fredag 26 februari 2021

Nordisk mini-konferens om nätbaserad och blandad undervisning

Photo by Kampus Production from Pexels

NVL
(Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) arrangerar en kort digital konferens 17 mars (10:00-13:00), Online and Blended learning for professionals/adult learners, om nätbaserad och blandad undervisning främst för lärare inom vuxenutbildning men även inom andra utbildningsområden. Gästtalarna är två väldigt kända namn inom pedagogik, professor Diana Laurillard (University College London) och professor Gilly Salmon (Education Alchemists Ltd). Konferensen är avgiftsfri och går i Zoom.
Covid 19 has been a challenging condition for all professionals within adult learning and competence development during 2020. Many new pedagogical and didactical questions very suddenly became present in daily work. For many it has been a vertical learning curve. Still there is a need for deeper knowledge and insight into the meaning, the opportunities and limitations of online education and collaboration for adult learning and adult learners.
Mer information och anmälan.

torsdag 25 februari 2021

Promisepriset - uppsatstävling om kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier

Photo by Soundtrap on Unsplash

Promisepriset
är en årlig tävling för uppsatser eller examensarbete som berör kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. Bakom priset ligger Branschföreningen Promise och vinnaren får
10 000 kronor. Tävlingen är öppen för studenter som under det senaste läsåret har presterat ett examensarbete eller en uppsats av hög kvalitet, med anknytning till kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. Sista anmälningsdatum är 30 juni.

Alla slags examensarbeten och uppsatser kan nomineras. Kravet är att arbetet behandlar kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier ur något perspektiv, samt att arbetet vid anmälningstillfället är examinerat med godkänd som lägsta resultat vid svenskt universitet, högskola eller YH-utbildning. Examensarbeten kan anmälas av lärare/handledare/examinator eller av de studerande själva. För att arbetet ska anses vara nominerat till pristävlingen, krävs en kort motivering till nomineringen utfärdat av handledare eller examinator. Dessutom ska ett exemplar av uppsatsen skickas in. Anmälan till Promisepriset 2021 skickas till Branschansvarig i Promise per e-post. Bifoga examensarbetet/uppsatsen som Pdf, tillsammans med motiveringen till nomineringen. 
Mer information.

onsdag 24 februari 2021

DeltaChat - chatt utan övervakning

Bild: DeltaChat

Kommersiella chatt-/meddelandetjänster som Whatsapp och Messenger är väldigt effektiva och användarvänliga men allt du gör sparas av kommersiella aktörer som kan i sin tur sälja dina uppgifteri för reklam mm. Det finns nu ett växande intresse för okommersiella open source alternativ som inte spårar dig och en sådan heter DeltaChat.

DeltaChat använder inte ditt mobilnummer och bygger i ställer på e-post. Tjänsten har inga egna servrar och använder i stället e-postservrar världen över. Du kan starta chattsessioner med alla som har en e-postadress och dina kontakter behöver inte ladda ner en app eller skapa ett konto för att kommunicera. Du kan skapa grupper och dela text, bilder, emojis, ljudfiler och video. Du börjar själv med att ladda ner DeltaChat till din dator eller mobil (versioner för många plattformar finns - även Linux).  

tisdag 23 februari 2021

Öppna kurser om digital undervisning

Digitally Competent Educators är namnet på ett kort utbildningsprogram för lärare som vill bli bättre på att använda digitala plattformar och verktyg i sin undervisning. Programmet har utvecklats i ett samarbete mellan University of Jyväskylä (Finland), FernUniversität in Hagen (Tyskland), Universidade Aberta (Portugal) och Anadolu University (Turkiet). Du kan starta kurserna när du vill och varje kurs omfattar 135 timmars studier. Varje kurs ger 5 poäng (ECTS) och går i Moodle. Varje kurs kostar €75 och administreras av det finska öppna universitetet (ett samarbete mellan de flesta lärosäten i Finland).

