Boktips - Teaching in a digital age

CC BY-NC Some rights reserved by A W Bates

En av de mest praktiska böckerna om nätbaserad undervisning, Teaching in a digital age - Guidelines for designing teaching and learning av Tony Bates, har nyligen uppdaterats. Den nya utgåvan omfattar bland annat nya avsnitt om hur pandemin har påverkat undervisning. Bates skriver utkast till nya delar av boken på sin blogg och får in många förslag och erfarenheter från läsare. På detta sätt kan boken revideras kontinuerligt. Boken innehåller begreppsförklaringar, analyser, rekommendationer och många länkar till både aktuell forskning och erfarenheter.

Du kan läsa direkt på webben eller ladda ner den som pdf utan kostnad. Boken har en Creative Commons licens (erkännande, icke-kommersiell).

Flera tips om hybridundervisning

Det finns många goda råd om hybridundervisning och de flesta erkänner att det finns utmaningar med metoden. En intressant ny artikel om ämnet kommer från Joitske Hulsebosch, Five competences to develop to facilitate hybrid sessions. Hon pekar på svårigheter att skapa en bra stämning och tydliga spelregler när man undervisar i hybridformat.

Hybrid sessions demand a lot from participants and you have to manage that as a facilitator. A hybrid session is exhausting for the people who participate online. Perhaps the sound not 100%. You often don't know whether or not you can break in to ask a question. But discussion may also feel less spontaneous for people in the room. When you agree to raise your hand, it feels like school. People online may request that people in the room don't touch papers or coffee cups for the noise. All this may cause the fun to wear off, and you as the facilitator have to deal with all these deceptions.

Hon identifierar fem saker att fokusera på i första hand:

• Välj rätt teknik för dina behov. Om du inte är van med salens utrustning se till att få tid att träna och gå genom vad du vill göra under lektionen. Om du använder egen utrustning se till att allt fungerar bra och ha en plan B.
• Planera för kollaboration. En co-facilitator som kan ta hand om distansdeltagarna kan underlätta. Tänk på hur du kan delegera vissa uppgifter.
• Planera grupparbetet - dela upp dem mellan klassrum och distans eller vill du blanda?
• Se till att du ser alla deltagare. Vilka regler gäller för att komma till tals? Hur fördelar du ordet?
• Var beredd på att improvisera. Se till att du har en plan B.

Hybridmöten går bäst när en chef deltar via Zoom

Photo by Mindspace Studio on Unsplash

Hybridmöten väcker starka känslor och många menar att de är mycket sällan givande eftersom det finns alltid deltagare som exkluderas. En artikel av Joshua Kim i tidskriften Inside Higher Ed, Proposing Kim’s Law of Physical/Virtual Meetings, menar att en avgörande framgångsfaktor för hybridmöten är om en högre chef deltar på distans. Om distansdeltagare är vanliga medarbetare får de sällan utrymme i mötet men om någon av dem har status i gruppen så får alla distansdeltagare mer tid att tala.

Han föreslår, med glimten i ögat, följande princip för hybridmöten:

Kim’s Law states that:

• The quality of a physical/virtual meeting is directly proportional to the status of the virtual attendees.
• If there is a high-status person or persons attending a mixed in-person and Zoom meeting on Zoom, then the meeting will be excellent. Or at least excellent for the Zoom people.

Om en högre chef eller extern gäst deltar via Zoom så planerar man mötet mer noggrant än vanligt och har strategier för att inkludera distansdeltagarna.

Stämmer detta även här i Sverige? 

Kommande webbinarier och workshops

Photo by Compare Fibre on Unsplash

Flera aktörer arrangerar intressanta digitala evenemang under de närmaste veckorna.

24 maj, 09:00-10:30. Workshop: Professionsutbildningar – utmaningar och möjligheter.
Olika yrken men många gemensamma utmaningar, inte minst kring hur man löser praktik och handledning på distans och i blandade lärmiljöer.Hur skapar man en yrkesidentitet på distans? Hur kan dessa professionsutbildningar lära av varandra i stället för att arbeta i stuprör?
Workshop med gruppdiskussioner. Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet).

