- Möter man då förväntan att du ska leverera goda resultat så möter man samtidigt förväntningarna att du ska följa ett regelverk till punkt och pricka. De här två förväntningarna krockar tyvärr. Lärare och elever säger de att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket.
När varje godkända elev ger avkastning till skolan så finns det alltid risken att man bedömer lite för snällt eller hjälpa så många som möjligt att klara sina prov.
- Elevbetyg på godkända nivåer är hårdvaluta på en starkt ekonomiserad utbildningsmarknad. Underkända gymnasiebetyg försvårar ungdomars inträde på arbetsmarknaden, lärarens position i lönetilldelningar och skolans attraktionskraft på en konkurrensutsatt skolmarknad.
En skola som har för många underkända elever bedöms som dålig och ineffektiv och så länge vi har ett sådant system så finns det risk att man gör vad man kan för att leverera rätt resultat, även om man inte alltid följer regelverket. Många känner att de kanske gör fel men ingen vet var gränserna går. Lars kallar detta för elefanten i rummet och menar att problemet måste diskuteras i alla skolor. Men han ser inga enkla lösningar så länge skolsystemet ser ut som den gör.
- Att prata om det är kanske det enda sättet att komma ifrån detta. På det strukturella hållet så skulle det vara att minska incitamenten, det vill säga ta bort den här möjligheten för skolor att konkurrera med höga betyg. Men hur det skulle gå till har jag inte en susning om. Jag tror att skolsystemet är så pass ekonomiserat att den som ifrågasätter det kommer att framställas som någon med en märklig åsikt.
Läs Lars Fonsecas doktorsavhandling, Det godkända fusket: Normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker (Linnéuniversitetet 2014).
Här berättar Lars mer om artikeln och sin forskning (cirka 2 minuter).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar