måndag 10 maj 2021

Distansundervisning inom KomVux under pandemin - ny rapport

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Nu kommer Skolinspektionen med en rapport om hur den digitala omställningen har gått inom den kommunala vuxenutbildningen, Fjärr-och distansundervisning vid kommunal vuxenutbildning. Precis som har rapporterats inom andra utbildningssektorer har skolorna lyckats bra överlag att ställa om till distansundervisning men samtidigt finns det brister och det är oftast de svagaste eleverna som drabbas mest. Många känner sig isolerade och saknar sociala kontakter och möjligheter att diskutera fritt med kollegor och lärarna.

En sammanfattning av resultaten:

  • Mindre möjlighet till närundervisning innebär ett stort avbräck för flexibiliteten i utbildningen.
  • Möjlighet till lärarstöd finns men eleverna upplever att de lär sig mer vid närundervisning.
  • Moment genomförs men eleverna får för lite/önskar mer mängdträning och övar hellre i autentiska situationer.
  • Många elever upplever att det är svårare att visa sina kunskaper på distans.
  • Elevernas mående har påverkats av situationen, i vissa fall mycket negativt.
Rapporten avslutas med rekommendationer för bland annat flera möjligheter för praktiska moment, mer språktråning i SFI, bättre tillgång till yrkes- och studiehandledning och bättre möjligheter för social interaktion.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

lördag 8 maj 2021

Artiklar med klart och tydligt språkbruk citeras mest - ny forskning

Photo by Christin Hume on Unsplash

Vetenskapliga artiklar som är svårlästa på grund av krånglig meningsuppbyggnad och användning av väldigt formella och ålderdomliga uttryck och terminologi får betydligt färre citeringar än artiklar som använder klarspråk. En ny amerikansk studie bekräftar detta och lyfter fram vikten av att skriva tydligt och tillgängligt, enligt en artikel i nättidningen Inside Higher ed, The Case for Writing Plainly.

Forskare från University of Arizona har studerat hur forskare och studenter uppfattar olika typer artiklar och kopplingen mellan skrivstil och intryck på läsaren. Artiklar i klarspråk uppfattades som mer trovärdiga än artiklar med ett utpräglat formellt och akademisk betoning med mängder av fackuttryck. 

Ultimately, participants who read clearly written pieces had more positive impressions of both the articles and their authors than did the professors who read less clear, jargony articles. Participants understood 82 percent of the high-clarity articles, for instance, compared to 69 percent of the low-clarity texts. Participants’ ratings of author competence did not depend on whether the article was in the participant’s immediate research area, meaning clarity transcended subfields, as did lack of clarity.

Även om man ofta skriver artiklar för en väldigt smal målgrupp av andra akademiker vill de flesta ändå nå ut till en större publik, enligt studien. De föreslår bland annat kompetensutveckling för doktorander i konsten att skriva på ett mer tillgängligt och tydligt sätt.

Warren said Ph.D. students should explicitly be taught how to write clearly, as they’re going to “become teachers of those undergrads and M.B.A.s who are going to become practitioners, and they’re going to become the academics who are going to write.”

Farmer also said that graduate programs are best positioned to “break this chain” of murky prose by teaching students, perhaps in a mandatory seminar, how to identify and minimize abstract, technical and passive writing.

Referens
Warren, N. L., Farmer, M., Gu, T., & Warren, C. (2021). Marketing Ideas: How to Write Research Articles that Readers Understand and Cite. Journal of Marketing. https://doi.org/10.1177/00222429211003560


torsdag 6 maj 2021

Öppen publicering och lägre kostnader - ny utredning

Photo by Vincent Eisfeld on Unsplash

Även om många vetenskapliga artiklar är fritt tillgängliga genom principen open access finns det fortfarande stora kostnader för lärosäten och ett kompicerat regelverk mellan dem och förlagen. SUHF (Sveriges universitets- & högskoleförbund) startar nu en utredning för att ta fram förslag till ett nytt avtal med förlagen som ska gäller från 2024 och som ska garantera open access, lägre kostnader och en transpaent prismodel, enligt en artikel i tidskriften Curie”Vi vill få ner kostnaderna för publiceringar”.

Idag ligger lärosätenas årliga kostnader för vetenskaplig publicering kring 500 miljoner kronor och summan ökar varje år. Utredningen ska bland annat undersöka alternativa icke-kommersiella publiceringskanaler.

Enligt Wilhelm Widmark, som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och medlem i utredningsgruppen:

Vi är rädda att förlagen vill permanenta de avtal vi har idag som vi inte anser är fördelaktiga för lärosätena på lång sikt. Om vi fastnar i detta är vi kvar i att betala både för att läsa och för att publicera artiklar och det kommer att finnas hybrider, där vissa artiklar är öppna och andra inte. Vi vill ha en ändring av hur publiceringar finansieras.
Utredningen ska mynna ut i en strategi 2023 som sedan ska tillämpas i förhandlingarna med förlagen 2024.

onsdag 5 maj 2021

Webbinarium om öppna lärresursers framtida roll


EDEN
(European Distance and E-learning Network) fortsätter med sin webbinarieserie om utbildning i pandemins spår med en session, måndag 10 maj 17:00, om hur öppna lärresurser kommer att utvecklas framöver, Sharing and collaborating our way out of the storm.

In this webinar, we will identify whether OERs were a solution or being used in the last year in education; and how OERs may be used in the future. In our quest for shaping the future of higher education, do we consider open education a solution and OERs and practices as part of the education ecosystem? What problems might OERs help educators resolve and how we can harness the value of OERs for higher education? Can we consider the future of education is open and, if yes, what strategies can we use to make this happen?
De tre inbjudna talarna är Melissa Highton (Teaching and Web Services and Assistant Principal Online Learning at University of Edinburgh, Skottland), Stephen Downes (Digital Technologies Research Centre at the National Research Council of Canada) och jag.

tisdag 4 maj 2021

Årets Horizonrapport ute

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Educause
Varje år publicerar Educause en omvärldsbevakning kring användningen av IKT inom undervisning och lärande, Educause Horizon Report. Teaching and learning edition. Rapporten samlar bidrag från forskare och experter från hela världen och ses som en bra utgångspunkt för planering och strategiarbete. Fokuset ligger på vilka digitala trender och tekniker som kommer att påverka högre utbildning på både kort- och långsikt. 

This report profiles key trends and emerging technologies and practices shaping the future of teaching and learning and envisions a number of scenarios and implications for that future. It is based on the perspectives and expertise of a global panel of leaders from across the higher education landscape.

