lördag 15 juni 2019

Mobilförbud i skolan - debatten fortsätter

CC0 Public domain on Pixnio
Många vill införa ett förbud mot mobiler i skolan efter ett uppmärksammad reportage i DN där en skolklass i Gränna fick ha sina mobiler påslagna under 30 minuters lektiontid och över 2000 notiser strömmade in. En artikel i Lärarnas Tidning, Forskaren vill inte ha ministerns mobilförbud, ger argument för och emot. Det finns ett starkt stöd för ett mobilförbud hos många lärare och i allt flera skolor får eleverna lämna in sina mobiler inför en lektion. Många menar att ett förbud ger studiero och leder till bättre prestation, särskilt bland lågpresterande elever och det finns en del ny forskning som ger stöd till sådana argument.

En som är mer kritisk till ett förbud är Torbjörn Ott, forskare vid institutionen för tillämpad it, Göteborgs universitet. Han forskar i området på uppdrag av Skolverket och menar att vi måste lära oss att hantera mobiler på ett mer hänsynsfullt sätt och hjälpa eleverna att kunna stänga av sina mobiler och sätta de på ljudlöst när de ska koncentrera sig på skolarbete.

- Vi lever i en värld full av mobiltelefoner. Vi måste lära oss att leva med det. Störningarna fanns innan, men då pratade man om kepsar i stället. Det är ingen som pratar om dem längre, det finns en ny skurk i stan

Utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att även om ett förbud skulle råda ska lärarna ha möjlighet att tillåta mobiler i klassrummet av pedagogiska skäl.

- I dag kan skolan förbjuda mobiltelefoner, men reglerna är ganska snåriga. Jag vill förenkla för lärarna – och göra det tydligt för eleverna vad som gäller. Jag litar på att lärarna är bäst lämpade att bestämma när mobiltelefoner ska användas. Huvudregeln ska vara att mobiltelefoner ska vara förbjudna i klassrummet, men rektor och lärare ska sedan ha möjligheten att göra undantag från förbudet om mobiltelefoner ska användas i undervisningen.

fredag 14 juni 2019

Örebro universitet scannar in hela campuset

Pressbild, Örebro universitet
Hela campuset på Örebro universitet kommer att scannas under sommaren, såväl utomhus som inomhus, och en digital kopia skapas. Senare kan studenter vandra runt på campuset via datorn eller virtuell verklighet, ungefär som Google Street View. Enligt ett pressmeddelande från Örebro universitetetmyNewsdesk:

I sommar genomförs en digital scanning av Örebro universitet. Dels rör det sig om en invändig scanning av samtliga Akademiska Hus byggnader på Campus Örebro, vilket totalt omfattar drygt 100 000 m2. Dels scannas utemiljön med hjälp av drönare för att skapa en komplett bild av campus. Satsningen är den största i sitt slag i Sverige och den första som omfattar ett helt campusområde. Projektet är ett led i Örebro Campus Lab och det samarbetsavtal som fastighetsägaren Akademiska Hus och Örebro universitet ingick under hösten 2018 med målsättningen att tillsammans verka för att universitetet ska bli landets mest digitaliserade lärosäte.

Att campus nu scannas innebär att byggnaderna kommer att kunna upplevas både virtuellt på distans, men också på plats där det fysiska rummet sammanfogas och förstärks med den digitala tvillingen via AR-teknik i appar, telefoner och glasögon. Det virtuella campus som skapas möjliggör för de som vistas på campus att digitalt navigera sig genom lokalerna och kunna hitta objekt i byggnaderna. Det digitala underlaget från scanningen kommer också att kunna användas inom olika utbildningar vid Örebro universitet samt möjliggöra att lokalerna kan driftas på helt nya och hållbara sätt.

MOOC trender - dags att avskaffa begreppet?


