Språkfel engagerar i sociala medier - ny avhandling

"Fast, kedjad och larmad" (CC BY 2.0) by moonhouse

Skriver man fel i sociala medier, till exempel genom sörskrivning eller felstavning, får man många kommentarer. Det verkar som att toleransen för vissa skrivfel är lägre i sociala medier än i andra sammanhang enligt en artikel från Örebro universitet, Språkpoliser vaktar i sociala medier – även bland yngre. Artikeln handlar om ny forskning av Anna Heuman, doktorand vid Örebro universitet, som undersöker fenomenet. Även om diskussioner i sociala medier oftast förs i talspråk så fattas det inte språkpoliser. Man blir inte tagen på alllvar om man skriver fel och kommentarerna är ganska ofta nedlåtande.

Tänk dig att det händer i ett samtal. Någon säger något fel i en konversation och tio personer påpekar sedan samma sak. Det skulle kännas oerhört märkligt men i sociala medier är det precis det som händer.

Hon menar att språkpoliser finns även bland ungdomar och att den värsta synden är särskrivning. Deltagarna försvarar standardspråket och har en låg tolerans av dialektord och alternativa formuleringar.

Man skulle så klart kunna önska sig en högre acceptans för variation i stavning, men mina resultat tyder på att denna acceptans inte finns överallt. Även om det givetvis finns människor som försöker öka acceptansen

Referens

Heuman, A. (2022). Negotiating standard language ideology : Metalinguistic discussions in mundane, online interaction (PhD dissertation, Örebro University). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-98751

Vad får man dela? Upphovsrätt för barn

Får man publicera bilder på folk i sociala medier och på nätet utan att be om lov? Får man dela nyheter hur som helst? Dessa frågor gäller oss alla och såväl barn som vuxna behöver lära sig mer om upphovsrätt och delning. Statens medieråd har därför skapat en filmserie, Lilla upphovsrättsfrågan, som riktas mot barn och lärare men som innehåller en del nyttiga tips för oss alla.

Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier? Får föräldrar lägga ut bilder på sina barn utan tillåtelse? Statens medieråds programserie Lilla upphovsrättsfrågan tar upp aktuella frågor som rör barns och ungas medieanvändning med fokus på upphovsrätt. Serien riktar sig till barn på låg- och mellanstadiet, deras pedagoger och vårdnadshavare.

Serien tar upp barnens frågor och juristen Catharina Ekdahl från Patent- och registreringsverket (PRV) svarar i tio korta filmer. Anette Novak, direktör vid Statens medieråd, förklarar:

Med dagens massiva informationsflöden på nätet behöver även yngre barn veta vad de får publicera och dela. Serien är ett stöd för barn och ungdomar som ofta är duktiga på att skapa medieinnehåll men behöver mer kunskap om vad som är lagligt och olagligt.

Som smakprov ser du en av filmerna, Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier?

Medieborgarpodden – guidar till medveten medieanvändning

Bild: Statens Medieråd

Vill du bli bättre på att navigera i en allt mer digitaliserad värld? Vill du höja din kunskap om medier och medieanvändning, och hålla dig uppdaterad om vad som rör sig på nätet? Lyssna gärna på en nya poddserie från Statens medieråd, Medieborgarpodden. Podden är främst tänkt för dig som är vuxen och intresserad av mediefrågor – som förälder, som pedagog, eller bara som nyfiken medborgare.

Poddens syfte är att tillsammans med lyssnarna bygga kunskap i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK) för att öka förståelsen för och kunskaper om mediernas roll och påverkan i ett demokratiskt samhälle.

Vill du få igång ett samtal hemma eller i klassrummet om hur algoritmer fungerar, eller hur sökkritisk du egentligen bör vara? Eller lära dig känna igen dold reklam? Vill du kunna genomskåda vinklade budskap, falska påståenden och konspirationsteorier - och i stället nyttja internets fantastiska möjligheter konstruktivt? Då är den nya Medieborgarpodden något för dig.

