fredag 26 februari 2021

Nordisk mini-konferens om nätbaserad och blandad undervisning

Photo by Kampus Production from Pexels

NVL
(Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) arrangerar en kort digital konferens 17 mars (10:00-13:00), Online and Blended learning for professionals/adult learners, om nätbaserad och blandad undervisning främst för lärare inom vuxenutbildning men även inom andra utbildningsområden. Gästtalarna är två väldigt kända namn inom pedagogik, professor Diana Laurillard (University College London) och professor Gilly Salmon (Education Alchemists Ltd). Konferensen är avgiftsfri och går i Zoom.
Covid 19 has been a challenging condition for all professionals within adult learning and competence development during 2020. Many new pedagogical and didactical questions very suddenly became present in daily work. For many it has been a vertical learning curve. Still there is a need for deeper knowledge and insight into the meaning, the opportunities and limitations of online education and collaboration for adult learning and adult learners.
Mer information och anmälan.

torsdag 25 februari 2021

Promisepriset - uppsatstävling om kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier

Photo by Soundtrap on Unsplash

Promisepriset
är en årlig tävling för uppsatser eller examensarbete som berör kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. Bakom priset ligger Branschföreningen Promise och vinnaren får
10 000 kronor. Tävlingen är öppen för studenter som under det senaste läsåret har presterat ett examensarbete eller en uppsats av hög kvalitet, med anknytning till kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. Sista anmälningsdatum är 30 juni.

Alla slags examensarbeten och uppsatser kan nomineras. Kravet är att arbetet behandlar kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier ur något perspektiv, samt att arbetet vid anmälningstillfället är examinerat med godkänd som lägsta resultat vid svenskt universitet, högskola eller YH-utbildning. Examensarbeten kan anmälas av lärare/handledare/examinator eller av de studerande själva. För att arbetet ska anses vara nominerat till pristävlingen, krävs en kort motivering till nomineringen utfärdat av handledare eller examinator. Dessutom ska ett exemplar av uppsatsen skickas in. Anmälan till Promisepriset 2021 skickas till Branschansvarig i Promise per e-post. Bifoga examensarbetet/uppsatsen som Pdf, tillsammans med motiveringen till nomineringen. 
Mer information.

onsdag 24 februari 2021

DeltaChat - chatt utan övervakning

Bild: DeltaChat

Kommersiella chatt-/meddelandetjänster som Whatsapp och Messenger är väldigt effektiva och användarvänliga men allt du gör sparas av kommersiella aktörer som kan i sin tur sälja dina uppgifteri för reklam mm. Det finns nu ett växande intresse för okommersiella open source alternativ som inte spårar dig och en sådan heter DeltaChat.

DeltaChat använder inte ditt mobilnummer och bygger i ställer på e-post. Tjänsten har inga egna servrar och använder i stället e-postservrar världen över. Du kan starta chattsessioner med alla som har en e-postadress och dina kontakter behöver inte ladda ner en app eller skapa ett konto för att kommunicera. Du kan skapa grupper och dela text, bilder, emojis, ljudfiler och video. Du börjar själv med att ladda ner DeltaChat till din dator eller mobil (versioner för många plattformar finns - även Linux).  

tisdag 23 februari 2021

Öppna kurser om digital undervisning

Digitally Competent Educators är namnet på ett kort utbildningsprogram för lärare som vill bli bättre på att använda digitala plattformar och verktyg i sin undervisning. Programmet har utvecklats i ett samarbete mellan University of Jyväskylä (Finland), FernUniversität in Hagen (Tyskland), Universidade Aberta (Portugal) och Anadolu University (Turkiet). Du kan starta kurserna när du vill och varje kurs omfattar 135 timmars studier. Varje kurs ger 5 poäng (ECTS) och går i Moodle. Varje kurs kostar €75 och administreras av det finska öppna universitetet (ett samarbete mellan de flesta lärosäten i Finland).

Kurserna är öppna för alla och ingår i European Short Learning Programme (E-SLP). Här ser du en kort introduktionsfilm till kursen Teaching and learning with digital resources.

fredag 19 februari 2021

Studio för distansundervisning - exempel från Chalmers

Photo by Donald Tong from Pexels

Fysiklärare vid Chalmers har byggt en egen distansstudio med inspiration från e-sportbranschen för att skapa en känsla av närhet på distans, enligt ett nyhetsreportage av SVT VästChalmers tar hjälp av e-sport – spetsar till föreläsningarna (se gärna filmreportaget på sajten). De har byggt studion i ett klassrum med fyra kameror, tre skärmar, greenscreen och högkvalitativa mikrofoner och därmed får man en känsla av att alla är med i rummet och kan kommunicera enkelt och effektivt.

Enligt lärarna har arbetsbelastningen minskat, dessutom känner sig studenterna mer motiverade till att delta i föreläsningen. Dessutom har kommunikationen mellan elever och lärare blivit bättre via en chattfunktion.

Det finns säkert liknande lösningar runt om i landet men det är alltid intressant att se hur andra har gjort.

torsdag 18 februari 2021

YH-utbildning med hybridundervisning

Hybridundervisning, att kombinera klassrum och distans, kommer alltmer i fokus men ställer höga krav på utrustning och teknik för att hitta en smidig lösning där alla känner sig delaktiga i undervsiningen. Företagsekonomiska Institutet (FEI) satsar på hybridundervisning med konceptet FEIFLEX och erbjuder nu yrkeshögskoleutbildningar (YH) både på plats i Stockholm och i flera kommuner, främst i norr, där studenterna får välja varifrån de studerar: i klassrummet, kommunal lärcentrum, hemma eller på resande fot.

Enligt ett pressmeddelande från FEI:

– Konceptet är bra för alla parter. Upptagningen av elever till utbildningens totalt 35 platser görs alltså från sju mindre orter och vi kan då fylla en YH-utbildning samtidigt som lokala kompetensbehov tillgodoses. Deltagarna behöver inte flytta och får samtidigt ut samma mervärden som en platsbunden utbildning ger såsom social samvaro, högre studiemotivation och mer kompetens, säger Andreas Degerfeldt, verksamhetschef YH på FEI.