Årets rapport präglas så klart av pandemin och den digitala omställningen. Den inleder med en övergripande omvärldsbevakning med sociala, tekniska, ekonomiska, miljömässiga och politiska trender som påverkar högre utbildning idag. Sedan beskrivs flera strategiska områden inom utbildning som kommer att utvecklas starkt under de kommande åren: artificiell intelligens, blended och hybridundervisning, learning analytics, microcredentialling (nya meriteringsformer), öppna lärresurser och kvalitet i nätbaserad utbildning. Till slut beskrivs fyra tänkbara händelseförlopp inom den närmaste framtiden: utveckling, inskränkning, kollaps, omvandling.

Ladda ner rapporten som pdf-fil 

måndag 3 maj 2021

Ett år med distansarbete - erfarenheter och tankar kring omställningen

Många av oss har jobbat för det mesta på distans i över ett år nu men vad har vi lärt oss och hur påverkas vi av distansarbetet. Medarbetare på det nationella kompetenscentrumet för livslångt lärande, Encell, ställde tre frågor i sociala medier om detta och har nu inventerat alla svar (t o m från mig). Frågorna var:

  • Nämn en sak som du har lärt dig av att jobba hemifrån i ett år.
  • Vad har varit svårast?
  • När allt återgår till det normala, hur skulle du vilja lägga upp din arbetstid då?
Några resultat redovisas i en nyhet från Encell”Lång process att kunna acceptera att min värld har krympt”. De flesta är överens om att distansarbetet har många fördelar med möjligheter att ta promenader, slippa resor och att man kan göra mer än man anar med hjälp av digitala medier. Å andra sidan saknar man de vardagliga sociala kontakterna med kollegor och studenter. Flera kan tänka sig en blandning av campus och distans framöver.

Nedan ser du en intressant diskussion om frågorna med Cecilia Bjursell, professor i pedagogik, Ingela Bergmo Prvulovic, lektor i pedagogik, och Sara Bref, webbredaktör och kommunikatör, alla vid Högskolan i Jönköping.

fredag 30 april 2021

Webbinarier med fokus på framtiden

Två kommande webbinarier att notera från EDEN och UKÄ .

5 maj (17:00) Changing Assessment due to Covid-19: Experiences and Impact. Nya metoder för bedömning och examination. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).

This interactive session will explore the change in assessment in higher education due to the pandemic. Dr. Monica Ward will present a case study from the DCU School of Computing detailing how they managed the change and the types of assessment they adopted. The next speakers will present overviews of the change to online assessment from the students’ perspective. Dr. Linda Amrane-Cooper and Prof. Stylianos Hatzipanagos’ presentation draws from a project at the University of London evaluating the students’ experience of the transition to digital assessment. Then, Dr. Inés Gil-Jaurena will introduce a study undertaken at UNED about the impact of the change in online assessment on student’s performance and perceptions.

19 maj (15:00) Med framtiden i sikte. Omvärldsbevakning om den digitala utvecklingen i USA, Indien och Kina. Arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet) som en del av initiativet Digital spetskompetens

Under webbinariet presenteras vår omvärldsanalys följt av en diskussion med särskilt inbjudna gäster. Hör Henric Johnson, innovations- och forskningsråd på Sveriges ambassad i Washington DC, samt Nannan Lundin, innovations- och forskningsråd på Sveriges ambassad i Beijing, reflektera kring hur man arbetar med utvecklingen av digital spetskompetens i dessa globala front runners. USA och Kina är de länder där de riktigt stora forsknings-och utvecklingssatsningarna sker. Vilka strategiska satsningar på området genomförs och vad ser man som de viktiga framtidsfrågorna? Helt enkelt: Vad kan Sverige lära av USA och Kina?

torsdag 29 april 2021

Lärare på distans - filmserie med praktiska undervisningstips

UR har en bra videoguide till distansundervisning, Lärare på distans, med många korta praktiska filmer främst för skollärare men många har även relevans för andra utbildningsnivåer. Just nu finns det 16 avsnitt som tipsar om metoder och strategier för att hålla fokus, engagera eleverna, undvika trötthet, skapa pausövningar och hur man kan jobba med bedömning.

Som smakprov ser du här det första avsnittet med Patricia Diaz, språklärare och doktorand på KTH.

onsdag 28 april 2021

Mer tillgängliga Zoommöten

Photo by cottonbro from Pexels

Det finns en del tillgänglighetsfunktioner i Zoom som många inte känner till. Stefan Karlsson, Stockholms universitet, har skrivit en guide, Tio tips som gör din Zoom-undervisning mer tillgänglig, med flera enkla metoder. Bland annat kan du lära dig hur du spelar in en presentation med teckenspråkstolk, hur du kan skrivtolka ett möte, ändra storlek på en delad skärmbild och Zooms egna tillgänglighetsinställningar. Ytterligare en enkel åtgärd är att bra belysning framför dig gör det lättare för hörselskadade personer att avläsa dina läppar.

tisdag 27 april 2021

Webbinarier om akademisk publicering

Photo by Gabriel Sollmann on Unsplash

EUA
(European Universities Association) arrangerar många intressanta webbinarier och i maj har de tre stycken om akademisk publicering under rubriken, Universities and the future of scholarly publishing.

18 maj 14:00-15:30 Into the unknown: most likely futures for Open Access publishing.
This first webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will focus on different scenarios to open up scholarly publishing, their advantages and disadvantages, challenges and opportunities. Building on the results of the EUA study on read and publish agreements, it aims to explore the implications those scenarios could have on universities and consortia.

25 maj 14:00-15:30. Universities and the promises of scholar-led publishing.
This second webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will explore different scholar-led Open Access initiatives and will highlight how universities can support and nurture such projects.

8 juni 14:00-15:30 Quo vadis, transformative agreements?
This third webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will look into the ins and outs of the different types of transformative agreements with large and small publishers. It will also explore their potential to flip scholarly publishing to Open Access.

måndag 26 april 2021

Ny rapport av Edtechbranschen - "Den omställning som sker nu saknar motsvarighet"

Photo by Headway on Unsplash

Efter ett år med pandemi och skolstängningar släpper branschen för utbildningsteknologi, Swedish Edtech Industry, sin andra branschrapport om svensk edtech: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech- Innovationstakten ökar i pandemins kölvatten. En rapport som pekar på en växande global marknad, ökad insikt och digital mognad, men också på fortsatta utmaningar med föråldrade it-system och en bristande likvärdighet.