Kurserna är öppna för alla och ingår i European Short Learning Programme (E-SLP). Här ser du en kort introduktionsfilm till kursen Teaching and learning with digital resources.

fredag 19 februari 2021

Studio för distansundervisning - exempel från Chalmers

Photo by Donald Tong from Pexels

Fysiklärare vid Chalmers har byggt en egen distansstudio med inspiration från e-sportbranschen för att skapa en känsla av närhet på distans, enligt ett nyhetsreportage av SVT VästChalmers tar hjälp av e-sport – spetsar till föreläsningarna (se gärna filmreportaget på sajten). De har byggt studion i ett klassrum med fyra kameror, tre skärmar, greenscreen och högkvalitativa mikrofoner och därmed får man en känsla av att alla är med i rummet och kan kommunicera enkelt och effektivt.

Enligt lärarna har arbetsbelastningen minskat, dessutom känner sig studenterna mer motiverade till att delta i föreläsningen. Dessutom har kommunikationen mellan elever och lärare blivit bättre via en chattfunktion.

Det finns säkert liknande lösningar runt om i landet men det är alltid intressant att se hur andra har gjort.

torsdag 18 februari 2021

YH-utbildning med hybridundervisning

Hybridundervisning, att kombinera klassrum och distans, kommer alltmer i fokus men ställer höga krav på utrustning och teknik för att hitta en smidig lösning där alla känner sig delaktiga i undervsiningen. Företagsekonomiska Institutet (FEI) satsar på hybridundervisning med konceptet FEIFLEX och erbjuder nu yrkeshögskoleutbildningar (YH) både på plats i Stockholm och i flera kommuner, främst i norr, där studenterna får välja varifrån de studerar: i klassrummet, kommunal lärcentrum, hemma eller på resande fot.

Enligt ett pressmeddelande från FEI:

– Konceptet är bra för alla parter. Upptagningen av elever till utbildningens totalt 35 platser görs alltså från sju mindre orter och vi kan då fylla en YH-utbildning samtidigt som lokala kompetensbehov tillgodoses. Deltagarna behöver inte flytta och får samtidigt ut samma mervärden som en platsbunden utbildning ger såsom social samvaro, högre studiemotivation och mer kompetens, säger Andreas Degerfeldt, verksamhetschef YH på FEI.

Själva hybridmodellen används sedan tidigare i Västervik, där FEI erbjuder både YH-utbildning och kurser i samarbete med Campus Västervik. I Norrland är hybridmodellen ny och bygger på samarbetet mellan FEI och sex kommunala lärcentrum via Akademi Norr.

– I Norrlands inlandskommuner har vi enorma behov av mer kompetens, men en liten kommun kan inte själv arrangera en utbildning för kanske 30 personer som en YH-utbildning kan behöva ha. Kommunen behöver kanske totalt fem personer och kan först nu, med hjälp av FEI:s metod och tillsammans med andra kommuner, erbjuda nödvändig utbildning på hemorten. Den här modellen är ett utmärkt sätt att ge våra företag vad de behöver för att kunna utvecklas positivt, säger Martin Bergvall, verksamhetschef på Akademi Norr.

onsdag 17 februari 2021

Rättssäker examination - men vad examinerar vi egentligen?

En intressant bloggpost av Ola Leifler (Linköpings universitet), Om att examinera rättssäkert, väcker frågor om varför vi fortfarande examinerar genom traditionella salstentamen trots att kursen baseras på kollaborativt lärande och praktiska övningar i realistiska situationer. Han menar att det finns ibland bara en svag koppling mellan själva kursarbetet och tentamen.