Podcasten produceras och programleds av Statens medieråd. Podden finns tillgängligt via Spotify, iTunes och Libsyn.

Källa: Pressmeddelande från Statens medieråd.

Barnen och internet 2019

"student_ipad_school - 233" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Internetstiftelsens årliga rapport, Barnen och internet 2019 har publicerats med statistik och analys av barnens internetanvändning. Enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Långt ifrån alla föräldrar väl insatta i barnens digitala liv – här är rapporten Barnen och internet 2019 saknar många föräldrar kunskaper om sina barns internetvanor.

Rapporten Barnen och internet 2019, som görs av Internetstiftelsen, handlar om barns och ungas användning av internet - från förskoleåldern hela vägen till gymnasiet. Årets rapport visar att det finns stora skillnader i hur insatta föräldrar är i sina barns digitala liv. Cirka hälften av föräldrarna till barn på mellanstadiet uppger att de är väl insatta i barnens digitala liv. Men när det gäller föräldrar till barn på högstadiet är det bara knappt var tredje som känner sig väl insatt.

Rapporten berätter bland annat följande:

• 77 procent av förskolebarnen är internetanvändare och nästan hälften använder nätet dagligen.
• Surfplattan är fortfarande mest populär bland de yngsta, men mobilen är hack i häl. Hälften av barnen får egen mobil redan på lågstadiet.
• Den vanligaste aktiviteten på internet för förskolebarnen är att titta på tv och video.
• I åldrarna 11–19 används både mobil, surfplatta och dator för mediekonsumtion, spel och sociala medier. Nu bygger de sin digitala identitet, och kommunicerar på bild- och videoorienterade tjänster som Instagram, Snapchat och Tiktok.
• Nio av tio högstadiebarn är på sociala medier.
• Spelandet blir mer och mer som en sport. Bland pojkar i åldrarna 11–19 år tittar 85 procent när andra spelar spel på internet, till exempel på Twitch, Youtube eller andra e-sportplattformar.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen kan värdera om information på nätet är sann eller falsk. För samtliga barn 11–19 år är den siffran 60 procent.
• 34 procent av gymnasiebarnen har upplevt näthat. Det är den åldersgrupp av samtliga – inklusive vuxna – som utsätts för näthat i störst utsträckning.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen vet hur man kan skydda sig mot kränkningar på nätet.
• Fler än hälften av familjer med mellan- och högstadiebarn har regler för barnens internetanvändning.
• 29 procent av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn använder inga av de tjänster som deras barn använder.

Barnen och internet 2019.

Ungar & medier 2019

Photo by bruce mars from Pexels

Barn och ungdomar använder internet allt mer men samtidigt är de missnöjda med sin användning. Det visar årets upplaga av rapporten Unga & medier som publiceras av Statens medieråd, enligt ett pressmeddelande, Unga mer på nätet – men mer missnöjda. Rapporten innehåller statistik på ungas medieanvändning och visar bland annat följande:

• 95% av barn över 4 år använder internet.
• Mobilanvändning fortsätter att öka kraftigt. Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
• Användning av datorer och plattor sjunker.
• Könsskillnader i medieanvändning är tydliga - flickor ägnar sig mer åt mobilen och sociala medier medan pojkar ägnar sig mer åt dataspel.
• Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
• Fler än någonsin (19%) uppger att de har upplevt någon form av mobbning via nätet.
• Föräldrar är oroliga om sina barns användning av nätet (46%) och barnen själva är missnöjda med sin egen användning (21%).

Ungar & medier är landets största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005. Ungar & medier 2019 och omfattar ett riksrepresentativt urval av barn och unga 0–18 år. Datainsamlingen genomfördes under hösten och vintern 2018 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd. Statens medieråd är expertmyndighet på området barn, unga och medier.

