Webbi­na­ri­um: Vägen till öppen till­gång

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet presenterar den senaste utvecklingen inom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata i ett webbinarium, Vägen till öppen vetenskap - hur långt har vi kommit och vad måste nästa steg bli?, onsdag 20 april, 09:30-11:30. Detta ingår i ett regeringsuppdrag att främja och samordna arbetet med att införa öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata.

Syftet med all öppen vetenskap är att öka tillgången till och nyttan av forskningsprocessens olika resultat inom och utanför forskarsamhället. Det gynnar både forskningen men också samhället i stort. Men var står vi idag, hur långt har vi kommit och vad måste till för att nå målet med öppen vetenskap?

Mer information och anmälan.

Akademiska flygresor under luppen - ny bok

Photo by Phil Mosley on Unsplash

Att flyga till konferenser, projektmöten, studiebesök och utbytesprogram har varit en självklarhet inom högre utbildning i månnga år. Men en kombination av ökad klimatmedvetenhet och pandemin har visat att det ständiga resandet inte är hållbart och att det finns bra digitala alternativ. En ny bok, Academic Flying and the Means of Communication (Editors: Kristian Bjørkdahl och Adrian Santiago Franco Duharte), innehåller artiklar om hur vi kan utveckla nya sätt att samarbeta och mötas och belyser en del orättvisor och nackdelar med flygkulturen inom högre utbildning. Vilka får flyga internationellt och vilka exkluderas? Hur kan vi bredda deltagandet via alternativa mötesformer? Enligt redaktörernas introduktionsartikel:

In the face of the climate crisis, however, academics’ infatuation with flying may increasingly come across as odd, or even absurd—not to say irresponsible (see e.g. Klöwer et al., 2020; Higham & Font, 2020). How can academics carry on their jet-set lifestyle, when, every day, the world grows more conscious of the changes needed to avert catastrophic global warming? How can academics continue to maintain and even expand their own inclination to fly, when digital alternatives to this ‘academic tourism’ are becoming ever more viable as means of academic communication—not to mention how these same technologies have demonstrated their utility during the COVID-19 pandemic?

Boken är open access och du kan läsa alla artiklar direkt i webbläsaren.

Rapport om open access inom Europa

CC BY-NC Some rights reserved by European University Association

EUA (European Universities Association) har publicerat en rapport, The new university Open Access checklist, som ger råd om hur lärosäten kan implementera och utveckla open access publicering. Även om open access är ett accepterad form av vetenskaplig publicering idag finns det fortfarande ett glapp mellan strategier och konkreta åtgärder. Checklistan ger förslag på aktiviteter med både tänkbara effekter och möjliga utmaningar. 

This checklist aims to support universities in their efforts to build capacity and further develop their Open Access activities. It includes an à la carte approach, whereby institutions can consider the goals and actions that make most sense in their particular context and for their specificities. The checklist covers three main goals: 1) Empowerment, through high-level policies and strategies; 2) Capacity building, through libraries and negotiating consortia; and 3) Reinforcement of existing structures, through academic community-driven infrastructures. Each goal includes a variety of possible actions, their respective rationale, proposed activities, expected impact and potential pitfalls.

Publicera - nationell samlingsplats för svenska openaccess tidskrifter

CC0 by art designer at PLoS on Wikimedia Commons

Kungliga Biblioteket (KB) lanserar nu Publicera, en plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter. Flera svenska lärosäten publicerar idag egna vetenskapliga open access tidskrifter och syftet med Publicera är att skapa ett nationellt skyltfönster för sådana tidskrifter. 

KB bygger upp och förvaltar den digitala plattformen samt erbjuder tekniskt stöd för användarna, som i första hand avser redaktörer och redaktionsmedlemmar för vetenskapliga tidskrifter. KB agerar däremot inte som ett förlag för tidskrifterna. Det redaktionella ansvaret ligger fortsatt helt hos redaktörer och utgivare.

Just nu finns det bara ett fåtal tidskrifter på Publicera men flera kommer inom kort.

Mer information om Publicera.

Öppen publicering och lägre kostnader - ny utredning

Photo by Vincent Eisfeld on Unsplash

Även om många vetenskapliga artiklar är fritt tillgängliga genom principen open access finns det fortfarande stora kostnader för lärosäten och ett kompicerat regelverk mellan dem och förlagen. SUHF (Sveriges universitets- & högskoleförbund) startar nu en utredning för att ta fram förslag till ett nytt avtal med förlagen som ska gäller från 2024 och som ska garantera open access, lägre kostnader och en transpaent prismodel, enligt en artikel i tidskriften Curie, ”Vi vill få ner kostnaderna för publiceringar”.

