Vetenskaplig publicering - brist på granskare

Akademiska förlag har svårt att hitta tillräckligt med granskare, peer reviewers, och det betyder förseningar i publiceringsprocessen, enligt en artikel i Inside Higher Ed, The Peer-Review Crisis. Vetenskapliga artiklar granskas av peer reviewers, experter inom området, som ställer upp gratis och rollen har länge setts som meriterande. Men nu efter pandemin tackar allt fler nej till uppdrag som peer reviewer och ibland blir det svårt att hitta granskare överhuvudtaget. Oftast handlar det om tidsbrist och stor arbetsbelastning men en del är trötta på att få arbeta utan betalning för rika förlag.

En lösning är att man börjar ta betalt för granskning men en del ser faror med en sådan kommersialisering. Enligt Ryan Cordell, University of Illinois:

The peer review crisis in higher ed may seem narrow, but it’s an example of how COVID exposed the precariousness of broader labor structures—peer review runs almost exclusively on the civic spirit of field professionals—so the systems only work while there isn’t *any* disruption.

Webbi­na­ri­um: Vägen till öppen till­gång

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet presenterar den senaste utvecklingen inom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata i ett webbinarium, Vägen till öppen vetenskap - hur långt har vi kommit och vad måste nästa steg bli?, onsdag 20 april, 09:30-11:30. Detta ingår i ett regeringsuppdrag att främja och samordna arbetet med att införa öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata.

Syftet med all öppen vetenskap är att öka tillgången till och nyttan av forskningsprocessens olika resultat inom och utanför forskarsamhället. Det gynnar både forskningen men också samhället i stort. Men var står vi idag, hur långt har vi kommit och vad måste till för att nå målet med öppen vetenskap?

Mer information och anmälan.

Rapport om open access inom Europa

CC BY-NC Some rights reserved by European University Association

EUA (European Universities Association) har publicerat en rapport, The new university Open Access checklist, som ger råd om hur lärosäten kan implementera och utveckla open access publicering. Även om open access är ett accepterad form av vetenskaplig publicering idag finns det fortfarande ett glapp mellan strategier och konkreta åtgärder. Checklistan ger förslag på aktiviteter med både tänkbara effekter och möjliga utmaningar. 

This checklist aims to support universities in their efforts to build capacity and further develop their Open Access activities. It includes an à la carte approach, whereby institutions can consider the goals and actions that make most sense in their particular context and for their specificities. The checklist covers three main goals: 1) Empowerment, through high-level policies and strategies; 2) Capacity building, through libraries and negotiating consortia; and 3) Reinforcement of existing structures, through academic community-driven infrastructures. Each goal includes a variety of possible actions, their respective rationale, proposed activities, expected impact and potential pitfalls.

Publicera - nationell samlingsplats för svenska openaccess tidskrifter

CC0 by art designer at PLoS on Wikimedia Commons

Kungliga Biblioteket (KB) lanserar nu Publicera, en plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter. Flera svenska lärosäten publicerar idag egna vetenskapliga open access tidskrifter och syftet med Publicera är att skapa ett nationellt skyltfönster för sådana tidskrifter. 

KB bygger upp och förvaltar den digitala plattformen samt erbjuder tekniskt stöd för användarna, som i första hand avser redaktörer och redaktionsmedlemmar för vetenskapliga tidskrifter. KB agerar däremot inte som ett förlag för tidskrifterna. Det redaktionella ansvaret ligger fortsatt helt hos redaktörer och utgivare.

Just nu finns det bara ett fåtal tidskrifter på Publicera men flera kommer inom kort.

Mer information om Publicera.

Nytt nummer av tidskriften Högre utbildning

Tidskriften Högre utbildning firar 10-årsjubileum i år med två till tre nummer per år. Årets första nummer inleds med en tillbakablick på tidskriftens historia samt flera intressanta nya artiklar.

• Högre utbildning firar 10-årsjubileum! (Ledare) av Maria Weurlander och Jan Stockfors
• Simuleringsträning utvecklar lärarstudenters yrkesspecifika kunskaper (Artiklar) av Anja Thorsten, Joakim Samuelsson och Marcus Samuelsson
• Fortelling fra praksis som inngang til pedagogisk kunnskap (Reflekterad utbildningspraktik) av Marianne Leikvoll Eide och May-Britt Revheim Brekke
• Virtual Internationalization – we did it our way (Artiklar) av Åsa Tjulin, Ellen MacEachen, Stig Vinberg, John Selander, Philip Bigelow och Robert Larsson
• Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel (Artiklar) av och Anette Forssten Seiser, Åsa Söderström
• Getting lost in a layered labyrinth (Recensioner) av Cormac McGrath

Senare i år kommer ett temanummer under rubriken Högre utbildning och Coronapandemin. Sista inlämningsdatum är 15 oktober. Se Call for papers.