MOOC om hur man kan hjälpa ungdomar hantera näthat

European Schoolnet lanserar ny öppen nätkurs (MOOC), Hacking hate – How to empower young people to understand and disrupt online hate, som ger stöd till lärrare på alla utbildningsnivåer om hur vi kan hjälpa elever och studenter att hantera näthat. Kursen utgår ifrån ett pågående EU-projekt SELMA (Social and Emotional Learning for Mutual Awareness) som har utvecklat en verktygslåda med utbildningsresurser och guider för lärare. I kursen får du bekanta dig med SELMAs verktygslåda och hur du kan använda resurserna i din undervisning.

Kursens mål är:

• Understand the approach of Social and Emotional Learning as a way to prevent and tackle online hate.
• Learn how to create a personal digital portfolio to curate interesting course materials and contributions of other participants.
• Develop sustainable strategies to effect widespread positive change around online hate speech.
• Learn about the SELMA Toolkit and other ways to be involved in the SELMA project.
• Learn how to use the resources of the SELMA Toolkit to create a successful peer-led programme.

Kursen är förstås avgiftsfri och startar 16 september.

Mobilförbud i skolan - debatten fortsätter

CC0 Public domain on Pixnio

Många vill införa ett förbud mot mobiler i skolan efter ett uppmärksammad reportage i DN där en skolklass i Gränna fick ha sina mobiler påslagna under 30 minuters lektiontid och över 2000 notiser strömmade in. En artikel i Lärarnas Tidning, Forskaren vill inte ha ministerns mobilförbud, ger argument för och emot. Det finns ett starkt stöd för ett mobilförbud hos många lärare och i allt flera skolor får eleverna lämna in sina mobiler inför en lektion. Många menar att ett förbud ger studiero och leder till bättre prestation, särskilt bland lågpresterande elever och det finns en del ny forskning som ger stöd till sådana argument.

En som är mer kritisk till ett förbud är Torbjörn Ott, forskare vid institutionen för tillämpad it, Göteborgs universitet. Han forskar i området på uppdrag av Skolverket och menar att vi måste lära oss att hantera mobiler på ett mer hänsynsfullt sätt och hjälpa eleverna att kunna stänga av sina mobiler och sätta de på ljudlöst när de ska koncentrera sig på skolarbete.

- Vi lever i en värld full av mobiltelefoner. Vi måste lära oss att leva med det. Störningarna fanns innan, men då pratade man om kepsar i stället. Det är ingen som pratar om dem längre, det finns en ny skurk i stan, 

Utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att även om ett förbud skulle råda ska lärarna ha möjlighet att tillåta mobiler i klassrummet av pedagogiska skäl.

- I dag kan skolan förbjuda mobiltelefoner, men reglerna är ganska snåriga. Jag vill förenkla för lärarna – och göra det tydligt för eleverna vad som gäller. Jag litar på att lärarna är bäst lämpade att bestämma när mobiltelefoner ska användas. Huvudregeln ska vara att mobiltelefoner ska vara förbjudna i klassrummet, men rektor och lärare ska sedan ha möjligheten att göra undantag från förbudet om mobiltelefoner ska användas i undervisningen.

Sociala medier på föräldriska

Bild: Statens medieråd, Collecta

Ibland känns det som att föräldrar och ungdomar lever i helt skilda digitala världar. Ungdomar tycker ibland att föräldrarnas okunskap är pinsamt och det kan vara svårt att föra en vettig diskussion om användning av sociala medier. Nu har Statens medieråd producerat en guide för föräldrar om just ungdomarnas sociala medier.

Enligt ett pressmeddelande från Statens medieråd, Statens medieråd satsar på sociala medier på föräldriska:

Snabbguiderna tar upp det viktigaste att känna till om sociala medier och hur ungdomar använder de olika plattformarna för att kommunicera. De tar också upp vilka skyldigheter och rättigheter användarna har juridiskt, vilka personuppgifter som sparas och hur man gör om man vill lämna ett socialt nätverk.

Helena Dal, verksamhetschef för Information och vägledning på Statens medieråd, hoppas att guiden kan bidra till att minska denna generationsklyfta.

