MOOCs i studiecirkelformat - studera internationellt och lokalt

Pressbild, Campus Skellefteå

Många förknipper MOOCs (Massive open online courses) med självstudier men om flera studenter inom samma geografiska område läser samma kurs och träffas regelbundet för att diskutera kursens innehåll, som i en studiecirkel, kan man få ännu mer ut av kursen. Denna innovativa lösning drivs av Campus Skellefteå, enligt en artikel av ENCELL (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande), Fler kan ta till sig MOOC:s om de kombineras med ”studiecirkeltänk”. 

Som komplement till alla poänggivande kurser och program från Luleå tekniska universitet och Umeå universitet, erbjuder Campus Skellefteå möjlighet att läsa kurser från internationella universitet med en lokal förankring. Med tanke på de stora industrisatsningar som pågår i området (bl a batterifabriken) finns det stora utbildningsbehov och dessa MOOCs ger en extra dimension till Campus Skellefteås utbud. Upplägget beskrivs så här:

Var och en läser den aktuella kursen från ett universitet ute i världen, men Campus Skellefteå erbjuder ett forum för veckovisa utbyten och diskussioner studenterna emellan. En samtalsledare håller i träffarna, men har inte en lärarroll. Frågeställningar från kursen kan kopplas till den lokala kontexten och det finns möjlighet att exempelvis bjuda in lokala företagare för att ytterligare koppla kursens material till en verksamhet.

Just nu annonserar Campus Skellefteå MOOCs i ämnen som Batteries, Fuel Cells, and their Role in Modern Society, Applied Scrum for Agile Project Management och Transport Systems: Global Issues and Future Innovations. Med denna metod kan deltagare samlas för diskussion, skapa nya kontakter i regionen och få inblick i ett nytt ämne. Genom annonsering kan man även locka in deltagare som inte har hört talas om MOOCs eller sådana möjligheter.

ENCELL har dessutom publicerat flera nya artiklar om öppen utbildning och MOOCs. En artikel beskriver arbetet som pågår om utvecklingen av öppna lärresurser (OER) i Sverige, Rapport från Mötesplats OER, med en intervju med Ebba Ossiannilsson. En annan artikel, Eldsjälar driver utvecklingen av öppna kurser, är en intervju med mig om MOOC-utvecklingen.

Två webbinarier från UHR

UHR (Universitets- och högskolerådet) avslutar årets webbinarieserie om kvalitet i distansutbildning med två evenemang:

Tisdag 14 december, 09:00-10:15. Är vi rustade för en ny övergång till distansundervisning?
Vad har vi lärt oss från tidigare övergångar till distansundervisning, och vilka förberedelser har vi vidtagit för att hantera en ny övergång om det blir aktuellt?

Torsdag 16 december, 09:00-10:15. En internationell utblick.
I säsongens sista webbinarium gör vi en internationell utblick och besöker skotska University of the Highlands and Islands (UHI). UHI erbjuder högre utbildning spridd över en stor och glest befolkad region. Universitetet är uppbyggt som ett partnerskap med nav och ledning/kansli i Inverness samt 13 lokala campus/colleges och därtill 80-talet kopplade lärcentra.

Du får anmäla dig fram till dagen före respektive sändning.

Webbinarium: Organisation för lärande och utbildning på distans

"SCA_students studying (8)" (CC BY-NC-SA 2.0) by Russell Sage College

Ytterligare ett webbinarium i UHRs (Universitets- och högskolerådet) serie kring kvalitet i distansutbildning äger rum torsdag 4 november, 09:00-10:15, Organisation för lärande och utbildning på distans.

Organisation är ett strategiskt område att arbeta med inom utvecklingen av kvalitet i distansutbildning. Men det finns många olika perspektiv inom området. I detta webbinarium belyser vi dels hur man kan organisera lärandet på distans vid lärcentra och på arbetsplatsen, dels hur organisationen för planering och genomförande av distansutbildning kan se ut på lärosätet.

Medverkande denna gång är:

• Moderator, Mikael Andersson, projektledare, UHR
• Jerry Engström, campuschef, Campus Västervik
• Lena Lindhé, samverkansstrateg, Högskolan Väst
• Niklas Brinkfeldt, chef för Nästa Generations Lärande-centrum, Högskolan Dalarna

Webbinariet sänds via Zoom och sista anmälningsdatum är 3 november.

