MyFest22 - Innovativ utbildningskonferens under hela sommaren

CC-BY-NC 2022 MYFest22

MYFest22 är en annan sorts internationell konferens med både synkrona och asynkrona aktiviteter mellan juni, juli och augusti. Den handlar om öppen utbildning, inkludering, tillgänglighet och collaboration och är öppen för alla. Konferensen bygger på deltagarnas erfarenheter snarare än inbjudna experter. Aktiviteterna delas upp i fem spår:

• Open Education & Digital Literacies
• Critical Pedagogy & Social Justice
• Community Building & Reflection
• Wellbeing & Joy
• Emergent

Varje aktivitet omfattar videomöten (anpassade till olika tidszoner), workshops, diskussionsforum, kollaborativa dokument mm. Du behöver bara anmäla dig och sedan får du välja vilka aktiviteter du vill delta i. Varje spår ger dig möjlighet att delta i en process där du arbetar tillsammans med andra utbildare för att diskutera och skapa. 

MYFest22 arrangeras av nätverket Equity Unbound och bygger på frivilliga insatser (se arrangörerna)

Hur kan vi jobba med tillgänglighet? Temacafé

Photo by Daniel Ali on Unsplash

Ytterligare ett webbinarium att notera! Denna gång handlar om ett temacafé om tillgänglighet, torsdag den 2 juni, 09:00-10:00. Arrangören är UHR (Universitets- och högskolerådet).

Vi får tre perspektiv på vikten av tillgänglighet och vilken betydelse det har för pedagogik och utveckling.

Caféet inleds med några korta presentationer:

• Förbättrad tillgänglighet gynnar alla - Lena Dafgård, Högskolan Dalarna.
• Perspektiv på tillgänglighet och pedagogiskt stöd - Lena Swärd, SLU.
• Pedagogiskt utvecklarperspektiv - Lotta Åbjörnsson, Lunds universitet.

Efter introduktionen inbjuds till fördjupande diskussioner i breakout rooms, där du som deltagare har möjlighet att utbyta erfarenheter och bidra till diskussionen. Temacaféet avslutas med en gemensam diskussion och möjlighet att ställa frågor till de medverkande.

Anmäl dig till evenemanget.

Ny webbplats om digital inkludering och tillgänglighet

Photo by Adam Nieścioruk on Unsplash

Digin.nu är en ny webbplats som ssamlar resurser och information om digital inkludering och tillgänglighet. Den har skapats genom ett samarbete mellan fyra myndigheter: Post- och telestyrelsen (PTS), Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), Myndigheten för delaktighet (MFD) och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Här hittar du alla krav och regler som finns kring tillgänglighet på nätet samt stöd och verktyg för att följa tillgänglighetskraven. dessutom hittar du relevanta rapporter och inspelade föreläsningar.

En kort artikel i Voister, Webbplatsen Digin ska minska digitala utanförskapet, skriver att cirka 20% av pensionärer och personer med funktionsnedsättning använder inte internet och det skapar en allvarlig digital klyfta. Enligt Lotta Hämäläinen, leveransledare för Digital identitet och inkludering på Myndigheten för digital förvaltning:

Det räcker förstås inte att enbart ta fram en webbplats, men vår förhoppning är att Digin.nu blir en naturlig samlingsplats för alla aktörer som behöver fortsätta arbeta för att digitaliseringen ska inkludera flera.

Digin.nu arrangerar dessutom ett intressant webbinarium 22 mars, kl 09:00-11:00, med titeln, Tillgänglighetsdirektivet blir lag 2022 – är du redo? med föreläsningar och frågestunder om direktivet.

Videotextning fortfarande ovanlig inom högre utbildning

Photo by Dylan Ferreira on Unsplash

Sedan september 2020 har statliga universitet tillgänglighetskrav enligt EU-direktiv. Det betyder bland annat att videomaterial ska textas. En artikel på Media & Learning, 75% of university lectures are inaccessible for students with auditory impairments, visar att få europeiska lärosäten lever upp till dessa krav. Artikeln sammanfattar en omfattande undersökning av 175 lärosäten i 15 länder, The State of Digital accessibility in Higher Education in Europe. Videoproduktion har ökat explosionsartat under pandemiåret men cirka 75% av allt material saknar textning. Det råder stor osäkerhet bland lärosäten om hur man ska uppfylla tillgänglighetskraven och vilka lösningar som är rimliga.

