fredag 25 juni 2021

Bedömning av reell kompetens - nationell samordning behövs

Photo by LinkedIn Sales Solutions on Unsplash

Mer samarbete och samordning behövs för att underlätta lärosätenas bedömning av reell kompetens enligt UHR (Universitets- och högskolerådet) i en nyhet, Lärosäten samverkar kring bedömning av reell kompetens. De som saknar behörighet till högskolestudier kan få en bedömning av sina faktiska kunskaper och färdigheter och detta arbete är nu en integrerad del av varje lärosätes ordinarie verksamhet. UHR har haft en stödjande roll för att hjälpa lärosäten med detta och har nu skrivit en rapport om hur pilotverksamheten har gått och hur man bör gå vidare.

Uppföljningen visar att majoriteten av de 23 lärosäten som deltog har fortsatt att integrera arbetet med bedömning av reell kompetens i sin ordinarie verksamhet, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid UHR. Den samverkan med andra lärosäten som påbörjades i och med pilotverksamheten har i de flesta fall också etablerats som en naturlig del av arbetet.
Bland annat vill flera lärosäten se mer nationell samordning samt mer kompetensutveckling inom området.
Flera lärosäten efterlyser en nationell samordning av arbetet med reell kompetens. UHR har idag ett sådant samordningsuppdrag när det gäller att validera yrkeskunskaper för antagning till yrkeslärarutbildningen. Vidare menar flera lärosäten att bristen på resurser gör det svårt att ytterligare utveckla arbetet med att bedöma reell kompetens.

torsdag 24 juni 2021

Ny rapport om studenternas situation under pandemin

Photo by Josefa nDiaz on Unsplash

ESU
(European Students' Union) har publicerat en rapport om hur studenter har upplevt den digitala omställnigen under pandemin. Rapporten, Student life during the Covid-19 pandemic lockdown Europe-wide insights, omfattar svar från över 17 000 studenter från 41 europeiska länder. Studien täcker många områden: studier, support, tillgång till teknik och studiematerial, sociala kontakter, ekonomiska förutsättningar, studiemiljö och psykisk ohälsa. 

This report presents insights on student experiences during lockdown due to the COVID-19 pandemic based on questionnaire responses given by students studying in Europe in April 2020. The broader framework of the research was informed by the notion of resilience as “a process linking a set of adaptive capacities to a positive trajectory of functioning and adaptation after a disturbance” (Norris et al. 2008, 130). In less technical terms, the research focus has examined the capacity of students, understood as a diverse group, to have reasonably positive academic experiences in a disaster context such as the COVID-19 pandemic, as well as the role of their academic environment, social networks, emotional make-up, knowledge and skills and material resources in enabling such experiences.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Flera studentröster hörs i en podd med studenter från hela Europa, NextNormal. Här hittar du 11 avsnitt som tar upp aktuella frågor inom högre utbildning som har blivit särskilt intressanta under pandemin.

What is the “NextNormal” of European student life? There will be a time after the Corona shutdown, and we want to discuss what it should look like. How can we learn from the digital turn in order to create a better future for higher education? In our podcast, we are talking to students and student unions from all over Europe about the “NextNormal” – the future of higher education beyond Corona. Each episode is dedicated to one European country.

onsdag 23 juni 2021

Lärarstudenter tränar med virtuella skolklasser


Lärarutbildningar har ofta svårt att erbjuda lärarstudenter tillräcklig träning för att praktiskt öva på sitt kommande yrke. Många nyblivna lärare känner sig oförberedda när de kommer ut i yrkeslivet och en del väljer att byta yrkesbana, trots goda möjligheter att få jobb på grund av att bristen på lärare är stor.

En grupp forskare vid Linköpings universitet undersökte om undervisning av virtuella elever kunde göra lärarstudenter mer förberedda för undervisning i ett riktigt klassrum.

– Genom att undervisa virtuella elever ökade studenternas känsla av att vara förberedda och de fick större tilltro till sin förmåga, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Resultaten har nyligen publicerats i Journal of Technology and Teacher Education, JTATE.

Forskarna jämförde tre olika undervisningsmetoder och vilken effekt de hade på 72 lärarstudenters tilltro till sin förmåga att undervisa. Studenterna, som gick näst sista terminen på lärarprogrammet, delades in i tre olika grupper. De fick sedan antingen öva på att hålla en matematiklektion för riktiga elever, för studiekompisar eller för virtuella elever. Både före och efter studenternas träning mättes deras tilltro till sin förmåga att undervisa. Resultatet visade att övning med virtuella elever var effektivare än övning med riktiga elever. Tre timmars övning med en simulator ökade lärarstudenternas tilltro till sin förmåga lika mycket som tre veckors övning med riktiga elever. Träning med att undervisa virtuella elever gav i jämförelse med träning på studiekompisar också betydligt bättre tilltro till undervisningsförmåga.