Själva hybridmodellen används sedan tidigare i Västervik, där FEI erbjuder både YH-utbildning och kurser i samarbete med Campus Västervik. I Norrland är hybridmodellen ny och bygger på samarbetet mellan FEI och sex kommunala lärcentrum via Akademi Norr.

– I Norrlands inlandskommuner har vi enorma behov av mer kompetens, men en liten kommun kan inte själv arrangera en utbildning för kanske 30 personer som en YH-utbildning kan behöva ha. Kommunen behöver kanske totalt fem personer och kan först nu, med hjälp av FEI:s metod och tillsammans med andra kommuner, erbjuda nödvändig utbildning på hemorten. Den här modellen är ett utmärkt sätt att ge våra företag vad de behöver för att kunna utvecklas positivt, säger Martin Bergvall, verksamhetschef på Akademi Norr.

onsdag 17 februari 2021

Rättssäker examination - men vad examinerar vi egentligen?

En intressant bloggpost av Ola Leifler (Linköpings universitet), Om att examinera rättssäkert, väcker frågor om varför vi fortfarande examinerar genom traditionella salstentamen trots att kursen baseras på kollaborativt lärande och praktiska övningar i realistiska situationer. Han menar att det finns ibland bara en svag koppling mellan själva kursarbetet och tentamen.

Det är onekligen så att vi ofta hemfaller åt traditionella sätt att examinera studenter även när vi infört lärandemoment som kan kännas innovativa. Varför blir det så? Varför är det så svårt att applicera mer autentiska examinationsformer när vi gör om kurser till att inkludera mer engagerande moment för våra studenter? Varför känner vi att vi behöver rapporten eller tentan i slutet av genomförd kurs? Varför kan inte resultaten studenterna presterat tala för sig själva? Varför tror vi att det är mer rättssäkert att examinera på ett sätt som inte direkt motsvarar det studenterna i praktiken ägnat kurserna åt?
Borde vi inte kunna bedöma studenterna på det de utför under kursen, det de faktiskt ska lära sig? Han menar att den skriftliga tentamen speglar inte kursens mål och bygger på bristande förtroende för studenten. Han vill komma bort från en diskussion om rättssäkerhet och grunda bedömningen på en dialog mellan studenten och läraren om kursens måluppfyllelse. 
Studenterna måste få meningsfulla sätt att styra både vad och hur de lär sig inom kursens ramar, så att de känner att de faktiskt tycker att det är meningsfullt att lägga tid själv på att styra sitt lärande. Examinationen ska handla om exakt det de gjort i kursen och inte kräva att de försöker lista ut vad examinatorn egentligen tänker.

tisdag 16 februari 2021

Elevperspektiv på distansundervisning - ny rapport

Bild: Ifous
Forskningsinstitutet Ifous har publicerat en rapport om gymnasieelevernas erfarenheter av distansundervisning under det senaste året, Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv. Rapporten, som har skrivits av Anna Åkerfeldt (Stockholms universitet) och Karin Hermansson (FoU-ansvarig hos Ifous) redovisar enkätsvar från cirka 2300 elever om hur de uppfattar lärarens närvaro och stöd, samarbete och sociala kontakter med kamrater samt inställning till distansundervisning i stort. De flesta har varit nöjda med undervisningen men saknar skolans rutiner och kontakt med kamrater. 

Resultaten visar att de flesta elever uppfattar sina lärare som närvarande och uppmuntrande, men att de är det i lägre utsträckning när de studerar på distans än i den vanliga skolsituationen. Många menar att det är svårare att få kontakt med och hjälp av sin lärare när de studerar på distans än i det fysiska klassrummet, vilket gör att de fastnar och tappar fokus. Det kan i sin tur vara ett skäl till att en del av eleverna upplever att de inte får lika mycket gjort som de annars får.

Tjejerna kände sig mer ensamma än killarna och många kände att samarbete via nätet fungerade sämre än på plats i skolan. Många vill gärna se en blandning av när- och distansundervisning i framtiden och större flexibilitet. Rapporten visar en komplex bild och väcker frågor kring hur man kan arbeta vidare med frågor kring motivation, samarbete, socialt sammanhang och lärarnärvaro.

Referens
Åkerfeldt, A. & Hermansson, K. (2021) Ifous fokuserar: Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv. Ifous rapportserie 2021:1 Stockholm.

måndag 15 februari 2021

Ökad digitalisering och offentliga handlingar

Photo by Damian Zaleski on Unsplash

I pandemins spår har digital kommunikation inom svensk högre utbildning ökat explosionsartat och lärare, administratörer och forskare lämnar allt flera elektroniska spår efter sig. Men vilka sorters kommunikation är offentliga handlingar och hur sparas dem? Detta diskuteras i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Teams och Zoom ökar allmänhetens inblick. I artikeln intervjuas Per Hagström, jurist och journalist på Polistidningen, som har startat sajten Allmänhandling.se och han menar att mycket kommunikation via t ex Zoom är offentliga handlingar.

Är det fråga om kommunikation med någon utanför lärosätet som rör yrkesutövningen blir de elektroniska spåren automatiskt allmänna handlingar, och därmed oftast möjliga för en utomstående att ta del av efter begäran till lärosätet. Det gäller till exempel kommunikation med studenter.
Observera att även inspelade föreläsningar är allmänna handlingar. Också inlägg på sociala medier som anställda vid en myndighet skriver i sin yrkesroll är allmän handling som vid begäran ska lämnas ut till allmänheten.
Interna dokument och kommunikation som är kopplade till ett ärende och som har betydelse för ett beslut, blir allmänna när ärendet är avslutat.
Informell chatt mellan kollegor räknas inte men metadata om kommunikationen kommer att lagras och kan bli offentliga handlingar. Problemet för lärosätena är att vi kommnicerar via så många olika plattformar och verktyg och det blir nästan omöjligt att hitta informationen om en utomstående vill granska en process..
Men digitaliseringen medför en fragmentisering i alla olika tekniska system, vilket gör att myndigheterna troligen missar att diarieföra saker. Vissa typer av uppgifter finns inte i det centrala allmänna diariet utan i ett annat verksamhetssystem. Om man som utomstående kommer till universitetet och vill ta del av hur ett beslut har fattats kanske man inte ens vet att det systemet finns.

fredag 12 februari 2021

Det gränslösa universitetet - en vision för 2030

Bild: EUA
I en mycket osäker och föränderlig värld behöver vi inom högre utbildning hitta en gemensam vision om vår roll i samhället och om vilka värderingar vi ska stå för. EUA (European Universities Association) har tagit fram ett visionsdokument, Universities without walls – A vision for 2030, genom konsultation med experter och rektorer bland medlemsuniversiteten. 