YH-utbildning med hybridundervisning

Hybridundervisning, att kombinera klassrum och distans, kommer alltmer i fokus men ställer höga krav på utrustning och teknik för att hitta en smidig lösning där alla känner sig delaktiga i undervsiningen. Företagsekonomiska Institutet (FEI) satsar på hybridundervisning med konceptet FEIFLEX och erbjuder nu yrkeshögskoleutbildningar (YH) både på plats i Stockholm och i flera kommuner, främst i norr, där studenterna får välja varifrån de studerar: i klassrummet, kommunal lärcentrum, hemma eller på resande fot.

Enligt ett pressmeddelande från FEI:

– Konceptet är bra för alla parter. Upptagningen av elever till utbildningens totalt 35 platser görs alltså från sju mindre orter och vi kan då fylla en YH-utbildning samtidigt som lokala kompetensbehov tillgodoses. Deltagarna behöver inte flytta och får samtidigt ut samma mervärden som en platsbunden utbildning ger såsom social samvaro, högre studiemotivation och mer kompetens, säger Andreas Degerfeldt, verksamhetschef YH på FEI.

Själva hybridmodellen används sedan tidigare i Västervik, där FEI erbjuder både YH-utbildning och kurser i samarbete med Campus Västervik. I Norrland är hybridmodellen ny och bygger på samarbetet mellan FEI och sex kommunala lärcentrum via Akademi Norr.

– I Norrlands inlandskommuner har vi enorma behov av mer kompetens, men en liten kommun kan inte själv arrangera en utbildning för kanske 30 personer som en YH-utbildning kan behöva ha. Kommunen behöver kanske totalt fem personer och kan först nu, med hjälp av FEI:s metod och tillsammans med andra kommuner, erbjuda nödvändig utbildning på hemorten. Den här modellen är ett utmärkt sätt att ge våra företag vad de behöver för att kunna utvecklas positivt, säger Martin Bergvall, verksamhetschef på Akademi Norr.

Regeringen satsar 30 miljoner för att stärka verksamhetsförlagd utbildning på distans 2021

Regeringen delar ut 30 miljoner kronor till 6 lärosäten (Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet, Högskolan i Gävle) under 2021 främst för att stärka verksamhetsförlagd utbildning på distans enligt ett Pressmeddelande från Regeringskansliet:

God tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet är en förutsättning för att utbildad personal till välfärd och näringsliv ska finnas även utanför storstadsregionerna. Regeringen satsar därför på att stärka distansutbildningen, öka möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning på distans och utveckla goda samverkansformer för verksamhetsförlagd utbildning. Nu presenteras hur medel för ändamålet fördelas bland lärosäten i landet.

Totalt fördelas 30 miljoner kronor 2021 för att stärka förutsättningarna för distansutbildning genom att bland annat få fram modeller för verksamhetsförlagd utbildning på distans, men även för att stärka samarbeten med lokala aktörer som möjliggör ökad tillgång till högskolestudier såsom lärcentrum. Syftet med satsningen är att ge ökad tillgång till högskoleutbildning runt om i landet. Medlen ska användas till att genomföra utvecklingsåtgärder som syftar till att öka kvalitet och genomströmning i studier på distans.

Medlen ska också användas för att förbättra möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning vid studier på distans och för att hitta goda samverkansformer för verksamhetsförlagd utbildning.

– Det behöver finnas goda möjligheter för människor i hela landet att studera vid universitet och högskola. Vi förbättrar med denna satsning möjligheterna till distansutbildning och stärker även möjligheterna att studera verksamhetsförlagd utbildning på distans. Det är viktigt för att säkra tillgången på utbildad personal till välfärd och näringsliv, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Nitus erfarenhetsseminarium – Lös den regionala kompetensförsörjningen genom ditt lokala lärcentrum

Nätverket för kommunala lärcentra, NITUS, arrangerar ett webbinarium torsdag 10 december, 15:00-16:30. Det handlar om samverkan mellan region och lokala lärcentra.

Vi sänder denna gång från Campus Värnamos studio som är en provstudio för ”den digitala noden” som håller på att byggas upp. Lars-Uno Åkesson, Kompetensakademiansvarig på Campus Värnamo håller ihop detta seminarium där vi från några regioners företrädare får höra om de goda exempel på samverkan som finns. Möjlighet till diskussion kommer också erbjudas.

Medverkande i webbinariet: 

• Carina Otterclou – Kompetensstrateg, Region Gävleborg
• Eva Jonsson – Strateg på avdelningen förnäringsliv, Region Norrbotten
• Thomas Strand – sektionschef på Regional utveckling, Region Jönköping
• Lars-Uno Åkesson – Kompetensakademiansvarig, Campus Värnamo

Mer information och länk till webbinariet.

Lärcentras roll i högre utbildning - ny rapport från TCO

Photo by Scott Graham on Unsplash

En ny rapport från TCO, Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige, av Sofia Hylander, lyfter fram kommunala lärcentra som nyckelspelare i ambitionen att öka tillgängligheten på högre utbildning i hela landet. Rapporten beskriver hur lärcentra har utvecklats under åren och hur samarbetet med landets lärosäten har minskat under de senaste åren. Den beskriver hur distans- och nätbaserad utbildning har utvecklats.

Ett av de viktigaste verktygen för att öka tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätena huvudorter är så kallade lärcentra. TCO har i denna rapport gjort en analys av lärcentras potential och utvecklingsbehov. Rapporten bygger på en gedigen genomgång av utredningar, forskningsrapporter samt intervjuer med företrädare för lärosäten och lärcentra i olika delar av landet.

Lärcentra lyckas ofta rekrytera nya studentgrupper som annars inte hade sökt sig till en traditionell campusutbildning och därmed kan de bidra till att motverka den sociala snedrekryteringen i svenska högre utbildning. Problemet är att det saknas övergripande och strategiskt samarbete mellan landets lärosäten och lärcentra. 

Rapporten avslutas med sex rekommendationer:

1. Säkra den långsiktiga finansieringen av lärcentra i hela landet.
2. Ge universitet och högskolor i uppdrag att ta fram ett utbildningsutbud som tillgodoser lokala utbildningsbehov.
3. Satsa på distansutbildning och att utveckla nya utbildningsformat.
4. Involvera lärosäten och lärcentra i den regionala kompetensförsörjningspolitiken.
5. Ta ett samlat grepp kring breddad rekrytering och brett deltagande i högre utbildning där lärcentra ges en utpekad roll.
6. Använd lärcentra för att ge nyanlända tillgång till ett större utbud av relevanta etableringsinsatser i hela landet.

Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet - ny rapport

Projektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet hade sin avslutningskonferens denna vecka och släppte därmed sin slutrapport samt tre delrapporter om hur vi kan göra högre utbildning mer tillgänglig för nya studentgrupper i hela landet, långt ifrån högskoleorter. 

Projektets övergripande syfte var att utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Projektet ville visa på hållbara samverkans- och genomförandemodeller och därmed bidra med kunskapsunderlag för kommande politiska beslut och tillämpning på området. Fem lärosäten och tre kommuner (en fjärde kommun tillkom i slutskedet av projektet) har arbetat gemensamt i projektet kring några centrala temaområden: 

• Vilka är de bästa pedagogiska koncepten och e-lärandemodellerna – för studenten, gruppen, det lokala sammanhanget, arbetsgivaren etc och hur samverkar vi på bästa sätt kring detta?
• Förutsättningar ur ett kommunalt perspektiv: Hur kan man rigga och kvalitetssäkra det lokala sammanhanget för studenten, gruppen, pedagogen, arbetsgivaren etc så att tillgång till och genomförande av högre utbildning fungerar med hållbarhet?
• Regional utveckling och tillväxt: Vilka effekter och samhällsvinster ger en ökad tillgång till högre utbildning på lokal nivå och sett i enegional och nationell kontext?

Förutom projektrapporten finns det mer tre detaljerade delrapporter:

• Distansutbildning och e-lärande – utmaningar, möjligheter och alternativa modeller (WP2) 
• Högre utbildning i alla kommuner? (WP3)
• Effekter av högre utbildning på regional utveckling (WP4)

Utökad satsning på distansutbildning och lärcentra

Pressmeddelande från Regeringskansliet.

Nu föreslår regeringen en utökad satsning för fler lärcentrum i hela landet med 40 miljoner kronor för 2021. För att ytterligare öka utbildningsmöjligheterna föreslås en satsning med 15 miljoner kronor nästa år för ökad kvalitet i distansutbildning och stärkt stöd till studieovana personer som studerar på distans. 15 miljoner kronor föreslås för att förstärka möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning på distans, för att möta behoven av utbildad personal i vård och skola i hela landet. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Regeringen vill se fler lärcentrum i hela landet där studerande erbjuds stöd i sitt lärande från lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande. Regeringen föreslår en satsning på lärcentrum som omfattar 40 miljoner kronor 2021 och 2022 samt 35 miljoner kronor 2023, utöver det befintliga statsbidraget.

Vårens erfarenheter har visat att universitet och högskolor har förutsättningar att klara distansutbildning väl. Samtidigt krävs det samlade insatser för att möjliggöra bättre kvalitet och för att fler ska ta examen. Regeringen föreslår därför en satsning om 15 miljoner kronor 2021 för att höja kvaliteten i distansutbildning och för att stärka stödet till studieovana personer som studerar på distans. På så sätt ska det ges bättre förutsättningar för personer i hela landet att studera vid universitet eller högskolor.

Vårens undervisning på distans i högskolan har tydliggjort behoven av att kunna läsa även praktiska moment på distans såsom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor satsas 2021–2022 för att förstärka möjligheterna till VFU via distansutbildning i hela landet. Genom bland annat förbättrade samverkansformer ska studenter i olika delar av landet kunna genomgå distansutbildningar inom VFU och kunna börja arbeta inom vård och skola.

Tydligare roll för lärcentra

Ytterligare en satsning på livslångt lärande och bättre tillgång till högre utbildning i hela landet togs av regeringen med en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentra. Ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet förklarar satsningen:

Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentrum. Nu blir det tydligare att lärcentrum är en plattform för flera olika utbildningsformer, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt kommunal vuxenutbildning (komvux). I och med att det blir tydligare att verksamheten riktar sig till olika utbildningsformer kan mötesplatsen lärcentrum också fungera rekryterande. Kommunerna ges också större frihet att organisera verksamheten. 

Uppbyggnad av lärcentrum i landet gör det möjligt för individer att enklare studera på distans, att få stöd i sina studier och att möta andra studerande och personal i en öppen mötesplats. 

Genom förändringen ökar möjligheterna för människor att studera på olika nivåer vid lärcentrum, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt komvux. Kommunerna får även möjlighet att själva välja var lärcentrum ska placeras och hur verksamheten ska organiseras, tidigare har komvux pekats ut som platsen för lärcentrumverksamheten i förordningen. 

– Det ska finnas goda möjligheter att studera i hela landet och genom hela livet. Lärcentrum är en viktig pusselbit för att fler ska ha möjlighet att studera, säger utbildningsminister Anna Ekström. 

– Tillgången till högre utbildning i hela landet ska öka och möjligheterna till distansutbildning ska stärkas. Förändringen är viktig för att överbygga de hinder geografin sätter upp. Var du bor ska inte vara avgörande för dina möjligheter i livet, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 

Regeringen investerar årligen 50 miljoner kronor i form av ett statsbidrag till kommunerna för utveckling av lärcentrum. Statsbidraget ska bland annat främja tillgång till och genomströmning i utbildning och se till behov av geografisk spridning av lärcentrum.

Utbildning som nyckelfaktor i nordisk glesbygdsutveckling - ny rapport

Add caption

Vilka framgångsfaktorer ligger bakom lyckade utbildningssatsningar i regioner utan universitet eller högskola? Hur gynnas individen och samhällsutvecklingen av högre tillgång till flexibel utbildning? Dessa frågor undersöks ur ett nordiskt perspektiv i en ny rapport från NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Utdanningstiltak - Bærekraft og langtidseffekter for enkeltmennesker og samfunn.

Rapporten, som har tagits fram av ett Nordplusprojekt som jag medverkade i, beskriver 15 exempel från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Åland, Färöarna och Island och ger rekommendationer till myndigheter och utbildningsanordnare. Rapporten lyfter fram lärcentra som viktiga noder i samspelet mellan individer, kommunen, utbildningsanordnare och näringslivet.