- Föräldrar spelar en viktig roll när det gäller att prata med barn och unga om alltifrån mobbning till kritiskt tänkande på internet. Och det är ganska lätt att bli avfärdad om man inte vet något om vad de unga faktiskt gör på Snapchat, Instagram eller Youtube. Vår förhoppning är att snabbguiderna ska underlätta för dessa samtal.

Webbinarium - skapa tillgängligare kursmaterial

Hur tillgängligt är ditt kursmaterial i synnerhet i lärplattformen? En möjlig lösning är en ny produkt från Blackboard, Blackboard Ally som presenteras i ett webbinarium , Accessibility and Inclusivity: Making Course Content Available for All, 8 och 13 mars (du får välja det lämpligaste tillfället). Webbinariet leds av Lena Tembe (Solutions Engineer, Blackboard Nordics). Blackboard Ally kan enkelt integreras i lärplattformen Blackboard men är även kompatibel med andra plattformar som Canvas och Moodle.

- The webinar will introduce Blackboard Ally, a revolutionary product that focuses on making digital course content more accessible. Using inclusivity, sustainability, and automation as its key pillars, Blackboard Ally helps institutions understand and address accessibility in a way that benefits all students.

Mer information om webbinariet samt anmälan.

Här får du en kort introduktion till Blackboard Ally. 

Säkrare nätanvändning för studenter/elever

I stället för att förbjuda mobiler eller datorer i klassrummet bör vi diskutera hur vi kan använda digitala medier på ett förnuftigt och säkert sätt. Studenter och elever behöver stöd och goda exempel och lärarna behöver också kompetensutveckling för att kunna leda denna diskussion. En ny e-bok av Nik Peachey, Digital Tools for Teacher – Trainers’ Edition, ger vägledning i detta och han har även skrivit två bloggposter om de viktigaste frågorna (integritet, mobbning, säkerhet mm), E-safety for teachers Part 1 och Part 2. Det handlar oftast om att tänka ett par gånger innan du delar något och att kolla källan.

Denna film sammanfattar budskapet ganska bra!

Svenskarna och internet 2016

CC0 Public domain on Pexels

Nu har den årliga rapporten om hur Sveriges befolkning förhåller sig till internet, Svenskarna och internet 2016, kommit ut. Undersökningen görs av Internetstiftelsen i Sverige (IIS) och rapporten innehåller statistik och analyser av svenskarnas nätvanor.

År 2016 kännetecknas av bland annat följande:

• Cirka 90% av befolkningen har tillgång till internet och 82% använder det dagligen
• 92% har dator, 81% en smart mobil och 65% en surfplatta
• Mobilanvändning fortsätter att öka
• Barn och ungdomar är storanvändare. 72% av alla 2-åringar använder internet
• 90% av alla som arbetar använder internet på jobbet
• Den dagliga användningen av sociala medier har mer än fördubblats under de senaste 6 åren, från 28% 2010 till 58% i år. Facebook är fortfarande störst, sedan kommer Instagram.
• Mobila banktjänster ökar kraftigt. 79% av de som har smart mobil använder mobilt bankID och 66% använder tjänsten Swish.
• Streaming av film har ökat kraftigt från 28 till 38 procent, medan motsvarande tjänster för musik ligger kvar på samma nivå som förra året (44 %) 
• När svenskarna rankar informationskällorna på en femgradig skala får internet för första gången högst medelvärde – 3,7, att jämföra med 3,5 för tv, 3,2 för dagstidningar och 3,1 för radio.
• 630 000 människor står vid sidan av internet i Sverige. Det motsvarar 7 procent av befolkningen.

Läs mer i DN, Svenskarna surfar mer och mer på internet.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Kampanj mot näthat #NoHateSE

Rasistiska och sexistiska budskap, elakheter, trakasserier och mobbning har blivit en ovälkommen del av livet på nätet för många. Särskilt utsatta är barn och unga. För att stärka dem och ge dem verktyg att hantera och motverka näthat, driver Statens medieråd sedan 2013 kampanjen No Hate Speech Movement.

Den 4 november hålls en stor manifestation i sociala medier. Primär målgrupp är barn och unga mellan 11 och 18 år, men alla kan delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE. Förra året spreds över 2 000 bilder med kärleksbudskap bara på Instagram, och många skolor och skolbibliotek uppmärksammade dagen. I år infaller den på höstlovet.

No Hate Speech Movement syftar till att göra internet bättre. Kampanjen vänder sig i första hand till barn och unga. Den ska bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, större förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter, högre demokratisk delaktighet, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier.

Initiativet kom från Europarådet, och Statens medieråd har regeringens uppdrag att fortsätta kampanjen till och med 2016. Numera ingår också i uppdraget att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. Myndigheten ska också särskilt se till att kampanjen även når barn och unga med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar.

Bra länkar:

För alla vuxna
Jag vill lära mig mer – poddar och korta informativa texter om rasism, sexism, kränkningar samt våldsbejakande och antidemokratiska budskap.
Sett näthat? Gör så här – tips för hur man kan stötta.
Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp.

För alla som vill göra något konkret mot näthat
Folder för föräldrar – att skriva ut och dela ut. Finns på sex språk.
Affisch för föräldrar – skriv ut och sätt upp i skolan, på arbetsplatsen eller i föreningslokalen.
Sett näthat? Gör så här – tips för hur man kan stötta.
Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp.

För föräldrar
45 sekunder om ditt barns digitala vardag – video med unga som berättar om näthat samt fem konkreta råd till föräldrar.
Föräldrarna – en podd om barn, föräldrar och näthat att tipsa om (66 min).
Folder om näthat – finns på svenska, engelska, somaliska, arabiska, franska och persiska.
Fem råd till föräldrar – kom igång med samtal om barnens digitala vardag.
Sett näthat? Gör så här – tips för hur man kan stötta.
Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp.

För mer information, kontakta Maria Billinger, projektledare, maria.billinger@statensmedierad.se, 076–505 14 82.

Elever vill diskutera nätvanor i klassrummet

CC0 Public domain on Pixabay

Många elever saknar en konstruktiv diskussion i klassrummet om vardagen på nätet och hur man ska förhålla sig till det som sker på nätet, enligt en artikel i Skolvärlden, Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare. Artikeln beskriver en ny undersökning av skolelever där 69% vill prata mer i klassrummet om nätvanor, hur man beter sig och skyddar sig mot olika typer av hot. I artikeln intervjuas en lärare som diskuterar dessa frågor ofta i sin undervisning.

- Att våga prata om hur man ska förhålla sig till internet och informera eleverna om hur nätet fungerar ser Christian Gerecht som grundstenen att lägga om man vill förändra och förbättra. Han menar att genom att prata om hur man bör bete sig mot varandra på internet kan man uppnå skillnad. Men man kan även lösa andra problem genom att prata om barnens vanor och vissa regler som gäller på internet.

Att vidta enkla lösningar som mobilförbud löser inga problem, klassen ska diskutera nätbeteende och komma överens om grundregler för bra konstruktiv kommunikation. Läraren i artikeln efterlyser dessutom närmare samarbete med föräldrar i frågan.

Viktigt att elever lär sig hantera mobiler i klassrummet utan förbud

"Day 140/365" (CC BY-NC-ND 2.0) by markgranitz

En ny undersökning bland elever mellan 10-15 visar att drygt hälften tycker att mobilförbud i skolan
är positivt. Men Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka, menar att vi måste lära eleverna att hantera sina mobiler i stället för enkla förbud, enligt en artikel i Skolvärlden, ”Lär eleverna strunta i mobilen”. Det gäller att skapa tydliga rutiner i klassrummet där man stänger av mobilerna inför en lektion och ta fram dem i slutet när de behöver lägga in påminnelser om läxor osv.