Dokumentet beskriver de största utmaningarna, universitetens mission kring utbildning, forskning, innovation och kultur, framgångsfaktorer samt prioriterade satsningar.

EUA’s vision will support the development of the European Education Area and the European Research Area and provide useful guidance as universities refresh their institutional strategies in the context of European higher education in a rapidly changing world.

In particular, it focuses on sustainability, the importance of openness, the role of university missions and how to turn this vision into a reality.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

torsdag 11 februari 2021

Handbok om att välja digitala lärresurser

Swedish Edtest, Sveriges nationella testbädd för edtech, i samarbete med Högskolan i Halmstad och Region Halland har tagit fram en handbok om hur man väljer och värderar digitala lärresurser, enligt en nyhetsartikel från Swedish EdtestEdtechbolag i samarbete med förskollärar-utbildning vässar lärarstudenters digitala kompetens. Handboken utgår ifrån studenternas erfarenheter från Högskolan i Halmstads förskollärarprogram där studenternas fick välja och testa digitala lärresurser i sin praktikperiond (VFU). Totalt 80 förskollärarstudenter, övningsförskolor och två edtechbolag deltog i studien under hösten 2020.

Handboken utgår från den vetenskapligt baserade testmetoden som tas fram inom ramen för Swedish Edtest. Enligt projektledare, Hanna Elving:
För att fler ska kunna jobba med tester som en del av utbildningen, har vi gjort en handbok som alla kan ta del av. Den ska fungera både som en uppmuntran och som en inspiration till andra lärosäten som vill öka sina lärarstudenters möjligheter att som pedagoger påverka vilken teknik som används i undervisningen.

Här ser du lite bakgrund om handboken med Marie-Helene Zimmerman Nilsson, docent i pedagogik vid Högskolan i Halmstad.

onsdag 10 februari 2021

Konferens — Forskning om högre utbildning

Örebro universitet, i samarbete med tidskriften Högre utbildning, anordnar en digital konferens, Forskning om högre utbildning, 19–20 maj. Huvudtalarna är Tone Dyrdal Solbrekkee (Universitetet i Oslo), Academic development in the tension between responsibility and accountability, och Sharon Rider (Uppsala universitet), Det Bismarckska universitetet? Om opartiskhet som intresse i den högre utbildningen. Dessutom finns det många intressanta seminarier.

Anmälan är nu öppen och konferensavgiften är 500 kr.

tisdag 9 februari 2021

En värld av MOOCs

Photo by Pixabay from Pexels

Vid årsskiftet hade över 180 miljoner personer registrerat sig för minst en MOOC (Massive Open Online Course) och nästan en tredjedel av dessa hade gjort det under 2020. Class Central har uppdaterat sin lista över världens MOOC-plattformar, Massive List of MOOC Providers Around The World, och där hittar du 35 stycken med cirka 900 universitet från hela världen: USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Ryssland, Ukraina, Mexiko, Jordanien, Israel, Indien, Kina, Thailand, Japan, Taiwan, Korea, Indonesien. Många kurser på många språk!

måndag 8 februari 2021

Elevens digitala lärmiljö

Photo by Ryutaro Tsukata from Pexels

Varje lärare använder lärplattformen och andra verktyg på sitt sätt och varje kurs kan se annorlunda ut. Detta leder till en ibland förvirrande variation för eleven/studenten oavsett utbildningsområde. Det menar Karin Ollinen i en mycket intressant artikel på Pedagog MalmöHur ser elevers digitala arbetsmiljö ut? Även om alla lärare använder samma lärplattform (i Malmö är det Google Classroom som gäller medan i högskolevärlden är det Canvas, Moodle osv) så använder de plattformen på sitt sätt. Det betyder att eleverna måste lära sig en ny lärmiljö för varje lärare. Dessutom har lärarna olika preferenser för kommunikation: via plattformen, via e-post eller ett meddelandeverktyg som Whatsapp. 

Många elever är duktiga på att navigera i digitala miljöer, men allt för många ger upp i sitt letande efter information när hen inte kommer ihåg hur just denna lärare brukar dela med sig av exempelvis undervisningsmaterial. Allt för mycket tid och kraft får läggas på att navigera rätt. Många elever ger upp om deras digitala arbetsmiljö i Classroom spretar så som beskrivningen ovan. Sker undervisningen dessutom på distans så ökar svårigheten ytterligare. Alla de här lärarnas sätt att använda Classroom kan mycket väl följa riktlinjerna som skolan har när det gäller hur systemet ska användas, men för eleverna blir upplevelsen trots det väldigt olika. Elever behöver variation men i detta fall är en gemensam struktur definitivt att föredra.

Lärarna behöver skapa samsyn på hur man använder sina plattformar och verktyg och försöker vara mer konsekventa i hur de kommunicerar med sina elever. Bjud in dem till en diskussion om den digitala skolmiljön.

lördag 6 februari 2021

Digital examination - expertgrupp ska ta fram rekommendationer

Photo by Kelly Sikkema on Unsplash

Under pandemin har alla lärosäten tvingats genomföra examinationstillfällen på distans och det råder stor osäkerhet rättssäkerhetsfrågor. UKÄ (Universitetskanslersämbetet) bjöd in företrädare från universitet och högskolor samt SFS till ett dialogseminarium 27 januari för att diskutera frågorna. En artikel i Universitetsläraren, Stora skillnader i lärosätenas hantering av distanstentor, beskriver de stora utmaningarna med digitala examinationer och intervjuar Niklas Brinkfeldt (Högskolan Dalarna och ordförande ITHU) samt Simon Edström (SFS). Enligt Niklas Brinkfledt finns det tre utmaningar:

Distanstentor skapar tre utmaningar från myndighetens sida: att säkerställa identiteten på den skrivande, att säkerställa att fusk inte kan förekomma och att säkerställa kvaliteten på frågorna. Lärosätet behöver lösa de två första utmaningarna, så att lärarna kan fokusera på att ställa bättre frågor och på så sätt motverka möjligheten för studenten att göra något vilseledande.