Öppen publicering och lägre kostnader - ny utredning

Photo by Vincent Eisfeld on Unsplash

Även om många vetenskapliga artiklar är fritt tillgängliga genom principen open access finns det fortfarande stora kostnader för lärosäten och ett kompicerat regelverk mellan dem och förlagen. SUHF (Sveriges universitets- & högskoleförbund) startar nu en utredning för att ta fram förslag till ett nytt avtal med förlagen som ska gäller från 2024 och som ska garantera open access, lägre kostnader och en transpaent prismodel, enligt en artikel i tidskriften Curie, ”Vi vill få ner kostnaderna för publiceringar”.

Idag ligger lärosätenas årliga kostnader för vetenskaplig publicering kring 500 miljoner kronor och summan ökar varje år. Utredningen ska bland annat undersöka alternativa icke-kommersiella publiceringskanaler.

Enligt Wilhelm Widmark, som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och medlem i utredningsgruppen:

Vi är rädda att förlagen vill permanenta de avtal vi har idag som vi inte anser är fördelaktiga för lärosätena på lång sikt. Om vi fastnar i detta är vi kvar i att betala både för att läsa och för att publicera artiklar och det kommer att finnas hybrider, där vissa artiklar är öppna och andra inte. Vi vill ha en ändring av hur publiceringar finansieras.

Utredningen ska mynna ut i en strategi 2023 som sedan ska tillämpas i förhandlingarna med förlagen 2024.

Webbinarier om akademisk publicering

Photo by Gabriel Sollmann on Unsplash

EUA (European Universities Association) arrangerar många intressanta webbinarier och i maj har de tre stycken om akademisk publicering under rubriken, Universities and the future of scholarly publishing.

18 maj 14:00-15:30 Into the unknown: most likely futures for Open Access publishing.

This first webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will focus on different scenarios to open up scholarly publishing, their advantages and disadvantages, challenges and opportunities. Building on the results of the EUA study on read and publish agreements, it aims to explore the implications those scenarios could have on universities and consortia.

25 maj 14:00-15:30. Universities and the promises of scholar-led publishing.

This second webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will explore different scholar-led Open Access initiatives and will highlight how universities can support and nurture such projects.

8 juni 14:00-15:30 Quo vadis, transformative agreements?
This third webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will look into the ins and outs of the different types of transformative agreements with large and small publishers. It will also explore their potential to flip scholarly publishing to Open Access.

Nya artiklar i tidskriften Högre utbildning

Tidskriften Högre utbildning har publicerat årets första artikelsamling. 

Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open access-principen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap som är av relevans för undervisning och utbildning vid universitet och högskolor.

Följande artiklar är nu tillgängliga:

• Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal av Jenny Magnusson, Södertörns högskola
• Plagiera eller referera vetenskapligt? En studie om vad studenter behöver lära sig för att bli bättre på referathantering av Josefin Hellman, Stockholms universitet och Anja Thorsten, Linköpings universitet
• Institutional personas – Dis/harmonic representations of higher music education av Nadia Moberg och Eva Georgii-Hemming, Musikhögskolan, Örebro universitet
• Ytinlärning och djupinlärning – en kritisk reflektion kring normativa tolkningar av begrepp i den samtida högskolepedagogiska diskurse av Richard Pleijel, Uppsala universitet
• Lärarstudenters erfarenheter av två veckors utlandspraktik – en möjlighet till utveckling av interkulturella perspektiv av Maria Svensson, Göteborgs universitet
• Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder? av Catarina Economou, Elin Ennerberg, Malmö universitet

Nya öppna böcker om nätbaserad undervisning och lärande

CC BY-SA Some rights reserved by Commonwealth of Learning

Vill du hitta nya modeller, metoder och konkreta undervisningstips om nätbaserad utbildning finns det två intressanta öppna (open access) böcker (grattis att ladda ner).

Den första är en antologi som har sammanställts av organisationen Commonwealth of Learning, Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice. Här hittar du kapitel som handlar om policyfrågor, fallstudier om implementering av nätbaserad utbildning samt forskning och utvärderingar av initiativ inom området.

Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice, based mostly on various TEL projects in the last five years, presents diverse experiences of TEL from a critical research perspective, offering lessons that can be deployed elsewhere. The book’s 17 chapters provide success stories about the planned and systematic integration of technology in teaching and learning, and present models for online training at scale using massive open online courses and other platforms.