Styrkan med virtuell praktik handlar i korthet om möjligheten att få direkt feedback, både från de virtuella eleverna, de studiekompisar som deltar i det virtuella klassrummet och från de två närvarande lärarna. Träningen med virtuella elever gjorde det möjligt att diskutera ledarskap och olika lärandesituationer, när de uppstod, på ett sätt man inte kan göra över huvudet på riktiga elever och som studenterna inte var vana vid.

– Virtuella elever kan inte ersätta mötet med verkliga elever. Vår studie är ganska liten, men i framtiden tror jag vi kommer att se mer simuleringar som komplement i lärarutbildningar, säger Marcus Samuelsson.

Studien efterlyser mer forskning där blivande lärares träning i virtuella klassrum inom olika skolämnen undersöks.

Om det virtuella klassrummet:
Varje student fick undervisa fem virtuella elever i ett virtuellt klassrum i sammanlagt tre timmar. De virtuella eleverna styrs av en simuleringsspecialist, som gav gensvar på lärarstudentens ledarskap. Undervisningen genomfördes med stöd av det amerikanska verktyget TeachLivE. 

Referens
Simulation Training is as Effective as Teaching Pupils: Development of Efficacy Beliefs Among Pre-Service Teachers. Marcus Samuelsson, Joakim Samuelsson, Anja Thorsten. Journal of Technology and Teacher Education (2021) 29(2), 1-27. Publicerad online 19 juni, 2021. https://www.learntechlib.org/primary/p/218107/

tisdag 22 juni 2021

Nytt nummer av tidskriften Högre utbildning

Tidskriften Högre utbildning firar 10-årsjubileum i år med två till tre nummer per år. Årets första nummer inleds med en tillbakablick på tidskriftens historia samt flera intressanta nya artiklar.

Senare i år kommer ett temanummer under rubriken Högre utbildning och Coronapandemin. Sista inlämningsdatum är 15 oktober. Se Call for papers.

måndag 21 juni 2021

Uppmjukningsövningar sätter tonen för mötet

Photo by LinkedIn Sales Solutions on Unsplash

Om du vill skapa engagemang i dina digitala möten och workshops är det viktigt att aktivera deltagarna redan från början. En artikel av Daniel Monthan, 13 isbrytare som lyfter och laddar virtuella möten och workshops, ger många konkreta tips på uppvärmningsövningar för att skapa trygghet och gruppkänsla. Det kan handla om lära-känna-varandra övningar eller möjligheten att visa upp en bild eller ett objekt som betyder mycket för dig. 

Övningarna ska vara enkla och snabba att genomföra. Deltagarna ska fatta utan att behöva använda för mycket hjärnbränsle! Det är lättare att få igång en liten grupp med någon välkänd övning – t.ex. att be dem berätta om sig själva. Var inte rädd för att testa något nytt, en isbrytare handlar helt och hållet om själva aktiviteten och vem den tas emot av.

Se till bara att dessa övningar genomförs med verktyg som alla deltagare känner sig bekväma med så att fokuset läggs på aktivitet snarare än att lära sig ny teknik.

torsdag 17 juni 2021

Högskolepedagogisk spaning - ny podd

Photo by CoWomen on Unsplash

En ny podd som heter Högskolepedagogisk spaning har just publicerat sitt första avsnitt. Podden produceras i ett samarbete mellan flera lärosäten. Det första avsnittet heter Samverkan, öppenhet och delande inom högskolepedagogik. Moderatorn Klara Bolander-Laksov, professor i högskolepedagogik vid Stockholms Universitet, låter tre gäster spana på temat:

  • Niklas Brinkfeldt, chef för Nästa generations lärande-centrum vid Högskolan Dalarna, samt ordförande i ITHU.
  • Lars Uhlin, pedagogisk utvecklare på Didacticum vid Linköpings Universitet och Lärum vid Mälardalens högskola.
  • Eva Åkesson, professor i kemisk fysik vid Lunds Universitet, tidigare rektor vid Uppsala Universitet.
Du hittar podden genom följande plattformar;
Apple: https://podcasts.apple.com/podcast/id1572287352?mt=2
Spotify: https://open.spotify.com/show/4Vab2zjMD4asuaIKV827T5
Google: https://podcasts.google.com/.../aHR0cHM6Ly9mZWVkLnBvZC5zc

onsdag 16 juni 2021

Wikipedia som undervisningsmetod och verktyg i examination

Under 10 år har studenter i ekologi och hälsa vid Linnéuniversitetet skrivit artiklar i Wikipedia om olika virus som en del av sin utbildning. Börje Ekstam, universitetslektor, och Pia Palm, IKT-pedagog, har samarbetat med konceptet som ges i kursen Ekologi och hälsa, 15hp. Projektet går in på sitt 10:e år och studenterna har under denna tid producerat nya artiklar eller förbättrat befintliga artiklar på Wikipedia. Det finns idag 80 artiklar som är skrivna av Linnéuniversitetets studenter. Några har utsetts till bästa månadens nyskrivna artikel. 

Att använda Wikipedia på detta sätt betyder bland annat att man kombinerar träning och examination av både kunskapsmål och färdighetsmål. Detta ger studenterna flera praktiska färdigheter:
  • söka och läsa vetenskapliga artiklar, använda referensdatabaser och sökmotorer, att göra relevanta urval baserat på avgränsande frågeställningar.
  • strukturera och göra berättelsen tillgänglig för en bredare allmänhet.
  • samverka i en skrivprocess och interagera med en vetenskapligt tränad handledare.
  • kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information.
Att skriva i Wikipedia är ingen lätt uppgift eftersom alla nya artiklar granskas av sakkunniga som bevakar sina områden och inlägg som saknar trovärdiga källor gallras bort ibland inom en timme. Detta ger studenterna en bred men ändå effektiv inlärning med mätbara mål. En stor andelav studenternas arbete blev godkända efter granskningsprocess med ”minor revision”.

Exempel på artiklar som studenter skrivit genom åren: Antimikrobiella peptider, Mycobacterium tuberculosis, Cryptosporidium, Piskmask
Årets artiklar 2021: Beta-metylamino-L-alanin, Nipahvirus, Kokoppor, Epstein-Barr-virus, Fototoxicitet, Alexandrium ostenfeldii, Exotoxin, Borrelia miyamotoi 

Här ser du en film där Börje Ekstam och Pia Palm (Linnéuniversitetet) beskriver hur de har jobbat med Wikipedia under åren.

tisdag 15 juni 2021

Stor andel fusk i digitala tentor - ny studie

En ny tysk studie visar att dubbelt så många studenter fuskade på något sätt i digitala tentor jämfört med traditionella salstentor enligt en artikel i den norska nättidningen KhronoStudie om digital eksamen: Seks av ti studenter jukset. Den digitala omställningen tvingade fram många nödlösningar, inte minst i examinationsformer, och många lösningar var inte så rättssäkra som man hade önskat sig. Studien visar att hela 61,4% av studenterna fick otillåten hjälp av kollegor eller webbkällor jämfört med  31,7% i salstentamen. Författarna menar att många digitala examnationer inte var helt genomtänkta ur ett säkerhetsperspektiv och att många studenter uppfattade fuskmöjligheterna som större. Författarna menar att denna erfarenhet visar tydligt att nya examinationsformer behövs även efter pandemin. Digitala examinationsformer är här för att stanna men det krävs en översyn och smartare val av hur man genomför dem.

Från artikelns abstract:

Worldwide, higher education institutions made quick and often unprepared shifts from on-site to online examination in 2020 due to the COVID-19 health crisis. This development sparked an ongoing debate on whether this development made it easier for students to cheat. We investigated whether students indeed cheated more often in online than in on-site exams and whether the use of online exams was also associated with higher rates of other behaviors deemed as academic dishonesty.

Referens

Janke, S., Rudert, S. C., Petersen, Ä., Fritz, T. M., & Daumiller, M. (2021, May 5). Cheating in the wake of COVID-19: How dangerous is ad-hoc online testing for academic integrity?. https://doi.org/10.31234/osf.io/6xmzh

måndag 14 juni 2021

Ingenjör 4.0 - nätbaserat kursutbud för svensk industri

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

Ingenjör 4.0
är en nätbaserad fortbildningsplattform för ingenjörer som har skapats av 13 lärosäten i ett samarbete som heter Svenska Produktionsakademien, enligt en artikel i nättidningen Ny TeknikDigital fortbildning stärker svensk industri. Teknikutvecklingen går ju i en allt högre takt och det finns ett stort behov i hela landet av flexibla korta fortbildningskurser, i synnerhet inom digitalisering. Kurserna tas fram i samarbete mellan lärosäten, industrin och andra utbildningsföretag och fokuserar i första hand på digitaliserad tillverkning.