Rapporten ger en översikt av den svenska edtechbranschen, med aktuella siffror om företagens utveckling och branschens omsättning, samt redovisar en barometer över hur edtechföretagen ser på framtiden. Edtechbranschen består huvudsakligen av små företag som verkar på en marknad som både är prispressad och underfinansierad, men som präglas av optimism. Användarbasen för tjänsterna som levereras omfattar nästan halva befolkningen, men omsättningen är bara 1,3 procent av skolsektorns totala kostnader.

Pandemin har varit ett rejält stresstest, som vi trots allt klarat bra med en god tillgång till verktyg och kompetens, med robusta system som klarat det extrema trycket. Däremot brister likvärdigheten och pandemin har förstärkt konsekvenserna av det digitala gapet för de elevgrupper och skolformer som stått utan digitala verktyg och lärresurser. När pandemin lagt sig har vi fortfarande stora samhällsutmaningar att lösa. Allt från lärarbrist och likvärdighet till det tydliga behovet av livslångt lärande för att möta de stora förändringarna som sker och kommer ske på arbetsmarknaden.


lördag 24 april 2021

Livslångt lärande kräver bättre samverkan mellan industrin och högskolan

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

Industrin ropar efter kompetent personal och högskolorna försöker att möta efterfrågan men av någon anledning har dessa två parter inte riktigt hittat en modell för samspel. En artikel av Cecilia BjursellCollearn, Varför deltar inte företagen i högskolans utbildningar?, diskuterar denna fråga och försöker att hitta lösningar. Kan det vara så att högskolans kurser inte passar företagen?

Tänk om det är så att högskolans utbildningar och kurser inte passar företagen och deras anställda. Högskolan arrangerar kurser, program och konferenser, men det kanske bara sker utifrån högskolans intressen och perspektiv. En anledning att det blir så är att många externa finansiärer kräver att man delar med sig av kunskap från projekt och satsningar, vilket alltså betyder att man arbetar utifrån ett ”push-perspektiv”. Ett annat skäl att företagen inte deltar kan vara att de faktiskt inte behöver högre utbildning och forskning. Många kompetenser som behövs är mer yrkesorienterade och konkreta och där kanske andra utbildningsformer passar bättre.

Eller kan det vara så att företagen inte satsar tillräckligt på kompetensutveckling idag och är kvar i gamla strukturer? En sak verkar säker och det är att bägge parter måste vara beredda att anpassa sig ännu mer för att hitta en lösning till kompetensbristen och framtidens arbetsmarknad.

torsdag 22 april 2021

Nya artiklar i tidskriften Högre utbildning

Tidskriften Högre utbildning har publicerat årets första artikelsamling. 

Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open access-principen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap som är av relevans för undervisning och utbildning vid universitet och högskolor.

Följande artiklar är nu tillgängliga:

Projekt om inkludering och gemenskap bland studenter

För att lyckas med sina studier behöver alla studenter känna sig sedda och en del av ett gemenskap. Detta är ännu viktigare idag under pandemin när undervsiningen sker på distans och risken för isolering är stor. Ett nytt Erasmus+ projekt, #Ibelong, skapar metoder och strategier för att bygga gemenskap och identitet bland studenter. Bland annat ska projektet skapa verktyg och strategier för lärare och administratörer för att hjälpa alla studenter att känna sig hemma vid universitetet. 

#IBelong – Towards a sense of belonging in an inclusive learning environment is a Strategic Partnership for Higher Education. It focuses on improving the experiences and outcomes of students from diverse backgrounds (in particular migrant students and first generation entrants) through creating a more inclusive learning environment in higher education.
Higher education institutions have not yet succeeded in offering equitable opportunities and outcomes for the diverse student population participating in higher education. This prevents the talents of students from flourishing, as can be seen in the performance gap between diverse groups of students in higher education across Europe.
#IBelong approach builds on the student experience, their academic self-confidence thus contributing to more equitable outcomes. 

Här ser du en kort film som ger ett inblick i projektet. 


onsdag 21 april 2021

Zoomtrötthet drabbar fler kvinnor än män

Photo by Karolina Grabowska from Pexels

Kvinnor drabbas av så kallad Zoomtrötthet i högre grad än män enligt en artikel i Forskning.se, Kvinnor drabbas mer av Zoomtrötthet. Forskare vid Göteborgs universitet och amerikanska Stanford University har studerat drygt 10 000 enkätsvar från hela världen för att se hur dessa personer hanterar arbetsdagar med många och långa videomöten. Enligt Géraldine Fauville, Göteborgs universitet:

Studien visar att de som har fler och längre möten, samt kortare paus mellan mötena, upplever en större zoomtrötthet. Den visar också att kvinnor generellt upplever en större zoomtrötthet än män. Andelen kvinnor som uppger att de är mycket till extremt trötta av videomöten motsvarar nästan 14 procent, det vill säga en av sju av kvinnor, medan andelen män som uppger att de är mycket till extremt trötta motsvarar 5,5 procent, alltså en av 20.
Faktorer som bidrar till tröttheten är:
  • Spegeleffekten - att man tvingas titta på sig själv under långa möten och blir ofta självkritisk. Prova att stänga av funktionen self view så att du inte ser dig själv fast alla andra ser dig.
  • Begränsad rörlighet - man tvingas sitta stilla under hela mötet, annars kan det uppfattas som oartigt. Prova att stänga av din kamera då och då för att kunna röra dig i rummet.
  • Ständigt fokus - känslan att alla stirrar på dig. prova att minska ytan med alla ansikten och fokusera på talet.
  • Energikrävande - man måste koncentrera sig hela tiden på många intryck, video, tal och text. Prova att fokusera på en sak i taget.
Referens
Fauville, Geraldine and Luo, Mufan and Queiroz, Anna C. M. and Bailenson, Jeremy N. and Hancock, Jeff, Nonverbal Mechanisms Predict Zoom Fatigue and Explain Why Women Experience Higher Levels than Men (April 5, 2021). Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=3820035 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3820035

tisdag 20 april 2021

Kursdesign för framtiden - EDEN webbinarium

Photo by UX Indonesia on Unsplash

Den digitala omställningen har betonat vikten av kursdesign i nätbaserade utbildningar och EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar ett webbinarium måndag den 26 april, kl 17:00, om just kursdesign mitt i pandemin, Learing Design in the Eye of the Storm. Frågorna som ska diskuteras är:

  • What is learning design in 2021 and post-pandemic?
  • How does learning design differ from instructional design?
  • What is next for the learning designer?
  • What is the future of the learning designer’s role?
  • Where does the learner designer fit in the new digital learning ecology?
  • What barriers do learning designers face?
  • How can reflective learning design improve student experience?
Talarna är Gearóid Ó Súilleabháin (Head of the Department of Technology Enhanced Learning, Munster Technological University, Ireland), Alexandra Mihai (Assistant Professor of Innovation in Higher Education, Maastricht University) och Nick Barratt (Learner and Discovery Services, Open University UK).

lördag 17 april 2021

Facebookgrupper för lärare inom skola och vuxenutbildning

Photo by dole777 on Unsplash

Det finns ett stort utbud av Facebookgrupper för lärare, många med tiotusentals medlemmar. Lärarförbundet har samlat en omfattande lista över dessa grupper, Här är de största FB-grupperna för lärare. Här hittar du grupper som diskuterar distansutbildning, specialpedagogik, vägledning, IKT-pedagogik samt grupper för lärare inom alla ämnen. I grupperna diskuteras aktuella frågor och lärare tipsar om metoder, verktyg och praktik. Även lärare utanför skola och vuxenutbildning kan ha nytta av dessa grupper.

fredag 16 april 2021

Virtuellt utbyte i fokus under pandemin - ny artikel

Photo by Artem Beliaikin on Unsplash

Under pandemin har det varit nästan omöjligt för studenter och lärare att åka utomlands inom utbytesprogram. Virtuellt utbyte (virtual exchange, VE), där studenter samarbetar i projekt och utbildningar via nätet, har däremot vuxit och blivit en viktig del av internationalisering inom högre utbildning. En ny artikel av Robert O'DowdUniversidad de León, Spanien, Virtual exchange: moving forward into the next decade, summerar läget inom området och blickar framåt.

However, it was the onset of the COVID 19 in 2020 that drew the attention of university faculty and management to VE on a much larger scale. The lack of possibilities for study abroad during the pandemic led many to seriously consider how telecollaborative learning initiatives could be effectively integrated into curricula and internationalisation strategies in order to give students an international learning experience without physical mobility. It has been during this period that universities and organisations have moved to offer their teaching staff and international mobility coordinators training in order to enable them to organise VE in their classes and institutions.
VE ska ses som komplement till fysiskt utbyte men det kräver nya strategier och en ny pedagogik för att fungera optimalt. Lärosäten måste se till att VE integreras i sin internationaliseringsstrategi och att lärare och studenter får support för att kuna skapa meningsfulla virtuella utbytesprogram.

Referens: Robert O’Dowd (2021) Virtual exchange: moving forward into the next decade, Computer Assisted Language Learning, DOI: 10.1080/09588221.2021.1902201

torsdag 15 april 2021

Hur klarar högskolan pandemin? - webbinarium

Photo by Bench Accounting on Unsplash

Universitetskanslersämbetet
(UKÄ) arrangerar ett webbinarium, Hur klarar högskolan pandemin?, 28 april (09:00-11:00). Här presenteras resultaten från UKÄs delrapport, Coronaviruset och högskolan, med möjligheter till diskussion.

Coronapandemin har inneburit och fortsätter att innebära stora utmaningar för högskolans olika verksamheter. Personalen på olika nivåer har varit och är fortfarande hårt belastad. Den undervisande personalen har tvingats att ställa om till nya arbetssätt på mycket kort tid och studenterna har fått vänja sig vid utbildning på distans. Forskningen har på olika sätt påverkats, bland annat genom förändringar i utdelningen av forskningsanslag. Förändringar i mobiliteten till och från lärosätena, särskilt den internationella, kommer säkerligen fortsätta att göra stora avtryck i högskolans olika verksamheter.

Se programmet och länk till anmälan

Samtidigt finns det liknande analyser i Norge och en artikel i tidskriften KhronoHvordan har lærestedene klart å prestere «all time high» i tidenes kriseår?, summerar de viktigaste lärdomen från den digitala omställningen där, i synnerhet för studenterna.

tisdag 13 april 2021

Media & Learning Online - digital vårkonferens

Photo by Sam McGhee on Unsplash

Media & Learning Association
håller sin vårkonferens 6 maj och allt är så klart digitalt: Media & Learning Online: Spring 2021. Konferensen handlar om hur digitala medier, i synnerhet video och audio, bidrar till undervisning och lärande både idag och i framtiden. Konferensen består av fyra pass:
  • Successful online teaching with educational media – now and in the future
  • Support services that facilitate the changing roles and expectations of teaching staff
  • Podcasting – Meet educational technology’s new super-hero!
  • Multimedia resource storage and re-use – bin it or keep it!
Konferensen är gratis för medlemmar i Media & Learning Association, annars kostar den €50. 

måndag 12 april 2021

Clubhouse - den heta diskussionsappen

Photo by Jacek Dylag on Unsplash

Appen Clubhouse har blivit en väldigt omtalad kanal under de senaste månaderna, inte minst för att du måste bli inbjuden för att kunna delta i diskussionerna. Det handlar om ett social nätverk kring röstsamtal där folk samlas i grupper för att diskutera olika ämnen. Att tjänsten fokuserar på rösten i stället för video och text är den mest tilltalande egenskapen. Elin Häggberg har nu skrivit en mycket bra introduktion till appen, Clubhouse – allt du behöver veta om det nya sociala mediet, där hon beskriver tjänsten och tar dig steg-för-steg genom hur den fungerar.

I Clubhouse kan du gå med i olika diskussionsgrupper, ofta med kända experter eller kändisar som dragplåster. Det kan handla om allt från politik och kultur till stickning och meditation. För att komma igång behöver du bli inbjuden av en vän som redan har ett konto. Detta skapar ju en exklusivitet och därmed medieuppmärksamhet.

För det första skapar hela “invites only”-grejen en exklusivitet för de som är på appen och en känsla av att vara “inne”. Det gör också att det blir en viss typ av människor som samlas, vilket gör det hela lite kittlande. Du kan kliva in i ett rum där din favoritartist, en känd mediapersonlighet eller någon du beundrar är! Och kanske till och med komma upp på scen och samtala med den? Den här närheten och känslan av att tillhöra en utvald klick kommer såklart klinga av med tiden ju fler som kommer in på appen men än så länge är den högst levande.

Oftast finns det några talare på "scenen" och alla andra bara lyssnar men vill du tala får du be om lov att träda fram. Det finns tydliga riktlinjer för alla diskussioner och man får anmäla störande personer under en sändning. Clubhouse finns just nu endast som Apple app.

lördag 10 april 2021

Arbetsmiljön i hemmet

Många har arbetat hemifrån i stort sett ett helt år nu men hur ser din arbetsmiljö ut? Sitter du fortfarande med en laptop på köksbordet eller har du skapat en arbetsplats med skrivbord, storskärm och kontorsstol? Organisationen Prevent har en bra guide till hur du skapar en ergonomisk arbetsplats i hemmet med checklistor både för anställda och chefer.