Den andra boken heter Teaching, Technology, and Teacher Education during the COVID-19 Pandemic: Stories from the Field. Den lyfter fram goda exempel på hur lärare har hanterat den digitala omställningen under 2020 och innehåller många praktiska metoder som kan inspirera lärare inom alla utbildningssektorer.

This AACE and SITE-published, open access eBook contains 133 chapters with over 850 pages documenting best practices, strategies, and efforts by teacher educators, professional developers, researchers, and practitioners. It is divided into seven sections that address pedagogy, collaboration, field experiences, preservice education methods, professional development, digital tools, and equity issues. Chapters are presented as innovations with supporting materials that could be easily replicated or studied.

Rita snygga diagram och flödesscheman

Det finns många verktyg som hjälper dig skapa flödesscheman, nätverksdiagram, processer och organisationsplaner. Här kommer två bra förslag: Lucidchart och Creately. Bägge verktyg innehåller mängder med mallar och symboler och du kan ta fram dina diagram själv eller tillsammans med kollegor. Du kan komma igång med en gratisversion men vill du få tillgång till alla finesser får du självklart betala för en licens.

Här ser du introduktionsfilmer som förklarar de vanligaste funktionerna.

Nationell plattform för öppna tidskrifter

CC BY-SA Some rights reserved by PLoS on Wikimedia Commons

Svenska vetenskapliga tidskrifter behöver bli synligare och den forskning som publiceras där ska bli mer tillgänglig för alla. Därför utvecklar Kungliga biblioteket (KB) en nationell plattform för öppna vetenskapliga tidskrifter, enligt ett pressmeddelande. regeringens mål är att all offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla (open access) från och med i år och KB arbetar för att bygga upp tjänsten.

Ambitionen är en nationell plattform som synliggör var och en av tidskrifterna, men samtidigt gör det möjligt att söka i material från samtliga publikationer. Målet är också att underlätta för redaktörerna genom att erbjuda funktioner för deras arbetsflöden.

– Kraven på funktionalitet och användarvänlighet är höga. Det är viktigt att innehållet är lätt att hitta på nätet och via olika databastjänster, utan att vi kompromissar med den vetenskapliga kvaliteten, säger Sofie Wennström, som leder arbetet med den nya plattformen.

En del svenska tidskrifter ges ut på förlag, medan andra sköts av lärda sällskap eller redaktörer som arbetar på ideell basis. Med en plattform som drivs av KB skulle utgivarna inte längre behöva bekosta en egen webbplats. Istället kan de lägga mer resurser på att förbereda materialet för publicering.

– Vår förhoppning är att plattformen ska ha funktioner för att skapa arbetsflöden som är spårbara och främjar transparens i det redaktionella arbetet. Det finns publiceringsetiska riktlinjer för arbetet med vetenskapliga tidskrifter som vi gärna ser att redaktörerna anammar och som på det här sättet blir lättare att följa, säger Sofie Wennström.

Källa: Pressmeddelande från KB, Öppna vetenskapliga tidskrifter får gemensam plattform.

Upphovsrättsskolan

Upphovsrättsskolan är en ny sajt med information, guider, filmer, spel och lektioner om olika aspekter av upphovsrätt som berör elever, lärare och lärarstudenter inom grundskolan.

I Upphovsrättsskolan hittar du olika spelliknande uppgifter för undervisning och inlärning av grundläggande upphovsrättsrelaterade begrepp, källhänvisningar och användning av olika typer av verk. Materialet ger många olika verktyg för inlärning av upphovsrätten och kreativt arbete.

Här hittar du som lärare eller lärarstudent material som du kan använda i klassrummet för att undervisa om rättigheter och skyldigheter när du använder andras verk eller själv skapar filmer, webbsidor, bilder och bloggar. Det finns material för alla åldersgrupp från årskurs 1 uppåt och allt material passar för såväl datorer som mobiler och plattor.

Här ser du ett kort reportage om tjänsten.

600 år av svenskt tryck ska digi­ta­li­se­ras

"Kungliga biblioteket" (CC BY-SA 2.0) by Luke McKernan

Hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag ska göras digitalt tillgänglig. Det är målet med en avsiktsförklaring som undertecknas av Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Målet är att digitalisera och tillgängliggöra det samlade svenska trycket med gemensamma insatser. Det innebär att samtliga böcker, tidningar, tidskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige ska finnas digitalt tillgängliga.

– Forskningen och allmänheten efterfrågar allt mer digitaliserat material. Genom att våra sex bibliotek nu samverkar säkerställer vi att vi utnyttjar våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt vilket ökar farten i digitaliseringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

I första fasen digitaliseras material som är katalogiserat och fritt från upphovsrätt. Parallellt ska biblioteken även arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet kommer att genomföras i delprojekt under längre tid.