25 maj, 16:00-17:00. How we can and should respond to the educational needs of those who have become refugees? 
The disruptions caused by war, oppressive regimes and environmental degradation are causing unprecedented levels of social dislocation and violence. To all this can now be added the shocking impact of war and invasion in Europe itself. Millions of people have had to flee just to stay alive. Individuals and families alike have been traumatised by this. We would like to explore the impact on educational needs and whether we can fashion interventions that somehow ease the pain while also providing a model of a way forward for those so impacted.
Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).

2 juni, 14:00-15:15.Improving recognition through self-assessment: the “Spotlight on recognition” tool.
One of the key outcomes of the “Spotlight on recognition” project is a self-assessment tool that allows staff working in higher education institutions to evaluate to which extent their institution’s recognition procedures are in line with the Lisbon Recognition Convention and international good practice. The core of the tool is a table of self-assessment questions aligned with practical information on the legal framework governing recognition in Europe, the European Recognition Manual for Higher Education Institutions and other supporting materials. The tool thus aims to enable higher education institutions to respond to the LRC and the expectations for internal quality assurance as laid down in Standard 1.4 of the ESG. This webinar will invite participants to explore the tool, as well as the self-assessment approach at its core, in further detail.
Arrangeras av EUA (European Universities Association).

7 juni, 09:00-10:00. Temacafé: Hybrid i verkligheten – digitalt studiebesök i hybrida lärmiljöer.
Hybridundervisning och hybrida mötesmöjligheter har fått stor efterfrågan i spåren av pandemin men hur är det egentligen att vara digital deltagare i en hybriduppkoppling?
Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet)

14 juni, 16:00-17:00. What next for global higher education? 
In late May 2022, governments and universities from around the world will meet in Barcelona for the UNESCO World Higher Education Conference. This event aims to set out the global vision for higher education and higher education policies until 2030. The webinar will look at trends and ambitions for global higher education for the next decade, discussing how institutions and countries can work together for the benefit of a global knowledge community.
Arrangeras av EUA (European Universities Association).

15-17 juni. Konferens NU2022, Att synliggöra lärande. Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning. På plats i Stockholm eller digitalt.

20-22 juni. EDEN 2022 Annual Conference, Shaping the digital transformation of the education ecosystem in Europe. Konferensen arrangeras på plats i Tallinn, Estland och digitalt. Anmäl dig via länken.

Hybridundervisning i praktik - en lärare berättar

"College WisCEL: active learning lab" by college.library is marked with CC BY 2.0.

Det är roligt att se hur många lärare delar med sig av tips om hybridundervisning. Ett bra exempel finns i en bloggpost av Peter Törlind, Luleå tekniska universitet, Hybrid teaching - an example how to enhance the experience for remote students. Här skriver han om hur han får både campus- och distansstudenter att skissa idéer tillsammans med en blandning av fysiska och digitala verktyg. Han beskriver uppvärmningsövningar där grupper ritar bilder för varandra med lösningar på enkla problem samt brainstormingövningar både med postit-lappar och en digital storyboard. Han bifogar även en hel lektionsplan med alla moment både i klassrummet och i Zoom.

Avslutningsvis erkänner han att hybridundervisning är en utmaning men han visar också att det går att skapa kreativa och aktiva sessioner.

It is quite challenging for the teacher to run a course in hybrid mode. It is also quite demanding from a technical point of view. How to create an including experience for the remote team, good video and audio is a very important part, but it's tricky to both collect audio from local students as well as send the audio out from the remote students to the local students. This time I used a Logitech conference camera with PTZ and a speaker/microphone box that worked fairly well, but the audio level was a bit too low to be heard clearly by the local students in the back of the classroom.

