torsdag 21 oktober 2021

European Online and Distance Learning Week

European Online and Distance Learning Week 2021 arrangeras 3-10 november av EDEN (European Distance and E-learning Network) i samarbete med flera internationella organisationer inom området. Du får välja mellan ett varierat utbud webbinarier med internationella experter och det övergripande temat är hur högre utbildning bygger på erfarenheterna från pandemitiden. Alla webbinarier är så klart kostnadsfria och du hittar mer information här (OBS anmälningslänkar kommer inom kort).

This week will be an excellent opportunity to reflect on the lessons learned during the COVID-19 pandemic and to discuss how education should look like in the post pandemic era. During EODLW, you will have access to daily online webinars and panel sessions of expert scholars and practitioners, who will present best practices and expertise in online and distance education and discuss with the audience on the challenges in shaping the future of education and how we can fully harness the potential of new models of online and distance learning.

onsdag 20 oktober 2021

KB får uppdrag att kartlägga användandet av öppna lärresurser

Kungliga biblioteket (KB) får nu ett regeringsuppdrag att kartlägga och analysera användandet av öppna lärresurser (OER) i Sverige samt allmänhetens delaktighet i froskningsprocessen, enligt ett pressmeddelande från RegeringskanslietUppdrag till Kungl. biblioteket om att kartlägga öppna lärresurser och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.

Regeringen ger Kungl. biblioteket i uppdrag att kartlägga och analysera användandet av dels öppna lärresurser, dels allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen. Uppdraget ska genomföras med inriktning på det allmänna biblioteksväsendet.

Omställningen till ett öppet vetenskapssystem innebär en utveckling där olika delar i forskningsprocessen görs öppna och tillgängliga via internet.

Regeringen har nyligen förtydligat Kungl. bibliotekets samordningsuppdrag om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata. Regeringen har även gett universitet och högskolor i uppdrag att fortsätta att utveckla arbetet med öppen vetenskap i syfte att verksamheten ska bidra till att den nationella riktningen för ett öppet vetenskapssystem uppnås.

Öppna lärresurser är avgiftsfria och digitalt tillgängliga läromedel samt undervisningsmaterial som är fria att använda för alla människor. I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som presenterades hösten 2020 anges att ett digitalt baserat utbildningsutbud behövs för att lärosätena ska kunna möta samhällets ökande behov av kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen handlar om olika typer av interaktion mellan forskningen och det omgivande samhället. Delaktigheten kan exempelvis bestå av medborgarforskning eller andra former av samskapande där aktörer på olika sätt ges inflytande i forskningsprocessen.

Aktiviteter inom dessa båda områden genomförs idag av såväl forskningsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek som forskningsfinansiärer och andra aktörer inom forskningssektorn. Nu behövs en samlad överblick och lägesanalys. Därför ska Kungl. biblioteket kartlägga och analysera hur öppna lärresurser och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen används.


tisdag 19 oktober 2021

Hybridmöten - helst inte, menar forskare

Hybridmöten är ju väldigt svåra att genomföra på ett bra sätt och ännu en artikel om problemet finns på Forskning.se, Därför väljer KTH-forskaren bort hybridmöten. Jens Edlund, forskare vid KTH, har studerat olika former av videomöten och han menar att just hybridmöten motverkar mötets syfte - att skapa samhörighet och gruppdynamik. de som sitter i samma rum har en stor fördel mot de som deltar på distans. I rummet kan de le mot varandra, skapa ögonkontakt, nicka istämmande osv och dessa tecken är svåra att upptäka på distans.

Hela poängen med möten brukar vara att samverka, men hybridmöten ger jättedåliga grunder för samverkan. Den som sitter i samma rum som andra blir den som hörs bäst.

Edlund menar att antingen ska alla delta på distans, från egna rum, eller att alla sitter i samma fysiska rum. Det är viktigt att alla har samma förutsättningar.

Det är lätt att klaga på tekniken när möten blir misslyckade, men det beror ofta på hur tekniken används och inte på själva tekniken. Är det större möten fungerar det som regel bra med hybridmöten där en person föreläser och många distanslyssnare övervakar mötet som passiva deltagare utan att bryta in.

måndag 18 oktober 2021

Vad tar lärarna med sig från den digitala omställningen?

Kalmarsunds gymnasieförbund har gjort en undersökning bland både lärare och studenter om vad de har lärt sig under pandemitiden kring undervisning och lärande. Studien redovisas både i text och video via bloggen IKT-pedagogernaLärdomar fjärr- och distansundervisning. Det fanns två huvudsakliga frågor i undersökningen:

  • Vad finns det som lärarna tänker annorlunda kring inom sin undervisning när de har erfarenheter av fjärr- och distansundervisning?
  • Vilka konkreta metoder har lärarna tagit med sig eller planerar att använda från tiden med  fjärr- och distansundervisning?

Svaren visar tre viktiga områden där utveckling har skett: 

  • Lärarnas digitala kompetens har höjts och många har tagit chansen att prova nya undervisningsmetoder och verktyg.
  • Lärarna har fokuserat mer på struktur och tydlighet i kursdesign.
  • Nya examinationsformer har utvecklats som alternativ till traditionella skrivningar.
Ladda ner studien som pdf-dokument.

Titta på en kort film som summerar studiens resultat. 

söndag 17 oktober 2021

Hybridmöten allt vanligare


Under pandemitiden har vi lärt oss genomföra effektiva digitala möten och konferenser och framtidens akademiska konferenser kommer att präglas av detta framöver. Klimatkrisen tvingar oss att begränsa våra flygresor och därför blir flera evenemang digitala eller åtminstone hybrida. Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet har tagit fram en lista på olika typer hybridmöten för framtida nationella och internationella konferenser och projektmöten, enligt en artikel i tidningen Curie, De vill inspirera andra med sin lista över hybridmötenIsak Svensson, professor vid institutionen berättar i artikeln:
Vi kom fram till att vi behöver halvera våra flygresor under en femårsperiod för att leva upp till målen i Parisavtalet. Vår institution är en av de största ”utsläpparna” vid universitetet eftersom vi har många internationella kontakter och vi vill ta vårt ansvar.
Institutionen har tagit fram ett dokument, 10 forms of hybrid academic workshops, som beskriver av olika former för konferenser och seminarier. Det handlar om att länka ihop grupper på flera ortr på ett sätt som låter alla komma till tals och med fokus på diskussion och gemenskap.