Ladda ner dokumentet, Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket.

Källa: Pressmeddelande från Kungliga Biblioteket.

Nytt openaccess-avtal med Elsevier

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Svenska lärosäten får igen tillgång till alla tidskrifter hos förlaget Elsevier efter flera månaders avbrott. Detta är resultatet av förhandlingar mellan förlaget och Bibsam Consortium enligt ett pressmeddelande från Kungliga Biblioteket, New transformative agreement with Elsevier enables unlimited open access to Swedish research. Problemet har varit principen open access och att svensk forskning ska vara tillgänglig för hela landet. Nu ska de flesta artiklar från svenska lärosäten i Elseviers tidskrifter vara öppna för alla i Sverige. Enligt Astrid Söderbergh Widding (Stockholms universitet och ordförande i Bibsams styrgrupp)

- The negotiations have resulted in a large proportion of Swedish research becoming open access, and, simultaneously, we will gain control over the rising expenses. This is an important step in the transition to open science. I am also pleased with the support and understanding we received from the research community, while they did not have access to the latest research articles from Elsevier.

Öppna kursböcker - ny brittisk rapport

CC BY Some rights reserved by OERHub

Det finns ett växande intresse för öppna kursböcker bland både lärare och studenter. Det handlar om kursböcker som skrivs av lärare, finns tillgängligt på nätet och kan laddas ner utan kostnad eller köpas i pappersversion till ett lågt pris. Redan nu finns det många öppna kursböcker i plattformar som OpenStax eller University of British Colombias OpenEd.

En ny brittisk rapport, The UK Open Textbook Report 2019, beskriver ett projekt som undersökte inställningar till öppna kursböcker, spred kunskap om möjligheterna och tog fram rekommendationer för den framtida utvecklingen. Det fanns ett fåtal initiativ men ett växande intresse bland lärarna. Öppna kursböcker kan uppdateras direkt av författarna, är gratis för studenterna och möjliggör framtagning av bra kurslitteratur inom smala ämnen. Rapporten rekommenderar flera nationella projekt för att sprida kunskap och utveckla modeller.

Något för Sverige kanske?

Referens
Pitt, R., Farrow, R., Jordan, K., de los Arcos, B., Weller, M., Kernohan, D., & Rolfe, V. (2019). The UK Open Textbook Report 2019. Open Education Research Hub. The Open University (UK). Available from http://oerhub.net/ reports and http://ukopentextbooks.org.

Gör din digitala information tillgänglig för alla

CC BY-NC-ND Some rights reserved by JISC

Enligt ett EU-direktiv från 2018 finns det idag starkare krav på tillgänglighet på all digital information som publiceras av offentliga organisationer. Erasmus+ projektet Wamdia (Digitally accessible Europe) arrangerar en workshop om digital tillgänglighet i samarbete med Högskolan i Gävle, onsdagen den 5 juni i Gävle. Under dagen får du lära dig hur du kan skapa tilgängliga dokument, webbsidor, filmer och presentationer.

Den 5 juni, 10.00-15.00, genomför vi på plats i Gävle en workshop där du under handledning av våra utbildare får en introduktion till de olika delmomenten och framför allt en möjlighet att praktiskt lära dig hur du använder de olika verktygen får att göra din digitala information tillgänglig för alla.

Workshopen är gratis och riktar sig till offentligt anställda, lärare, vuxenutbildare, anställda i små- och medelstora företag och rent generellt "alla" it-användare.

Mer information om workshopen samt anmälan.

Horizon report 2019

"Binoculars" (CC BY-NC-SA 2.0) by sbrosinski

Educause Horizon Report kommer ut varje år med en översikt på IKT-trender inom högre utbildning samt de viktigaste utmaningarna. En kort version av årets rapport, Horizon Report Preview 2019, har nyligen publicerats i väntan på den fullständiga rapporten som kommer om några veckor. Rapporten innehåller tekniker, metoder och begrepp som redan finns och försöker placera dem på en tidslinje när de kommer att slå genom i stor skala inom högre utbildning (inom 2 år, inom 3-5 år och över 5 år).

The EDUCAUSE Horizon Report Preview provides summaries of each of the upcoming edition’s trends, challenges, and important developments in educational technology, which were ranked most highly by the expert panel. This year’s trends include modularized and disaggregated degrees, the advancing of digital equity, and blockchain.

Rapporten ser bland annat följande trender:

1-2 års sikt: Nya lärmiljöer för aktivt lärande, nya tolkningar av begreppet blended learning.