Idag ligger lärosätenas årliga kostnader för vetenskaplig publicering kring 500 miljoner kronor och summan ökar varje år. Utredningen ska bland annat undersöka alternativa icke-kommersiella publiceringskanaler.

Enligt Wilhelm Widmark, som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och medlem i utredningsgruppen:

Vi är rädda att förlagen vill permanenta de avtal vi har idag som vi inte anser är fördelaktiga för lärosätena på lång sikt. Om vi fastnar i detta är vi kvar i att betala både för att läsa och för att publicera artiklar och det kommer att finnas hybrider, där vissa artiklar är öppna och andra inte. Vi vill ha en ändring av hur publiceringar finansieras.

Utredningen ska mynna ut i en strategi 2023 som sedan ska tillämpas i förhandlingarna med förlagen 2024.

Webbinarier om akademisk publicering

Photo by Gabriel Sollmann on Unsplash

EUA (European Universities Association) arrangerar många intressanta webbinarier och i maj har de tre stycken om akademisk publicering under rubriken, Universities and the future of scholarly publishing.

18 maj 14:00-15:30 Into the unknown: most likely futures for Open Access publishing.

This first webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will focus on different scenarios to open up scholarly publishing, their advantages and disadvantages, challenges and opportunities. Building on the results of the EUA study on read and publish agreements, it aims to explore the implications those scenarios could have on universities and consortia.

25 maj 14:00-15:30. Universities and the promises of scholar-led publishing.

This second webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will explore different scholar-led Open Access initiatives and will highlight how universities can support and nurture such projects.

8 juni 14:00-15:30 Quo vadis, transformative agreements?
This third webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will look into the ins and outs of the different types of transformative agreements with large and small publishers. It will also explore their potential to flip scholarly publishing to Open Access.

Smithsonians stora bildsamling nu open access

Smithsonian Institute, det världsberömda muséet i Washington DC, USA, släpper sin enorma samling bilder och data med en öppen licens som betyder att du får fritt använda och anpassa allt som du vill. Plattformen Smithsonian Open Access ger dig möjlighet att söka och ladda ner 2D och 3D bilder och animeringar från Smithsonians 19 muséer och forskningscentra.

Welcome to Smithsonian Open Access, where you can download, share, and reuse millions of the Smithsonian’s images—right now, without asking. With new platforms and tools, you have easier access to more than 3 million 2D and 3D digital items from our collections—with many more to come. This includes images and data from across the Smithsonian’s 19 museums, nine research centers, libraries, archives, and the National Zoo.

 De delar även forskningsdata genom Smithsonian Figshare och hjälper dig bygga lektionsmaterial genom Smithsonian Learning Lab. Här ser du en kort introduktionsfilm om tjänsterna.

Nya öppna böcker om nätbaserad undervisning och lärande

CC BY-SA Some rights reserved by Commonwealth of Learning

Vill du hitta nya modeller, metoder och konkreta undervisningstips om nätbaserad utbildning finns det två intressanta öppna (open access) böcker (grattis att ladda ner).

Den första är en antologi som har sammanställts av organisationen Commonwealth of Learning, Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice. Här hittar du kapitel som handlar om policyfrågor, fallstudier om implementering av nätbaserad utbildning samt forskning och utvärderingar av initiativ inom området.

Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice, based mostly on various TEL projects in the last five years, presents diverse experiences of TEL from a critical research perspective, offering lessons that can be deployed elsewhere. The book’s 17 chapters provide success stories about the planned and systematic integration of technology in teaching and learning, and present models for online training at scale using massive open online courses and other platforms.

Den andra boken heter Teaching, Technology, and Teacher Education during the COVID-19 Pandemic: Stories from the Field. Den lyfter fram goda exempel på hur lärare har hanterat den digitala omställningen under 2020 och innehåller många praktiska metoder som kan inspirera lärare inom alla utbildningssektorer.

This AACE and SITE-published, open access eBook contains 133 chapters with over 850 pages documenting best practices, strategies, and efforts by teacher educators, professional developers, researchers, and practitioners. It is divided into seven sections that address pedagogy, collaboration, field experiences, preservice education methods, professional development, digital tools, and equity issues. Chapters are presented as innovations with supporting materials that could be easily replicated or studied.

