket som möjligt.

Serien består av 8 program på cirka 30 minuter var:

• Det stora provet
• Glosor
• Minnesteknik
• Hjärnan
• Anteckningsteknik
• Koncentration
• Lästeknik
• Mindmap

Wikimini - Wikipedia för barn

Wikimini är en öppen encyklopedi som barn skriver tillsammans, med stöd från lärare och andra vuxna. Den har samma grundprinciper som Wikipedia men med enklare redigering och förhoppningen är att elever i alla skolor ska bygga en egen uppslagsverk med information på deras nivå. Lärarens roll är att ge stöd och råd men vuxna ska helst inte bidra till själva innehållet.

Den svenska Wikimini har just kommit igång men hämtar inspiration från den franska versionen som har funnits sedan 2008 och har nu över 12 000 artiklar. Målgruppen är barn mellan 8 och 15 år och Wikimini drivs som ett helt oberoende och icke-vinstdrivande projekt.

- Wikimini vill vara en pedagogiskt verktyg, lättsamt och behagligt att använda, som tillåter barn och ungdomar att involvera sig i ett konkret och enastående projekt som värdesätter dem.
Under tiden som barnet eller tonåringen redigerar artiklar av "vetenskaplig" natur, inom ämnen som intressera dem, stimuleras även deras skrivprocess. De blir tvungna att söka information, att sammanfatta essentiella idéer och att omformulera dessa till en strukturerad och redigerad artikeltext. Det gör att de kommer att kontrollera sin källor och att de kommer behöva att vara källkritiska, precis som de är när de läser andra Wikiminauters bidrag.

MOOCs i Europa

De flesta reportage om MOOCs ger intrycket att de finns bara i USA men de finns över hela världen, inte minst i Europa. Den här kartan kommer från EU Kommissionens Open Education Europa och visar land för land antalet MOOCs idag.

Sverige är fortfarande en vit fläck på kartan men mycket hänger på hur man räknar. Just nu pågår kursen Flexible, Distance and Online Learning, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Salford University i England medan Karlstads Universitetet samarbetar med Skolverket och norska Høgskolen i Lillehammer kring flera öppna kurser för skollärare under rubriken Lifelong Learning Web. Dessutom startar nu kursen Det digitala skollyftet som drivs av nätverket Skollyftet.
Men dessa har inte marknadsförts som just MOOCs så kartan stämmer nog ganska bra.



Find more education infographics on e-Learning Infographics