Många har provat distanstentor med fjärrövervakning och ID-kontroll via Zoom medan andra har satsat på muntliga intervjuer eller problem- eller projektbaserat lärande. En del vill införa metoder som ansiktsigenkänning som har vuxit stort i andra länder. 

Det finns helt enkelt ingen enskild lösning men det krävs nationell samordning för att se till att examinationsmetoder följer rådande lagstiftning för integritetsskydd. Seminariet resulterade i att SUHF samlar en expertgrupp för att undersöka möjligheten att ta fram gemensamma rekommendationer för sektorn, något som välkomnas av Simon Edström:

Vi kan undra varför SUHF inte gjorde det redan för flera månader sedan, men är glada att de kommer i gång med det nu, för det är angeläget. Vi har också skapat en egen referensgrupp där vi har samlat flera duktiga personer med erfarenhet av disciplinfrågor.

Minnesanteckningar och bildspel från UKÄs seminarium om rättsäkerhet och digital examination.

fredag 5 februari 2021

Korta inspelade föreläsningar bäst för studenter - ny studie


Photo by Burst from Pexels


Inspelade föreläsningar bör vara korta och fokuserade och hjälper studenten mer än långa traditionella föreläsningar på 45-60 minuter. Det visar en ny australiensisk studie, An examination of student preference for traditional didactic or chunking teaching strategies in an online learning environment, som har just publicerats. 

Studien jämförde studenternas användning av korta och långa inspelningar och såg en tydlig tendens att de tittade helst på de korta versionerna (cirka 75% tittade endast på de korta inspelningarna) och detta verkade bidra till bra testresultat. En lång föreläsningar innehåller oftast flera spår och det kan vara svårt att följa den röda tråden hela vägen. Om man i stället bryer ner det till tre korta avsnitt kan studenterna koncentrera sig bättre och får tid att reflektera innan de går vidare till nästa film. 

Student preference and success were in favour of the smaller chunk-style lectures, which may also improve student attention, assist with time management to complete the materials and increase unit engagement. The overall findings of this research re-enforce the value of student-centric learning design in university education settings.

Referens
Humphries, B., & Clark, D. (2021). An examination of student preference for traditional didactic or chunking teaching strategies in an online learning environment. Research in Learning Technology, 29. https://doi.org/10.25304/rlt.v29.2405

torsdag 4 februari 2021

Uppdragsutbildning i kristider - digital konferens

Nätverket UniLink arrangerar en konferens om uppdragsutbildningar 18-19 mars (lunch till lunch), Uppdragsutbildning i kristider – framgångsfaktorer och utmaningar, vid Högskolan i Gävle. Konferensen handlar om hur man planerar och genomför uppdragsutbildningar under pandemitiden och erfarenheter som vi kan ha med oss i framtiden. Den första dagen ägnas åt en slutkonferens för LUPP-projektet: Uppdragsutbildning och livslångt lärande och uppdragsutbildning, och dag två blir en ordinarie nätverksträff. 

Projektet har under tre år arbetat med frågor kring hur lärosäten arbetar med och organiserar uppdragsutbildning. Finns det några särskilt bra arbetssätt, hur mycket skiljer det sig åt mellan lärosäten? Hur säkerställer vi bra dialoger med uppdragsgivarna och att den utbildning som levereras ger önskade effekter? Finns det bra incitament för lärare att engagera sig i uppdragsutbildning?

Allt går i Zoom så klart och alla som arbetar med uppdragsutbildning och livslångt lärande är välkomna.

Mer information och anmälan.

onsdag 3 februari 2021

Hemarbete positivt för extroverta

Photo by Elle Hughes from Pexels

Utåtriktade medarbetare trivs bra med att jobba hemifrån medan mer inåtriktade personer har haft problem enligt en nyhetsartikel från Lunds universitet, Extroverta trivs bättre med hemarbete än introverta. En grupp forskare har genomfört en undersökning av cirka 500 personer där de fick svara på frågor om sina erfarenheter av hemarbete under det senaste året och resultaten finns i en rapport, Hemarbete – flexibelt arbete är det nya normala.

Extroverta personer har klarat sig bättre eftersom de håller kontakt med sina kollegor och försöker hela tiden att vara social och samarbetsvillig. De ser pandemikrisen som en utmaning.

Det handlar om att extroverta hämtar energi och lust från utmaningar och känslan av att ”det här ska vi lösa tillsammans”. Dessutom blir de mindre isolerade eftersom de håller igång fler relationer utanför arbetsplatsen. På grund av covid-19 finns det extra anledningar både till att ringa en vän och leta lösningar tillsammans på jobbet, två saker som extroverta går igång på. Petri Kajonius menar att extroverta troligtvis är till och med mer motiverade under pandemin än vanligtvis. Men för introverta är det tvärtom.

Rapporten menar att chefer bör vara extra uppmärksamma på sina tysta medarbetare. De kan behöva mer uppmuntran och beröm än normalt.

Enligt rapporten finns det cirka en miljon svanskar som vill gärna fortsätta arbeta hemifrån, åtminstone en del av sin arbetstid och organisationer bör kunna erbjuda mer flexibla arbetsformer.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

tisdag 2 februari 2021

Svarta skärmar - diskussionen fortsätter

Photo by Mitchel Durfee from Pexels

Ett pågående projekt vid norska Høgskolen i Innlandet undersöker varför studenter väljer att inte slå på sin kamera när de deltar i digitala föreläsningstillfällen enligt en ny artikel i norska KhronoSvarte skjermer: Foreleserens eller studentens problem? Problemet är att väldigt många sessioner handlar om traditionella föreläsningar där studenter inte ser varför de ska slå på sina kameror, i synnerhet om klassen är stor. När möjligheter för äkta diskussion är så liten finns det ingen mening med att visa sig i bild. Författarna menar att om vi förklarar varför det är viktigt att synas så kommer studenterna att slå på. Om sessionen handlar om mycket grupparbete och aktivitet så blir de synliga. Det handlar egentligen om att skapa förväntningar och förutsättningar för varje möte. Metoden flipped classroom betyder att lärarens inlägg kan spelas in i förväg och så blir det synkrona mötet mer aktiv.