Det är onekligen så att vi ofta hemfaller åt traditionella sätt att examinera studenter även när vi infört lärandemoment som kan kännas innovativa. Varför blir det så? Varför är det så svårt att applicera mer autentiska examinationsformer när vi gör om kurser till att inkludera mer engagerande moment för våra studenter? Varför känner vi att vi behöver rapporten eller tentan i slutet av genomförd kurs? Varför kan inte resultaten studenterna presterat tala för sig själva? Varför tror vi att det är mer rättssäkert att examinera på ett sätt som inte direkt motsvarar det studenterna i praktiken ägnat kurserna åt?
Borde vi inte kunna bedöma studenterna på det de utför under kursen, det de faktiskt ska lära sig? Han menar att den skriftliga tentamen speglar inte kursens mål och bygger på bristande förtroende för studenten. Han vill komma bort från en diskussion om rättssäkerhet och grunda bedömningen på en dialog mellan studenten och läraren om kursens måluppfyllelse. 
Studenterna måste få meningsfulla sätt att styra både vad och hur de lär sig inom kursens ramar, så att de känner att de faktiskt tycker att det är meningsfullt att lägga tid själv på att styra sitt lärande. Examinationen ska handla om exakt det de gjort i kursen och inte kräva att de försöker lista ut vad examinatorn egentligen tänker.

tisdag 16 februari 2021

Elevperspektiv på distansundervisning - ny rapport

Bild: Ifous
Forskningsinstitutet Ifous har publicerat en rapport om gymnasieelevernas erfarenheter av distansundervisning under det senaste året, Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv. Rapporten, som har skrivits av Anna Åkerfeldt (Stockholms universitet) och Karin Hermansson (FoU-ansvarig hos Ifous) redovisar enkätsvar från cirka 2300 elever om hur de uppfattar lärarens närvaro och stöd, samarbete och sociala kontakter med kamrater samt inställning till distansundervisning i stort. De flesta har varit nöjda med undervisningen men saknar skolans rutiner och kontakt med kamrater. 

Resultaten visar att de flesta elever uppfattar sina lärare som närvarande och uppmuntrande, men att de är det i lägre utsträckning när de studerar på distans än i den vanliga skolsituationen. Många menar att det är svårare att få kontakt med och hjälp av sin lärare när de studerar på distans än i det fysiska klassrummet, vilket gör att de fastnar och tappar fokus. Det kan i sin tur vara ett skäl till att en del av eleverna upplever att de inte får lika mycket gjort som de annars får.

Tjejerna kände sig mer ensamma än killarna och många kände att samarbete via nätet fungerade sämre än på plats i skolan. Många vill gärna se en blandning av när- och distansundervisning i framtiden och större flexibilitet. Rapporten visar en komplex bild och väcker frågor kring hur man kan arbeta vidare med frågor kring motivation, samarbete, socialt sammanhang och lärarnärvaro.

Referens
Åkerfeldt, A. & Hermansson, K. (2021) Ifous fokuserar: Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv. Ifous rapportserie 2021:1 Stockholm.

måndag 15 februari 2021

Ökad digitalisering och offentliga handlingar

Photo by Damian Zaleski on Unsplash

I pandemins spår har digital kommunikation inom svensk högre utbildning ökat explosionsartat och lärare, administratörer och forskare lämnar allt flera elektroniska spår efter sig. Men vilka sorters kommunikation är offentliga handlingar och hur sparas dem? Detta diskuteras i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Teams och Zoom ökar allmänhetens inblick. I artikeln intervjuas Per Hagström, jurist och journalist på Polistidningen, som har startat sajten Allmänhandling.se och han menar att mycket kommunikation via t ex Zoom är offentliga handlingar.

Är det fråga om kommunikation med någon utanför lärosätet som rör yrkesutövningen blir de elektroniska spåren automatiskt allmänna handlingar, och därmed oftast möjliga för en utomstående att ta del av efter begäran till lärosätet. Det gäller till exempel kommunikation med studenter.
Observera att även inspelade föreläsningar är allmänna handlingar. Också inlägg på sociala medier som anställda vid en myndighet skriver i sin yrkesroll är allmän handling som vid begäran ska lämnas ut till allmänheten.
Interna dokument och kommunikation som är kopplade till ett ärende och som har betydelse för ett beslut, blir allmänna när ärendet är avslutat.
Informell chatt mellan kollegor räknas inte men metadata om kommunikationen kommer att lagras och kan bli offentliga handlingar. Problemet för lärosätena är att vi kommnicerar via så många olika plattformar och verktyg och det blir nästan omöjligt att hitta informationen om en utomstående vill granska en process..
Men digitaliseringen medför en fragmentisering i alla olika tekniska system, vilket gör att myndigheterna troligen missar att diarieföra saker. Vissa typer av uppgifter finns inte i det centrala allmänna diariet utan i ett annat verksamhetssystem. Om man som utomstående kommer till universitetet och vill ta del av hur ett beslut har fattats kanske man inte ens vet att det systemet finns.