Enligt Helena:

- Att inte bli distraherad av en mobiltelefon är något som alla måste träna på och var ska det då tränas? Jo, i den obligatoriska skolan. Eleverna behöver lära sig att hantera en mobiltelefon och hitta sätt att lära sig fokusera trots ett ständigt informationsflöde. Därför ska man inte förbjuda telefoner.

Hon tror dock inte att mobiler bör integreras i undervisning eftersom skolan ska stå för de verktyg som används i undervisningen och att en del elever missgynnas om de har äldre eller mer begränsade mobiler än andra. Konsten att fokusera är ju något som alla, såväl vuxna som ungdomar, behöver träna på.

Ny avhandling om lärande i virtuella lärmiljöer

Charlotta Hilli

En ny avhandling av Charlotta Hilli, Åbo Akademi, Virtuellt lärande på distans : en intervjustudie med finländska gymnasiestuderande, har studerat hur elever vid flera finska gymnasieskolor har upplevt distansstudier som bygger mycket på kollaborativt lärande och aktivt deltagande.

Virtuella lärmiljöer (sociala medier, virtuella världar, spel, wikis osv) skiljer sig markant från klassrumsstudier genom att fokuset skifter från lärarcentrering till elevcentrering. Eleverna får mycket större frihet att undersöka källor själva samt större flexibilitet i tid och rum. Det ökade ansvaret och fokus på initiativtagande och kollaboration sätter större press på eleverna. Många har svårt att klara denna process från konsument till producent och avhandlingen undersöker dessa frågor. Slutsatsen är att virtuellt lärande motiverar elever att ta större ansvar för sitt lärande och gör de mer medvetna om kunskapsbegreppet.

- Studiens implikationer är att en studerandecentrerad pedagogik och en socialkonstruktivistisk kursdesign kan motivera de studerande att aktivt interagera vid lärprocessen. Digitala program som Second Life, Google+ och Wikibooks gör interaktionerna möjliga. Avhandlingen har resulterat i ett empiriskt grundat begrepp virtuellt lärande. Det förutsätter en aktiv studerande som metakognitivt kontrollerar lärprocessen, hanterar digital information och kommunicerar i en föränderlig lärmiljö. Virtuellt lärande förbereder de studerande på att information och kunskap ständigt utvecklas i det kunskapssamhälle de är en del av.

Studien menar också att virtuella lärmiljöer bör också användas i klassrumsundervisning för att utveckla elevernas kollaborativ kompetens och för att förbereda dem för en omgivning som ständigt utvecklas.

Ny studie visar samband mellan spel och bra skolresultat

"Games Playmanship" (CC BY-SA 2.0) by Sklathill

En ny australiensisk studie visar ett samband mellan elevers dataspel och bra studieresultat enligt en artikel i Dagens Nyheter, Ny studie kopplar onlinespelande till goda studieresultat. Studien, Internet Usage and Educational Outcomes Among 15-Year-Old Australian Students, undersöker om det finns samband mellan elevers fritidsaktiviteter på nätet och deras skolresultat. Cirka 12 000 15-åringar ingick i studien och resultaten visar att de som spelade dataspel fick högre betyg medan de som använde nätet för socialt umgänge (via Facebook osv) fick sämre resultat.

- Overall, using tests results for 15-year-old children in Australia, the analysis reveals that children who regularly use online social networks, such as Facebook, tend to obtain lower scores in math, reading, and science than students who never or hardly ever use these sites. Conversely, the analysis shows that those students who play online video games obtain higher scores on PISA tests, all other things being equal. It is argued that social networks have a high opportunity cost of study. Although this may also be true of video games, gameplay appears to equip students to apply and sharpen knowledge learned in school by requiring them to solve a series of puzzles before moving to the next game level. 

Även om ett direkt samband mellan spel och studieresultat inte kan fastställas visar studien att vi borde undersöka närmare de positiva effekter av spel och inte bara avfärda området som tidsfördriv. 

Referens

POSSO, Alberto. Internet Usage and Educational Outcomes Among 15-Year Old Australian Students. International Journal of Communication, [S.l.], v. 10, p. 26, jul. 2016. ISSN 1932-8036. Available at: <http://ijoc.org/index.php/ijoc/article/view/5586/1742>. Date accessed: 09 Aug. 2016.