En bloggpost på Class Central, 4 Takeaways from eMOOCs 2019, summerar de viktigaste slutsatserna från den internationella konferensen eMOOCs 2019 som hölls nyligen i Neapel.
  • De stora MOOC-plattformarna (Coursera, EdX, FutureLearn m fl) har hittat en gemensam affärsmodell där certifiering, handledning, möjlighet till högskolepoäng och i vissa fall även tillgång till kursen är avgiftsbelagda. 
  • MOOC-baserade program har länge varit en ambition hos många universitet men väldigt få verkar lyckas med storskaliga  programutbildningar.
  • De flesta kurserna följer den etablerade mallen med inspelade föreläsningar, uppgifter och en del interaktion i forum. Innovation pågår, framför allt i mer kollaborativa lärmiljöer och mer återkoppling men dessa är oftast i form av avgiftsbelagda tilläggstjänster.
  • Personaliserat lärande, med hjälp av artificiell intelligens, är på frammarsch och kan väl ta över rampljuset från MOOCs inom kort.
Med tanke på dessa trender kan det vara dags att ifrågasätta hela MOOC-begreppet.

Already, the term “MOOC” seems a bit quaint. Most MOOCs are no longer massive or open. None of what we call MOOC platforms refer to themselves in those terms. Only the regional platforms (e.g. ThaiMOOC, FUN MOOC) do that. Is it time to move on from MOOCs in favor of the next thing?

torsdag 13 juni 2019

Innovativ utbildning - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU
Vill du få en överblick på innovativa metoder inom utbildning och lärande kan du hitta inspiration i en ny rapport från EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och projektet Empower, The third envisioning report for Empowering Universities in the uptake of new modes of teaching and learning. Årets rapport innehåller artiklar om områden som fortbildning, öppna lärresurser, studentmobilitet, artificiell intelligens och learning analytics, kvalitetssäkring, studentsupport och kursdesign.

Innovations in education create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. This to enhance the quality of offerings as well as the visibility and reputation of the institution.

fredag 7 juni 2019

Airtable - flexibelt planeringsverktyg

Airtable är ett flexibelt planeringsverktyg för projekt, teamsamordning, kursutveckling eller hantering av kunder och kontakter. Den fungerar som en korsning mellan ett kalkylblad och databas. Du kan lägga in alla uppgifter i ett projekt; deadlines, ansvariga, underlag, kategori, länkar till andra uppgifter mm. Sedan kan verktyget presentera projektet i olika format: kalender, kanban, tabell, galleri eller matris.

Titta på filmen för att se hur Airtable fungerar. Som vanligt finns det en gratisversion som duger för enklare projekt och aktiviteter men vill du ha mer lagring och flera funktioner får du självklart betala.

torsdag 6 juni 2019

Högskolor och universitet allt mer internationella


UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har släppt sin årsrapport med statistik och analys om svensk högre utbildning, enligt ett pressmeddelande från UKÄ. Den tydligaste trenden i år är den ökande internationaliseringen. Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ:s analysavdelning och projektledare för framtagandet av Årsrapporten:

– ­Allt fler vill komma till Sverige för att studera och forska, vilket är positivt och berikar högskolevärlden. Det betyder fler kunskapsutbyten på global nivå och skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom både forskning och utbildning. ... Vi kan även se att personer som har med sig en utländsk examen etablerar sig väl på arbetsmarknaden efter att de gått en svensk kompletterande utbildning. Rekrytering av utländsk kompetens kan alltså bidra till att lösa kompetensförsörjningen.

En motsatt trend är att svenska studenter som väljer att åka utomlands och studera har minskat. Det kan ha flera orsaker, en är att vissa utbildningar som läkarutbildningen har byggts ut och nu kan ta emot fler studenter. Ytterligare en trend, som varit i flera år, är att vissa grupper inte lockas av högre studier.