The results of this survey show that the use of video in higher education has become the new norm. While this development offers huge benefits for educators and for students, it becomes also apparent that digital accessibility has not been a priority for educators in the past months. Now, as this new situation becomes more and more normal, educators need to take the aspect of digital accessibility into account. Education should be inclusive – and technology can help to get a step closer towards becoming fully inclusive.

Webbinarium om tillgänglighet

Photo by Sigmund on Unsplash

Tolkningen av DOS-lagen (lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) innebär att digitalt material på lärplattformar behöver tillgängliggöras. Vilka konsekvenser får detta för lärosätena och för lärare som ska tillgängliggöra material på lärplattformar? Vad innebär det att tillgängliggöra material och vilka råd finns att få? UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerar ett webbinarium för att diskutera dessa frågor torsdag den 9 september (09:00-10:15) som en del av sitt regeringsuppdrag om kvalitet i distansutbildning.

En fråga som sysselsatt många lärosäten sedan början av 2019 har varit hur man ska tolka och tillämpa lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DOS-lagen. En specifik frågeställning har varit om material i lärosätets lärplattformar omfattas av lagen eller inte. I somras lämnade Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, sina rekommendationer för hur lärosäten ska tolka lagen. Tolkningen är att lärplattformar som offentliggjorts efter den 23 september 2019 omfattas av lagen och att materialet där ska göras tillgängliga, samt att även andra plattformar kommer att omfattas av lagen när de genomgår en större översyn.

I webbinariet medverkar medlemmar från SUHF:s arbetsgrupp för tolkning av DOS-lagen: Peder Tjäderborn (ordförande, studieadministrativ chef, Umeå universitet) och Kristina Sundström (jurist Linköpings universitet). Dessutom kommer representanter från Mittuniversitetet att berätta om deras strategier och plan för att skapa tillgängligt material.

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 7 september.

Universell utformning av e-lärande - webbinarium

Photo by Daniel Ali on Unsplash

Hur designar vi nätbaserade kurser enligt Universal Design for Learning (UDL)? ErasmusPlus-projektet TINEL (Towards Inclusive eLearning) arrangerar ett webbinarium 2 juni, 13:00-15:30, Svensk-norsk inspirasjonswebinar om Universell utforming av eLæring (UDeL). Målgruppen är lärare och pedagogiska utvecklare i främst Sverige och Norge.

Universal Design for Learning (UDL) är ett ramverk för att en stor mångfald av studenter ska kunna engagera sig i lärandet på olika sätt, inhämta information på olika sätt och redovisa sina kunskaper på olika sätt – oavsett bakgrund, funktionsnedsättning, familje- eller arbetssituation, socio-ekonomisk situation m m. Med ett fokus på eLärande och blended learning kallar vi det UDeL, Universal Design for eLearning.

I webinariet delar lärare och pedagogiska utvecklare med sig av sina tankar och erfarenheter av att öka inkluderingen i sina kurser och att sprida kunskapen om UDL inom sina universitet. Du får också möjlighet att i förväg ta del av en video med en students erfarenheter av studier och dyslexi och under webinariet ställa frågor till studenten. 

Programmet och anmälan.

Anmäl dig senast 31 maj till hakan.eftring@certec.lth.se. Skriv «UDeL-webinarium» i ämnesraden och skriv ditt namn, lärosäte och land i mailet. Webinariet är kostnadsfritt.