Mobiler i klassrummet - debattartikel mot förbud

"iPhone study" (CC BY 2.0) by tinkerbrad

Användning av mobiler i klassrummet väcker starka känslor och på sistone har det kommit krav på krafttag och förbud från flera håll. Elevernas missbruk av mobiler stör både ordning och koncentration i klassrummet menar många. Som svar på kritiken kommer en debattartikel av fyra forskare inom pedagogik vid Karlstads universitet i Lärarförbundets nättidning Pedagogiska Magasinet,Förbjud inte mobilen – använd den! De menar att mobiler kan och bör användas i klassrummet för att hjälpa eleverna använda digitala tjänster och verktyg på ett mer kritiskt och förnuftigt sätt.

Artikeln beskriver erfarenheter från ett pågående projekt, Uppkopplade klassrum, som visar att mobiler används ständigt i de observerade klassrummen men används nästan alltid som stöd för lärande: kontrollera uppgifter, diskutera frågor, slå upp ord, anteckna osv. Mobiler används socialt mest nät det är uppehåll i arbetet, i väntan på nästa uppgift eller om lektionen är för tråkigt. När missbruk sker tas det oftast upp för diskussion i klassen.

- Vi menar att ett generellt förbud av mobiltelefoner i klassrummet inte är en framkomlig väg i vårt digitaliserade samhälle. Det finns inget som hindrar att enskilda lärare, vid behov, samlar in mobiltelefoner eller tillfälligt begränsar användningen utifrån didaktiska avvägningar. Men viktigare är att undervisningen bidrar till att eleverna utvecklas till kritiska användare av digitala tekniker. Unga och vuxna behöver tillsammans diskutera och synliggöra användningen av, och bakomliggande marknadsintressen kring, exempelvis olika appar. Elever behöver stöd för att få syn på under vilka villkor deltagande på olika sociala forum kan ske. De behöver också hjälp av skolan för att urskilja på vilket sätt digitala redskap inrymmer såväl möjligheter till lärande och social gemenskap som potentiella risker för exempelvis kränkningar.

Utbildningspaket i medie- och informationskunnighet (MIK)

Medie- och informationskunnighet (MIK) är ett mycket viktig kompetensområde för alla skolnivåer, i synnerhet för högstadium och gymnasium. MIK för mig är ett digitalt utbildningspaket om medveten medieanvändning för barn och ungdomar som har tagits fram av Statens medieråd. Förra året vann det en tävling om bästa verktyg i nätverket Insafe (31 länder i Europa som samarbetar kring en säkrare användning av internet bland barn och unga) som myndigheten samverkar i. Nu finns den största delen av utbildningspaketet även på engelska (MIL for me) med hjälp av prispengarna.

MIK för mig består av följande moduler:

• MIK för mig - för elever (högstadium och gymnasium)
• Uppdrag MIK, en mobil tävling för elever
• MIK för mig - lärare och skolbibliotekarier
• MIK för mig - folkbibliotekarier

Källa: Pressmeddelande av Statens Medieråd på Cision.se.

Mobiler i skolan - debatten fortsätter

"Texting Congress 1" (CC BY-NC-SA 2.0) by afagen

Det har varit en het debatt de senaste veckorna kring användningen av mobiler i landets skolor. Framför allt har det handlat om smygfilmning under lektioner med hjälp av appen Periscope. Det har åter igen lett till en polariserad diskussion där många vill se ett mobilförbud i klassrummet medan andra menar att en viktig del av skolans uppgift är att utveckla elevernas digitala kompetens och förmågan att kunna använda digitala medier på ett ansvarsfullt sätt.