Vid arbete i hemmet behövs andra sätt att undersöka arbetsmiljön än en traditionell skyddsrond. Därför har Prevent tagit fram en checklista som chefen och den anställda kan fylla i tillsammans, och som innehåller punkter som underlättar undersökningen. Det är bra om den anställda funderar igenom frågorna i förväg. Det finns också en variant av checklistan för att undersöka de övergripande förutsättningarna för distansarbete för arbetsgruppen och organisationen. 
Här ser du en introduktionsfilm med ergonom Jan-Erik Ståhl:

torsdag 8 april 2021

Pandemin ger oss möjlighet att omdefiniera högskolans roll - ny debattartikel

Undervisning på distans har fungerat väldigt bra men vi behöver arbeta mer med att skapa samhörighet och sociala relationer i digitala miljöer framöver. Det menar Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan,i en debattartikel i DN,Pandemin har fått oss att rannsaka vårt lärosäte. Vad förlorar vi när den fysiska lärmiljön är borta? Han sammanfattar utbildningens betydelse i fem S: stoff, sammanhang, socialitet, samhörighet och självförtroende. Den digitala omställningen har visat att stoffet kan enkelt och flexibilt överföras digitalt men vi har bara börjat utforska hur vi skapar de fyra resterande S. Han inser att den digitala omställningen kommer att påverka hur morgondagens campusmiljöer kommer att se ut och hur man lyckas blanda det fysiska med det digitala.

För den högre utbildningen blir konsekvensen att vi nogsamt måste tänka över hur vi bäst förmedlar och ökar inslagen av stoff, sammanhang, socialitet, samhörighet och självförtroende i våra utbildningsprogram. Om vi inte lyckas förmedla samhörighet, äkta social interaktion och tilltro till den egna kapaciteten kommer vi få se studenternas mentala ohälsa öka i omfattning. Frågan är hur vi bäst använder de digitala hjälpmedel som står till buds för att höja kvaliteten i utbildningarna, med avseende på de fem s:en. Och följaktligen: hur bygger vi en fysisk miljö som stärker utbildningen enligt dessa fem s? Det blir helt uppenbart att vi måste arbeta än hårdare för att utveckla den fysiska platsen. Den måste vara funktionell, estetisk, ergonomisk och trivsam. Platsen måste erfaras, den måste kännas.

onsdag 7 april 2021

Virtuellt utbyte för dina studenter - hitta en partner

Vill du skapa ett virtuellt utbyte där dina studenter studerar tillsammans med sina motparter vid ett utländskt universitet? Organisation UNICollaboration har arbetat med virtuellt utbyte i många år och nu arrangerar de en Virtual Exchange Partnering Fair via Zoom, måndag 19 april, 14:30-16:00. 

Om har ett förslag till ett virtuellt utbyte men saknar en partner kan du hitta en under detta möte. Du får först fylla i en enkät om din idé och dina studenter och sedan får du information om alla andra som letar efter en partner. Inför mötet kan du hitta mycket information om virtuella utbyten på UNICollaborations webb.

tisdag 6 april 2021

Inaktiva studenter - ny rapport från UKÄ

Andelen inaktiva studenter (studenter som inte har någon registrerad kursrelaterad aktivitet i det studieadministrativa systemet Ladok) har sjunkit marginellt under de senaste 3 åren enligt en ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Andelen inaktiva studenter i stort sett oförändrad. Det finns betydligt flera inaktiva studenter på fristående kurser (22.6%) än i programutbildningar (4,5%) men stora variationer mellan olika ämnesområden och lärosäten.

Andelen inaktiva studenter i svenska högskolan har legat stabilt under de senaste läsåren. Läsåret 2019/20 var andelen 8,7 procent, vilket var en lika stor andel som föregående läsår. På tre läsår har andelen inaktiva studenter sjunkit med 0,3 procentenheter. Under alla läsår har andelen varit betydligt större på fristående kurser än på program och andelen inaktiva män har varit större än andelen inaktiva kvinnor. Andelen inaktiva studenter fortsätter att varierar stort mellan olika utbildningsområden och lärosäten.

Mer information: Statistisk analys: Uppföljning av studenters aktivitet på kurs.

fredag 2 april 2021

Inspelade konferensföreläsningar om IKT och lärande

Under det senaste året har så gott som alla konferenser varit digitala och de flesta föreläsningarna spelats in och ligger kvar på konferensens webbplats. Heba Ledwon har samlat länkar till över 200 timmars intressanta konferensföreläsningar och webbinarier på nättidningen The Report200+ Hours of FREE Conference Recordings on Online Learning.

So, I went back to my 2020 conference list and searched resources online. I found 200+ hours of post-conference recordings on online education. These cover a wide variety of subjects, including affordable online degrees, learning during a crisis, the future of higher education, how to build an online learning community, OER instructional design, and many more.

Alla föreläsningar är så klart på engelska. Undrar om man kunde göra en liknande lista över föreläsningar från svenska konferenser om de ligger kvar och inte kräver lösenord? 

torsdag 1 april 2021

Studenter pluggar tillsammans via Zoom

Photo by Ivan Samkov from Pexels

Många av oss tycker att vi kan koncentrera oss bättre om vi sitter tillsammans med andra som också pluggar, till exempel på biblioteket. Många studenter saknar denna miljö när de pluggar hemifrån under pandemin. Därför finns det många studenter som startar en livestream på YouTube och låter andra titta på dem när de pluggar, ibland i flera timmar (se exempel 1 eller exempel 2). Det händer inte mycket men man får en känsla av tillhörighet och en rollmodell som hjälper dig fokusera.

Nu finns det en plattform för virtuella studiegrupper, StudyStream. Där finns flera Zoommöten som du kan delta i. När du kommer in ser du många andra studenter som sitter och pluggar, oftast med kamera på men utan ljud. Tanken är att när du ser att alla andra pluggar så blir det lättare för dig att fokusera. Det finns tydliga regler för att vara med och de ansvariga lovar att agera mot alla som bryter med plattformens community guidelines. För det mesta ser man bara fokuserade studenter men ibland arrangeras evenemang som workshops i studieteknik eller mindfulness. Enligt sajten studerar över 100 000 personer på StudyStream varje dag och plattformen har nyligen lagt till flera servrar för att hantera intresset. 

onsdag 31 mars 2021

Effektivare problemlösning utan video - ny studie

Photo by Karolina Grabowska from Pexels

Efter ett år av dagliga videomöten finns det många som undrar om vi kommunicerar effektivt i sådana möten. Forskare från amerikanska Carnegie Mellon University har studerat hur vi kommunicerar i digitala möten med och utan video. Studien visar att video kan ibland störa kommunikationen mer än det hjälper och att icke-visuell kommunikation kan vara effektivare. Studien summeras i en artikel i EurekAlert!, Tired of video conferencing? Research suggests you're right to question its effectiveness.