– Vi kan se att till exempel svenska män, personer som har lågutbildade föräldrar och utrikes födda som invandrat efter skolstarten är underrepresenterade. Det finns troligen många personer i de här grupperna som både skulle passa för högre studier och berika högskolevärlden och samhället om de kunde lockas att bryta mönstret och studera vidare.

onsdag 5 juni 2019

Global konferens om e-lärande

Organisationen ICDE (International Council for Open and Distance Education) arrangerar konferensen ICDE World Conference on Online Learning 2019 i Dublin, Irland, 3-7 november i samarbete med Dublin City University. Konferensens tema är Transforming Lives and Societies och kommer att fokusera på digitalisering och hållbar utveckling. Konferensens program är under utveckling men det kommer att finnas många olika sätt att delta, från engagerande huvudtalare till intensiva workshops, rundabordsamtal, mikropresentationer och seminarier. Det finns dessutom 3 förkonferens workshops söndagen den 3 november.

Håll utkick på nyheter på konferensens webbplats. Vill du anmäla dig med early bird-rabatt ska du göra det före 1 juli. Här ser du välkomstfilmen.

tisdag 4 juni 2019

U-Multirank tar tempen på svenska lärosäten i innovativ global rankingsystem

Pressbild, U-Multirank
U-Multirank har publicerat sina rankinglistor för 2019 där över 1700 lärosäten från 96 länder har bedömts enligt flera kriterier som undervisning och lärande, kunskapsöverföring, forskning, internationalisering och samverkan. En interaktiv karta visar de högstrankade lärosätena i världen.

U-Multirank is a unique, multidimensional and international ranking of higher education institutions. It compares university performance across teaching and learning, research, knowledge transfer, international orientation and regional engagement. It is the largest and most inclusive ranking showcasing the diversity in higher education around the world. It is not a league table and does not use composite indicators, nor reputation weights. Therefore, there is no one best university in UMultirank.

42 svenska lärosäten ingick i studien och resultaten kan du läsa i bilagan U-Multirank 2019 Swedish universities in global comparison. Varje lärosäte bedöms enligt kriterierna i bilden till höger och då får man fram lärosätets profil som ett hjul med de fem bedömningsområdena. Svenska lärosäten är särskilt starka inom forskning och samverkan. Sex lärosäten fick fler än 10 toppbetyg (A): Chalmers (17), KTH (12), Karolinska Institutet (11). Lund, Göteborg, Uppsala och Handelshögskolan (10 var). 

Idén med U-Multirank är att komma bort från konkurrens och ligatabeller och i ställer visa en helhetssyn på varje lärosätes styrkor och svagheter.

torsdag 30 maj 2019

Digitalisering i högre utbildning - debattartikel kräver helhetssyn

CC0 Photo by Mikael Kristenson on Unsplash
Digitalisering i högre utbildning är viktigare än någonsin men ett stort problem är att diskussionerna pågår i flera forum som sällan möter varandra och det leder till en splittrad syn på en fråga som kräver större övergripande samarbete. Detta framgår av en debattartikel av Cathrine E. Tømte (Universitetet i Agder) i den norska nättidningen Khrono, Hvor er det faglige lederskapet i digitaliseringsdebattene i akademia?. Artikeln handlar om läget inom norsk högre utbildning men den speglar till viss del situationen i Sverige. Hon menar att det finns flera konferenser per år om digitalisering men med olika målgrupper och det finns väldigt få möjligheter där lärarna får diskutera med ledare, administratörer och teknikansvariga..

- Disse konferansene, som alle handler om digitalisering og herunder også undervisning og læring i høyere utdanning, deler seg i to løp; ett for ledere, teknologer og administratorer – og ett for ildsjeler blant fagansatte som underviser.

Det som fattas är en helhetssyn på digitalisering och en övergripande diskussion mellan alla parter. Initiativ som kommer från engagerade lärare får sällan uppmärksamhet hos ledningen och många digitala lösningar som kommer uppifrån saknar förankring hos lärarna.