Vi mener at det ikke er nødvendig å kreve at studentene slår på kameraet når de har tradisjonell monologundervisning. Men hvis det i undervisningen er lagt opp til og tydelig forventet at samhandling skal skje, så bør det forventes at studentene slår på kameraet. Og poenget er videre at da vil studentene antakelig også forvente det selv, for hvis de ikke møter med kamera på, så opphører samhandlingen, og samtidig dermed læringsutbyttet.

måndag 1 februari 2021

Guide till bra kursdesign

 

Photo by You X Ventures on Unsplash

Bra kursdesign har hamnat i fokus nu när all verksamhet måste anpassas till distansutbildning och även framöver kommer vi att behöva bättre digital beredskap för snabba omställningar. Amerikanska Duke University har publicerat en bra guide till kursdesign, A guide to course design, som får kopieras eller översättas under en Creative Commons licens (erkännande-icke-kommersiell). Guiden utgår ifrån att alla kurser måste designas för att kunna levereras helt på distans om nödvändigt. Guiden tar dig genom alla delar av en planeringsformulär, Course planning worksheet.

Guiden är uppdelad i 6 moduler:

Topic 1: What will my students learn?
Topic 2: How will I know what my students have learned?
Topic 3: What will we do in my course?
Topic 4: How will we communicate?
Topic 5: What will my syllabus look like?
Topic 6: How can I support student well-being?

lördag 30 januari 2021

Konferens om simulering inom professionsutbildningar


Många professionsutbildningar, från vård till sjöfart, använder datorsimuleringar som en viktig del av utbildningen. 7 april arrangerar Göteborgs universitet en konferens om simulering, International Conference on Analyzing and advancing simulations for professional learning (SimPro2021), som fokuserar på hur simulering leder till reflektion och främjar lärande. Huvudtalarna är Ericka Johnson (professor vid Linköpings universitet) och Sissel Eikeland Husebø (professor Stavanger universitet).
The conference keynotes will discuss the theoretical underpinnings of professional learning in simulated environments, putting focus on embodied actions with different artefacts during simulation as well as the importance of language and social interaction for reflecting on simulation in post-simulation debriefings. The invited presenters report detailed studies on practices of training and assessment in simulated environments and critically discuss their empirical findings in regards to the development of skills and competencies needed in different professions.

Mer information och anmälan

fredag 29 januari 2021

Wooclap - interaktivitet i klassrummet

Wooclap hjälper dig skapa omröstningar, quizzar och frågor som studenter kan svara på direkt via sina mobiler eller datorer,. Det liknar till viss del Mentimeter som används ganska brett inom utbildning idag. Fördelarna med Wooclap är ett stort urval frågetyper, möjligheten för studenterna att svara anonymt eller med namn, enkel integrering med PowerPoint, tillgång till andra användarnas frågor som mallar samt enkel integrering med lärplattformar (Moodle, Canvas, Blackboard) och även med Zoom. Wooclap kan självklart också användas i distansutbildning.

Här ser du en kort introduktionsfilm.

torsdag 28 januari 2021

Virbela - virtuell värld för det digitala campuset

Virtuella världar med avatarer som kan utforska olika miljöer, delta i möten, utbildningar och mässor är inget nytt; allt fanns för cirka 12 år sedan i Second Life. Men nu kommer flera lösningar för företag, utbildningsorganisationer och konferensarrangörer och alla handlar om att skapa en mer levande och realistisk digital miljö än de tvådimensionella e-mötesplattformar som Zoom or Teams.

Ett bra exempel på en ny virtuell värld är Virbela. Här kan du skapa ett eget campus med klassrum, mötesplatser och parker. Studenter och anställda kan utforska området, umgås och delta i seminarier eller föreläsningar. Du kan dessutom skapa virtuella konferensanläggningar, mässor eller bara kontor för möten. Avatarerna kan prata eller chatta med varandra, visa bildspel och filmer och skapa breakoutgrupper. För att prata med någon måste avatarerna stå nära varandra så man kan enkelt simulera ett mingelevenemang till exempel. Kan framtidens digitala campus se ut så här?

Här ser du en kort introduktionsfilm till plattformen.

onsdag 27 januari 2021

Högskolan Väst öppnar Virtual Campus

Pressbild, Högskolan Väst

Högskolan Väst har skapat ett virtuellt campus för att bland annat kunna ta emot skolbesök under den kommande utbildningsmässan. Enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst:

Från och med idag kan man alltså virtuellt vandra omkring och upptäcka hur det är att plugga på Högskolan Väst och se hurdet är att vara student och vilka utbildningar som erbjuds. Det går till exempel att digitalt träffa några av högskolans studenter och i den stora föreläsningssalen Albertsalen går det att ta del av informationsfilmer om allt från att studera utomlands till högskolans profil som är Arbetsintegrerat lärande, AIL. AIL innebär bland annat att studenter utöver en akademisk examen får arbetslivserfarenhet och värdefulla kontakter innan de kommer ut i arbetslivet.

Ny teknik skapar nya möjligheter
Helt nytt är också att man kan göra ett digitalt test för att se vilken högskoleutbildning som passar den specifika besökaren bäst. Allt för att förenkla och inspirera i valet av utbildning. Fördelarna med ett virtuellt campus är många, enligt Helena Irvestam Wassenius, ansvarig för marknadskommunikation och studentrekrytering på Högskolan Väst:

–Bland annat kan vi nå betydligt fler människor när vi inte begränsas av en fysisk plats som människor måste ta sig till. Vem som helst kan ta sig en titt när som helst på dygnet. Vi ser även en stor utvecklingspotential och i framtiden hoppas vi kunna ha anpassat innehåll för fler målgrupper, till exempel intresserade internationella studenter.