Nationell plattform för öppna tidskrifter

CC BY-SA Some rights reserved by PLoS on Wikimedia Commons

Svenska vetenskapliga tidskrifter behöver bli synligare och den forskning som publiceras där ska bli mer tillgänglig för alla. Därför utvecklar Kungliga biblioteket (KB) en nationell plattform för öppna vetenskapliga tidskrifter, enligt ett pressmeddelande. regeringens mål är att all offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla (open access) från och med i år och KB arbetar för att bygga upp tjänsten.

Ambitionen är en nationell plattform som synliggör var och en av tidskrifterna, men samtidigt gör det möjligt att söka i material från samtliga publikationer. Målet är också att underlätta för redaktörerna genom att erbjuda funktioner för deras arbetsflöden.

– Kraven på funktionalitet och användarvänlighet är höga. Det är viktigt att innehållet är lätt att hitta på nätet och via olika databastjänster, utan att vi kompromissar med den vetenskapliga kvaliteten, säger Sofie Wennström, som leder arbetet med den nya plattformen.

En del svenska tidskrifter ges ut på förlag, medan andra sköts av lärda sällskap eller redaktörer som arbetar på ideell basis. Med en plattform som drivs av KB skulle utgivarna inte längre behöva bekosta en egen webbplats. Istället kan de lägga mer resurser på att förbereda materialet för publicering.

– Vår förhoppning är att plattformen ska ha funktioner för att skapa arbetsflöden som är spårbara och främjar transparens i det redaktionella arbetet. Det finns publiceringsetiska riktlinjer för arbetet med vetenskapliga tidskrifter som vi gärna ser att redaktörerna anammar och som på det här sättet blir lättare att följa, säger Sofie Wennström.

Källa: Pressmeddelande från KB, Öppna vetenskapliga tidskrifter får gemensam plattform.

Nytt openaccess-avtal med Elsevier

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Svenska lärosäten får igen tillgång till alla tidskrifter hos förlaget Elsevier efter flera månaders avbrott. Detta är resultatet av förhandlingar mellan förlaget och Bibsam Consortium enligt ett pressmeddelande från Kungliga Biblioteket, New transformative agreement with Elsevier enables unlimited open access to Swedish research. Problemet har varit principen open access och att svensk forskning ska vara tillgänglig för hela landet. Nu ska de flesta artiklar från svenska lärosäten i Elseviers tidskrifter vara öppna för alla i Sverige. Enligt Astrid Söderbergh Widding (Stockholms universitet och ordförande i Bibsams styrgrupp)

- The negotiations have resulted in a large proportion of Swedish research becoming open access, and, simultaneously, we will gain control over the rising expenses. This is an important step in the transition to open science. I am also pleased with the support and understanding we received from the research community, while they did not have access to the latest research articles from Elsevier.

Öppen utbildning i Europa - ny EU-rapport

Öppen utbildning i form av öppna lärresurser, öppna kurser (inkl MOOCs) och open access är ganska väl etablerad i de flesta länderna men hur ser utvecklingen ut när det gäller nationella policies och strategier? En ny rapport från EU-kommissionen (Joint Research Council), Policy approaches to open education, har kartlagt strategiska nationella initiativ i alla 28 EU-medlemsländer. Tjugo länder har nationella policies om öppenhet men Sverige saknas på listan. Rapporten innehåller ett kapitel om varje lands initiativ inom öppen utbildning och vill du läsa om Sverige kan du gå direkt till sidorna 127-130.

Rapporten visar att inställningen till öppenhet i utbildning varierar mycket mellan länderna och det finns ingen övergripande trend. Det finns en konsensus att öppenhet har många viktiga fördelar men vägen dit verkar lång med olika tolkningar och strukturella hinder. Många efterlyser aktiviteter på EU-nivå för att höja medvetenhet om öppenhetens fördelar.

- The goal of the study Policy Approaches to Open Education in Europe: Case Studies from 28 Member States (OpenEdu Policies) was to find out which specific policies on open education are in place in European countries. At the same time, by eliciting the different perspectives, barriers and challenges to having such specific policies, the study aims to provide evidence that will contribute to a greater understanding of the development of open education in Europe.

