måndag 17 januari 2022

Webbinarium om den pedagogiska utvecklarens roll

Nätverket Swednet arrangerar ett webbinarium, 1 februari 15:00-16:00, med titeln Är det för mycket verkstad och för lite god teori när vi arbetar med utveckling på våra lärosäten? Webbinariet blir en diskussion om arbetet som pedagogisk utvecklare och vilka utmaningar de ställs inför i pandemins spår. Diskussionen leds av Oskar Gedda (Umeå universitet) och Niklas Brinkfeldt (Högskolan Dalarna) med gäst Torgny Roxå (Lunds universitet).

Uppdraget pedagogisk utvecklare – hur rimmar det med den utvecklingsambition som ständigt finns och som brutalt accelererats av pandemi och dess efterverkningar. Detta med mera ska vi diskutera med Torgny Roxå. Andra frågor som vi vill passa på att diskutera med Torgny handlar om pedagogiska utvecklares kompetens och hur han upplevt förväntningar på rollen under sin tid. Vad skulle du vilja beröra i ett samtal med Torgny?

torsdag 13 januari 2022

Mobila chattjänster ger ökat engagemang i kursarbete - ny studie

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Användning av meddelandetjänster (Mobile Instant Messaging, MIM) som Whatsapp, Signal, Discord osv är en bra metod att skapa ökad engagemang i kursarbetet och bidrar till en ökad känsla av grupptillhörighet. Dessutom blir diskussioner mer engagerande och inkluderande än dem som sker i lärplattformens forum (Asynchronous Online Discussion, AOD). En ny studie av Ying Tang och Khe Foon HewEffects of using mobile instant messaging on student behavioral, emotional, and cognitive engagement: a quasi-experimental study, jämför hur studentdiskussioner i både den mobila appen WeChat och diskussionsforum i lärplattformen (Moodle), användes i kurser. Flera studenter engagerade sig i appdiskussionerna och de gav möjligheter till både socialisering och kursdiskussion. Diskussionerna blev livliga och flera studenter kom till tals men inläggen var oftast ganska korta och familiära. I lärplattformen däremot blev inläggen mer formella och utvecklade men oftast utan kommentarer eller sociala inslag.

The results showed that the MIM group was more behaviorally engaged in discussion activities, producing more messages, more words, and higher rates of participation, task completion, and interaction. Emotionally, no statistically significant difference was found in students’ affective evaluation of course interaction and satisfaction between the two groups. However, MIM appeared to help students with improved intimacy and interpersonal relationships. Cognitively, the MIM group was more engaged than the AOD group. In particular, MIM seemed to facilitate interactive idea exchange and thus contributing to more “creating” activities.
Studenterna såg inlägg i forumet som en del av kursarbetet och skrev bara när de fick tydliga instruktioner att göra det. I appen var stämningen mer personlig och avslappnad och därför bidrog dessa diskussioner till en ökad gemenskapskänsla.

Referens
Tang, Y., Hew, K.F. Effects of using mobile instant messaging on student behavioral, emotional, and cognitive engagement: a quasi-experimental study. Int J Educ Technol High Educ 19, 3 (2022). https://doi.org/10.1186/s41239-021-00306-6 

onsdag 12 januari 2022

Webbinarium om pedagogisk användning av IKT

Norska Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse anordnar ett webbinarium 19 januari (kl 10:00), Kvalitetstid: Pedagogisk bruk av digital teknologi. Underlaget för webbinariet är en ny rapport som kartlägger lärosätens pedagogiska utvecklingsverksamhet och rapportens rekommendationer kommer att presenteras och diskuteras.

Korleis kan ein sikre at digitale verktøy blir brukt på ein pedagogisk god måte i høgare utdanning? I dette nettmøtet lanserer vi ein ny NIFU-rapport som tar for seg det spørsmålet.
Statssekreteraren på Kunnskapsdepartementet, Oddmund Løkensgard Hoel, kommer att tala tillsammans med representanter från lärosäten och studentprganisationen.