- Digitalisering av undervisning skjer ikke av seg selv, og verken strategier, administrasjon, teknologer eller ildsjeler i fagkollegiet kan klare dette alene. Vi trenger med andre ord å tenke sammen på hvilke utfordringer digitaliseringen kan løse når det gjelder undervisning og læring – og eventuelt hvilke nye utfordringer som kan oppstå i kjølvannet av digitaliseringen.

onsdag 29 maj 2019

Riktlinjer för studentstöd i digitala lärmiljöer


Brittiska JISC har tagit fram en guide med riktlinjer för hur ett lärosäte kan skapa bra digitala lärmiljöer för sina studenter och stödja studenternas användning av digitala plattformar och verktyg. Guiden heter Jisc NUS roadmap for supporting students to improve their digital experience at university and college, och tanken är att den ska bli ett underlag för diskussioner mellan lärosätet och studentrepresentanter. Guiden bygger på en omfattande undersökning av över 35 000 studenter och 87 lärosäten som genomfördes i fjol av JISC i samarbete med NUS (national Union of Students), Digital experience insights survey 2018: findings from students in UK further and higher education.

The roadmap helps student representatives to discuss and review specific aspects of the student experience in your organisation. It focuses on the digital environment for learning and how digital tools and resources are used to support learning in courses of study. It can be used to start conversations and contribute to improvements at your university or college.

Guiden har ett antal områden (lärosätets digitalisering, studenternas inställning, digitalisering på kursnivå och studenternas digitala liv) och för varje område finns det flera kriterier under följande rubriker: första steg, under utveckling, utvecklat och utmärkt. Mötesdeltagarna ska gå genom alla kriterier och identifiera det som lärosätet redan gör, vad som saknas och vad som kan förbättras.

tisdag 28 maj 2019

Hållbar internationalisering - UHR-konferens i Göteborg

CC0 Photo by Porapak Apichodilok from Pexels
Internationaliseringsdagarna 2019 arrangeras i Göteborg 5-6 november av UHR (Universitets- och högskolerådet) i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. temat för i år är hållbar internationalisering med bland annat begrepp som virtuell mobilitet och internationalisering på hemmaplan:

Hur skapar vi goda förutsättningar för att kunna arbeta hållbart med frågor som rör internationalisering? Hur kan internationalisering bidra till att skapa hållbar utveckling? Vilka utmaningar finns och hur bör vi arbeta? Dessa och liknande frågor vill Internationaliseringsdagarna 2019 synliggöra och belysa. Det övergripande temat i år är Hållbar internationalisering.

Huvudtalaren är Pam Fredman, ordförande i International university association (IAU), och det finns förstås många spännande workshops, diskussioner och föreläsningar att välja mellan.


måndag 27 maj 2019

Öppna kurser om FNs globala hållbarhetsmål


Om du vill lära dig mer om FNs globala hållbarhetsmål finns det många öppna nätkurser (MOOCs) och en sammanställning finns på sajten Human Rights Careers, UN Sustainable Development Courses. 17 universitet har bidragit till initiativet och erbjuder kurser som ska öka förståelse för målen och skapa engagemang för en hållbar framtid.

Coursera is the primary platform where these courses are offered for the general public in the form of online classes with the hope of increasing participation in the work being done towards these goals. The courses often provide a hands-on experience with an NGO or international organization who is working to achieve the SDGs through their work. The participating universities hope to offer a global education on these goals and ways to get involved.

söndag 26 maj 2019

Genomströmningsstatistik i svensk högre utbildning


UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat nya tabeller med statistik om prestationsgraden och examensfrekvens i högskoleutbildningen på grundnivå och avancerad nivå (Nya tabeller om genomströmningen på högskolan).