- Hvordan får de som bor langt fra utdanningsinstitusjoner tilgang til utdanning? I denne rapporten fortelles det om femten ulike tiltak og prosjekter i Norden, hvor utdanningstilbudene er organisert slik at deltakerne kan utdanne og videreutdanne seg der de bor. For hvert av casene er det vurdert tre sider ved tiltaket: bærekraft - suksessfaktorer - utfordringer. På grunnlag av dette har prosjektgruppen som står bak rapporten trukket noen konklusjoner, som også er et godt grunnlag for videre diskusjon. Prosjektgruppen gir uttrykk for håp om at diskusjonen kan bidra til økt satsing på voksnes læring og desentraliserte utdanningstiltak.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet - konferens i maj

Gränsö slott (foto: Johnny Franzén)

Den andra nationella konferensen om nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet, Nya Vägarkonferensen, äger rum på Gränsö Slott utanför Västervik den 13-14 maj (med välkomstkväll den 12 maj). Konferensens syfte är att diskutera och ta höjd för mer samverkan och strukturerade nationella satsningar på högre utbildning för hela landet (se inbjudan).

Konferensen blir en plats där internationella, nationella, regionala och lokala perspektiv kan mötas. Programmet rymmer frågor som goda samverkansmodeller, effekter av tillgång till högre utbildning, det politiska läget och kvalitetsutmaningarna. Anmälan öppnar i januari 2020. 

Konferensen vänder sig till dig med intresse för ökad tillgång till högre utbildning i hela landet - för kompetensförsörjning och livslångt lärande – men också för en god och demokratisk samhällsutveckling.
Bland talarna finns Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, Stuart Gibb, Vice-Principal, University of the Highlands and Islands, Skottland och Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Konferensens moderator är Johan Wester.

Läs mer om konferensprogrammet.

Konferensen arrangeras av Vinnovaprojektet Nya Vägar, Campus Västervik och Högskolan Väst i samarbete med Linnéuniversitetet och Vinnova.

Nitusdagarna i Danmark

NITUS, nätverket för kommunala lärcentra, arrangerar sitt höstmöte, Nitusdagarna 2019, i Roskilde, Danmark, 6-7 november. Konferensen lyfter fram flera perspektiv på samverkan mellan näringsliv, den offentliga sektorn och högre utbildning med talare från ett flertal lärosäten och andra utbildningsorganisation i Sverige och Danmark. Bland annat kommer Lina Bjerke och Sara Johansson, Internationella handelshögskolan i Jönköping, att presentera aktiell forskning inom området. dessutom kommer talare från TCO och danska  Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH).

Nitusdagarna tar sitt avstamp i samverkan med det omgivande samhället. Hur ser det ut gällande eftergymnasial utbildning, forskning och utveckling? Vad finns det för framtidsplaner hos våra samarbetspartners inom eftergymnasial utbildning? Hur gör man idag? Vad behövs, och vad kan vi göra för att underlätta en positiv utveckling?

Se programmet

Nordiskt lärcentersamarbete

Photo by Startup Stock Photos from Pexels

Lärcentra ger support till alla som vill läsa på högskolenivå men bor långt ifrån den närmaste högskoleorten och vill stanna kvar i sin hemkommun. Lärcentra finns i de flesta nordiska länderna men det finns ganska stora skillnader i hur de arbetar. Ett Nordplusprojekt, Nordic Learning Center Innovation, har gett representanter från flera nordiska lärcentra att lära av varandra och hitta nya arbetssätt. En artikel från NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Sveriges satsning på lärcentrum inspirerar grannländerna, beskriver projektet och konstaterar att Sverige har kommit långt med många väletablerade lärcentra.

Alla nordiska länder har ganska liknande förutsättningar när det gäller utbildningssystem men det finns väsentliga skillnader. Till exempel Danmark har väldigt lite distansutbildning och nästan inga lärcentra. Även om avståndet till närmaste lärosäte är kort i Danmark finns det behov av kompetensutveckling i landsbygdskommuner och risken är att de som lämnar sin hemkommun för att studerar inte kommer tillbaka. Enligt Emil Erichsen som arbetar vid Holbæk Uddannelses- og studiecenter i Holbæk kommun i Själland:

- Jag och en kollega funderade över varför utbildning är så centraliserad, både i Danmark och i många andra delar av världen. Vi såg att det behövs ett komplement till studier på campus. Istället för att uppfinna hjulet på nytt bestämde vi oss för att titta på hur andra har gjort. De nordiska länderna arbetar med liknande förutsättningar och är ense om mycket, men samtidigt är vi inga direkta kopior av varandra.