Also, it's quite stressful to keep up with both the local and remote team, it would be nice to have a producer that can focus on controlling cameras, muting, adjusting audio, sharing the right things, and keeping an eye open in the chat window if something happens.

Nya lärmiljöer testas i Örebro

Örebro universitet och Akademiska Hus samarbetar kring nya lärmiljöer och har etablerat en testmiljö, Learning Lab, där lärare och forskare kan prova olika tekniska möjligheter som hybridundervisning, virtuell verklighet (VR) mm. De beskriver Learning Lab som en utvecklings- och innovationsarena för framtidens lärmiljöer. Miljön består av cirka 300 kvm med testrum, VR-center, studieyta och förråd. 

Ett radioreportage av SR P4 Örebro, De öppnar dörren till framtidens lärosal (lysna nedan), beskriver den nya miljön och intervjuar Magnus Hansson, pedagogisk utvecklare på Örebro Universitet.

Flexibilitet inom givna ramar - ny studie om kontorsarbete

Photo by Roberto Nickson on Unsplash

Under pandemin har vi lärt oss att många arbetsuppgifter kan göras lika bra eller bättre hemifrån. Idag vill många fortsätta att arbeta hemifrån åtminstone en del av veckan och det skapar stor osäkerhet och även konflikter inom organisationen när man nu försöker skapa tydliga rutiner för alla medarbetare. En artikel i Arbetsmiljöforum, Ramar viktigt vid hybridarbete, beskriver resultaten från en ny studie om kontorsarbetets utmaningar av forskare vid Västra Götalandsregionen, Post-Pandemic Office Work: Perceived Challenges and Opportunities for a Sustainable Work Environment. Medarbetare och chefer inom två kommuner och regionen har intervjuats kring sina inställningar till hybridarbete och hur de ser på framtiden. 

Många menar att de kan koncentrera sig bättre hemma och får mer gjort utan alla störningsmoment som kontorsarbetet ofta innebär. De flesta vill gärna kunna kombinera hemarbete med kontorsarbete men samtidigt efterlyser tydliga riktlinjer från arbetsgivaren. Flexibilitet inom givna ramar verkar vara receptet. Men samtidigt ställer det nya utmaningar för chefer att hålla kontakt med alla medarbetare och skapa en teamkänsla. Det handlar om att leda i osäkra tider.

Artikeln slutar med goda råd om hur man kan hantera den hybrida arbetsplatsen.

Sätt ramar för att slippa välja och fatta beslut varje dag och för att undvika att det bli rörigt. Men försök sätta ramar där det finns utrymme för individuell anpassning.

Se det som ett lärande. Det finns inget facit så testa och se det som en process. Dra lärdomar och gör något åt eventuella utmaningar.

Ge tid och stötta i förändring. För många personer tar det mycket energi att ändra rutiner. Man måste ha tålamod och vara öppen för andras utmaningar och också vara kritisk: Behövs förändringen?

Ha dialog med medarbetarna.

Referens
Babapour Chafi, M.; Hultberg, A.; Bozic Yams, N. Post-Pandemic Office Work: Perceived Challenges and Opportunities for a Sustainable Work Environment. Sustainability 2022, 14, 294. https://doi.org/10.3390/su14010294

Kvalitetskriterier för distansutbildning?

Photo by Bekir Dönmez on Unsplash

Dagens utbildningslandskap omfattar många nya begrepp: distansutbildning, fjärrundervisning, hybridundervisning, blended learning, hyflex. Vi behöver tydliga definitioner för att kunna tala om för studenter vilken sorts kurs de deltar i och hur undervisning och lärande går till. Tony Bates diskuterar detta och lyfter fram behovet av kvalitetskriterier inom olika undervisningsformer i en artikel, Defining quality and online learning. 

Han påpekar att det finns redan internationella kvalitetssystem för distansutbildning, t ex amerikanska Quality Matters (QM) men relativt få aktörer som använder dessa. Studenter behöver bättre information om vilken sorts kurs de ska delta i: vilka krav ställs på studenten, hur sker undervisningen, vad kan studenten förvänta sig av läraren, hur sker diskussion och kollaboration, hur blir man bedömd, vilka examinationsformer gäller osv. Artikeln beskriver flera sätt att kvalitetssäkra olika distributionsformer och undrar varför distansutbildning granskas mer kritiskt än klassrumsundervisning. Kan vi utgå ifrån samma kvalitetskriterier för alla kursformer eller behöver vi olika system?

What this means of course is that we have had for many years a double standard for teaching: online learning must be more rigorously evaluated than in-person teaching. However, Covid-19 and the move to synchronous online learning, which mainly transferred in-person teaching methods to online delivery, has made it apparent that quality has little to do with mode of delivery but more to do with the quality of the teaching used within the delivery mode.

Erfarenheter om hybridkonferenser

Photo by Sirisvisual on Unsplash

Allt fler konferenser går i hybridformat med deltagare både på plats och på distans. En ny artikel, Hybrid conferences: opportunities, challenges and ways forward, beskriver erfarenheter från en hybridkonferens inom marinbiologi, Deep-Sea Biology Symposium, som ägde rum september 2021. Konferensen hade 581 deltagare (422 på distans) och innehöll föreläsningar och posterbidrag såväl på plats som på nätet. Talarna kunde välja mellan livesession (på scen eller via Zoom), inspelad föreläsning med frågor i direktsändning eller bara via inspelat bidrag. Artikeln beskriver de organisatoriska utmaningarna kring hybridformatet med betydande kostnader för livestreaming och inspelning samt extra administration för att ta hand om både fysiska och digitala deltagare. Det finns en bra översikt på kostnader och jämförelser mellan tre format: på plats, helt online och hybrid.

Delatagarna var mycket positiva till upplägget och konferensen hade betydligt fler deltagare än tidigare omgånger. Det visar att det finns en tydlig marknad för hybridformatet men man saknar en platform som kan hantera alla olika kommunikationskanaler.

Despite some organizational challenges, we believe that hybrid conferences are here to stay beyond the COVID-19 pandemic. Indeed, they allow for a wider participation by giving more flexibility to participants to choose an attendance type that suits their needs best. Furthermore, online-only conferences cannot fully replace in-person formal and informal interactions. Although hybrid events require additional work and are currently more expensive in comparison to onsite- or online-only events, we think that with early planning, sufficient sponsors, and technological advances, hybrid events represent the most inclusive way to hold international conferences.

Temacafé: Engagemang vid hybridundervisning

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter sina aktiviteter kring kvalitet i distansutbildning med ett digitalt temacafé, Engagemang vid hybridundervisning, 29 mars 09:00-10:00.

Hur använder vi erfarenheterna från nätbaserad undervisning för att skapa och upprätthålla engagemanget vid hybridundervisningens realtidsträffar? Mats Brenner inleder med en introduktion som följs av ett panelsamtal. Efter panelsamtalet inbjuds alla deltagare till öppna diskussioner i breakout rooms. Introduktionen och panelsamtalet spelas in, diskussionerna spelas inte in.

Moderator: Kerstin Stake-Nilsson, Högskolan i Gävle.
Medverkande: Mats Brenner, Karolinska Institutet, Kent Stening, Linné­universitetet, Philip Johansson, Sveriges förenade studentkårer.

Anmäl dig till temacaféet
Sista anmälningsdag är den 28 mars kl. 13.00.

Temacafé: Hybrida lärmiljöer och undervisning

Image by Zadok Artifex from Pixabay

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter med sin satsning på kvalitet i distansutbildning med ett temacafé om Hybrida lärmiljöer och undervisning, tisdag 15 mars, kl. 09:00-09:45. Åse Tieva, universitetslektor vid Umeå Universitet, berättar om grundprinciperna för hybridundervisning.