fredag 12 februari 2021

Det gränslösa universitetet - en vision för 2030

Bild: EUA
I en mycket osäker och föränderlig värld behöver vi inom högre utbildning hitta en gemensam vision om vår roll i samhället och om vilka värderingar vi ska stå för. EUA (European Universities Association) har tagit fram ett visionsdokument, Universities without walls – A vision for 2030, genom konsultation med experter och rektorer bland medlemsuniversiteten. 

Dokumentet beskriver de största utmaningarna, universitetens mission kring utbildning, forskning, innovation och kultur, framgångsfaktorer samt prioriterade satsningar.

EUA’s vision will support the development of the European Education Area and the European Research Area and provide useful guidance as universities refresh their institutional strategies in the context of European higher education in a rapidly changing world.

In particular, it focuses on sustainability, the importance of openness, the role of university missions and how to turn this vision into a reality.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

torsdag 11 februari 2021

Handbok om att välja digitala lärresurser

Swedish Edtest, Sveriges nationella testbädd för edtech, i samarbete med Högskolan i Halmstad och Region Halland har tagit fram en handbok om hur man väljer och värderar digitala lärresurser, enligt en nyhetsartikel från Swedish EdtestEdtechbolag i samarbete med förskollärar-utbildning vässar lärarstudenters digitala kompetens. Handboken utgår ifrån studenternas erfarenheter från Högskolan i Halmstads förskollärarprogram där studenternas fick välja och testa digitala lärresurser i sin praktikperiond (VFU). Totalt 80 förskollärarstudenter, övningsförskolor och två edtechbolag deltog i studien under hösten 2020.

Handboken utgår från den vetenskapligt baserade testmetoden som tas fram inom ramen för Swedish Edtest. Enligt projektledare, Hanna Elving:
För att fler ska kunna jobba med tester som en del av utbildningen, har vi gjort en handbok som alla kan ta del av. Den ska fungera både som en uppmuntran och som en inspiration till andra lärosäten som vill öka sina lärarstudenters möjligheter att som pedagoger påverka vilken teknik som används i undervisningen.

Här ser du lite bakgrund om handboken med Marie-Helene Zimmerman Nilsson, docent i pedagogik vid Högskolan i Halmstad.

onsdag 10 februari 2021

Konferens — Forskning om högre utbildning

Örebro universitet, i samarbete med tidskriften Högre utbildning, anordnar en digital konferens, Forskning om högre utbildning, 19–20 maj. Huvudtalarna är Tone Dyrdal Solbrekkee (Universitetet i Oslo), Academic development in the tension between responsibility and accountability, och Sharon Rider (Uppsala universitet), Det Bismarckska universitetet? Om opartiskhet som intresse i den högre utbildningen. Dessutom finns det många intressanta seminarier.

Anmälan är nu öppen och konferensavgiften är 500 kr.

tisdag 9 februari 2021

En värld av MOOCs

Photo by Pixabay from Pexels

Vid årsskiftet hade över 180 miljoner personer registrerat sig för minst en MOOC (Massive Open Online Course) och nästan en tredjedel av dessa hade gjort det under 2020. Class Central har uppdaterat sin lista över världens MOOC-plattformar, Massive List of MOOC Providers Around The World, och där hittar du 35 stycken med cirka 900 universitet från hela världen: USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Ryssland, Ukraina, Mexiko, Jordanien, Israel, Indien, Kina, Thailand, Japan, Taiwan, Korea, Indonesien. Många kurser på många språk!