Prestationsgraden är ett mått som visar hur många högskolepoäng studenter tar av de antal högskolepoäng de är registrerade för under ett visst läsår. För prestationsgrad publiceras fyra nya tabeller som beskriver prestationsgraden uppdelat på kön, program/kurs, svenska/inresande studenter, ålder, campus/distans och lärosäte. Siffrorna visar bland annat att studenterna har blivit bättre på att ta de högskolepoäng som de registrerat sig för, prestationsgraden har ökat till 83 procent 2016/2017, jämfört med 2008/2009 då motsvarande siffra var 79 procent.

När det gäller genomströmningssiffror för distansutbildningar ser vi tydliga förbättringar mellan 2008 och 2017. Distansutbildningar 2017 har en prestationsgrad på 65% mot 86% på campus. Det finns ju flera förklaringar på skillnaden, främst att distansstudenter oftast kombinerar studier med arbete och familj och studerar på deltid, men det finns också förbättringspotentiell med en ökad fokus på bättre kursdesign och kvalitetshöjande åtgärder. Värt att notera är att skillnaden är minimal när det gäller yrkesexamensprogram med en prestationsgrad på 88% på distans mot 90% på campus. Prestationsgraden är lägst på fristående kurser med 51% på distans och 70% på campus. Överlag ser vi en högre prestationsgrad för kvinnor än för män.

lördag 25 maj 2019

Wikimania 2019 i Stockholm


Den internationella konferensen om öppna kunskapsprojekt (Wikipedia, Wikibooks, Wikimedia Commons, Wiktionary m fl), Wikimania, hålls 14-18 augusti vid Stockholms universitet. Under konferensen får du delta i många diskussioner, workshops och möten och det finns fortfarande tid att skicka in ett bidrag (sista datum 1 juni). I år ligger fokuset på hur Wikimediarörelsen bidrar till hållbarhetsmålen.

Have you ever thought about the Wikimedia movement in terms of sustainable development? How free knowledge could have the potential to radically change peoples’ lives? Or how we through cooperation, innovation and passion actually could build a better world? Perhaps you haven’t, but we want to think about it and start a conversation. The theme of Wikimania 2019 will be: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals. The theme will permeate the program and guide our communication, cooperation and outward work.

fredag 24 maj 2019

Inkludering och digitalisering nyckelfrågor inom pedagogisk utveckling

UKÄ (Universiteteskanslersämbetet) har ett regeringsuppdrag att undersöka hur högskolepedagogisk utveckling bedrivs vid svenska lärosäten och undersöka förbättringsområden. En nyhet från UKÄ, Inkludering och digitalisering viktiga frågor för pedagogisk utveckling, ger en lägesbeskrivning. Bland annat har de genomfört en enkätundersökning om hur lärosätena arbetar med pedagogisk utveckling och två framtidsutmaningar lyftes fram: breddad rekrytering och digitalisering. Dagens studenter är mycket mer heterogena än förr och ställer nya krav på flexibilitet och support. Dessutom finns det en starkare fokus på studentcentrerad undervisning och aktivt lärande, både i klassrummet och digitalt.

Digitaliseringsarbetet varierar mycket mellan lärosäten och det finns krav på bättre samordning och övergripande strategi. Enligt UKÄs utredare och projektledare Andrea Amft:

- De digitala medlen måste vara verktyg för att förbättra lärandet och här har pedagogerna en viktig roll. Det är ingen vits att digitalisera för digitaliseringens skull. Vi ser att en del satsningar drivs av ensamma eldsjälar och att det inte alltid finns ett systematiskt arbete för att säkerställa fortsatt utveckling.

Nästa steg i uppdraget är fördjupande intervjuer med sju lärosäten för att identifiera system och strategier som kan förnya och utveckla den pedagogiska utvecklingen framöver. De utvalda lärosätena är: Blekinge tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Kungl. Tekniska högskolan, Sophiahemmet högskola, Umeå universitet och Örebro universitet.

Här ser du en kort intervju om uppdraget med Sveriges enda professor i högskolepedagogik, Max Scheja vid Stockholms universitet.