För att konkret visa hur arbetet med hybridundervisning kan se ut i verksamheten används som exempel Umeå Universitets och Akademiska Hus projekt "Learning Lab Umeå". Målet är att utforska hur en hybrid lärandemiljö kan utformas på bästa sätt, samt att alltid kunna erbjuda lokaler som möter de behov som finns inom högre utbildning.

Mer information och anmälan (senast 14 mars).

Öppna kurser i digital utbildning

CC BY Some rights reserved by DigiTel Pro

Erasmus+ projektet DigiTeL Pro erbjuder tre intressanta fortbildningskurser för lärare som vill lära sig mer om undervisning på nätet och i hybridlösningar. 

Synchronous and Hybrid Education. 14 veckor. Start 17 mars. 

This course propels you to different learning environments with simultaneous online and F2F-presence. We tackle the concept of hybrid learning & teaching, discuss student engagement in this context, and help you understand the spatial and technological needs.

Blended Education. 16 veckor. Start 23 mars.

This course is about how to design and develop blended education and teaching (a deliberate combination of online and offline learning activities). Based on what we've learned from COVID Teaching and in the EMBED project you will apply concepts to adapt to a more inclusive and engaging blended learning experience, through guidelines and pedagogies leading to mature and high-quality education.

Online Education. 14 veckor, start mars. 

The DigiTel Pro Course for Online Teaching and Learning provides strategies and resources to successfully design and implement teaching and learning solutions in online environments. The course encourages reflection and active participation.

Hybridundervisningens utmaningar

Ett av de hetaste ämnen på den stora utbildningskonferensen OEB 2021 (Online Educa Berlin) var så klart hybridundervisning och hur man hittar den optimala lösningen. Flera presentationer inom området (bl a en från Malmö universitet) sammanfattas bra i en artikel av Zac Woolfit (Inholland University of Applied Sciences, Nederländerna), Is the Hybrid Virtual Classroom just a badly photocopied lesson? Han har själv arbetat mycket med hybridundervisning och en kortare version av hans föreläsning på OEB 2021 visas nedan med en mycket bra övergripande analys av möjligheter och utmaningar med hybridundervisning.

Utmaningen är att hybridundervisning är mycket krävande för läraren i synnerhet. Det handlar om att hela tiden ha koll på studenter i rummet och på skärmen och se till att alla känner sig sedda och delaktiga. För att göra detta krävs det flera kameror, skärmar och mikrofoner och även om det finns enklar kontrollpaneler är det svårt att hantera alla tekniska möjligheter och undervisa samtidigt. Ofta är det bäst att ha teknisk support i rummet. 

Många lösningar idag fokusera på traditionella föreläsningar och den här formen går ganska bra i hybridformat. Men om du vill ha aktiva studenter, grupparbete, diskussion och kollaboration då blir det svårt. På grund av detta borde vi ställa några frågor innan vi väljer hybridlösningen.

Firstly, ask why you are teaching synchronously in this format in the first place? Consider whether the lesson can be re-designed or split into different sections. Can any of the one-directional communication of content from the teacher be pre-recorded as video lectures? To be studied as part of a flipped classroom. Secondly, how are the interactions between the online and in-class students managed? Consider using a student moderator to read the back-channel communication, pair students online/offline together and plan and script the whole class carefully.

Det finns ingen optimal lösning för hybridundervisning idag och en hel del experimentation pågår. Till slut komer vi kanske att upptäcka att vi inte behöver samlas på just detta sätt bortsett från väldigt speciella tillfällen.

Seminarium om hybridundervisning

Ytterligare ett inslag om hybridundervisning och denna gång får du ta del av lärarnas erfarenheter från ett lunchseminarium vid KTH som spelades in 3 november, Lärare berättar: Erfarenheter av hybridundervisning. Under seminariet får du erfanerheter och tips från lärare samt IKT-pedagoger och en mediepedagog. Diskussionen handlar om KTHs lösningar för hybridundervisning men det finns en hel del erfarenheter som är intressanta för alla inom högre utbildning.