Forskarna analyserade hur mötesdeltagarna kommunicerade med eller utan synliga signaler som ansiktsuttryck och såg att flera kom till tals i audiomöten. Turtagning i audiomöten regleras genom röstläge och verbala signaler och studien visade att grupper utan video löste sina uppgifter effektivare som grupp än dem med video.

The groups with video access did achieve some form of collective intelligence through facial expression synchrony, suggesting that when video is available, collaborators should be aware of these cues. However, the researchers found that prosodic synchrony improved collective intelligence whether or not the group had access to video technology and that this synchrony was enhanced by equality in speaking turns. Most strikingly, though, was that video access dampened the pairs' ability to achieve equality in speaking turns, meaning that using video conferencing can actually limit prosodic synchrony and therefore impede upon collective intelligence.

Referens
Tomprou M, Kim YJ, Chikersal P, Woolley AW, Dabbish LA (2021) Speaking out of turn: How video conferencing reduces vocal synchrony and collective intelligence. PLoS ONE 16(3): e0247655. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0247655

tisdag 30 mars 2021

Ny MOOC om kriminologi från Linnéuniversitetet

Photo by kat wilcox from Pexels

Är du nyfiken på kriminologi? Nu erbjuder Linnéuniversitetet en gratis öppen introduktionskurs som ger dig inblick i området, Brottsplatsen Linné: Din ingång till kriminologin. Kursen omfattar fem moduler och kräver cirka 30 timmars arbete. Kursen ger inga högskolepoäng och du kan ta dig genom materialet i egen takt. 

Kursen utgör en introduktion till ämnet kriminologi i formen av en MOOC (Massive Open Online Course). Du kommer få veta mer om brottslighet utifrån ett brett akademiskt perspektiv förankrad i aktuella frågor kring vad är brott, hur den brottsligheten kan mätas och studeras samt hur den rapporteras i media. Under kursens gång får du möjligheten att reflektera över frågor rörande brottslighet och uttrycka dina egna reflektioner i ämnet. Du kommer också få tillgång till ett digitalt material som ger dig inblick i kriminologisk forskning.
Om du sedan blir intresserad av att lära dig mer så kan du studera kriminologi vid Linnéuniversitetets  Institution för polisiärt arbete reda från och med höstterminen 2021.

måndag 29 mars 2021

Lärosäten Väst - ny allians för ökat samarbete i Västsverige

Bild: Göteborgs universitet

Lärosäten Väst
är namnet på ett nytt samarbetsavtal som har undertecknats av rektorerna från sex lärosäten i Västsverige: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Jönköping University. Enligt ett gemensamt pressmeddelande är målet med den nya alliansen att utveckla kvaliteten och mångfalden i parternas verksamhet. Det handlar om att bygga vidare på befintligt samarbete enligt Eva Wiberg, rektor för Göteborgs universitet:

Vi vill bygga vidare på befintliga samarbeten och även utveckla nya inom utbildning, forskning, nyttiggörande och verksamhetsstöd Vi tror att det kan stärka både den nationella och internationella konkurrenskraften.

Alliansen prioriterar följande områden:
  • Effektiva administrativa stödprocesser.
  • Kompetensförsörjning och kompetensutveckling på grund- och avancerad nivå inom t.ex. vård, lärarutbildning och ingenjörsvetenskap.
  • Möjliggörande av huvudhandledarskap inom forskarutbildningar.
  • Att öka möjligheterna för studenter att studera vid flera av våra lärosäten under sin utbildning.
  • Att inom valda områden synka kursutbuden på avancerad nivå och forskarnivå, på sådant sätt att det ökar studenternas möjlighet att välja kurser/kursmoduler från samtliga parter.
  • Att identifiera områden för hållbart internationellt samarbete.
  • Att identifiera några flervetenskapliga forskningsområden där samarbete kan stimuleras.
Läs mer i pressmeddelandet.


fredag 26 mars 2021

Pedagogiska och tekniska utmaningar under pandemin

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) fortsätter sin kartläggning av den digitala omställningen och nu kommer samlade erfarenheter från högskolesektorns olika nätverk, Pedagogiska och tekniska utmaningar under pandemin – yttranden från högskolesektorn. Fem organisationer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning (Swednet), Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU), Samordnarnätverket för nationella medel för riktat pedagogiskt stöd samt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), fick följande frågor:

  • Vilka pedagogiska utmaningar och möjligheter hade övergången till distansundervisning 2020?
  • Vilka tekniska utmaningar och möjligheter hade övergången till distansundervisning 2020?
  • Vilka förändringar kan komma att bli bestående och vilka kommer att upphöra?
Yttranden ger tillsammans en bild av läget. Varje organisation valde själv det tillvägagångssätt som de bedömde var rimligast och bäst för ett yttrande. De flesta bygger på enkätundersökningar.
Deras svar finns att ladda ner från UKÄs sida.

torsdag 25 mars 2021

Jobb efter högskolan - framtidens arbetsmarknad

Photo by Günter Valda on Unsplash

Nu är det dags att söka sig till högskolan och många undrar över vilka utbildningar leder till jobb i framtiden. Ett pressmeddelande från ArbetsförmedlingenHär finns jobben efter högskolan, ger tips om framtidens arbetsmarknad. Störst efterfrågan finns inom sjukvård och utbildning där det redan idag finns brist på arbetskraft.
Den strukturomvandling som pågår, och påskyndas av pandemin, har den tekniska utvecklingen som främsta drivkraft. Digitalisering och automatisering blir ett allt större inslag i arbetet framöver. När innehållet i vissa yrken förändras och andra yrken försvinner ställs det nya krav på kompetens. De kommande åren ökar efterfrågan på tekniska kompetenser. Framför allt är grundläggande digitala kunskaper en viktig förutsättning inom väldigt många yrken.