Referens
Jäckle, Sebastian. 2021. "Reducing the Carbon Footprint of Academic Conferences by Online Participation: The Case of the 2020 Virtual European Consortium for Political Research General Conference." PS: Political Science Politics 54 (3):456-461. https://doi.org/10.1017/S1049096521000020.

lördag 16 oktober 2021

Säkrare sökningar utan spårning

Photo by @matthewhenry on Unsplash

Om du söker via Google används dina uppgifter i kommersiellt syfte. Det betyder att du får riktade reklam och att dina sökresultat "matchar" dina intressen och det leder till en s.k. filterbubbel där du får bara information som Google tror att du vill ha. Det finns dock flera mer neutrala söktjänster som inte spårar dig och en kort artikel, Best search engines, ger en lista över sådana tjänster. Bästa söktjänst enligt artikeln är DuckDuckGo.
DuckDuckGo is a search engine that doesn't track you. As the company puts it, "We don't track you in or out of private browsing mode. Other search engines track your searches even when you're in private browsing mode. We don't track you - period."
Ytterligare en intressant artikel om nätsäkerhet, denna gång om spårning av mobiler, kommer från Internetstiftelsen, Så spåras du med mobilen.
Mobilen gör onekligen livet smidigare – oavsett om du vill hitta närmsta bensinmack eller mäta hur fort du springer din löprunda. Men med mobil telefoni, internet i telefonen och geografiska tjänster följer också möjligheter för andra att kartlägga hur du rör dig, var du sover, vilken skola dina barn går på och vilka du träffar. Är det ett rimligt pris för ett smidigare liv eller en kränkning av den personliga integriteten?

fredag 15 oktober 2021

Webbinarium: IT i distansutbildning - börja leta hemma

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter sin webbinarieserie den 21 oktober kl. 9.00 – 10.15 med temat IT i distansutbildning - börja leta hemma. Man kan lätt få bilden av att du som lärare och pedagog själv måste besitta djupa it-kunskaper och leta upp bra, fungerande verktyg på nätet för att utveckla och genomföra bra distansutbildning. Men vad finns ofta redan på plats på lärosätet? Vilket stöd kan finnas vid lärosätet som kan hjälpa dig som lärare och pedagog?

Medverkande i webbinariet är: Mikael Andersson (projektledare, UHR), Minette Henriksson (tjänsteförvaltare på SUNET) och Jörg Pareigis (enhetschef på universitetspedagogiska enheten, Karlstads universitet).

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 20 oktober kl.12.00.



tisdag 12 oktober 2021

För mycket kollaboration leder till ineffektivitet

Photo by Luis Villasmil on Unsplash
Vi arbetar och studerar allt oftare i kollaborativa grupper och nätverk och det betyder intensiv kommunikation i form av både synkrona möten och asynkrona meddelandetjänster, kollaborativa dokument, diskussionsforum mm. Men en artikel i Harvard Business ReviewCollaboration Overload Is Sinking Productivity, menar att vi fokuserar så mycket på kollaboration att vi inte hinner med själva arbetet, det som kräver fokuserat arbete utan störningar. Vi tror så gärna att vi är effektiva genom ändlösa möten, mejlväxlingar och diskussioner i tjänster som Slack, Zoom chat, Whatsapp osv men i själva verket kommer vi oftast aldrig till skott.

Collaborative work — time spent on email, IM, phone, and video calls — has risen 50% or more over the past decade to consume 85% or more of most people’s work weeks. The Covid-19 pandemic caused this figure to take another sharp upward tick, with people spending more time each week in shorter and more fragmented meetings, with voice and video call times doubling and IM traffic increasing by 65%. And to make matters worse, collaboration demands are moving further into the evening and are beginning earlier in the morning.

Artikeln ger exempel på hur man kan skapa utrymme för fokuserat arbete. Bland annat bör man diskutera frågan inom organisationen och inse att mycket tid går åt så kallat busy work (mycket att göra men till ingen nytta). Själv kan duboka in flera två-timmars pass utan möten per vecka i schemat där du fokuserar på en särskild uppgift och stänger av alla kommunikationskanaler.

Men kanske det viktigaste rådet är att vi måste akta oss för att hoppa in i för många aktiviteter. Vi vill så gärna hjälpa varandra och det är så lätt att tack ja till för många aktiviteter. Att ha många järn i elden ger status men kan betyda att du aldrig får något ordentligt gjort. Det är ju smickrande att bli tillfrågade som expert men ibland måste vi fundera över om det inte finns andra som kan göra detta och bör få möjligheten i stället.

We all jump into too many collaborations, which happens in micro-moments when a request is made or when we see an opportunity that we know we could help with, even when we know we shouldn’t. Most people have had the experience of being asked to do something and knowing with every fiber of their being that they should say no, but in a nano-second convince themselves why they need to do this thing after all. They jump in and then wonder six weeks later why they never have time for work that interests them.

måndag 11 oktober 2021

Guide till framgångsrik kurs

Under det senaste året har många lärosäten skapat guider och information om nätbaserad undervisning och pedagogisk tillämping av digitala plattformer och verktyg. Ett bra exempel kommer från Sektion Högskolepedagogik vid Linnéuniversitetet - Guide till framgångsrik kurs. Här finns samlade erfarenheter med länkar till forskningsartiklar inom fem områden: Självständiga och motiverade studenterStudentaktiva undervisningformerVarierade arbetsformerExaminationer & bedömning
samt Handledning & återkoppling.

Här har vi identifierat fem områden som fångar in de utmaningar du behöver hantera i övergången till att undervisa och designa kurser för undervisning via Internet. Vi har också sammanfattat slutsatser inom dessa teman i designprinciper för en nätbaserad kurs som du kan behöva ta ställning till.

En pedagogisk praktik som ett undervisningstillfälle, en examination, en handledning eller en återkoppling har alla en komplexitet som involverar studentens förutsättningar, ditt kurssammanhang och dess disciplinära särart. Här presenterar vi den nätbaserade kontextens särart i form av utmaningar och erbjudanden och bjuder in alla med viktiga erfarenheter att dela sina exempel.
Här hittar du även fördjupningar inom ämnen som hybridundervisning, tillgänglighet mm. Som utgångspunkt i arbetet finns en artikel av Linda Reneland-Forsman, Designprinciper och kvalitetsindikatorer för nätbaserat lärande.

torsdag 7 oktober 2021

Behöver vi offentliga digitala mötesplatser - debattartikel

Det offentliga samtalet som tidigare ägde rum i fysiska miljöer som torg, parker och bibliotek har flyttats till digitala rum, framför allt sociala medier. Problemet är att nästan alla dessa digitala mötesplatser ägs och styrs av stora amerikanska eller kinesiska företag som är allt annat än offentliga. En intressant debattartikel i DN av Carl Heath”Skapa ett digitalt offentligt rum efter Facebooks haveri”, diskuterar problemet att dagens diskussioner, samtal och debatter sker i kommersiella rum utan offentliga alternativ.

Förändringen har gått fort. Ett fåtal företag utgör nu den digitala infrastruktur som härbärgerar många av dessa samtal, debatter och möten. De sociala medier som används ägs av ekonomiska intressen framför allt i USA och Kina. Dessa platser är vinstdrivna och primärt finansierade av reklamintäkter.

Det rör sig om en digital infrastruktur med andra intressen, syften och mål än att bidra till upprätthållandet och utvecklandet av ett demokratiskt samhälle.
Vi har blivit helt beroende av ett fåtal dominerande aktörer som hotar vår demokrati på sätt: 
  • Digital suveränitet - alla samtal och information på dessa plattformar ägs och utnyttjas av amerikanska och kinesiska intressen.
  • Avsaknad av offentliga digitala mötesplatser som alternativ till de kommersiella.
  • Allas lika möjligheter att delta i det offentliga samtalet.
  • Digital historielöshet - allt innehåll hamnar hos företagen som kan radera eller låsa in som de vill.
Artikeln föreslå att vi börjar utveckla offentliga digitala mötesplatser som tryggare alternativ till de kommersiella och ger exempel på initiativ i andra delar av världen.

onsdag 6 oktober 2021

Har kroppsspråkets betydelse överdrivits?

Photo by Usman Yousaf on Unsplash

Vikten av kroppsspråk överdrivs ofta, bland annat genom påståendet att bara sju procent av all kommunikation är språket, resten är kroppsspråk. Detta är en myt som bygger på missförstånd menar några forskare i en artikel i tidskriften LärarenKroppsspråket inte så viktigt som vi trott. Missförståndet kommer från en studie av Albert Mehrabian för 50 år sedan som har tolkats på fel sätt under åren. Han studerade bara kopplingen mellan ansiktsuttryck och kropspråk när vi säger en sak och menar något annat. Mehrabian har flera gånger bett folk att läsa hans studie närmare och att sluta feltolka den.

Marie Gelang, docent i retorik och universitetslektor vid Örebro universitet, menar att visst finns det ett samspel melan språk och kroppspråk, men inte som myten påstår:

Det finns inget vetenskapligt belägg för att kroppsspråket är mer effektivt än ord. Trots att det har gjorts många moderna studier i frågan. Däremot är det konstaterat att det finns ett viktigt samspel mellan ord och kroppsspråk. Vi är exempelvis väldigt duktiga på att se när det inte stämmer överens. Det vill säga om vi säger en sak men signalerar något annat med kroppen. 

Ytterligare en myt enligt artikeln är att kroppspråket avslöjer när vi ljuger.

tisdag 5 oktober 2021

Kommande webbinarier

Photo by Maxime on Unsplash
Några intressanta webbinarier under oktober.

Vuxenutbildningen får en alltmer central plats för kompetensförsörjningen och för livslångt lärande. Forskning om vuxnas lärande är begränsad. De senaste årets distansundervisning har visat på möjligheter med också utmaningar såväl för lärares undervisning som deltagarnas lärande. Hur skapar och upprätthåller man sociala relationer i distansundervisning för vuxna? Hur bedömer man bäst kunskapsutveckling i den digitala miljön?

11 oktober, 17:00-18:00. How to examine or how not to examine; that is the question in the post-pandemic era. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).
This webinar will examine some of the approaches to summative assessment which include how to substitute physical assessment with remote technology enhanced assessment. However, with every challenge comes an opportunity which in this case is to rethink changes to assessment processes, working towards a new research agenda.
During the session, we will also discuss: What is the future of the exam? What have we learnt about online proctoring? Is Contract Cheating the Next Normal?

13 oktober, 17:00-18:00Asynchronous approaches to teaching and learning. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).
The session will begin with Dr. Sarah Lohnes Watulak and Dr. Jeni Henrickson sharing their experiences of creating The Asynchronous Cookbook, a collaborative and open textbook. Then, Rima Al Tawil will present her research on non-verbal communication in asynchronous discussion forums. Finally, Dr Caitriona Ni She, will share research and practice on asynchronous engagement drawn from the #Openteach project.

14 oktober, 09:00-10:00. Så uppnår vi tech-jämställdhet. Arrangeras av nätverket Digital spetskompetens.
Under en timme samtalar vi om hur IT-sektorn ska bli mer jämställd. Hur attraherar vi kvinnor till IT-utbildningar och hur ska kvinnor vilja behålla sin karriär inom IT? 
Talare: Anders Ygeman (energi- och digitaliseringsminister), Åsa Zetterström (förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen), Patrik Frisk (vd för it-tjänsteföretaget Agero), Simon Edström (fd ordförande SFS).

20 oktober, 09:00-10:00. Snedrekrytering till högre utbildning och insatser för breddad rekrytering. Arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet).
Välkommen till ett digitalt frukostseminarium där Uppsalaforskarna André Bryntesson och Mikael Börjesson sammanfattar resultaten av två rapporter som författats på uppdrag av UKÄ.
Den första rapporten är en utförlig genomgång av de skandinaviska ländernas policy för breddad rekrytering på nationell nivå. Den andra rapporten är en kunskapsöversikt som går igenom nordisk forskning om snedrekrytering till den högre utbildningen.

21 oktober,11:30-15:30Læringinord – NVL/EPALE-konferansen 2021. Arrangeras av NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) och EPALE (Electronic platform for adult learning in Europe). 
Hvordan kan samarbeid mellom opplæringsaktører, forvaltning og næringsliv bidra til å utvikle et bærekraftig samfunns-, arbeids- og næringsliv i nord? Med konferansen ønsker vi å sette fokus på betydningen av relevant og tilgjengelig opplæring og kompetanseutvikling for voksne i de nordiske nordområdene.

måndag 4 oktober 2021

Undvik reklam när du länkar till YouTube

Photo by NordWood Themes on Unsplash

Veckans tekniktips kommer från bloggen IKT-pedagogerna (Kalmar gymnasieförbund) och handlar om hur du kan länka till en video på YouTube som spelas upp utan irriterande reklam. Kopiera länken till filmen och lägg till ett bindestreck mellan t och u i adressen (yout-ube). Gör detta i webb-adressen i din webbläsare, inte adressen du fär när du klickar på Share under filmen.

fredag 1 oktober 2021

Webbinarium: Skillnader och likheter mellan distans- och campusutbildning

UHRs (Universitets- och högskolerådet) projekt för kvalitet i distansutbildning arrangerar ett nytt webbinarium, Två vägar mot samma mål – skillnader och likheter mellan distans- och campusutbildning, den 7 oktober kl.9.00-10.15.

Distansutbildning och campusutbildning sätts ofta som varandras motsatser. Samtidigt är det två vägar som bär mot samma mål. Vilka skillnader och likheter finns det, och hur kan man få det bästa från två världar?

Är verkligen distans- och campusutbildning varandras motpoler? Som vanligt är väl sanningen inte svart eller vit, utan blandad. Det finns avgörande skillnader som är viktiga att känna till, men också likheter som bör utnyttjas i båda utbildningsformerna. I detta webbinarium talar vi om likheter och skillnader i förberedelse, genomförande och avslut inom de båda utbildningsformerna.

Både under webbinariet och på det efterföljande webbmötet kommer du att ha möjlighet att ställa frågor till de medverkande experterna.

Medverkande på webbinairet 
Mikael Andersson, projektledare, Universitets- och högskolerådet 
Claire Englund, pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet 
Roger Pettersson, avdelningschef vid Avdelningen för lärande och digitalisering, Sveriges lantbruksuniversitet

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 6 oktober kl.12.00.

torsdag 30 september 2021

SFI på distans ger större flexibilitet - exempel från Malmö

Photo by Artem Beliaikin on Unsplash

Det finns många exempel på studenter som har gynnats av den digitala omställningen, i synnerhet flexibiliteten och mer personlig undervisning. Det framgår av en artikel hos NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) om en lyckad satsning på SFI på distans i Malmö, I Malmö skapas lärande gemenskap bortom tid och rum

Många som har läst svenska för invandrare genom klassrumsundervisning har haft det svårt att komma till alla lektioner på grund av jobb eller barnpassning och har anpassat sig bra till distansvarianten utan synkrona möten. Kommunikationen sker via asynkron videokommunikation där deltagarna spelar in uppgifter via mobilen och får personlig återkoppling från läraren. Enligt en deltagare, Lejla Radnjevic:

Skolan använder bland annat Flipgrid, ett diskussionsforum i videoformat, där eleverna istället för att skriva textkommentarer spelar in videofilmer där de talar in sina muntliga övningar. De kan även göra filmer när de kommenterar varandras övningar. – När det jag säger filmas tänker jag mer på grammatik och uttal.
Både studenterna och lärarna har varit positivt överraskade över hur distansundervisning kan bli nästan mer individfokuserad än i klassrummet. Lärare Lisette Thell menar:
Det blir mer individuellt här, de kontaktar mig via chat eller mejl. Det är inte mer jobb än tidigare, men mycket jobb. Men det är väldigt roligt att möta eleverna genom distans. Det är jättemycket interaktion, mycket mer än jag förväntade mig.
Intresset för att studera SFI på distans har ökat markant under pandemitiden och teknik blir ett allt mindre hinder.

onsdag 29 september 2021

Högre utbildningens utmaningar - ny rapport

Bild: EUA
Tidigare i år publicerades EUAs (European Universities Association) en rapport om framtidsscenarier inom europeisk högre utbildning, Universities without walls – A vision for 2030 (se även Flexspan 12 feb 2021). Nu kommer en uppföljningsrapport från EUAPathways to the future.

Pathways to the future fokuserar på tre utmaningar som högre utbildning står framför och beskriver olika scenarier och tänkbara utvecklingar.

  • Geopolitiska förändringar i världen. En ny global maktstruktur tar form med konkurerande intressen (Kina, USA, EU, Ryssland osv). Hur kommer högre utbildning att påverkas av dessa förändringar och hur möter vi en osäker framtid?
  • Artificiell intelligens och digitalisering. Hur påverkas högre utbildning av global digitalisering och vilka relationer ska lärosäten ha med de stora IT-företagen?
  • Demokratins utmaningar. Lärosätens frihet och autonomi vilar på en stark demokratisk kultur i landet. I flera länder är demokratin i fara och hur påverkas högre utbildning av politisk instabilitet?

Priorities for action need to be defined by each university, depending on their specific national and local circumstances. The vision sets out three things of importance across Europe: firstly, a reform of academic careers and assessment to make them less precarious, more flexible and more attractive, and achieve parity of esteem of the contributions of academics to the different university missions; secondly, the promotion of interdisciplinarity, particularly for meeting the sustainability challenge, through easing the accreditation of interdisciplinary programmes, opening up rigid discipline-based research assessment and rewarding interdisciplinarity in staff development; and thirdly, strengthening universities’ civic engagement.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

tisdag 28 september 2021

Verktyg för att räkna fram kurstimmar

Photo by Nathan Dumlao on Unsplash

Hur mycket tid kommer dina studenter att behöva ägna åt din kurs? Det finns säkert många verktyg som kan hjälpa dig ta fram en pålitlig siffra på antalet timmar men ett bra exempel har tagits fram av amerikanska Wake Forest University, Enhanced Course Workload Estimator

Här kan du lägga in information om inlämningsuppgifter, litteraturläsning, synkrona möten, forumdiskussioner osv och verktyget tar fram antalet timmar för att klara kursen. Genom att testa olika modeller kan du komma fram till den optimala nivån. Det finns en detaljerad beskrivning av hur verktyget räknar fram siffrorna och vilka antaganden det utgår ifrån.

måndag 27 september 2021

Europeisk standardladdare för mobiler - vågar vi hoppas?

Photo by Hana Brannigan from Pexels

EU-kommissionen kräver nu en europeisk standard för laddningssladdor till mobila enheter som telefoner, surfplattor, kameror osv, enligt en artikel på VoisterEU kräver standard för laddare till nästa år. Idag finns det ju ganska många varianter och de flesta av oss har lådor hemma fulla med oanvändbara sladdar från tidigare mobiler. Man räknar med cirka 11 000 ton avfall per år endast från oanvända laddare. Standardiseringskraven har funnits i många år men de stora IT-företagen fortsåtter att hitta på egna lösningar. Enligt Margrethe Vestager, vicepresident för EU-kommissionen:

Vi har gett industrin gott om tid för att komma fram till sina egna lösningar. Nu är det hög tid för lagkrav om en gemensam laddare. Det här är en viktig seger för våra konsumenter och för miljön och ligger i linje med våra digitala och gröna ambitioner.
Den föreslagna standarden är USB-C men redan nu har Apple kritiserat förslaget eftersom de menar att standardisering skulle hämma innovation inom branschen.

Vågar vi hoppas?

fredag 24 september 2021

Öppna lärresurser - ny guide

CC BY Some rights reserved by Dublin City University

Om du vill lära dig mer om hur du hittar, använder och skapar öppna lärresurser (föreläsningar, poddar, bildspel, texter, övningar osv som andra får använda under reglerade former) finns det en bra guide på engelska från Dublin City UniversityGo Open: a beginner's guide to open education

Guiden reder ut begreppen, förklarar hur öppna licenser (Creative Commons) fungerar, ger råd om hur du söker och granskar andras resurser, hur du delar med dig av dina egna resurser samt länkar till mer information och forskning inom området. Guiden har så klart en Creative Commons licens så du får gärna kopiera materialet och anpassa det (t ex översätta det till svenska) så länge du anger licensen och upphovsman samt länkar till originalet.

Du kan även ladda ner guiden i pdf-format.

Referens

Farrell, O., Breen, E., Brunton, J., Cox, R., Costello, E., Delaney, L., Gallagher, E., Smyth, V. (2021). Go Open: A Beginners Guide to Open Education. Dublin: DCU. doi: 10.5281/zenodo.4593103 

torsdag 23 september 2021

Livslångt lärande kräver nya utbildningsmodeller

Photo by Science in HD on Unsplash

Enligt högskolelagen har alla lärosäten ansvaret att främja det livslånga lärandet. Det betyder ett utbud av kurser och korta program för yrkesverksamma och alla som behöver sadla om och byta karriär. Frågan är hur lärosäten tar sig an denna utmaning, enligt en artikel i tidskriften CurieLivslångt lärande tvingar lärosätena att tänka nytt. Det betyder att nya, flexibla kurser måste tas fram och bedömning och validering av arbetslivserfarenhet blir allt viktigare. Det finns ett starkt växande behov av fortbildning och arbetsintegrerat lärande, inte minst i spåren av pandemin, och näringslivet har ett växande problem att hitta folk med rätt kompetens.