Hybridundervisning kommer med både utmaningar och möjligheter. En panel av lärare, pedagoger och tekniker samlades för att samtala kring sina delar i hybridundervisningen, samt ge en kort introduktion av olika typer av salar på KTH där hybrid är möjlig i olika former.

Ett stort plus med inspelningen är att webbsidan har en bra sammanfattning i text samt att filmen är textad. Dessutom finns det en innehålssförteckning så att du kan hoppas till de delar som du själv tycker är mest intressanta.

Hybridmöten - helst inte, menar forskare

"Vid Conference" (CC BY-NC-SA 2.0) by welcometonext

Hybridmöten är ju väldigt svåra att genomföra på ett bra sätt och ännu en artikel om problemet finns på Forskning.se, Därför väljer KTH-forskaren bort hybridmöten. Jens Edlund, forskare vid KTH, har studerat olika former av videomöten och han menar att just hybridmöten motverkar mötets syfte - att skapa samhörighet och gruppdynamik. de som sitter i samma rum har en stor fördel mot de som deltar på distans. I rummet kan de le mot varandra, skapa ögonkontakt, nicka istämmande osv och dessa tecken är svåra att upptäka på distans.

Hela poängen med möten brukar vara att samverka, men hybridmöten ger jättedåliga grunder för samverkan. Den som sitter i samma rum som andra blir den som hörs bäst.

Edlund menar att antingen ska alla delta på distans, från egna rum, eller att alla sitter i samma fysiska rum. Det är viktigt att alla har samma förutsättningar.

Det är lätt att klaga på tekniken när möten blir misslyckade, men det beror ofta på hur tekniken används och inte på själva tekniken. Är det större möten fungerar det som regel bra med hybridmöten där en person föreläser och många distanslyssnare övervakar mötet som passiva deltagare utan att bryta in.

Hybridmöten allt vanligare

"Video Conference" (Public Domain) by Open Grid Scheduler / Grid Engine

Under pandemitiden har vi lärt oss genomföra effektiva digitala möten och konferenser och framtidens akademiska konferenser kommer att präglas av detta framöver. Klimatkrisen tvingar oss att begränsa våra flygresor och därför blir flera evenemang digitala eller åtminstone hybrida. Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet har tagit fram en lista på olika typer hybridmöten för framtida nationella och internationella konferenser och projektmöten, enligt en artikel i tidningen Curie, De vill inspirera andra med sin lista över hybridmöten. Isak Svensson, professor vid institutionen berättar i artikeln:

Vi kom fram till att vi behöver halvera våra flygresor under en femårsperiod för att leva upp till målen i Parisavtalet. Vår institution är en av de största ”utsläpparna” vid universitetet eftersom vi har många internationella kontakter och vi vill ta vårt ansvar.

Institutionen har tagit fram ett dokument, 10 forms of hybrid academic workshops, som beskriver av olika former för konferenser och seminarier. Det handlar om att länka ihop grupper på flera ortr på ett sätt som låter alla komma till tals och med fokus på diskussion och gemenskap.

Referens

Jäckle, Sebastian. 2021. "Reducing the Carbon Footprint of Academic Conferences by Online Participation: The Case of the 2020 Virtual European Consortium for Political Research General Conference." PS: Political Science Politics 54 (3):456-461. https://doi.org/10.1017/S1049096521000020.

Guide till framgångsrik kurs

"Master IKT_Studenter_Undervisning_Tavle" (CC BY-NC 2.0) by ntnuie

Under det senaste året har många lärosäten skapat guider och information om nätbaserad undervisning och pedagogisk tillämping av digitala plattformer och verktyg. Ett bra exempel kommer från Sektion Högskolepedagogik vid Linnéuniversitetet - Guide till framgångsrik kurs. Här finns samlade erfarenheter med länkar till forskningsartiklar inom fem områden: Självständiga och motiverade studenter, Studentaktiva undervisningformer, Varierade arbetsformer, Examinationer & bedömning
samt Handledning & återkoppling.