Yrken som kommer att ha hårdaste konkurrens om jobben 2025 är banktjänsteman, fastighetsmäklare, finansanalytiker och investeringsrådgivare, fotografer, grafiska formgivare, informatörer, kommunikatörer, PR-specialister och journalister. Yrken med lägst konkurrens om jobben 2025 är barnmorska, civilingenjörsyrken, förskollärare, grundutbildade sjuksköterskor, läkare, läraryrken, mjukvaru- och systemutvecklare, specialistsjuksköterskor, speciallärare och specialpedagoger samt
systemanalytiker och it-arkitekter.

onsdag 24 mars 2021

Webbinarier om nätbaserad utbildning under pandemin

EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och Empower arrangerar en serie webbinarier 6-8 april om nätbaserad utbildning under och efter pandemin. 

The COVID-19 crisis made many higher education institutes switch overnight to online distance education. Attempts were made in creating solutions for online active learning, online student interactions and e-assessment. In this Empower webinar week, we will offer a better understanding of the opportunities of digital education during & after COVID-19 by hearing from experts from the field of online, blended and hybrid learning.

  • Tisdag, 6 april, 14:00-15:00. DigiTeL Pro Strategic Partnership. 
  • Onsdag 7 april, 13:30-15:00. Online Education after Covid, Pitfalls of (post) Covid-19 education: time for a critical reflection, Post pandemic speculative educational futures.
  • Torsdag 8 april, 14:00-15:00. Integrating MOOCS into formal programmes and courses, How to Design an Online Course – Staff Training in Designing Online Learning.
Mer information och anmälan.

Digitala konferenser - utveckling pågår

Photo by Surface on Unsplash

Digitala konferenser är här för att stanna och utvecklingen av nya plattformar pågår ständigt. En artikel i UniversitetslärarenGDPR en utmaning för digitala konferensfixare, lyfter frågan om nya konferensplattformar och krav på datalagring inom EU enligt GDPR. Hittills har de flesta konferenserna använt Zoom eller Microsoft Teams men de har begränsad funktionalitet jämfört med nya plattformar som bygger på virtuella världar eller virtuell verklighet mm. Enligt Tia Eriksson, chef för Akademi­konferens:

Zoom och Teams lämpar sig inte så väl för sådana större konferenser, men under pandemin har det dykt upp företag som utvecklar andra plattformar där man också kan ha till exempel utställningar och större möjligheter till interaktivitet.

Hon lyfter frågan om gemensamma upphandlingar av GDPR-säkra plattformar så att området kan utvecklas i Sverige.

Samtidigt diskuteras framtidens digitala konferenser inom ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning) där ett nytt subnätverk håller på att byggas. Markus Schneider, ansvarig för e-mötestjänster på Sunet, säger:

Vi vill nu gå ut i sektorn och lyssna av vad som saknas och hur vi kan lösa detta. Det behövs kunskapsöverföring mellan användarna och vi behöver se om det finns en grund för en gemensam upphandling eller tillhandahållande av fler verktyg.

Ytterligare en artikel i Universitetsläraren fokuserar på framgångsfaktorer för digitala konferenser i en intervju med Lotta Fröjdfeldt vid Mälardalens HögskolaSå organiserar du en givande digital konferens.

måndag 22 mars 2021

Fördelar med muntlig examination

Photo by Skylar Kang from Pexels

Muntlig examination går utmärkt på distans och tar lika mycket tid som att rätta en skriftlig tentamen. Det menar Göran Manneberg, lektor i fysik vid KTH i en artikel i tidskriften UniversitetslärarenTesta kunskaperna med en munta i stället för en tenta. Han har jobbat länge med muntlig examination (munta) så övergången till distansundervisning gick väldigt smidigt. Även med stora grupper upp till 300 studenter fungerar metoden så länge han har ett stort sortiment frågor att välja mellan för varje student.

Man kan inte testa allt genom en munta men metoden gör det väldigt svårt att fuska.Ytterligare en fördel är att studenterna får återkoppling direkt efteråt i stället för att vänta ett par tre veckor, något som studenterna också uppskattar. Han rekommenderar att man börjar prova metoden med mindre studentgrupper och sedan bygga vidare.




 

söndag 21 mars 2021

En "bottenhögskola" för alla? - debattartikel

Photo by Lars Kienle on Unsplash

En debattartikel i Göteborgsposten av Martin Hellström, rektor för Högskolan VästFölj Fridtjuv Bergs idé – skapa en bottenhögskola för alla!, föreslår en bredare syn på högre utbildning som en del av det livslånga lärandet. Precis som Fridtjuv Bergs idé om en bottenskola (grundskola) för alla för 170 år sedan behöver vi idag en högskola för alla.

Detta betyder inte att alla måste börja sin eftergymnasiala utbildning på en högskola eller ett universitet. Men det betyder att alla människor borde vara en del av den högre utbildningen någon gång under sin livstid. Detta för att utveckla allas livslånga lärande, men även akademin genom att berika den med erfarenhetsbaserad kunskap och mångfald.

Högre utbildning bör vara tillgänglig för alla oavsett bostadsort med en flexibilitet som erbjuder möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling under hela livet. Det ska vara lätt att växla mellan arbete och utbildning. han menar att just Högskolan Väst vill vara en sådan högskola.

Vi vill vara ett nav, en spindel i nätet i ett ekosystem för livslångt lärande där det finns tydliga och enkla övergångar mellan olika utbildningsgivare, företag och offentlig sektor. Det ska vara lätt att gå från ett arbetsliv utanför akademin in i akademin och tillbaka igen. Så skapas mervärden för akademin, individer och samhället.

fredag 19 mars 2021

Omställningsåret 2020 - erfarenheter från Högskolan Väst

Högskolan Väst har gjort en kort film som sammanfattar den digitala omställningen från både lärarens och studentens perspektiv.
Den 18 mars 2020 gick Högskolan Väst över till utbildning och examination på distans på grund av coronapandemin. Ett år har passerat. Hur har det gått? Vilka har de största utmaningarna varit och hur ser möjligheterna ut? Hör Paulina Samuelsson, ordförande för Studentkåren vid Högskolan Väst och Lars Johansson, avdelningschef för pedagogisk utveckling och studiestöd berätta.

torsdag 18 mars 2021

SUNETdagarna våren 2021


Vårens SUNETdagar äger rum helt digitalt mellan 13 och 29 april 2021 – med flertalet kortare pass under tre veckor för att underlätta för alla medverkande och för att undvika Zoom-trötthet. Konferensen innehåller föreläsningar om SUNETs befintliga och kommande tjänster, workshops, diskussioner och även afterwork. Bland annat får du information om Zoom, Eduroam, digital tentamen, lärplattform, campusnät och den nya lagringstjänsten SUNET Drive. 

onsdag 17 mars 2021

Coronaviruset och högskolan - UKÄ släpper delrapport

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat den första delrapporten om hur landets lärosäten har påverkats av pandemin, enligt en nyhetsartikel, Konsekvenser av coronapandemin på högskolan så här långt. Trots påfrestningar för både studenter och lärare har omställningen gått överraskande bra. Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ:

Det har varit lite överraskande att vi inte sett några större effekter på vare sig avhopp eller studieresultat. En anledning till att det gått så pass bra var att den tekniska infrastrukturen redan fanns så plats, även om det funnits oklarheter kring digitala examinationer.