Digital hållbarhet viktig för framtidens forskning

"obsolete technology" (CC BY-ND 2.0) by brizzle born and bred

Det finns hållbarhetsfrågor även inom den digitala världen. Vad händer med forskningsdata, artiklar, rapporter mm som lagras på utdöende format och gamla medier? Risken finns att allt försvinner när inga datorer kan längre läsa filerna längre. En ny artikel från brittiska JISC, Threat to researchers’ data prompts “at risk” register of endangered digital species, beskriver flera initiativ som försöker bevara viktigt forskningsmaterial genom att överföra det till nya lagringsformat. Bland annat finns Digital Preservation Coalition, som har tagit fram en riskklassificering av olika medier och format, The 'Bit List' of Digitally Endangered Species, ungefär som man klassificerar hotade djurarter. Även open access tidskrifter som har slutat publicera ingår i denna lista över hotade arter eftersom risken finns att webbplatsen en dag bara försvinner.

- In terms of research material, the list identifies open access journals, original research data, fishbase.org, and PhD data as examples that it deems “critically endangered” among the academic community. If data is lost, researchers’ conclusions could be hard to reproduce and prove, and the data will be unable to be reused by others. This may in turn impact the likelihood of securing funding for future research in line with policy requirements.

Hur jobbar vi med detta i Sverige? Skriv en kommentar om du vet mer.

Vägen mot öppen tillgång till forskningsresultat

Bild: Kungliga Biblioteket

Kungliga Biblioteket (KB) har fått ett uppdrag från regeringen att samordna omställningen till öppen tillgång (Open Access) så att forskningsresultat är öppet tillgängliga direkt vid publicering. Nyligen samlades representanter från landets lärosäten på KB för en inspirationsdag kring vägen mot öppen tillgång, enligt en artikel från KB, Öppet tillgängliga forskningsresultat är ett gemensamt ansvar. Enligt regeringens forskningsproposition (2016) ska öppen tillgång bli normen inom tio år och forskningsartiklar som ligger bakom betalväggar vara undantag.

KB har nu startat fem utredningar med representanter från svenska forskningsfinansiärer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), forskarsamhället och KB.

• Meriterings- och medelstilldelningssystemet kontra incitament för öppen tillgång
• Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem
• Öppen tillgång till böcker
• Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som omvandlas till öppen tillgång
• Uppföljning av krav på öppen tillgång

Utredningarna ska presentera förslag på nationella lösningar inom respektive områden.

Alla inspelade föreläsningar från inspirationsdagen kommer att publiceras på KB:s YouTube kanal inom kort.

Mer information om konferensen.

Open education week

Nästa vecka, 27-31 mars, är det Open Education Week där utbildare och utbildningsorganisationer över hela världen ordnar aktiviteter kring öppenhet inom utbildning. Titta gärna i aktivitetslistan och där hittar du många webbinarier, asynkrona diskussioner och fysiska möten om olika aspekter av öppenhet i utbildning: öppna lärresurser, öppna kurser (ink MOOCs), öppen publicering osv. De flesta evenemangen är på engelska men det finns även aktiviteter på andra språk. Det finns även ett skyltfönster för aktuella projekt där du kan läsa rapporter och studier.

- Open Education Week’s goal is to raise awareness about free and open educational opportunities that exist for everyone, everywhere, right now. We want to highlight how open education can help people meet their goals in education, whether that’s to develop skills and knowledge for work, supporting formal studies, learning something new for personal interest, or looking for additional teaching resources.

Gör forskningsdata tillgängliga för alla

"Soybean Research" (CC BY 2.0) by UnitedSoybeanBoard

EU-kommissionen, regeringen och många forskningsfinansiärer är överens om att forskningsdata ska vara så öppen som möjligt, enligt principen öppen vetenskap. Så skriver Vetenskapsrådets tidning Curie i en artikel Trycket ökar: Gör forskningsdata tillgängliga. Sedan 2006 har Kungliga Biblioteket arbetat för fri tillgång till vetenskapliga publiceringar enligt begreppet open access. Men regeringens forskningsproposition från i höstas satt målet att övergången till att publicera svenska forskningsdata och forskningspublikationer på nätet, ska vara fullt genomförd inom tio år. Fokus nu ligger på det utvidgade begreppet öppen vetenskap.

- Det började med vetenskaplig publicering, men öppen vetenskap inkluderar också öppna data, medborgarforskning och öppna lärresurser, berättar Beate Eellend, handläggare på Kungliga biblioteket ... Öppna forskningsdata handlar om att på nätet dela de mätdata och den källkod som ligger bakom resultaten som presenteras i den vetenskapliga publikationen.