Klassrumsdesign begränsar pedagogisk utveckling

Lärosäten måste skapa flera salar som möjliggör grupparbete och kollaboration om vi ska dra nytta av alla nya insikter om aktivt lärande. Det menar Yngve Røe och Tengel Aas Sandtrø, Oslo Metropolitan University (OsloMet) i en debattartikel i den norska nättidningen, KhronoVi må skape gode sosiale rom for digital læring. OsloMet har satsat på att bygga specialanpassade klassrum för laboration i grupper med största möjliga flexibilitet när det gäller möblering och teknik. I början användes dessa salar på ett traditionellt sätt (lärarcentrerat) men sakta men säkert har undervisningen blivit mer aktiv och kollaborativ. Men det behövs ännu flera flexibla lärmiljöer.

For å lykkes med den digitale transformasjonen, er det viktig at universitetene nå tar aktive grep om det fysiske læringsmiljøet, det vil si undervisningsrommene. Det trengs flere store teknologirike undervisningsrom, som gir mulighet for pedagogisk variasjon og som er gode sosiale rom å oppholde seg i.
Forfattarna ser faror med hastigt planerade hybridlösningar som kombinerar campus och distans. Studenter ska lära sig att arbeta i team för att utforska och undersöka samt att träna på att lösa problem. Klassrummets fysiska utformning har ett stort signalvärde och ska bjuda in till kollaboration och aktivitet snarare än passiv mottagning.
Høyere utdanning er en dannelsesreise der studentene må bli kjent med hverandre og lære seg å jobbe i team. La oss skape gode sosiale rom for digital læring som fremmer trivsel og hever utdanningskvaliteten.

tisdag 11 januari 2022

Svensk forskning behöver en myndighet för e-infrastruktur - debattartikel

Photo by National Cancer Institute on Unsplash

Svensk forskning behöver en ny myndighet för e-infrastruktur med verktyg för lagring, analys, storskaliga beräkningar mm. Det menar rektorer för 12 universitet i en debattartikel i nättidningen Ny TeknikTolv svenska universitet: ”Akut behov av ny myndighet”. De vill se en samordnad strategi och helhetsperspektiv kring hur svensk forskning kan utvecklas med hjälp av till exempel artificiell intelligens. Idag finns det flera aktörer och en brist på samordning. En samordning behövs inte minst för att kunna hänga med i den internationella utvecklingen.

Lärosätena samverkar i dag väl med de enskilda aktörerna, men dessa har både oklara ansvar och olika huvudmän. Bristande samordning och avsaknad av en nationell strategi leder till ineffektiv resursanvändning och sämre stöd till forskningen. Sverige måste också ha en sammanhållen röst i de allt viktigare internationella sammanhangen. När stora satsningar nu görs på forskningsanknuten e-infrastruktur i Europa är det viktigare än någonsin att svensk forskning kan medverka i sådana samarbeten på ett samordnat och effektivt sätt.
Redan 2020 föreslog Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Vetenskapsrådet en ny myndighet för e-infrastruktur och en ny utredning av Tobias Krantz ger ytterligare stöd till förslaget. Rektorerna vill se en ny myndighet på plats redan till 2023.
Om inte processen startar nu finns det en risk att den svenska e-infrastrukturen för forskning fragmenteras ytterligare och att Sverige tappar mark i den internationella konkurrensen. Därför uppmanar vi regeringen att agera och därmed stärka lärosätenas förutsättningar för en forskning i världsklass.

måndag 10 januari 2022

Effektiva videoinspelningar

Inspelade videolektioner är nu vardagsmat men hur effektiva är dem? En artikel på Media & LearningAuthentic and Effective: Rescuing Video from Its Role as the Villain of Online Learning, diskuterar hur du kan skapa bra inspelningar som skapar närmare kontakt med dina studenter och ger effektiv undervisning. Artikeln nämner en forskningsöversikt från förra året, Video Improves Learning in Higher Education: A Systematic Review, som konstaterar att det inte finns några tydliga försämringar när det gäller studenternas testresultat:

Other things being equal, our review shows student results are unlikely to decline when using video for teaching. We identified more than 100 randomized trials that had used video in higher education, and on average, videos led to better learning outcomes compared with other methods. ... These results are consistent with previous studies of online learning (broadly defined) that found it to be as good, and sometimes better, than face-to-face teaching. Our results were robust across different settings (e.g., lectures or tutorials), different domains (e.g., science or languages), different types of video (e.g., case demonstrations or recorded lectures), different length interventions, and different follow-up periods.
Det finns två viktiga parametrar i sammanhanget: authenticity (personligt bemötande, genuint intryck, trovärdighet) och efficacy (effektivt förmedlande av ett budskap, sakligt framförande). Många lärare fokuserar för mycket på att förmedla fakta och glömmer bort det personliga. Helst ska man hitta en personlig stil där läraren bjuder lite på sig själv samtidigt som man undervisar på ett pedagogiskt sätt.
Perceptions of online learning content could be improved if instructors and designers practiced more nuance in discussions of the types of educational video produced while aiming toward the creation of video content that merges targeted instructional goals with highly authentic, on-screen educators.

fredag 7 januari 2022

Utbildningspoddar

Photo by Juja Han on Unsplash

Det finns ju många poddar om utbildning men här vill jag lyfta fram två svenska poddar som är väl värda att följa.

Högskolepedagogisk spaning. En högskolepedagogisk podd av lärosäten i samverkan. Hittills har alla avsnitt varit på svenska men det senaste avsnittet är på engelska och handlar om virtuellt utbyte, Virtual Exchanges in Higher Education.

Livslångt. En podd om livslångt lärande av RISE (Research Institutes of Sweden) med hittills 42 avsnitt. Det senaste handlar om varför vi har det så svårt att förändra vårt beteende, med psykolog och ordförande i Psykologförbundet, Kristina Taylor.

torsdag 6 januari 2022

Öppen bok om öppen utbildning

CC BY Some rights reserved by EdTech Books

Om du vill utöka din förståelse av öppen utbilding och öppna lärresurser finns det nu en intressant öppen bok (gratis att ladda ner), An introduction to open education. Boken skrivs löpande av många ledande experter inom området och flera kapitel tillkommer under den närmaste tiden. Boken består av flera delar med artiklar om aktuell forskning, framtidsprognoser, möjligheter och utmaningar med öppna lärresurser samt studentpresentationer.  Eftersom boken är öppen med en Creative Commons licens får du kopiera och återanvända materialet så länge du anger källan på rätt sätt.

Boken ingår i en samling öppna böcker, EdTech Books, där du hittar flera titlar om användning av IKT inom utbildning.

onsdag 5 januari 2022

Praktiska metoder för att skapa engagemang och kollaboration

Photo by FORTYTWO on Unsplash

Letar du efter nya metoder för att skapa bättre gruppdynamik och större engagemang i dina kurser denna termin. En bra inspirationskälla är en resurssamling, Community building activities, som har skapats i samarbete mellan Equity unbound och OneHE. Här hittar du praktiska tips om kollaborativa aktiviteter som uppvärmningsövningar, socialiseringsaktiviteter, dialogskapande aktiviteter och hur du skapar en kollaborativ kultur i gruppen. Om du har en bra metod som du vill dela med dig kan du även bidra till samlingen.

Each of these resources includes a video or text demonstrating or describing the activity or exercise for community-building. We also include descriptive text, slides you can reuse/adapt where relevant, and links to additional resources. We also show you how much time, what kind of resources you need, and different variations on the activity to help you adapt it for your purposes.

Som mer teoretisk bakgrund till resurserna finns en serie korta föreläsningar om gemenskap och kollaboration, Exploring community building activities, med experter som Maha Bali (American University of Cairo, Egypten), Mia Zamora (Kean University, USA) och Autumn Caines (University of Michigan, USA).

Prefekten har en nyckelroll i pedagogiska utvecklingsprojekt - ny artikel


Många lärarlag söker medel (både interna och externa) för pedagogiska utvecklingsprojekt men om dessa projekt ska leda till hållbara förändringar på sikt beror till stor del på prefektens engagemang och organisationens inställning till pedagogisk utveckling. Om detta skriver Klara Bolander LaksovStockholms universitet, i en ny artikel i tidskriften International Journal for Academic DevelopmentIn partnership with heads of department for sustainable educational development. Artikeln bygger på intervjuer med lärare och prefekter om sina erfarenheter med olika pedagogiska utvecklingsprojekt och om hinder och möjligheter. 