Nitusdagarna 2018

CC BY Some rights reserved by Ulf Nylén/Högskolan i Skövde on Wikimedia Commons

Konferensen för Sveriges kommunala lärcentra, Nitusdagarna 2018, hålls vid Högskolan i Skövde 6-7 november. Konferensen riktar sig mot alla som arbetar vid lärcentra samt representanter från universitet och högskolor. I år handlar konferensen om nya möjligheter att ordna utbildningar som tillgodoser lokala behov och hur utbildning leder till lokal och regional utveckling,.

I år ses vi på Högskolan i Skövde. Ni kommer att få träffa representanter för Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH), NVL-Distans, TCO och många fler intressanta aktörer. Mycket av programmet kommer att handla om hur vi kan utveckla våra lärcentra så att de, på ett ännu bättre sätt möter de kompetensbehov, som vi ser ute i landet och där är du viktig!

Se programmet.

Mer information och anmälan.

Nya Vägar för livslångt lärande i hela landet - lyckad konferens i Västervik

CC BY-SA Some rights reserved by Alastair Creelman

- Högre utbildning i hela landet, hela livet, är viktigt inte bara för kompetensförsörjningen utan också för den breddade rekryteringen. 

Det sade högskole- och forskningsministern Helene Hellmark Knutsson vid den välbesökta Nya Vägar-konferensen som hölls för första gången 16-17 maj, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst på myNewsdesk,

Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, TCO och Campus Västervik arrangerade för första gången konferensen Nya Vägar för livslångt lärande i hela landet. Konferensen hölls i Västervik den 16-17 maj och samlade 120-talet nyckelaktörer från högskolor och universitet, kommuner, fackförbund, riksdag, kommunpolitik m.fl. Sveriges förenade studentkårer, SFS, var på plats med ordförande och vice ordförande, KK-stiftelsens ledning var väl representerad och regeringen deltog genom Helene Hellmark Knutssons medverkan samt en videohälsning från landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Temat för konferensen var frågan om hur vi kan säkra tillgång till högre utbildning för livslångt lärande i hela landet. En av de största utmaningarna för mindre kommuner på landsbygden är kompetensförsörjningen. Ska tillgängligheten till högre utbildning öka behöver därför både kommuner och högskolor öka tempot och tänka nytt. Det menade inledningstalaren, omvärldsanalytikern Pär Lager:

- Förändringshastigheten i arbetslivet är hög och vi måste ha beredskap för människors behov att fylla på kunskap eller byta spår. Vi behöver tänka ”Upskill – Reskill” med helhetsperspektiv. Vilken kommun blir först i Sverige med att erbjuda alla sina invånare i arbetsför ålder systematiskt stöd i det livslånga lärandet genom innovativa lösningar och samverkan med universitet och högskolor?

TCO-ordföranden Eva Nordmark var en av nyckeltalarna på konferensen. Hon gladdes åt att en av TCO:s hjärtefrågor nu positionerades starkt: ökad tillgång till kompetensutveckling eller kompetensväxling via högre utbildning för förbundets medlemmar:

-Sverige måste börja ta livslångt lärande på allvar. Utbildning idag är inte vad utbildning var igår. Det kan verka obehagligt, men vi måste våga vända på alla stenar och utmana alla tillvägagångssätt som hittills har fungerat. Om vi gör det kan vi skapa utbildning som kommer ta oss in i framtiden på ett framgångsrikt sätt, skrev Eva Nordmark på sin blogg direkt efter konferensen.

NYA VÄGAR är också ett samverkansprojekt för att utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Projektet finansieras av VINNOVA inom ramen för programmet ”Universitets och högskolors samverkanskapacitet”. Mer info: www.hv.se/nyavagar.

Webinar: Distansutbildningsprojekt - vad händer när projektmedlen tar slut?

"Webinar 3" (CC BY-NC-SA 2.0) by Evan Carroll

Det har funnits många bra projekt för att erbjuda nya utbildningsmöjligheter i kommuner som ligger långt ifrån den närmaste högskolan. Många av dessa projekt har lyckats och drivs idag som ordinarie verksamhet men många försvann när projektfinansieringen tog slut.

Nätverket NVL Distans (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) arrangerar ett nordiskt webbinarium om detta, Distance learning in rural areas - Is there life after the end of educational projects?, måndag 5 mars 13.00 - 14.00. Talare från Island, Finland, Norge och Sverige ger exempel på framgångsrika projekt och lyfter följande frågor till diskussion:

• Vilka framgångsfaktorer finns för hållbar utveckling av distansutbildning utanför högskoleorter?
• Vilka hinder finns och hur möter vi dessa?