Disciplinärenden har ökat tydligt med en ökning på 61% jämfört med året innan. Oklarheter kring digitala examinationsformer kan ha bidragit till ökningen. Även om de flesta studenterna har en positiv inställning till digital undervisning saknar de den sociala studiemiljön och det har lett till isolering och stress. De som har saknat en bra studiemiljö hemma har också drabbats.

Många studenter känner sig ensamma, isolerade och längtar efter det sociala studentlivet. Det har gjort att de har haft det svårt att hålla uppe studiemotivationen. Osäkerheten kring studiesituationen har också skapat stress och oro hos studenterna.

Men intresse för högre utbildning växer och antalet studieplatser har ökat. Antalet studenter hösten 2020 var 7% högre än föregående år. 

Flera delrapporter kommer att släppas under året.

Läs mer: Coronaviruset och högskolan, Delrapport 1.

Lyssna på ett kort radioreportage om rapporten av Sveriges Radio.

tisdag 16 mars 2021

Fördelar med ljudinspelningar

Photo by Jonathan Farber on Unsplash

Inspelat material måste inte altid vara video - ljudinspelningar kan fungera lika bra eller bättre i vissa sammanhang. Fördelarna med ljudinspelningar beskrivs i en artikel i The Educationalist av Alexandra Mihai, Hear me out! Ljudinspelningar kräver mycket mindre bandbredd än video och studenter kan lyssna när de vill, även när de håller på med annat (t ex på promenad eller cykeltur). Det kan handla om regelbundna poddar där du som lärare summerar kursveckan som har gått eller enkla ljudfiler från mobilen som återkoppling till enskilda studenter. I en kurspodd kan du till exempel spela in intervjuer med gästexperter.  

Audio formats offer flexibility, both for producers and for consumers. You can use various formats (monologue, dialogue, reflection prompts, etc) and different voices (from formal to informal, colloquial). Students can choose when and where they listen, allowing them to break free from their screens, and they can even control the speed they are listening at.
Om du tänker satsa mer på ljudinspelningar är det nödvändigt att skaffa dig en bra headset eller extern mikrofon eftersom ljudkvaliteten är avgörande. Om du läser från ett manus kan du även lägga ut det som en textfil för de som har hörselnedsättning.

Artikeln ger också tips om lämpliga verktyg, guider och vidare information.

måndag 15 mars 2021

Krav på textning av inspelade föreläsningar skapar oro

Photo by Immo Wegmann on Unsplash

Kraven på textning av inspelade föreläsningar skapar oro bland många lärare eftersom det kräver en hel del efterarbete och kan leda till att man drar ner på antalet inspelningar framöver. Det framgår av en artikel i tidskriften UniversitetslärarenKrav på textning ett hot mot inspelade föreläsningar

Webbplatser som drivs av myndigheter och andra offentliga organisationer ska erbjuda textning av alla filmer och ljudinspelningar och även inspelningar som läggs på lärosätenas lärplattformar ingår, även om det finns några undantag. Problemet är att många saknar automatiska textningsverktyg och manuell textning är mycket tidskrävande. Även automatisk textning innehåller feltolkningar och måste kontrolleras. Risken är att lärare slutar spela in sina föreläsningar. Enligt SULFs ordförande Mats Ericson:

Vi är en statlig myndighet och då måste vi följa lagen. Men om vi tvingas lägga ner extra arbete på att texta våra inspelade föreläsningar, då kommer många lärare inte längre att spela in. Och då har alla förlorat, inte bara de som har hörselproblem.
Lösningen som han föreslår är att vi inför automatisk textning och nöjer oss av en lösning som inte är felfri men duger så länge. 
Det finns en pedagogisk poäng med att texta och vi ska inte gå tillbaka. För att klara lagkraven är mitt förslag att vi använder de texttjänster som finns och nöjer oss med ett hyfsat resultat. Vi får inte låta det bästa bli det godas fiende.

fredag 12 mars 2021

Den digitala omställningen och utbildningskvalitet - global översikt

CC BY Some rights reserved by ICDE
ICDE (International Council for Open and Distance Education) har publicerat en rapport som kartlägger hur den digitala omställningen har påverkat öppen, nätbaserad och flexibel utbildning i ett globalt perspektiv: ICDE Quality Network report: Global Quality Perspectives on Open, Online and Flexible Learning 2020. Rapporten ger en bra översikt på hur omställningen har påverkat utbildningskvaliteten i alla världsdelar, hur olika länder har reagerat och vilka utmaningar som väntar.

The reports from World Regions on the impact on quality of open, online, flexible and distance education in 2020 have given the global community of educators and policy makers a snapshot of educational systems in rapid transition. The COVID19 pandemic has closed campuses everywhere, and made the deployment of remote and off-campus technology supported systems an imperative in those parts of the world where they were possible. The outcomes for quality of learning and teaching have been mixed, not surprisingly given the absence of adequate notice, adequate hardware and download technology, or professional development.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

torsdag 11 mars 2021

Kurssidans design ska väcka intresse

Photo by Nick Morrison on Unsplash

Hur ser dina kurser ut i lärplattformen? Väcker de intresse och nyfikenhet? Finns det en tydlig struktur? Känner man sig välkommen? En bloggpost av Joitske Hulsebosch, Happy learners with an attractive platform, ger praktiska förslag om hur du kan skapa en mer attraktiv och intresseväckande kurssida. Design gör skillnad. Bland annat föreslår hon följande möjligheter:

  • Vilka färger används på sidan? Kan färger skapa rätt intryck?
  • Bilder skapar intresse och fångar blicken. 
  • Tydlig struktur med viktiga instruktioner och information där man inte kan missa dem.
  • Mer än bara text - använd korta filmer (introduktionsfilm, instruktioner mm) och/eller ljudinspelningar.
  • Se över vilka termer som används - diskussionsstuga eller kafé låter mer intressant än forum.
  • Lyft fram nya aktiviteter så att man ser direkt att det händer mycket i kursen.