Mer tillgängliga Zoommöten

Photo by cottonbro from Pexels

Det finns en del tillgänglighetsfunktioner i Zoom som många inte känner till. Stefan Karlsson, Stockholms universitet, har skrivit en guide, Tio tips som gör din Zoom-undervisning mer tillgänglig, med flera enkla metoder. Bland annat kan du lära dig hur du spelar in en presentation med teckenspråkstolk, hur du kan skrivtolka ett möte, ändra storlek på en delad skärmbild och Zooms egna tillgänglighetsinställningar. Ytterligare en enkel åtgärd är att bra belysning framför dig gör det lättare för hörselskadade personer att avläsa dina läppar.

Krav på textning av inspelade föreläsningar skapar oro

Photo by Immo Wegmann on Unsplash

Kraven på textning av inspelade föreläsningar skapar oro bland många lärare eftersom det kräver en hel del efterarbete och kan leda till att man drar ner på antalet inspelningar framöver. Det framgår av en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Krav på textning ett hot mot inspelade föreläsningar. 

Webbplatser som drivs av myndigheter och andra offentliga organisationer ska erbjuda textning av alla filmer och ljudinspelningar och även inspelningar som läggs på lärosätenas lärplattformar ingår, även om det finns några undantag. Problemet är att många saknar automatiska textningsverktyg och manuell textning är mycket tidskrävande. Även automatisk textning innehåller feltolkningar och måste kontrolleras. Risken är att lärare slutar spela in sina föreläsningar. Enligt SULFs ordförande Mats Ericson:

Vi är en statlig myndighet och då måste vi följa lagen. Men om vi tvingas lägga ner extra arbete på att texta våra inspelade föreläsningar, då kommer många lärare inte längre att spela in. Och då har alla förlorat, inte bara de som har hörselproblem.

Lösningen som han föreslår är att vi inför automatisk textning och nöjer oss av en lösning som inte är felfri men duger så länge. 

Det finns en pedagogisk poäng med att texta och vi ska inte gå tillbaka. För att klara lagkraven är mitt förslag att vi använder de texttjänster som finns och nöjer oss med ett hyfsat resultat. Vi får inte låta det bästa bli det godas fiende.

Uttalsfel i talsyntes skapar problem för synskadade studenter

Photo by Mikhail Nilov from Pexels

Tekniken talsyntes som automatiskt omvandlar en text till tal har utvecklats mycket under de senaste åren och många studenter med synskador är beroende av tekniken för att kunna läsa sin kurslitteratur. Men tekniken är långt ifrån perfekt och läser fel ibland enligt ett reportage av SVT Kulturnyheter, Forskaren om bristerna med tekniken: ”Svårt och väldigt resurskrävande”. Jens Edlund, forskare vid KTH, driver ett forskningsprojekt i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Bonnierförlagen och Wikimedia Sverige för att vidareutveckla talsyntes och höja dess träffsäkerhet. Dagens talsyntes gör ofta fel med namn och en del låneord och dessa fel kan förvirra läsaren. Alternativet är att en människa läser hela boken och den lösning är omöjlig med tanke på hur många böcker som måste läses in varje år. Utvecklingen går framåt menar Jens Edlund men inte i samma takt som engelskspråkig talsyntes. 

Det är en svår uppgift och väldigt resurskrävande att ta fram talsyntes. Även om svenska inte är ett litet språk så går det inte att jämföra med resurserna som finns för engelska talsynteser.

Tillgänglighet i distansutbildning - debattartikel

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Årets digitala omställning ställer nya krav på tillgänglighetsfrågor, bland annat när det gäller textning av undervisningsfilmer. En debattartikel  av Hanna Lundin Jernberg, student vid Umeå universitet, i tidskriften Universitetsläraren, Digital undervisning ställer nya krav på tillgänglighet, varnar att många studenter med funktionsnedsättning riskerar halka efter i sin utbildning på grund av bristen på t ex textning.

Hanna är hörselskadad och har många gånger behövt påminna lärare i klassrummet om att använda mikrofon. Nu med distansundervisning ser hon att lärosäten tolkar det nya webbtillgänglighetsdirektivet på olika sätt. En del undervisningsfilmer textas medan andra inte och hon efterlyser mer tydlighet i regelverket. För henne är textningen nödvändig för att kunna hänga med i kursen. 