Hela industrin är mitt i en digital transformation och det finns ett stort utbildningsbehov bland svenska företag och anställda, särskilt bland ingenjörer. Utan rätt kompetens är företag inte konkurrenskraftiga och medarbetare inte anställningsbara. Digitala lösningar på utbildning erbjuder livslångt lärande och är mer kostnadseffektivt.
Mer information om Ingenjör 4.0 och kursutbudet.

fredag 11 juni 2021

Svenskt tryckt material från 1400-talet ska digitaliseras

Photo by Cristina Gottardi on Unsplash

Svenskt tryckt material från 1400-talet framåt ska digitaliseras under de kommande åren. Det är målet med ett samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och de fem universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå, enligt en nyhet från KB, Natio­nellt biblioteks­samarbete digi­ta­li­se­rar svenskt tryck. Det handlar om böcker, tidningar, tidskrifter, rapporter och läromedel utgivna i Sverige. Enligt Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie vid KB:

Att vårt tryckta kulturarv blir digitaliserat och tillgängliggjort fritt och enkelt kommer att vara till stor nytta för forskning och högre utbildning. Det kan också bli en viktig resurs för det demokratiska samhället i och med att alla kommer åt materialet, oavsett var man bor. Det ska vara lätt att hitta och använda svenskt digitaliserat material vare sig man är gymnasieelev, hembygdsforskare eller litteraturvetare.

Digitaliseringen ska följa internationella standard och det finns flera länder som redan har digitaliserat det mesta, till exempel Norge, så det finns goda erfarenheter att hämta. Samlingen ska våra tillgängligt i fulltext och sökbar via den nationella katalogen Libris. Men om målet ska uppnås behövs det flera finansiärer menar Mikael Sjögren, överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek:

Ambitionen är att digitalisera allt, men det kan ske först när det finns mer pengar. Därför arbetar vi med att hitta samarbeten för kompletterande finansiering, kanske genom privata forskningsfinansiärer som i fallet med KB:s digitaliseringsprojekt av dagstidningar som finansieras av stiftelsen Arcadia. Men självklart skulle även ett tillskott av statliga medel vara viktigt i detta arbete, säger 

Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket (pdf)

torsdag 10 juni 2021

Lärarnas kompetens i distansundervisning måste höjas - radioreportage

SFS (Sveriges förenade studentkårer) kräver en satsning för att höja lärarnas kompetens att undervisa på distans, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio. Simon Edström, ordförande i SFS, menar att distansundervisning kräver nya färdigheter och en annan pedagogik än den traditionella undervsiningen och att många lärare saknar dessa. 
Min lärare höll kameran i ena handen och pennan i andra handen och visade sina anteckningar, det är ju i princip oanvändbar utbildning.
Allt pekar på att undervsiningen kommer att bli allt mer digital även efter pandemin och därför behövs ett kompetenslyft. Regeringen har redan avsatt 15 miljoner kronor på kompetenshöjande åtgärder men det kan komma flera satsningar enligt högskoleministern Matilda Ernkrans i reportaget.

onsdag 9 juni 2021

Varför drop-in tider för studenter bör fortsätta vara digitala

Photo by Dylan Ferreira on Unsplash

Många lärare har särskilda tider varje vecka då studenter får komma och ställa frågor kring kursen. Under pandemin har dessa tider varit så klart digitala men man bör helst inte bara återgå till fysiska mötestider när alla är på campus igen, enligt en artikel av Michael Furman i tidskriften Inside Higher EdVirtual Office Hours Should Be Here to Stay. Drop-in möten i Zoom har stora fördelar framför allt när det gäller inkludering. För nya eller ovana studenter är tröskeln lägre att komma till ett digitalt möte än att gå till lärarens rum. För distansstudenter, studenter som arbetar dagtid och många med rörelsehinder är digitala möten det enda alternativet. Så även om fysiska möten är trevliga och givande ska vi fortsätta att också erbjuda digitala möten.