Webbinariet arrangeras som en del av ett nytt Nordplusprojekt Presence at a distance i samarbete med projektet Nya vägar, lärcentranätverket NITUS, Fleksibel Utdanning Norge och University of Iceland.

Mer information och anmälan.

Nya vägar för livslångt lärande i hela landet - konferens

Sverige var tidigt ute med distansutbildning och under 2000-talet fanns det många kurser och utbildningar för alla som inte kunde eller ville flytta till en högskoleort för att utbilda sig. Idag har utbudet på distansutbildningar krympt och konferensen vill lyfta frågor kring ökad flexibilitet och nya vägar till högre utbildning.

Konferensen Nya vägar, 16-17 maj i Västervik, ska diskutera nya möjligheter till livslångt lärande i hela landet, bättre samverkan mellan lärosäten, näringslivet och offentliga verksamheter och nya pedagogiska och tekniska möjligheter som kan bredda rekrytering till högre utbildning. Teman som kommer att diskuteras under konferensen är: Livslångt lärande, Kompetensförsörjning, Kompetensutveckling, Högre utbildning och Arbetsmarknad, Högre utbildning och god samhällsutveckling i hela landet, Tillgång till högre utbildning och FoU i landsbygdskommuner.

En av de största utmaningarna för mindre kommuner på landsbygder är kompetensförsörjningen. Vi behöver hitta nya vägar för att säkerställa en hållbar samhällsutveckling i hela landet.

Geografin spelar idag en avgörande roll för vilka möjligheter individen har att ta del av högre utbildning. Det påverkar näringslivets konkurrenskraft och välfärden runt om i landet – inom allt från industri och tjänstesektor till skola, vård och omsorg.

Nya vägar behövs för en hållbar samhällsutveckling i hela landet. Det kan betyda nya sätt att planera och finansiera högre utbildning. Det kan också innebära mer flexibla former för lärande än de som används idag.

Konferensen arrangeras av Campus Västervik, Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, Regionförbundet i Kalmar län, Tjustbygdens Sparbank och TCO. 

Se programmet.

Mer information och anmälan.

NITUS vårstämma i Värnamo

Campus Värnamo/Gummifabriken CC0 Public domain on Pixabay

Nätverket för kommunala lärcentra, NITUS, har sin vårstämma  på Campus Värnamo, 18-19 april, med temat Entreprenörskap ”På redit” (= på riktigt). Mötet fokuserar på entreprenörskap och utbildning, i synnerhet med koppling till lärcentra. Med start på kvällen den 17 april finns ett varierat program med studiebesök på lokala företag, föreläsningar och paneldiskussioner med entreprenörer.

Mer information och anmälan (pdf-fil).

Två nya projekt som främjar livslångt lärande

"Knight-Crane Convergence Lab" (CC BY-SA 2.0) by Knight Foundation

Vinnova finansierar två intressanta projekt som fokuserar på utveckling av det livslånga lärandet genom samverkan mellan lärosäten, kommuner och näringslivet, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande. Högskolan Väst står i spetsen för bägge projekt och totalt får projekten 9 miljoner kronor.

Projektet Nya Vägar har som mål att under kommande två år ta fram en modell för högre utbildning på orter långt från lärosäten. Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om, utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Områden som kommer beröras är exempelvis digitalisering, arbetslivsanknytning och pedagogik. Förutom Högskolan Väst deltar också Halmstad kommun, Lysekils kommun, Västerviks kommun, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Linneuniversitetet och Umeå universitet i projektet.

Det andra projektet, Samverkan för livslångt lärande – Uppdragsutbildning, är treårigt och lägger fokus på uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är den utbildning som högskolor och universitet säljer till företag, organisationer och myndigheter som vill kompetensutveckla sin personal. Projektet ska utveckla metoder för att hjälpa lärosäten att bättre kunna erbjuda det som efterfrågas. Utöver Högskolan Väst deltar Högskolan i Gävle, KTH, Linköpings universitet och Mittuniversitetet med olika delprojekt i Uppdrags-projektet.

Källa: Pressmeddelande från Högskolan Väst på MyNewsdesk.