Tyvärr måste jag och andra personer med funktionhinder ständigt säga till människor vad de behöver ”se till” att göra, för det glöms bort eller så finns inte kunskapen. Trots den ökade arbetsbelastningen hos de undervisande lärarna får studenterna inte hamna i kläm, och detta enligt lagen.

Automatisk textning i PowerPoint - nu på svenska

Sedan en tid tillbaka har du kunnat få automatisk texning på flera språk när du presenterar i PowerPoint. Nu går det på svenska. I följande film förklarar Åsa Kronkvist (Högskolan Kristianstad) hur du kommer igång med automatisk textning. Du behöver bara en internetuppkoppling så sköts textning och även översättning automatiskt. Du gäller att du talar tydligt så att textningen hänger med.

Automatisk översättning finns för ganska många språk och även om den misstolkar då och då så går det att förstå det mesta.

Digital konferens om digital inkludering

Photo by Scott Webb from Pexels

En öppen digital konferens om digital inkludering, Digin, för alla som arbetar inom den offentliga sektorn äger rum tisdag 26 maj, enligt en nyhet från Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG), Nätverksdagen Digin blir ett digitalt arrangemang öppet för alla.

Digin är en kostnadsfri och digital nätverksdag för dig som arbetar inom offentlig sektor. Syftet är att erbjuda en plattform för gemensamma frågor och utmaningar kopplat till digital inkludering och tillgänglighet.

Konferensen planerades som en fysisk sådan i Stockholm men nu genomförs den digitalt med alla talare och seminarier som man ursprungligen hade planerat. Delar av programmet kommer att direktsändas via konferensens webbplats digin.nu och kommer självklart att inkludera teckenspråkstolkning, syntolkning och direkttextning. De fördjupande spåren har dock ett begränsat antal platser.

Direktsändningen av Digin kommer att ske från Norra Latin i Stockholm och leds av moderatorerna Beata Wickbom och Staffan Taylor. Talarna företräder bland annat Digitaliseringsrådet, Statistiska centralbyrån, Internetstiftelsen, Begripsam, Skellefteå kommun, Helsingborg stad, Skatteverket och Microsoft.

Digin arrangeras av DIGG i samarbete med Post- och telestyrelsen (PTS) och Myndigheten för delaktighet (MFD).

Mer information och anmälan.

Tillgänglig distansundervisning

Under dessa hektiska veckorna har lärare över hela landet skapat massor av digitala lärresurser, framför allt videoinspelningar. Men det är tyvärr väldigt lätt att glömma bort att studenter med funktionshinder kan ha svårt att hänga med i alla videolektioner och inspelade föreläsningar. Bakgrundsljud och musik kan bli väldigt störande för dem med hörselskador till exempel och det är dessutom viktigt att lärarens ansikte visas under ett bildspel.

Organisationen Unga Hörselskadade har därför tagit fram en enkel guide med praktiska tips för mer tillgänglig distansundervisning.

Upplever du att distansundervisningen du får inte är tillgänglig? Jobbar du som lärare eller föreläsare och är tvungen att undervisa på distans?
Då kan du ladda ner vår lista med tips och råd om hur man gör distansundervisning mer tillgänglig så alla kan ta del av undervisningen på lika villkor.
Du är välkommen till att dela materialet med lärare, kollegor och alla andra som du tror kan hjälpas av materialet.

Ladda ner guiden Tillgänglig distansundervisning som pdf-fil.

Webbinarium om tillgänglighet - räcker det med automatisk transkribering?

Studenter med nedsatt hörsel behöver program som omvandlar tal till text i inspelade föreläsningar eller podcasts. Men räcker det med dessa hjälpmedel och vad är det som fattas?

Dessa frågor diskuteras i ett webbinarium som arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network), Are Automatic Transcriptions Good Enough for Accessibility?, onsdag 27 november, 15:30-16:30. Huvudtalaren är Tharindu Liyanagunawardena, University College of Estate Management (London), och hennes artikel om ämnet fick utmärkelsen Best Research Paper vid konferensen EDEN 2019 tidigare i år.