3-5 års sikt: Innovationskultur, tillämpning av learning analytics

Längre sikt: Nya modeller för högre utbildning, nya meriteringssystem.

Bland utmaningarna finns utvecklingen av lärarnas digitala kompetenser, hur vi bäst utnyttjar digitala lärmiljöer och hur vi kan bedöma studenternas lärande.

Lärarnas lärresurser kan inte ersätta kursböcker - debattartikel

CC0 Public domain on Pexels

Att skolor försöker spara pengar genom att inte köpa läroböcker och i stället uppmuntra lärarna att producera egna läromedel är en farlig utveckling. Det menar Mikael Bruér, högstadielärare, författare och universitetsadjunkt vid Malmö universitet, i en artikel i Skolvärlden, Varning för egengjorda läromedel. Det är inte fel att lärare producerar material som komplement till kursböckerna men det måste också finnas kvalitetsgranskade läroböcker från utbildningsförlag i alla skolor för att skapa likvärdighet i skolan. Allt mer av lärarens tid går åt materialproduktion, oftast helt i onödan eftersom det finns färdiga kursböcker som täcker det som står i läroplanen.

- Det finns en myt, som man då och då springer på i skolans värld, om att duktiga lärare inte använder läroböcker. Ingenting kunde vara mer fel. Duktiga lärare använder läroböcker. De använder även skönlitteratur, youtube, tidningsariklar, artefakter och allt annat som förhöjer kvaliteten på deras undervisning.

Det är knappast läroboken som avgör om en lärare är bra eller dålig, men ett bra läromedel underlättar för alla.

Svenska lärosäten säger upp avtal med Elsevier

"Research Reading Room" (CC BY-NC-ND 2.0) by Kungliga biblioteket

Regeringen har målet att senast 2026 ska alla forskningsartiklar baserade på offentligt finansierad forskning publiceras med s. k. open access, med andra ord att artikeln är fritt tillgänglig för alla. Enligt en artikel i Biblioteksbladet, har Kungliga Biblioteket och bibliotekskonsortiet Bibsam sagt upp sitt avtal med det stora internationella förlaget Elsevier eftersom förlaget inte möter kraven på open access. Det kan betyda att svenska lärosäten inte får tillgång till artiklar publicerade efter avtalet löper ut. Universitetsbiblioteken i Tyskland har redan sagt upp sitt avtal och liknande åtgärder planeras i flera länder. Förhoppningen är att kunna förhandla om en lösning så fort som möjligt.

Bakgrunden är att förlagen tar ut stora prenumerationsavgifter för sina artiklar och det betyder att statligt finansierad forskning är tillgänglig endast för dem som kan betala. Enligt artikeln publicerar Elsevier cirka 4000 svenska artiklar per år och det kostar de svenska lärosätena 13 miljoner i publiceringskostnader samt att biblioteken får betala totalt 120 miljoner kroner i prenumerationskostnader för att kunna läsa tidskrifterna.

Kraven som de svenska biblioteken ställer är:

• Omedelbar öppen tillgång till alla artiklar publicerade i Elseviers tidskrifter av forskare som är affilierade till konsortiets deltagande organisationer.
• Läsrättigheter till Elseviers 1 900 tidskrifter för deltagande organisationer.
• En hållbar prismodell som möjliggör en omvandling till öppen tillgång.

Enligt Stockholms universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding:

- Vi måste ta kontrollen över de totala publiceringskostnaderna eftersom vi ser en tendens mot snabbt ökande kostnader för både läsning och publicering. Det nuvarande systemet för vetenskaplig kommunikation måste förändras. Vår enda möjlighet att uppnå detta är att inte förnya avtal som inte lever upp till kraven på en hållbar omvandling till öppen tillgång.

Nordic Journal of Digital Literacy

Ett nytt nummer av tidskriften Nordic Journal of Digital Literacy har kommit ut med fokus på nätbaserat lärande.

This special issue thus highlights online learning in its various forms, spanning from distance based online learning for K-12 students to explorations of various MOOCs within higher education institutions.

I detta nummer hittar du följande artiklar:

• Conventional classroom teaching through ICT and distance teaching. A case study from Greenland, Anders Øgaard
• Digital professional development: towards a collaborative learning approach for taking higher education into the digitalized age, Inger Dagrunn Langset, Dan Yngve Jacobsen och Halvdan Haugsbakken
• An Analysis of Participants’ Experiences from the First International MOOC Offered at the University of Oslo - Ammar Bahadur Singh och Anders I. Mørch.

Ladda ner som pdf-fil.