Enligt Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet:

Vi vill vara med och göra nytta men måste lära oss att utforma kurser så att det blir bra för de här nya grupperna. Det starka förändringstrycket i samhället gör att det livslånga lärandet kommer att bli en väsentlig del av lärosätenas utbildningar, även om ungdomsutbildning även framgent är det stora.
Ett lärosäte som lyfts fram inom området och satsar på livslångt lärande i samverkan med näringslivet är Högskolan Väst:

Ett av de lärosäten KK-stiftelsen stödjer är Högskolan Väst som spelade en viktig roll när Saab la ner verksamheten i Trollhättan 2011. Regeringen sköt då till pengar för ett stort antal platser och högskolan kunde erbjuda de uppsagda kurser för vidareutbildning eller omskolning – en bidragande orsak till att arbetslösheten efter tre år var mindre än när Saab fanns.
Från näringslivets sida vill man se ännu närmare samarbete för att hitta flexibla lösningar för både anställda och arbetssökande. Här behövs lösningar inte bara inom högre utbildning men i samarbete med yrkeshögskolor, studieförbund, folkhögskolor och privata utbildningsföretag. Tidigare i år publicerade Svenskt näringsliv en rapport, Utbildning för kompetensutveckling och omställning – Så kan högskolans roll för det livslånga lärandet stärkas, som ger rekommendationer för hur högskolans roll i livslångt lärande kan förstärkas, inte minst genom bättre samverkan.
I rapporten presenteras reformförslag som regering och riksdag bör genomföra för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet och därigenom stärka företagens – och Sveriges – konkurrenskraft i en värld i stark förändring. Det finns också skäl för lärosätena att hämta inspiration och lära av varandra.

onsdag 22 september 2021

U-Multirank - multidimensionellt rankingsystem för universitet och högskolor

Pressbild: U-Multirank

Det finns många rankingsystem för att kunna utse de bästa lärosäten i världen men U-Multirank skiljer sig från de andra genom att bedöma lärosäten utifrån flera olika perspektiv. Årets rapport har nu kommit ut med ett pressmeddelande, U-Multirank creates new ‘Higher Education Cooperation Index’, showing the key to strategic success is cooperation. U-Multirank bedömer varje lärosäte från fem perspektiv: 

  • Undervisning och lärande
  • Forskning
  • Kunskapsspridning
  • Internationalisering
  • Regional samverkan

Under varje rubrik finns det flera underkriterier och resultatet är att du kan jämföra lärosäten från olika perspektiv och därmed hitta de bästa inom ett område. Framför allt kan man se vilka lärosäten är starkaste inom just det område du är intresserad av (ämne, examination, land, storlek på lärosäte mm).

U-Multirank is an alternative approach to comparing universities and offers a solution to the flaws of traditional league tables. Its multi-dimensional approach compares the performance of universities across a range of different activities grading each of them from ‘A’ (very good) to ‘E’ (weak). It allows users to identify a university’s strengths and weaknesses, on the aspects that most interest them. The data included in U-Multirank are drawn from a number of sources, providing users with a comprehensive set of information: data supplied by institutions; and drawn from international bibliometric and patent databases; from national databases; and from surveys of more than 100,000 students at participating universities.

Man kan även jämföra lärosäten inom ett land och det finns en rapport för just Sverige (Swedish universities in global comparison 2021). Svenska lärosäten är särskilt starka inom internationalisering.

tisdag 21 september 2021

Workshop om hybridundervisning

Photo by Sigmund on Unsplash

Högskolan Väst
och Högskolan i Skövde arrangerar en workshop om hybridundervisning, måndag 27 september 15:00-16:30. Du får ta del av erfarenheter från bägge lärosäten och får möjlighet att diskutera möjligheter och utmaningar med hybridundervisning. Workshopen riktar sig till pedagogisk personal och IKT-personal. Seminariet genomförs i Zoom (Max 300 deltagare).

måndag 20 september 2021

Norsk strategi för den digitala omstälningen i högre utbildning

Kunnskapsdepartementet
Den norska regeringen har publicerat en digitaliseringsstrategi för högre utbildning, Strategi for digitalomstilling i universitets- og høyskolesektoren 2021-2025. Strategin beskriver strategiska områden, framtidsvisioner, förutsättningar för arbetet samt vägen framåt. De sex strategiska områdena är:
  • Digitalisering för flexibel utbildning.
  • Digital innovation i undervisning och lärande.
  • Digitala teman, metoder och kompetens i alla utbildningar.
  • Öppen forskning och nya forskningsmöjligheter.
  • Utnyttjande av data inom kunskapssektorn.
  • Ledning och kultur för en digital omställning.
Rapporten belyser dessa från fem perspektiv: studenten, läraren, forskaren, ledaren och samhället/arbetslivet. Enligt ministern för forskning och högre utbildning, Henrik Asheim:
Den raske digitaliseringen under pandemien har vist at mye gjenstår før digitale verktøy gir den økningen i kvalitet i utdanningen vi ønsker. Samtidig ligger det et stort potensial i å utnytte digitale verktøy bedre i universitets- og høyskolesektoren. Universiteter og høyskoler må derfor omstille for å dra bedre nytte av digital teknologi. Framover blir det viktig å fortsette arbeidet med å videreutvikle kvalitet i utdanning, forskning og innovasjon. Institusjonene må også bidra med nye studietilbud og den kunnskap og forståelse som er nødvendig for å utnytte mulighetene og møte utfordringene som digitaliseringen gir.

fredag 17 september 2021

Publicera - nationell samlingsplats för svenska openaccess tidskrifter

CC0 by art designer at PLoS on Wikimedia Commons

Kungliga Biblioteket
(KB) lanserar nu Publicera, en plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter. Flera svenska lärosäten publicerar idag egna vetenskapliga open access tidskrifter och syftet med Publicera är att skapa ett nationellt skyltfönster för sådana tidskrifter. 

KB bygger upp och förvaltar den digitala plattformen samt erbjuder tekniskt stöd för användarna, som i första hand avser redaktörer och redaktionsmedlemmar för vetenskapliga tidskrifter. KB agerar däremot inte som ett förlag för tidskrifterna. Det redaktionella ansvaret ligger fortsatt helt hos redaktörer och utgivare.
Just nu finns det bara ett fåtal tidskrifter på Publicera men flera kommer inom kort.
Mer information om Publicera.

torsdag 16 september 2021

Hybridundervisning - guider för lärare och studenter

Hybridundervisning är kanske terminens hetaste trend och alla letar efter goda råd och praktiska tips. Brittiska JISC, en organisation som ger support och övergripande råd kring digitalisering i högre utbildning, har tagir fram en guide för lärare, Digital pedagogy toolkit, där en av modulerna heter just Effective hybrid learning. Guiden består av fyra moduler: synkron undervsining (videomöten), engagemang i lärplattformar, gemenskap och kollaboration samt hybridundervisning. Här hittar du goda exempel, länkar till artiklar och andra resurser som kan hjälpa dig när du planerar din undervisning.