Besök Virtual Campus

tisdag 26 januari 2021

Digitalisering inom europeisk högre utbildning - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by EUA

Hur långt har europeiska universitet och högskolor kommit i användningen av digitala plattformar och verktyg i sin undervisning och hur har de anpassat sin verksamhet under pandemikrisen? EUA (European Universities Association) har publicerat en ny rapport, Digitally enhanced learning and teaching in European higher education institutions, som en del av det pågående projektet DIGI-HE. Rapporten undersöker hur europeiska universitet har digitaliserat sin undervisning jämfört med en tidigare studie 2014, samt hur de anpassade verksamheten till den digitala omstälningen i spår av covid-19 ifjol. Undersökningen fick svar från 368 lärosäten i 48 länder (8 svar från Sverige).

This report maps the situation regarding digitally enhanced learning and teaching at European higher education institutions over the past seven years and is mainly based on data from a survey conducted between April and June 2020 via an online questionnaire to institutional leadership. Needless to say, this topic is extremely timely, and has become even more so in light of the Covid-19 pandemic, which sparked unprecedented uptake of digitally enhanced learning and teaching across the European Higher Education Area. This report aims to give readers insight into the strategic uptake of digitalisation, its impact and challenges in various areas of institutional life, expectations for the future, as well as changes accelerated by the current pandemic.

En tydlig trend är att allt fler lärosäten inser att digitalisering är en nyckelfråga för hela organisationen och ska integreras i den övergripande strategin. Behovet av samordning kring kompetensutveckling och kursdesign lyfts också fram. Även om de flesta lärosäten har klarat den digitala omställningen under 2020 har många upptäckt brister som behöver åtgärdas.

Rapporten presenteras och diskuteras i ett webbinarium 5 februari, 14:00-15:00. Results of the survey report “Digitally enhanced learning and teaching in European higher education institutions".

Ladda ner rapporten som pdf-fil

måndag 25 januari 2021

EDEN-konferens 2021 - call for contributions

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin årliga konferens 22-25 juni vid UNED i Madrid, Spanien. Precis som ifjol kommer konferensen att vara helt digital och temat för konferensen är Gripped or freed by the pandemic? Lessons for the future of education. Call for contributions har nu publicerats och om du vill skriva ett bidrag om forskning, projekt eller intressanta initiativ inom området IKT och lärande så har du fram till 31 mars. Se konferensens huvudteman.

This year’s conference is, therefore, intended as a continuation of the efforts of EDEN to support educators by providing a space to explore the issues and insights that have emerged during the COVID-19 pandemic. It is intended to enable educators to share their experiences and best practices related to a range of topics relevant to this situation. These topics are explicitly listed below but include issues such as: learner-centeredness in education; the continued evolution of online and distance learning; transitioning from emergency remote teaching to online learning; digital preparedness, digital literacy, and digital citizenship; the continued adoption of Artificial Intelligence; methodological advances; potentiating health and wellness in online education; and non-traditional assessment solutions.

Programmet är inte fastställt än men jag återkommer med detaljerna kring anmälan och deltagande när allt är bekräftat. Här kommer en kort film om UNED, Spaniens största statliga universitet.

Bra kommunikation hänger inte på fysisk närvaro.

Photo by Marvin Meyer on Unsplash

Att vara på plats betyder inte att kommunikation eller undervisning har automatiskt högre kvalitet. Så tänker professor Elisabeth Stokoe i en artikel, A short piece on the 'quality'​ of 'face-to-face'​ versus online communication. Hon menar att vi inte ska fokusera på skillnaderna mellan fysiska och digitala möten men inse att en bra kommunikatör eller lärare i den ena miljön blir också en bra sådan i den andra miljön.
(In)effective communicators are (in)effective communicators regardless of modality.

Det finns alltså många gemensamma närmare: en duktig ordförande/moderator/lärare, regler för fördelning av ordet, möjligheter för diskussion osv. Ett särskilt problemområde är hybridmöten där man blandar in distansdeltagare till ett fysikt möte i sal. Då skapar man en ojämlik miljö där distansdeltagarna har svårt att komma till tals.

Upshot: before asserting things about remote interaction, we need to understand much more about what counts as ‘quality’ in *any* interaction in order to make evidence-based comparisons and claims.

fredag 22 januari 2021

Distansundervisning i praktiska ämnen

Photo by Steshka Willems from Pexels
Under det senaste året har vi sett hur lärare har lyckats undervisa i praktiska och konstnärliga ämnen på distans, trots att uppgiften hade säkert betraktats som omöjlig för bara ett år sedan. Nu finns det en omfattande samling praktiska tips för lärare inom musik, idrott, bild, slöjd, hem- och konsumentkunskap, dans och drama i nättidningen ÄmneslärarenTips för praktisk-estetisk undervisning på distans. Materialet har samlats från många specialistgrupper i Facebook och andra sociala medier och det finns för varje ämnesområde även länkar till flera resurser. Guiden riktar sig främst mot skollärare men det mesta gäller även för lärare inom vuxenutbildning eller högskolan.

torsdag 21 januari 2021

Kommande webbinarier och digitala konferenser

Photo by Andrew Neel on Unsplash

Några intressanta digitala evenemang under de kommande veckorna.

EUA (European Universities Association) arrangerar två webinarier inom projektet DIGI-HE som utvecklar strategier och metoder som utvecklar digitalisering inom högre utbildning. 

Dessutom arrangerar EUA ett webbinarium om valideringsfrågor, Ensuring fair and transparent recognition procedures through Bologna Process tools, 28 januari 14:00-15:00.

Här i Sverige arrangerar SVERD (Svenska riksorganisationen för distansutbildning) en digital konferens om hur seniorernas digitala kompetens kan utvecklas, How seniors learn digital skills in the Nordics and Baltic –The Swedish Perspectives, 27-28 januari.

ENCELL (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande) har publicerat en bra lista över konferenser och seminarier om livslångt lärande och vuxnas lärande under året.

onsdag 20 januari 2021

Hybridundervisning kräver rätt utrustning och metoder

Photo by lucas law on Unsplash

Många tror att hybridundervisning, med studenter både på plats i klassrummet och på distans, kommer att bli ganska vanlig framöver. För att skapa en jämlik lärmiljö behöver man utrusta salen med flera skärmar så att distansstudenterna syns och hörs, enligt en artikel i nättidningen eSchool NewsWhy a multiscreen classroom is the next big thing. Artikeln menar att alla studenter behöver känna delaktighet i lektionen; att de känner sig sedda av sina kollegor och framför allt av läraren. Att ha flera skärmar längst bak i salen så att läraren ser distanstudenterna samtidigt som de ser klassrumsstudenterna skapar större närhetskänsla. Flera kameror betyder att läraren och även klassrummet syns så att distansstudenterna får en helhetsbild av vad som sker i klassrummet.