Tillsammans med Wendy Chowne, London Institute of Banking & Finance, kommer hon att diskutera följande frågor:

• How effective are current ATS (automatic transcription software) providers?
• Could transcripts have other benefits for students?
• Are we considering ‘accessibility’ broadly enough?

Liyanagunawardena, Tharindu. (2019). Automatic Transcription Software: Good Enough for Accessibility? A Case Study from Built Environment Education. 

Nytt samarbetsprojekt kring kognitiv tillgänglighet

"Laptop desks in the computer science bui" (CC BY-SA 2.0) by maebmij

Vilka krav på tillgänglighet ur ett kognitivt perspektiv behövs för digitala tjänster i skolan, till exempel för digitala läromedel? Vinnova finansierar ett nytt 2-årigt projekt mellan förlaget Gleerups och konsultbolaget Funka som ska ta fram testbara kriterier för kognitiv tillgänglighet som på sikt kan ligga till grund för internationell standardisering och därmed europeisk lagstiftning, enligt ett pressmeddelande från Gleerups, I projektet ingår partners från kommersiell, offentlig och ideell sektor för att säkerställa alla relevanta perspektiv.

- Dagens standarder för webbtillgänglighet som den europeiska lagstiftningen pekar på omfattar till stor del behov hos personer med fysiska nedsättningar, vilket innebär att stora målgrupper lämnas utanför regelverket, säger Susanna Laurin, chef för Forskning och innovation på Funka.

Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska Institutet för Standarder och Stockholms Universitet har Funka under 2018 genomfört en förstudie, som nu har resulterat i att genomförandet av själva projektet finansieras av Vinnova.

– I projektet kommer vi att välja ut och testa kriterier ur flera aspekter. Dels ska de verkligen göra nytta för målgruppen, dels ska de hålla för lagstiftning. Därför har vi stort fokus på användartester och tekniska tester, säger Susanna Laurin.

Kognitiv tillgänglighet
Med kognitiv tillgänglighet menas att digitala tjänster ska kunna nås och användas av alla oavsett specifika färdigheter eller förmågor. Kognitiv tillgänglighet är inte bara viktigt för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, utan är lika viktigt för personer med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

Texta dina filmer

Textning av filmer hjälper inte bara dem som har nedsatt hörsel. Många vill kunna titta på filmer utan att slå på ljudet och därför är textning nödvändig. Textning på andra språk betyder att din film når andra målgrupper. En bloggpost av Elin Häggberg beskriver hur du kan lägga till textning på filmer på YouTube och Facebook. Hon visar hur du använder YouTubes inbyggda textningsfunktion men ger även länkar till andra nyttiga verktyg.

Webbinarier om tillgänglighet inom utbildning

Global Accessibility Awareness Day äger rum torsdag den 16 maj och Blackboard arrangerar fyra webbinarier om tillgänglighet inom högre utbildning. Dessa webbinarier sprids över hela dygnet så att hela världen har möjlighet att delta. Schemat ser ut så här men om du anmäler dig se till att kontrollera tiden.

16 maj kl 05:00 CEST (14:00 AEST)

From Awareness to Action – Disability Inclusion in Higher Education
Matt Brett, Director, Academic Governance and Standards, Deakin University, Australia

16 maj 16:00 CEST (11:00 ET)

Atlantic Cape Community College: Journey to a More Inclusive Campus 
Chad Bullock, Senior Manager, Center for Accessibility, Michelle Perkins, Director, Instructional Technology, Mike Barnes, Director, Center for Accessibility. Atlantic Cape Community College (USA)

16 maj 18:00 CEST (13:00 ET)

How The University of Toledo is Developing a Digital Accessibility Culture
Melissa M. Gleckler, M.L.S. Educational Technologist, Adjunct Instructor, Department of Communication, Vice-chair, UT Professional Staff Council, The University of Toledo (USA)

16 maj 24:00 CEST (17:00 CT)

Tips and Tricks of Inexpensive Accessibility Testing
Elizabeth Simister, Product Accessibility Manager, Blackboard Inc.