University of Edinburgh har bra information till studenter om hybridundervisning: Hybrid learning and teaching. Information and guidance to help support you in a hybrid learning and teaching environment. Eftersom en stor del av höstens undervisning går i hybridformat får studenterna bekanta sig med begreppet och får råd om lämplig studieteknik mm.

onsdag 15 september 2021

Flexspace - nätverk för lärmiljöutveckling

Flexspace är ett internationellt nätverk och resursbank för alla som arbetar med att utveckla lärmiljöer i skolor, universitet, bibliotek och muséer. Medlemsskap är gratis och du får tillgång till massor av goda exempel på flexibla lärmiljöer, detaljplaner, diskussioner och inspiration.

Pedagogy + Space + Technology = FLEXspace.org — The only open resource that brings together teachers, faculty, designers, experts and decision makers in higher education, K-12, libraries, and museums who are focused on classroom design, campus planning and facilities, learning technology, A/V systems integration, instructional design, teaching, and research. 
Introduktionsfilmen förklarar det viktigaste kring nätverket och dess verksamhet.

tisdag 14 september 2021

Kvalitet i distansutbildning - Utlysning av projektmedel

UHR (Universitets- och högskolerådet utlyser nya projektmedel inom ramen för regeringsuppdraget Kvalitet i distansutbildningMer information (länk till UHRs nyhet).

Torsdag 23 september hålls ett webbinarium med information om utlysningen. Information och anmälan.

Under åren 2021–2022 genomför UHR ett regeringsuppdrag att stödja en kvalitetshöjning och öka genomströmningen i distansutbildning vid universitet och högskolor. Regeringsuppdraget genomförs inom ramen för projektet "Kvalitet i distansutbildning". Till skillnad från många andra utlysningar av projektmedel är inte utlysningens inriktning utveckling av nya former för distansutbildning. I stället är avsikten att projektmedlen ska främja en långsiktig utveckling av organisation och kultur inom distansutbildningsområdet vid universitet och högskolor.

Projektutlysningens huvudsakliga mål är att:
  • utveckla lärosätenas långsiktiga förutsättningar att erbjuda distansutbildning
  • stärka lärosätenas långsiktiga kvalitetssäkringsarbete inom distansutbildning, där samverkan och kunskapsdelning ses som viktiga komponenter
  • vidareutveckla lärosätenas organisation och kultur inom distansutbildningsområdet
Målgruppen för projektutlysningen är lärosäten som avser att långsiktigt utveckla sin distansutbildning.

Som en del av regeringsuppdraget ska UHR fördela medel till utvecklingsprojekt som ska genomföras vid lärosäten under 2022. Totalt kommer UHR att fördela minst 12 miljoner kronor för projekt inom utlysningen. En förutsättning för fördelning av projektmedel är ett regeringsbeslut om tilldelning av medel till UHR.

Ansökan om projektmedel inleds den 13 september 2021 och stängs vid midnatt den 14 november. Beslut om projektmedel meddelas senast den 10 december. Beviljade projektmedel kommer att kunna rekvireras så att projektverksamheten kan inledas 1 februari 2022.

Kommande konferenser - ett axplock

Photo by Compare Fibre on Unsplash

Hösten fylls med konferenser, de flesta fortfarande digitala, och här kommer ett axplock att välja mellan. Så fort jag skriver en sådan lista får jag tips om ännu flera. Jag skriver nya listor i så fall!

24 sept. SVERDs höstmöte (Svenska riksorganisationen för distansutbildning). Tema: Shaping the futures of learning.

27 sept - 1 oktoberOpen Education Global 2021 conference
Each day will focus on a different UNESCO OER Recommendation action area. Through webinars and interactive sessions, participants will contribute ideas to help with the implementation of the Recommendation.

12-28 oktober. Sunetdagarna. Många digitala möten utspridda över två veckor. Lyssna på föreläsningar, delta i workshops och utbyt erfarenheter om Sunets nät och tjänster.

21 oktober. Rättssäkerhetskonferensen 2021. UKÄ (Universitetskanslersämbetet). 
Konferensen riktar sig främst till anställda vid universitet och högskolor samt företrädare för studentkårer och andra närliggande organisationer och myndigheter.

3-5 novemberInnovating Higher Education 2021. Arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities). Higher Education in the new normal: the role of online, blended and distance learning.

10 november. Internationaliseringsdagen 2021. Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet). Årets tema är inkludering i internationalisering. Hur gör vi internationalisering möjligt för fler?

18 novemberFuNKon 21 – Motivasjon for læring. Norsk konferens om nätbaserad utbildning som arrangeras av Fleksibel utdanning Norge.

1-2 december. Administratör i högskolan
På konferensen Administratör i högskolan ställer vi oss frågan hur vi kan ta lärdom av tiden som gått samt hur vi kan utveckla högskoleadministrationen för att bättre stå emot framtida påfrestningar. Vad är det egentligen för normalitet som vi återgår till?

måndag 13 september 2021

SpatialChat - digitala mötesplatser, konferenser och arbetsplatser

SpatialChat är en spännande plattform för interaktiva möten, konferenser, mingelfester och även mässor. Du kan till exempel skapa olika miljöer för mingel, gruppdiskussioner, stora föreläsningar eller konsert, montrar för utställare osv. Deltagarna syns som foto-ikoner och när du närmar dig andra personer så får du automatiskt video- och audiokontakt med dessa. 

Det finns ju flera snarlika plattformar just nu men SpatialChat verkar mer omfattande och ambitiös. Med en sådan plattform kan man skapa ett digitalt campus där studenter och lärare kan träffas, umgås och nätverka med säker inloggning mm.

Filmer ger en kort introduktion till hur plattformen fungerar.

fredag 10 september 2021

WindowSwap - se vardagen från ett annat fönster

Även om de flesta covid-restriktionerna tas nu bort i många länder finns det många som fortfarande arbetar hemifrån. Om du sitter hemma och är lite trött på utsikten från fönstret kan du byta utsikt med en tjänst som heter WindowSwap. Folk runt om i världen filmar 10-15 minuter från sitt fönster och laddar upp filmen på WindowSwap så att andra kan se världen från just ditt fönster. Tjänsten togs fram av ett par i Singapore som blev trötta på sin utsikt under 2020 när de tvingades stanna inomhus. Nya filmer laddas upp hela tiden - vissa är exotiska och lyxiga, andra väldigt vardagliga. Idén är att du får inblick i en annan vardag under några minuter. Bra pausunderhållning alltså.