En djupare analys av hybridundervisning finns i en ny artikel i tidskriften Computers & Education (Elsevier), Learning and instruction in the hybrid virtual classroom: An investigation of students’ engagement and the effect of quizzes. Artikeln har studerat studenter i hybridundervisning och hittat lägre motivation och engagemang bland dem som deltar på distans. Studien visar att man kan höja känslan av tillhörighet genom t ex gemensamma quizzar och andra aktiviteter under en hybridlektion.

The results show that although the hybrid virtual classroom is promising regarding flexibility in education as it gives students the choice where to attend the course, it is also the most challenging one to teach in and to learn in as a remote participant. It has been found that both the relatedness to peers and the intrinsic motivation is the lowest in the hybrid-virtual setting. Yet, our results show that launching quizzes is positively related to all students’ motivation. Further research that implements different kinds of quizzes and at different time intervals is necessary to validate this finding in the context of the hybrid virtual classroom. Future research should also investigate how relatedness between the remote students and their on-campus counterparts can be improved by means of instructional interventions.

tisdag 19 januari 2021

Zoombaserad miljö för virtuella grupper

En mycket intressant lösning för att synliggöra virtuellt grupparbete har utvecklats vid amerikanska Thayer School of Engineering med en egenutvecklad lösning som bygger på Zoom. På campus jobbar deras studenter i en öppen labbmiljö där grupperna jobbar med sina projekt och de ville skapa samma känsla även på distans under pandemitiden. De har tagit fram en grafisk representation av labbmiljön med olika bord för gruppdiskussioner. Studenterna syns i rummer genom sina profilbilder vid respektiva bord och alla vid samma bord har möte via Zoom. 

Titta på filmen så förstår du vad jag menar. Observera att denna lösning är inte en produkt på marknaden men en egen utveckling. Men den visar kanske vägen framåt för virtuell kollaboration.

Läs mer om projektet

måndag 18 januari 2021

Relationen mellan lärosäten och de stora teknikbolagen behöver ses över

Photo by imgix on Unsplash

Enorma mängder data om studenter och anställda inom högre utbildning lagras hos de stora teknikbolagen och det kan hota lärosätenas oberoende. Rektorn för Amsterdam universitet, Professor Karen Maex, har föreslagit EU-lagstiftning, Digital University Act, som skyddar lärosätenas data från exploatering, enligt en artikel i nättidningen World University NewsNew EU law needed to protect universities from big tech. Hon varnar för risken att vad som händer med lärosätenas data inklusive viktig forskningsdata beslutas bakom låsta dörrar hos globala teknikbolagen. 

... what applies to the future of democracy applies equally to the future of universities and of independent education and research as vital building blocks for the organisation of knowledge. We cannot simply leave [decisions on] the future of knowledge to the closed corporate boardrooms.

Maex kräver större transparens kring teknikbolagens algoritmer och ber nu EU-kommissionen ta tag i frågan. Vi använder deras tjänster och plattformer men är inte full medvetna om hur de utnyttjar oss.

She said that the added value that large platforms and data companies provide must not result in them gaining so much power in universities’ public space that it fundamentally restricts university operations. And to fulfil universities’ teaching and research missions and secure independence is the argument for a separate digital act for universities, she said.

fredag 15 januari 2021

Öppna lärresurser - implementering av UNESCOs rekommendationer

CC BY Some rights reserved by ICDE
Förra året lanserade UNESCO sina OER rekommendationer om hur medlemsländer bör arbeta strategiskt med användning av öppna lärresurser (OER, Open Educational Resources) inom utbildning. ICDE (International Council for Open and Distance Education) har genomfört en undersökning om hur olika länder arbetar med dessa frågor och har publicerat resultaten i en rapport, Implementation of the UNESCO recommendation on Open Education Resources (OER). Under pandemitiden har öppna lärresurser uppmärksammats och fördelarna med en delningskultur inom utbildningsområdet har blivit tydligare. Det finns dock mycket kvar att göra för att öppenhet och delning ska bli ordinarie verksamhet men man kan påstå att samhällets nedstängning har bidragit till större öppenhet!

COVID-19 has radically changed the way education institutions do everything: research, teaching, social responsiveness and internationalization. Ironically, the lockdown has resulted in the opening of the connections. While the possibility of experiencing the location in a tangible way has disappeared, there have been many positive aspects of these changes that universities have embraced and want to take with them into the future. The great hope is that as new technologies are used and proven reliable during the pandemic there will be more opportunities for international cooperation and creativity with OER.

torsdag 14 januari 2021

Regeringen satsar 30 miljoner för att stärka verksamhetsförlagd utbildning på distans 2021

Regeringen delar ut 30 miljoner kronor till 6 lärosäten (Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet, Högskolan i Gävle) under 2021 främst för att stärka verksamhetsförlagd utbildning på distans enligt ett Pressmeddelande från Regeringskansliet:

God tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet är en förutsättning för att utbildad personal till välfärd och näringsliv ska finnas även utanför storstadsregionerna. Regeringen satsar därför på att stärka distansutbildningen, öka möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning på distans och utveckla goda samverkansformer för verksamhetsförlagd utbildning. Nu presenteras hur medel för ändamålet fördelas bland lärosäten i landet.

Totalt fördelas 30 miljoner kronor 2021 för att stärka förutsättningarna för distansutbildning genom att bland annat få fram modeller för verksamhetsförlagd utbildning på distans, men även för att stärka samarbeten med lokala aktörer som möjliggör ökad tillgång till högskolestudier såsom lärcentrum. Syftet med satsningen är att ge ökad tillgång till högskoleutbildning runt om i landet. Medlen ska användas till att genomföra utvecklingsåtgärder som syftar till att öka kvalitet och genomströmning i studier på distans.