En viktig faktor är prefektens engagemang i projekten och om det finns en öppen och tydlig kultur inom undervisning och lärande. Hon beskriver tre olika kulturer som finns inom institutioner när det gäller pedagogik: en skärgård av isolerade öar där varje lärare arbetar på sitt sätt, kollegialla bollplankor där en grupp kollegor diskuterar pedagogisk utveckling men endast inom en begränsad krets och slutligen konkurrerande grupper med väldigt tydliga mtsättningar.
University teachers funded to engage in educational development projects have been found to become increasingly engaged in the scholarship of teaching and learning. However, research also points to obstacles such as departmental culture, lack of support from management, and unhelpful administrative processes. In this study, I interview university teachers and their heads of departments in an educational development grants scheme, to explore dimensions of sustainable educational development. The results show how the sustainability of projects is influenced by the way heads of departments work in partnership with university teachers in relation to local educational cultures, engagement of peers, and legitimacy.

Referens
Bolander Laksov, K. (2021) In partnership with heads of department for sustainable educational development, International Journal for Academic Development, DOI: 10.1080/1360144X.2021.2016414

fredag 17 december 2021

EDEN-konferens 2022

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin årskonferens i Tallinn, Estland 20-22 juni med temat Shaping the digital transformation of the education ecosystem in Europe. Arrangörerna planerar att konferensen är mest på plats i Tallinn men möjligheter att följa akriviteterna på nätet kommer också att finnas. Konferensens hemsida är inte lanserad än men det kan vara bra att skriva in datumen redan nu i planeringen. Mer information om konferensen och hur du kan bidra kommer så fort den publiceras.

Mer information om konferensen.

torsdag 16 december 2021

Distansarbete allt vanligare

Photo by Roberto Nickson on Unsplash

Att arbeta hemifrån blir förmodligen allt vanligare framöver oavsett covidrestriktioner och just nu finns det mycket intresse på forskning inom distansarbete och distansstudier. En artikel i tidskriften CurieDistansarbete skapar nya frågor för forskningen, intervjuar flera forskare inom området. Lena Lid Falkman, forskare i ledarskap, organisation och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm, har forskat kring distansarbete i många år men hennes arbete väckte väldigt lite intresse före pandemin. Distansarbete var fullt möjligt då men det fanns ett stort skepsis kring frågan. Nu är det annorlunda, menar hon:

Vi har haft ett ”megalive” experiment på grund av pandemin och testat digitaliseringen så långt det går. Det har till exempel funnits en jättemyt om att folk inte skulle jobba om inte någon stod och kontrollerade, men nu vet vi att den stora majoriteten levererar.
Idag finns det många initiativ som testar nya modeller för flexibla arbetsmiljöer, till exempel Samverket en gemensam hubb för anställda i offentliga organisationer med miljöer i Stockholm och Östersund. Detta finansieras av Vinnova och skapar miljöer där anställda från olika myndigheter kan arbeta och därmed skapa nya kontakter. Experimentet kommer att följas av forskare som Michaela Tjernberg, Mittuniversitetet. Hon märker ett stort och växande intresse för all forskning i arbetsmiljö och distansarbete.
Det skapas en hel rad nya frågeställningar när stora delar av arbetslivet försöker hitta fungerade arbetssätt och metoder. Vi kommer att få se en uppsjö av studier av varierande kvalitet. Det finns en risk för ”quick fixs” i form av enkla enkäter och därför behövs vetenskapligt granskade och verifierbara studier.

onsdag 15 december 2021

Norsk kartläggning av högskolepedagogiska enheter

Under pandemin har lärosätenas enheter för pedagogisk utveckling haft en nyckelroll i arbetet med den digitala omställningen. Nu har den norska myndigheten, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse, publicerat en rapport, Digital tilstand 2021, som kartlägger landets högskolepedagogiska enheters roll. Alla lärosäten har någon enhet som ger stöd till lärarna i pedagogisk utveckling, kursdesign och hur man använder IKT på ett pedagogiskt sätt. 