måndag 8 februari 2021

Elevens digitala lärmiljö

Photo by Ryutaro Tsukata from Pexels

Varje lärare använder lärplattformen och andra verktyg på sitt sätt och varje kurs kan se annorlunda ut. Detta leder till en ibland förvirrande variation för eleven/studenten oavsett utbildningsområde. Det menar Karin Ollinen i en mycket intressant artikel på Pedagog MalmöHur ser elevers digitala arbetsmiljö ut? Även om alla lärare använder samma lärplattform (i Malmö är det Google Classroom som gäller medan i högskolevärlden är det Canvas, Moodle osv) så använder de plattformen på sitt sätt. Det betyder att eleverna måste lära sig en ny lärmiljö för varje lärare. Dessutom har lärarna olika preferenser för kommunikation: via plattformen, via e-post eller ett meddelandeverktyg som Whatsapp. 

Många elever är duktiga på att navigera i digitala miljöer, men allt för många ger upp i sitt letande efter information när hen inte kommer ihåg hur just denna lärare brukar dela med sig av exempelvis undervisningsmaterial. Allt för mycket tid och kraft får läggas på att navigera rätt. Många elever ger upp om deras digitala arbetsmiljö i Classroom spretar så som beskrivningen ovan. Sker undervisningen dessutom på distans så ökar svårigheten ytterligare. Alla de här lärarnas sätt att använda Classroom kan mycket väl följa riktlinjerna som skolan har när det gäller hur systemet ska användas, men för eleverna blir upplevelsen trots det väldigt olika. Elever behöver variation men i detta fall är en gemensam struktur definitivt att föredra.

Lärarna behöver skapa samsyn på hur man använder sina plattformar och verktyg och försöker vara mer konsekventa i hur de kommunicerar med sina elever. Bjud in dem till en diskussion om den digitala skolmiljön.

lördag 6 februari 2021

Digital examination - expertgrupp ska ta fram rekommendationer

Photo by Kelly Sikkema on Unsplash

Under pandemin har alla lärosäten tvingats genomföra examinationstillfällen på distans och det råder stor osäkerhet rättssäkerhetsfrågor. UKÄ (Universitetskanslersämbetet) bjöd in företrädare från universitet och högskolor samt SFS till ett dialogseminarium 27 januari för att diskutera frågorna. En artikel i Universitetsläraren, Stora skillnader i lärosätenas hantering av distanstentor, beskriver de stora utmaningarna med digitala examinationer och intervjuar Niklas Brinkfeldt (Högskolan Dalarna och ordförande ITHU) samt Simon Edström (SFS). Enligt Niklas Brinkfledt finns det tre utmaningar:

Distanstentor skapar tre utmaningar från myndighetens sida: att säkerställa identiteten på den skrivande, att säkerställa att fusk inte kan förekomma och att säkerställa kvaliteten på frågorna. Lärosätet behöver lösa de två första utmaningarna, så att lärarna kan fokusera på att ställa bättre frågor och på så sätt motverka möjligheten för studenten att göra något vilseledande.

Många har provat distanstentor med fjärrövervakning och ID-kontroll via Zoom medan andra har satsat på muntliga intervjuer eller problem- eller projektbaserat lärande. En del vill införa metoder som ansiktsigenkänning som har vuxit stort i andra länder. 

Det finns helt enkelt ingen enskild lösning men det krävs nationell samordning för att se till att examinationsmetoder följer rådande lagstiftning för integritetsskydd. Seminariet resulterade i att SUHF samlar en expertgrupp för att undersöka möjligheten att ta fram gemensamma rekommendationer för sektorn, något som välkomnas av Simon Edström:

Vi kan undra varför SUHF inte gjorde det redan för flera månader sedan, men är glada att de kommer i gång med det nu, för det är angeläget. Vi har också skapat en egen referensgrupp där vi har samlat flera duktiga personer med erfarenhet av disciplinfrågor.

Minnesanteckningar och bildspel från UKÄs seminarium om rättsäkerhet och digital examination.