WindowSwap is a place on the internet where people from around the world share the view from their windows to help someone else relax, focus, meditate and travel without moving. It’s here to fill that deep void in our wanderlust hearts by allowing us to look through someone else's window, somewhere in the world. 
Här ser du en film om WindowSwaps grundare och idéen bakom tjänsten.

torsdag 9 september 2021

Den digitala omställningen inom vuxenutbildning - studenternas perspektiv

CC BY-NC-SA Some rights reserved by JISC
Studenter inom vuxenutbildning var överlag nöjda med den digitala omställningen även om det finns stor förbättringspotential, enligt en ny rapport från brittiska JISC om brittiska studenters syn på vuxenutbildning på distans under pandemin, Learner digitalexperience insightssurvey 2020/21. Totalt 23 741 studenter från hela landet ingick i undersökningen som sträckte sig från okt 2020 till april 2021.
Learners told us about the lengths their lecturers and tutors had gone to in supporting them to learn; creating new and engaging resources, using discussions, quizzes and polls, and replying to individual queries via email. Lecture recordings were well received and helped learners to manage their study around other commitments.

De viktigaste slutsatserna är:

  • Det finns en digital klyfta - många saknar bra internetuppkoppling, dator, lämplig studiemiljö, sociala kontakter osv.
  • Viktigt att hantera studenternas förväntningar och informera i god tid om vad som krävs på kursen.
  • Tydlig struktur och bra design i lärplattformen.
  • Säkerhet och trygghet i lärplattformen och andra digitala lärmiljöer är oerhört viktiga faktorer.
  • Studenter uppskattar flexibiliteten och tillgång till resurser,
  • Positivt med bra variation i kursaktiviteter med fokus på grupparbete och interaktivitet.
  • Support och kontakt med lärarna väldigt viktiga faktorer.
  • Kursmaterialets kvalitet kan vara avgörande.

Ytterligare en intressant rapport inom vuxenutbildning kommer från EU-kommissionenAdult education and training in Europe: Building inclusive pathways to skills and qualifications. Här hittar du information om initiativ från alla EU-länder.

This Eurydice report focuses on adult education and training in Europe. It investigates current approaches to promoting lifelong learning, with a particular emphasis on policies and measures supporting adults with low levels of skills and qualifications to access learning opportunities.

onsdag 8 september 2021

Öppenhet och samarbete temat för SWEDNET:s årskonferens 2022 - vill du medverka?


Nätverket för högskolepedagogisk utveckling, Swednet, håller sin årskonferens 3-4 februari 2022 vid Linköpings universitet. Swednets årskonferens är en mötesplats för högskolepedagogiska utvecklare. Under konferensdagarna ges möjlighet att möta andra som är intresserade av lärande, undervisning samt högskolepedagogisk forskning och utveckling.
Det akademiska lärarskapet behöver ständigt utvecklas. En förutsättning för detta är öppenhet och samarbete - inom och mellan lärosäten samt samverkan med det omgivande samhället i form av organisationer, myndigheter och andra intressenter. Ambitionen med arrangemanget för Swednets årskonferens är att ge förutsättningar för att lära av varandra.
Vill du skicka in ett bidrag som behandlar planerade, pågående eller avslutade projekt med relevans till konferensens tema, får du beskriva det med 300-500 ord plus eventuella referenser på svenska eller engelska senast 24 oktober 2021. Besked om antagna bidrag skickas ut i mitten av november.

tisdag 7 september 2021

Videotextning fortfarande ovanlig inom högre utbildning

Photo by Dylan Ferreira on Unsplash

Sedan september 2020 har statliga universitet tillgänglighetskrav enligt EU-direktiv. Det betyder bland annat att videomaterial ska textas. En artikel på Media & Learning75% of university lectures are inaccessible for students with auditory impairments, visar att få europeiska lärosäten lever upp till dessa krav. Artikeln sammanfattar en omfattande undersökning av 175 lärosäten i 15 länder, The State of Digital accessibility in Higher Education in Europe. Videoproduktion har ökat explosionsartat under pandemiåret men cirka 75% av allt material saknar textning. Det råder stor osäkerhet bland lärosäten om hur man ska uppfylla tillgänglighetskraven och vilka lösningar som är rimliga.

The results of this survey show that the use of video in higher education has become the new norm. While this development offers huge benefits for educators and for students, it becomes also apparent that digital accessibility has not been a priority for educators in the past months. Now, as this new situation becomes more and more normal, educators need to take the aspect of digital accessibility into account. Education should be inclusive – and technology can help to get a step closer towards becoming fully inclusive.

måndag 6 september 2021

Sluta prata om dina PowerPointbilder

När vi presentera med hjälp av ett bildspel (PowerPoint eller liknande) sätter vi oftast fokus på bilden snarare än vårt budskap. Vi säger så ofta Som denna bild visar, Bilden säger att, Följande bilder beskriver osv. En artikel av Ken MolayThe Webinar BlogStop Using This Word In Presentations!, menar att vi ska i stället fokusera på vårt budskap och inte prata om bilderna. Det är du som berättar, inte PowerPoint. Bilderna ska stödja din berättelse, inte dominera den.

The structural flow and organization of your presentation topics, stories, and data should be independent of whether the information is grouped on one slide or spans multiple slides. Visuals and supporting text or data come and go as necessary to support the points you are making as the presenter. The audience should not know or care which slide does what.

Låt ditt bildspel vara ett ackompanjemang som kompletterar din presentation men det är du som presenterar.

lördag 4 september 2021

Internetdagarna 2021

Photo by Gabriel Benois on Unsplash

Den stora konferensen om internet och hur vi använder det, Internetdagarna, äger rum 22-23 november och allt är så klart digitalt. Upplägget är lite annorlunda - du får välja mellan flera födjupningsspår bägge dagar med teman som sociala medier, digitala beteenden, framtidens arbetsliv, digitalisering, artificiell intelligens, framtidens lärande, rebellkultur, säkerhet m m.

Internetdagarna är en tvådagarskonferens online där du utformar delar av programmet själv genom att välja ett fördjupande temaspår per dag. Du får också lyssna på världsledande keynotetalare och möjlighet att nätverka med experter och branschfolk. Kolla in vilka temaspår som passar dig och köp biljett redan idag.

Förutom alla fördjupningssessioner kommer fyra internationella experter som huvudtalare: 

  • Pandemin har chockdigitaliserat världen, vad innebär det? Amy Webb är en av världens tyngsta omvärldsanalytiker. Hon är futurolog, författare och professor på New York Universitets Stern School of Business. Som grundare till Future Today Institute och ansvarig för den årliga rapporten om techtrender, är hon en av världens främsta tänkare kring teknikens påverkan på framtiden.
  • Smarta mobiler och sociala medier har förenklat våra liv, men till vilket pris? Shoshana Zuboff är socialpsykolog, filosof, och professor emerita på Harvard Business School. Hon är kanske mest känd för en svensk publik från Netflixdokumentären ”The social dilemma”. Där lyfter hon bland annat motsättningen mellan en fungerande demokrati och teknikjättarnas övervakningssamhälle.
  • Hur använder extremister sociala medier för att förstärka sina budskap och påverka val? Whitney Phillips är författare, föreläsare och forskare på Syracuse Universitetet i New York. Hon undervisar bland annat i mediekunskap, digital etik, journalistisk etik och vardagsetik på sociala medier.
  • Hur kan vi bygga smarta städer med hjälp av artificiell intelligens? Dr Ayesha Khanna är vd och medgrundare till konsultfirman ADDO AI. Företaget är ett av de främsta AI-företagen i Asien, och strategisk rådgivare till regeringar och ledande företag runt om i världen.
Konferensen kostar 800 kr per dag och då kan du få tillgång till alla inspelningar fram till jul.

fredag 3 september 2021

Innovativa lärmiljöer - ny guide


Vilka fysiska och digitala lärmiljöer möter framtidens krav på flexibilitet, kollaboration och tillgänglighet samt erbjuder stimulerande och säkra mötesplatser för studenter och lärare? Hur skapar vi riktigt innovativa lösningar i stället för en ompaketering av traditionella lösningar?