En artikel av Håkan Fleischer, Linnéuniversitetet, Mobiltelefoner i skolan bör hanteras, inte förbjudas, analyserar debatten på ett balanserat sätt. Missbruk av mobiler är ett problem som måste hanteras med tydliga regler men att förbjuda mobiler bara sopar problemet under mattan. Kompetensen att fokusera på det aktuella uppgiften behöver tränas regelbundet och många moment i klassrumsarbetet kräver att alla stänger av sina mobiler och datorer. Det handlar om att skapa en kultur kring när mobiler ska användas och när de ska vara avstängde. Dessutom måste frågor kring integritet, respekt för varandra, störande beteende osv diskuteras regelbundet.

- Utöver att skapa gemensamma regler för användningen av mobiltelefoner i skolan kräver en mer konstruktiv hantering också ett medvetandegörande av vad teknik faktiskt gör med oss. En aktiv hantering kräver att läraren pratar med sina elever om just koncentration, om app-beroende och om hur tekniken påverkar vårt sätt att tänka. Reglerna och förhållningssätten måste med andra ord byggas upp kring ett tydligt motiv till att lärare och elever gemensamt skapar ett förhållningssätt till mobiltelefoner, liksom till annan IT.

En annan artikel av Jan Svärdhagen, Högskolan Dalarna, Periscope har verkligen lyckats, är mer kritisk till mobiler i klassrummet och undrar om nackdelarna övervägar fördelarna. Det finns flera studier som visar att koncentrationsförmågan försämras av multitasking och att de flesta kan inte motstå frestelsen att kolla varje nytt meddelande som kommer in i mobilen.

- Det jag skulle vilja se är en rejäl forskningsansats som fokuserar på distraktion kontra pedagogisk nytta av mobilen i skolan.

Alla är dock överens att kränkande smygfilmning i skolan inte ska tolereras men i stället för att lägga skulden på en särskild app eller mobilen måste vi se det som ett symptom på djupare problem. En sak är säker - alla vet vad appen Periscope är för något.

Det mest intressanta i denna debatt är det faktum att Periscope verkligen fått gratis marknadsföring utifrån allt som skrivits i media. Ju mer vi skriver om detta, desto fler användare blir det.

Det finns faktiskt många bra saker du kan göra med Periscope i klassrummet. I stället för att bara förbjuda appen bör man kanske försöka visa hur den kan tillämpas inom undervisningen. Till exempel läs en bra artikel i tidskriften Edutopia, Periscope: Connecting Classrooms to the World, där du hittar flera bra användningsområden. Flera goda exempel finns i Teachthought, Getting Started With Periscope In The Classroom.

Ungdomar kommunicerar i mer slutna kretsar

"Bubbles" (CC BY-NC-ND 2.0) by Anders Adermark

Flera studier visar att dagens ungdomar undviker publika nätverk som Facebook. Twitter och även Instagram och i stället kommunicerar bara i slutna kretsar med sina vänner. En ny artikel i nättidskriften Quartz, Teens have a smart reason for abandoning Facebook and Twitter, beskriver hur dagens ungdomar föredrar meddelandetjänster som Whatsapp, Messenger och iMessage samt fotomeddelanden via Snapchat. Facebook används mest av föräldrar och därför ska undvikas men trenden är att de inte vill visa sig för hela världen som äldre gör. De nya tjänsterna lämnar inte samma spår på nätet som Facebook, Twitter och Instagram - bilder som skickas via Snapchat raderas nästan direkt efter leverans. De vill vara för sig själva helt enkelt.

Trenden betyder att hela modellen bakom många sociala nätverk (annonsering) hotas eftersom ungdomarna inte längre finns där. Dessutom blir det allt svårare för vuxna att få kontakt med den nya generationen eftersom de kommunicerar i slutna kretsar. Det kan ses som en klok utveckling men nackdelen är att ungdomar inte kommer i kontakt med åsikter och idéer utifrån och att man hamnar i en allt mindre bubbla.

- The great promise of social media was that they would create a powerful and open public sphere, in which ideas could spread and networks of political action could form. If it is true that the young are turning aside from these platforms, and spending most of their time with messaging apps that connect only those who are already connected, the political promise of social media may never be realized.