No magic elixir will cure all the challenges placed before us, and none of us individually have all the answers. But we can live our values every day in every classroom we enter, be it virtual or physical. Those daily actions, like continuing virtual office hours, can make all the difference to the student who can’t get to campus, to the student who just finished pulling a double shift, to the student who is paralyzed with fear at the thought of physically coming to your office. When the cost to ourselves is so minimal, we simply cannot afford to leave these students behind yet again.

tisdag 8 juni 2021

UKÄs årsrapport

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) publicerade sin årsrapport idag. Rapporten ger en bra sammanställning om utvecklingen inom svensk högre utbildning med statistik och tabeller som i många fall kan brytas ner till lärosätesnivå.

Universitetskanslersämbetets årsrapport ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas samt i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabellunderlag.

2020 har förstås präglats starkt av pandemin med t ex en kraftig minskning av utländska studenter och en stark ökning av intresse för högre utbildning i en tid med stor osäkerhet. Rapporten beskriver dessutom ett antal övergripande trender som kan ses i statistiken:

  • Rekordstort intresse för högskolestudier.
  • Examinerade på grundnivå och avancerad nivå har ofta lätt att få arbete.
  • Stor efterfrågan på högskoleutbildade i framtiden.
  • Jämställdheten kan påverkas. Nyutexaminerade män som grupp haft det svårare än nyutexaminerade kvinnor på arbetsmarknaden
  • Positivt ekonomiskt resultat 2020.
  • Lärosätenas användning av forskningsmedel minskade.
  • Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade bland professorerna.
Ladda ner årsrapporten som pdf-fil.

måndag 7 juni 2021

Tillbaka på campus men annorlunda

Till hösten kommer de flesta lärosäten att öppna sina campus igen, åtminstone delvis. Men en artikel i den brittiska nättidningen WonkheShould lectures be online in September?, frågar om vilken sorts undervisning vi bör inrikta oss på när vi är tillbaka på campus. Bör vi återgå till stora föreläsningar i hörslar? Kan det vara bättre att fortsätta med inspelade föreläsningar och mer diskussion och interaktivitet när man träffas på plats? Kan man skapa flera träffar i mindre grupper så att studenterna får bättre kontakt med sina lärare än i en hörsal? Den traditionella storföreläsningen ger väldigt lite kontakttid mellan läraren och studenterna. Vi har lärt oss mycket om hur digitala medier kan främja kollaboration och det är viktigt att vi integrerar dessa erfarenheter i undervisningen framöver.

What do we actually mean when we say “contact”? And how do we use this time most effectively to provide opportunities for students to connect with their peers and academics? Feedback from the UPP Student Futures Commissions shows that the majority of students would like some element of their learning to remain online, but also that they want time with tutors and group work to be prioritised. We need to prioritise “contact” time, but this doesn’t necessarily require large scale lectures, which traditionally promote less engagement from students anxious to speak in front of the group. The aim of blended learning isn’t to reduce the amount of time students have, but to optimise the way this time is spent and provide additional resources and mechanisms to scaffold their learning.

fredag 4 juni 2021

Tillit och gemenskap på distans

Tillit och gemenskap är nyckelfaktorer i alla utbildningsformer och detta gäller i synnerhet i distansundervisning. En artikel av SkolverketDistansundervisning kräver tillit och struktur, sammanfattar flera forskningsartiklar inom området med länkar till fördjupning. 

I distansundervisning är det extra viktigt med tillit och gemenskap, vilket läraren kan skapa med mer medvetna aktiviteter och genom att ta en aktiv roll vid grupparbeten. Det långsammare sättet att interagera med eleverna kräver också tydligare instruktioner och struktur än en vanlig lektion, visar flera studier.

När undervisning sker på distans får vi bygga in de socialiseringsaktiviteter som normalt sker per automatik i skolan: lära känna varandra, småprat, eftersnack osv. Aktivitet och variation är viktiga element i undervisning och framför allt krävs det extra tydlighet i kursens struktur och instruktioner inför varje uppgift. Samtidigt får vi inte glömma undervisningens grundprinciper.

Trots att undervisningen sker i en ny miljö behöver vi påminnas om att lärande fortfarande sker på samma sätt, genom repetition, motivation och interaktion enligt Dewey, Piaget och Vygotsky, och att grunden för lärande inte har förändrats.

Grupparbete i Zoom eller Teams används av de flesta lärarna för att skapa diskussion och aktivitet men även här krävs det tydliga instruktioner och träning i hur man diskuterar i grupp. Läraren bör försöka att besöka grupperna regelbundet men bara en kort stund och utan att avbryta elevernas arbete. Detta visar att läraren bryr sig om elevernas arbete och att hen finns alltid nära till hands. Artikeln tar även upp behovet av regelbunden återkoppling, gärna via video eller audio.