En ny rapport av Erasmus+ projektet Novigado Project, Guidelines in learning space innovations, ger både en teoretisk bakgrund till lärmiljödesign och många praktiska exempel på innovativa initiativ, från både fysiska och digitala miljöer men också om hur man integrerar dessa.

As Partner Organisations, running the Novigado Project, we believe learning spaces can play a crucial role in stimulating not only active learning of students, but also innovative forms of pedagogy in the classroom or school spaces. Therefore, this publication will focus on both aspects: the theoretical background of what, according to scientific research results, should be a modern and pro-learning school environment today, and the practical approach from classrooms – how to organise and use the school space to achieve best results in learning or teaching.

Här hittar du konkreta förslag om kursdesign som skapar mer aktivt lärande och kollaboration såväl på plats som på distans. Guiden ger exempel från både skolan och universitet. 

Referens

Novigado project (2021). Guidelines in Learning Space Innovations, June 2021.

torsdag 2 september 2021

Webbinarium om tillgänglighet

Photo by Sigmund on Unsplash

Tolkningen av DOS-lagen (lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) innebär att digitalt material på lärplattformar behöver tillgängliggöras. Vilka konsekvenser får detta för lärosätena och för lärare som ska tillgängliggöra material på lärplattformar? Vad innebär det att tillgängliggöra material och vilka råd finns att få? UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerar ett webbinarium för att diskutera dessa frågor torsdag den 9 september (09:00-10:15) som en del av sitt regeringsuppdrag om kvalitet i distansutbildning.
En fråga som sysselsatt många lärosäten sedan början av 2019 har varit hur man ska tolka och tillämpa lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DOS-lagen. En specifik frågeställning har varit om material i lärosätets lärplattformar omfattas av lagen eller inte. I somras lämnade Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, sina rekommendationer för hur lärosäten ska tolka lagen. Tolkningen är att lärplattformar som offentliggjorts efter den 23 september 2019 omfattas av lagen och att materialet där ska göras tillgängliga, samt att även andra plattformar kommer att omfattas av lagen när de genomgår en större översyn.
I webbinariet medverkar medlemmar från SUHF:s arbetsgrupp för tolkning av DOS-lagen: Peder Tjäderborn (ordförande, studieadministrativ chef, Umeå universitet) och Kristina Sundström (jurist Linköpings universitet). Dessutom kommer representanter från Mittuniversitetet att berätta om deras strategier och plan för att skapa tillgängligt material.

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 7 september.


onsdag 1 september 2021

Många missnöjda med sitt utseende efter alla videomöten

Efter ett och ett halvt år med oändliga videomöten ser man oväntade sidoeffekter. En artikel i nättidningen WiredZoom Dysmorphia Is Following People Into the Real World, berättar till exempel att många söker sig till plastkirurgiska ingrepp för att rätta till upplevda brister i sitt utseende. Försäljning av olika sorters hud- och antirynkkrämer har också ökat.

I videomöten är det svårt att inte titta på sig själv (om du inte väljer Hide self view i menyn) och man blir mer medveten om sitt utseende. Dessutom ser du en bild som inte speglar verkligheten eftersom du sitter så nära kameran, närmare än det normala avståndet mellan människor. Eftersom du koncentrerar dig så är ansiktet spänt. I många fall är kameravinkeln fel - till exempel från en laptop på bordet som tar en bild underifrån. 

Front-facing cameras distort your image like a “funhouse mirror,” she says—they make noses look bigger and eyes look smaller. This effect is exacerbated by proximity to the lens, which is generally nearer to you than a person would ever stand in a real-life conversation. Looking down at a smartphone or laptop camera is the least flattering angle—as anyone from the MySpace generation will tell you, the best camera position is from above, hence the ubiquity of the selfie stick.

En trend är att de som har haft många videomöten under pandemitiden har blivit extra medvetna om sitt utseende och en del är oroliga inför en återgång till kontoret.

Three in 10 said they planned to invest in their appearance as a coping strategy to deal with returning to in-person events—with concerns about weight gain, skin discoloration, wrinkles, and acne particularly high on the list—all things that may have been exacerbated by the amount of time spent on Zoom. “The people who spent more time had a worsened self-perception of their own appearance,” Kourosh says. Those who spent more time staring into the “technological mirror” expressed more anxiety, and among 18- to 24-year-olds, it was the ones using filters who were most likely to have accessed mental health services.

tisdag 31 augusti 2021

Hur vill studenter studera efter pandemin? Ny undersökning

CC BY Some rights reserved by EDTL project
Hur vill blivande och nuvarande studenter studera efter pandemin är över? En ny irländsk rapport, Your education, your voice, your vision, sammanfattar en stor undersökning bland studenter mellan 17 och 24 år. Undersökningen genomfördes av projektet Enhancing digital teaching and learning (EDTL) i samarbete med studentkåren och nationella organisationer inom högre utbildning. Studenter fick svara på frågor om hur de vill studera framöver och vilken balans mellan campus och distans de helst vill ha.

  • Många vill ha en blandning av campus och distans. 76% vill vara på campus 1-3 dagar per vecka.
  • En majoritet vill delta i föreläsningar på plats (56%) men många (44%) föredrar videomöten.
  • En stor majoritet vill ha mer formativ bedömning (81%) och bara 19% föredrar stora salstentamen.
  • En stor majoritet vill träffa lärare (82%) och andra studenter (85%) på campus .
  • De viktigaste faktorerna för att vara på camous var: träffa andra studenter, studentlivet, campusmiljön, motivation och fokus.
  • När det gäller IKT var de viktigaste faktorerna: inspelade föreläsningar, flexibilitet, tillgång till lärresurser.

The results of the campaign highlight that there is not one ideal learning environment that suits all students. A significant number of students expect their learning to happen online, through live online classes, recorded lectures, and other resources available through the VLE. Informal conversations and serendipitous moments are more likely to happen in-person. Flexibility is key. The poll and survey responses demonstrate a demand for increased hybrid or blended learning opportunities, making optimum use of technologies for teaching and learning, to support a more diverse range of students.