Här har vi identifierat fem områden som fångar in de utmaningar du behöver hantera i övergången till att undervisa och designa kurser för undervisning via Internet. Vi har också sammanfattat slutsatser inom dessa teman i designprinciper för en nätbaserad kurs som du kan behöva ta ställning till.

En pedagogisk praktik som ett undervisningstillfälle, en examination, en handledning eller en återkoppling har alla en komplexitet som involverar studentens förutsättningar, ditt kurssammanhang och dess disciplinära särart. Här presenterar vi den nätbaserade kontextens särart i form av utmaningar och erbjudanden och bjuder in alla med viktiga erfarenheter att dela sina exempel.

Här hittar du även fördjupningar inom ämnen som hybridundervisning, tillgänglighet mm. Som utgångspunkt i arbetet finns en artikel av Linda Reneland-Forsman, Designprinciper och kvalitetsindikatorer för nätbaserat lärande.

Workshop om hybridundervisning

Photo by Sigmund on Unsplash

Högskolan Väst och Högskolan i Skövde arrangerar en workshop om hybridundervisning, måndag 27 september 15:00-16:30. Du får ta del av erfarenheter från bägge lärosäten och får möjlighet att diskutera möjligheter och utmaningar med hybridundervisning. Workshopen riktar sig till pedagogisk personal och IKT-personal. Seminariet genomförs i Zoom (Max 300 deltagare).

Anmälan.

Hybridundervisning - guider för lärare och studenter

"Liip Fribourg participating via videocon" (CC BY-SA 2.0) by visualpun.ch

Hybridundervisning är kanske terminens hetaste trend och alla letar efter goda råd och praktiska tips. Brittiska JISC, en organisation som ger support och övergripande råd kring digitalisering i högre utbildning, har tagir fram en guide för lärare, Digital pedagogy toolkit, där en av modulerna heter just Effective hybrid learning. Guiden består av fyra moduler: synkron undervsining (videomöten), engagemang i lärplattformar, gemenskap och kollaboration samt hybridundervisning. Här hittar du goda exempel, länkar till artiklar och andra resurser som kan hjälpa dig när du planerar din undervisning.

University of Edinburgh har bra information till studenter om hybridundervisning: Hybrid learning and teaching. Information and guidance to help support you in a hybrid learning and teaching environment. Eftersom en stor del av höstens undervisning går i hybridformat får studenterna bekanta sig med begreppet och får råd om lämplig studieteknik mm.

Bättre hybridmöten

"Video Conference" (Public Domain) by Open Grid Scheduler / Grid Engine

Hybridmöten, med deltagare både på plats och på distans, är svåra att genomföra på ett sätt som gynar alla deltagare. Oftast gynnas deltagarna i salen och distansdeltagarna känner sig utanför diskussionen. En artikel av Judy Rees, Tips for improving your hybrid meetings, ger tips om hur du kan skapa effektivare möten. Hennes första råd är att undvika hybridmöten - helst heldistans eller alla i rummet.  Men om du måste ordna ett hybridmöte måste du se till att alla deltagare syns och hörs och att du lägger ner tid på lite socialisering i början av mötet. Rummet ska vara utrustat med flera kameror, mikrofoner och skärmar och ibland kan detta kräver en kollega som tar hand om det tekniska.

• Låt deltagarna presentera sig före mötet via ett forum eller ett kollaborativt dokument.
• Skicka information om mötet i god tid med syftet, förhandsinformation och vad du förväntar dig av varje deltagare.
• Inled diskussionen redan före mötet, t ex i ett forum.
• Skapa breakoutgrupper före mötet och låt deltagare småprata med varandra (deltagarna i salen får logga in via sina datorer).
• Se till att låta distansdeltagarna komma till tals. Fråga dem först.
• Undvik stora hybridmöten. Så få deltagare som möjligt.