Alle institusjoner i høyere utdanning har en eller annen form for støttemiljø som ivaretar sentrale oppgaver i institusjonenes arbeid med digitalisering og utdanningskvalitet. Så langt er det gjort få studier som belyser hvordan de er involvert i dette arbeidet.

Rapporten visar resultat från en enkätstudie med svar från 42 ledare och 142 medarbetare från 24 lärosäten. Svaren omfattar följande frågor:

  • Enheternas organisation och sammansättning.
  • Kompetensutvecklingsutbud.
  • Enheternas roll i lärosätets digitaliserings- och kvalitetsarbete.
  • Erfarenheter från pandemiperioden.
  • Vad bör prioriteras framöver för att höja utbildningskvalitet.
  • Vilka åtgärder och stöd behövs från staten för att bidra till högskolepedagogisk utveckling.

Rapporten visar att trots att de flesta enheterna är ganska små har de fått en central roll i lärosätenas kompetensutveckling och spelade en nyckelroll under pandemin.

Datamaterialet viser at på tross av at de fleste støttemiljøene er relativt små, har de et bredt spekter av tilbud for fagansatte innen utdanningsfaglig og digital kompetanse. Støttemiljøene opplever at de tilrettelegger tilbudene til fagansattes behov i ganske stor grad.

Ladda ner rapporten som pdf-fi; Digital tilstand 2021.

tisdag 14 december 2021

Livslångt lärande för välbefinnande, mångfald och delaktighet - ny bok

Encell (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande) fyller 20 år och för att summera erfarenheterna från dessa år har de tagit fram en gratis bok, Livslångt lärande för välbefinnande, mångfald och delaktighet. Boken beskriver olika former av livslångt lärande: i studiecirklar, på nätet, i frivilliga organisationer och föreningar. Ibland handlar det om professionell utveckling inom ett område och ibland handlar det helt enkelt om lärande för livskvalitet och som social aktivitet. Det handlar om mångfald, värdighet, delaktighet och välbefinnande.

I den här boken har vi samlat ett antal exempel på projekt och tankar som helt eller delvis rör informellt lärande. Det blir ett sätt att summera var vi står just nu men också en plattform för att ta avstamp i en rörelse framåt. Låt oss tillsammans skapa kunskap och delta i möten som gynnar välbefinnande, mångfald, och delaktighet!
Boken beskriver också flera forskningsprojekt som Encell har bedrivit under åren com har undersökt bland annat digitalisering och högutbildade långtidssjuka, seniorer och digitalisering samt seniorer i folkhögskolan.

Ladda ner boken som pdf-fil.

måndag 13 december 2021

Digital beredskap i framtidens utbildningssystem - ny OECD rapport

Pandemin har visat vikten av ett ökat beredskap inom alla utbildningsområden: beredskap att snabbt kunna ställa om till digital undevisning, att utbildningsanordnare bygger strategier för en mer osäker framtid och att både lärare och studenter/elever har de nödvändiga kompetenser. Världsorganisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har publicerat en ny rapport, Education Policy Outlook 2021 - Shaping Responsive and Resilient Education in a Changing World, som ger en översikt på lämpliga policies och strategier och ser hur olika länder har anpassat sig under det senaste året.

Building on international evidence and analysis from over 40 education systems, this framework endeavours to establish tangible, transferable and actionable definitions of resilience. These definitions, which are the goals of the framework (Why?), are underpinned by policy components of responsiveness (What?), which define priority areas for education policy makers. Policy pointers for resilience (How?) then illustrate how policy makers can apply these components in ways that promote resilience at the learner, broader learning environment and system levels of the policy ecosystem. Finally, a transversal component looks into the people and the processes undertaken in order to reach a given purpose (Who?). The report has been prepared with evidence from the Education Policy Outlook series – the OECD’s analytical observatory of education policy.
Rapporten beskriver åtgärder på tre nivåer: elev/student, utbildningsorganisation och övergripande utbildningssystem. Vill du läsa det som står om Sverige går du till sida 200 i rapporten.