Medlen ska också användas för att förbättra möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning vid studier på distans och för att hitta goda samverkansformer för verksamhetsförlagd utbildning.

– Det behöver finnas goda möjligheter för människor i hela landet att studera vid universitet och högskola. Vi förbättrar med denna satsning möjligheterna till distansutbildning och stärker även möjligheterna att studera verksamhetsförlagd utbildning på distans. Det är viktigt för att säkra tillgången på utbildad personal till välfärd och näringsliv, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

onsdag 13 januari 2021

Glip - videomöten och meddelanden

Om du behöver ett gratis verktyg för videomöten och meddelanden kan du prova Glip. Glip ger dig obegränsade videomöten för upp till 100 deltagare och deltagarna behöver inte ladda ner någon klient för att ansluta sig till mötet. Dessutom kan du kan dela din skärm och chatta. Glip har också en meddelandetjänst där du kan skapa grupper för till exempel projektarbete. Tjänsten fungerar på datorer, mobiler och plattor och fungerar ihop med både Microsoft 365 och Google Workspace.

Det finns så klart även en betalversion med bl a upp till 200 deltagare per möte och molnbaserade inspelningar. Här ser du en introduktionsfilm.

'

måndag 11 januari 2021

Högre utbildning kan bidra till landsbygdsutveckling - ny rapport

Trenden med ökad centralisering inom högre utbildning som har skett i Norge och till viss del i Sverige under de senaste åren har bidragit till en ökad avfolkning i glesbygdkommuner. Så menar Jan Petter Myklebust i en debattartikel i University World NewsHE has a role in stemming rural depopulation, deprivation. Myklebust menar att lärosäten bör uppmuntras erbjuda flera utbildningsmöjligheter i kommuner som ligger långt ifrån en högskoleort. Förslagen baserar sig på en norsk statlig utredning, Det handler om Norge - Utredning om konsekvenser av demografiutfordringer i distriktene (NOU 2020:15), från december i fjol, som rapporterar om demografiska utmaningar i glesbygden, i synnerhet avfolkning. Rapporten pekar ut högre utbildning som en viktig motvikt och ger förslag till hur flera utbildningsmöjligheter kan stimulera näringslivet och tillväxten. 

Enligt Victor Norman, professor vid Norska Handelshögskolan (NHH) och tidigare norsk arbetsmarknadsminister:
We have to make it possible for those who want to take higher education in the districts to do so. The potential to secure people with higher education in the districts is possibly greater if funds are invested in educating those who already are living there, instead of trying to attract highly educated people living elsewhere.

It is therefore important to have a decentralised and flexible supply of higher education available for those already living there.

Läs rapporten: Det handler om NorgeBærekraft i hele landetUtredning om konsekvenser av demografiutfordringeri distriktene (NOU 2020:15)

fredag 8 januari 2021

Öppna kurser i Moodle


Lärplattformen Moodle erbjuder kostnadsfria öppna kurser om hur man undervisar och administrerar i Moodle. Det finns fyra kurser som du kan läsa i egen takt.


torsdag 7 januari 2021

Innovativ pedagogik - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by Open University
Varje år publicerar brittiska Open University en rapport om pedagogisk utveckling och nu har årets rapport kommit, Innovating pedagogy 2021. Rapporten speglar erfarenheter från pandemiåret 2020 och mycket handlar om metoder som främjar kollaboration, samskapande, inkludering och tillgänglighet.

What was learnt highlighted issues of social justice and equity, such as uneven access to teaching materials and suitable spaces, support and technology. Just as knowledge-generating communities within science, medicine, healthcare and other disciplines were called upon to provide reliable evidence to inform important decisions relating to managing the pandemic, similar requests were made to various communities in the field of education.
Rapporten tar upp tio övergripande teman som förtydligas och exemplifieras.
  • Best learning moments - förutsättningar för engagemang och aktivt lärande.
  • Enriched realities - tekniker som virtuell verklighet.
  • Gratitude as a pedagogy - sociala relationer som förutsättning för lärande
  • Using chatbots in learning - automatiska chattjänster.
  • Equity-oriented pedagogy - fokus på ökad tillgänglighet och inkluderande.
  • Hip-hop based education - integrering av ungdomskultur i utbildning.
  • Student co-created teaching and learning - studenter och lärare skapar lärresurser tillsammans.
  • Telecollaboration for language learning - virtuellt utbyt ino språkutbildning.
  • Evidence-based teaching - evidensbaserad pedagogik.
  • Corpus-based pedagogy - hur man nyttjar autentisk språkmaterial för att stödja undervisning och lärande.
Referens
Kukulska-Hulme, A., Bossu, C., Coughlan, T., Ferguson, R., FitzGerald, E., Gaved, M., Herodotou, C., Rienties, B., Sargent, J., Scanlon, E., Tang, J., Wang, Q., Whitelock, D., Zhang, S. (2021). Innovating Pedagogy 2021: Open University Innovation Report 9. Milton Keynes: The Open University.

tisdag 5 januari 2021

Skapa engagemang i synkrona diskussioner

Photo by cottonbro from Pexels

Synkrona diskussioner, såväl i digitala möten som i klassrummet, tenderar att domineras av läraren och ett fåtal orädda studenter. En artikel av Catlin Tucker7 Strategies Designed to Increase Student Engagement in Synchronous Online Discussions Using Video Conferencing, föreslår sju strategier för att inkludera hela klassen i diskussionen.

  • Ge studenterna en lista över diskussionsämnen i förväg så att de kan förbereda sig.
  • Kommunicera dina förväntningar om hur de bör delta i diskussionen.
  • Be studenterna förbereda egna frågor kring ämnet.
  • Starta varje möte med en uppmjukningsövning som alla kan delta i. Många studenter saknar sociala kontakter när de studerar på distans och behöver tid att bara snacka med kollegor.
  • Använd chatten eller externa verktyg (t ex Mentimeter) för att brainstorma idéer innan du ber dem bidra muntligt.
  • Dela upp klassen i kortare möten med färre deltagare hellre än ett långt möte med hela klassen.
  • Be studenterna att reflektera över mötet och sina bidrag i en bloggpost eller i diskussionsforum.