Se alla evenemang som arrangeras under dagen.

Mer information och anmälan.

Gör din digitala information tillgänglig för alla

CC BY-NC-ND Some rights reserved by JISC

Enligt ett EU-direktiv från 2018 finns det idag starkare krav på tillgänglighet på all digital information som publiceras av offentliga organisationer. Erasmus+ projektet Wamdia (Digitally accessible Europe) arrangerar en workshop om digital tillgänglighet i samarbete med Högskolan i Gävle, onsdagen den 5 juni i Gävle. Under dagen får du lära dig hur du kan skapa tilgängliga dokument, webbsidor, filmer och presentationer.

Den 5 juni, 10.00-15.00, genomför vi på plats i Gävle en workshop där du under handledning av våra utbildare får en introduktion till de olika delmomenten och framför allt en möjlighet att praktiskt lära dig hur du använder de olika verktygen får att göra din digitala information tillgänglig för alla.

Workshopen är gratis och riktar sig till offentligt anställda, lärare, vuxenutbildare, anställda i små- och medelstora företag och rent generellt "alla" it-användare.

Mer information om workshopen samt anmälan.

MOOC design webinar week 23-25 oktober

European Association of Distance Teaching Universities (EADTU) arrangerar i samarbete med OpenupEd en serie webbinarier nästa vecka om hur europeiska universitet utvecklar öppna nätkurser (MOOCs), MOOC design webinar week. Frågor som tas upp är hur man använder MOOCs inom näringslivet, tillgänglighet och inkludering och hur man kan skapa mer engagemang och samhörighet hos deltagarna.

• Tisdag 23 okt, 14.30-15.30. MOOCs for the world of business (Christian Friedl, FH JOANNEUM)
• Onsdag 24 okt, 14.30-15.30. MOOCs - engaging a worldwide audience (Marlies Gration, University of Derby)
• Tors 25 okt, 14.00-15.30. Addressing inclusion and accessibility in open online courses (Andy Lane & Rachel Slater, Open University, UK) samt Community MOOCs – Back to Basics, Back to the Future (John Traxler, University of Wolverhampton)

Alla webbinarier kräver föranmälan och är kostnadsfria.

Nära samarbete mellan utvecklare och slutanvändare nyckeln till bra digitala plattformar

CC0 Photo by timothy muza on Unsplash

Många digitala verktyg och plattformar tas fram av utvecklare inom teknikföretag utan särskilt mycket kontakt med slutanvändarna. Företagen har bråttom med att komma ut på marknaden och hinner inte alltid att förankra tekniken hos målgruppen. Problemet utforskas i en ny avhandling av Anna Sigridur Islind (Högskolan Väst) enligt ett pressmeddelande, ”Digitala plattformar blir mycket bättre när slutanvändarna deltar i utvecklingsarbetet”. Hennes inriktning är arbetsintegrerat lärande och hon har följt två utvecklingsprojekt.

Tidigare forskning inom området har främst fokuserat på tekniska delar av befintliga plattformar. Annska har istället fördjupat sig i hur utvecklingsprocessen för plattformar går till, det vill säga hur designen, utvecklingen och användningen arbetas fram tillsammans med slutanvändarna utifrån ett socio-tekniskt perspektiv.

I bägge projekt har slutanvändarna varit inblandade i hela designprocessen och samarbetet mellan de och utvecklarna gav väldigt positiva resultat i form av en slutprodukt som mötte användarnas behov.

- En gemensam nämnare för de här två projekten är att dialogen mellan apputvecklarna och slutanvändarna har varit mycket betydelsefull för resultatet. Det finns mycket att vinna på att involvera slutanvändarna i hela utvecklingsprocessen när man utvecklar digitala plattformar och appar.
Referens

Islind, A. S. (2018). Platformization : Co-Designing Digital Platforms in Practice (PhD dissertation). University West, Trollhättan.