Artikeln speglar också debatten om öppenhet som pågår inom forskning. Om offentligt finansierad forskning ska vara öppen för alla men privatfinansierad forskning är skyddad blir det inte en fördel för de privata aktörerna? Det finns även oro för personuppgiftsskydd i synnerhet när det gäller medicinsk forskning. EU-kommissionen arbetar med dessa frågor men till slut vill man betonba fördelarna med öppenhet. Enligt Jean-Claude Burgelman, ordförande för EU:s Open Science task force:

- Med öppen vetenskap gynnar vi forskningskvalitet och innovationer, och stärker banden mellan forskare och allmänhet. Men för att sätta igång den här processen tror jag att det behövs en radikal förändring av forskares belönings- och karriärsystem.

Stockholms universitet tillgängliggör alla avhandlingar från 1906 via nätet

Stockholms universitet har slutit ett avtal som gör det möjligt att publicera samtliga avhandlingar från universitetet under åren 1906-2003. Det nya avtalet är en lösning som skyddar upphovsrätten, samtidigt som forskningen släpps fri för alla att läsa på universitetsbibliotekets webb.

– Det är glädjande att Stockholms universitetsbibliotek nu kan tillhandahålla universitetets alla avhandlingar digitalt för alla som är intresserade, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek.

Bakgrunden är att Stockholms universitet för tre år sedan JK-anmäldes för att olovligen tillgängliggjort gamla avhandlingar. Bibliotekets plockade då ner samtliga avhandlingar och JK avslog ett år senare alla ersättningskrav. Nu kan Stockholms universitetsbibliotek istället presentera ett avtal med så kallad avtalslicensverkan mellan Stockholms universitet och organisationer som är medlemmar i upphovsrättsorganisationen Bonus Copyright Access, detta som ett led i Stockholms universitets arbete med den så kallade tredje uppgiften.

Avtalet ger biblioteket möjlighet att tillgängliggöra alla doktorsavhandlingar – omkring 5 700 – framlagda vid universitetet mellan åren 1906 och 2003 på universitetsbibliotekets webbplats.

Rent juridiskt innebär avtalet att universitetet inte behöver skriva individuella avtal med samtliga författare, då den särskilda bestämmelsen om avtalslicens gäller för alla upphovsrättsinnehavare som är verksamma inom området. För den upphovsrättsinnehavare som inte vill omfattas av avtalet, finns en möjlighet att begära att universitetsbiblioteket plockar ner enskilda verk.

– Att synliggöra universitets forskning och samverka med det omgivande samhället ligger helt i linje med den nya forskningspropositionen. Genom avtalet har vi hittat en lösning för detta som också tillvaratar upphovsmännens intressen, säger Wilhelm Widmark.

Källa: Pressmeddelande från Stockholms Universitet på myNewsdesk.

Rapport om global öppenhet

CC BY Some rights reserved by Open Policy Network

Global Open Policy Report ger en bra överblick på nationella och regionala policies inom öppenhet i stort men i synnerhet med fokus på öppna lärresurser, Creative Commons, open access osv. Rapporten har tagits fram av Creative Commons med finansiering från The William and Flora Hewlett Foundation.

En artikel hos Creative Commons, Solving some of the world’s toughest problems with the Global Open Policy Report beskriver rapporten så här:

- The first-of-its-kind report gives an overview of open policies in 38 countries, across four sectors: education, science, data and heritage. The report includes an Open Policy Index and regional impact and local case studies from Africa, the Middle East, Asia, Australia, Latin America, Europe, and North America. The index measures open policy strength on two scales: policy strength and scope, and level of policy implementation.

För varje kontinent finns beskrivningar av särskilt intressanta policys som goda exempel, tyvärr inga från Sverige.

Open access ger flera citeringar visar ny studie

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Artiklar som publiceras i öppna tidskrifter (open access) citeras upp till 20% oftare än de som publiceras i prenumerationsbaserade tidskrifter, enligt en artikel i Times Higher Education, Open access 'boosts citations by a fifth'. Artikeln beskriver en ny studie av Jim Ottaviani, University of Michigan, som har tittat på över 4000 artiklar som har publicerats först i prenmerationstidskrifter och sedan i universitetets open access-databas. När dessa artiklar publiceras öppet efter att ha varit låsta i oftast 6-12 månader så ökade antalet citeringar. Open Access gynnar förstås de bästa artiklarna som får betydligt flera citeringar.

- Confounding factors (authors may self-select only the best articles to make OA; absence of an appropriate control group of non-OA articles with which to compare citation figures; conflation of pre-publication vs. published/publisher versions of articles, etc.) make demonstrating a real citation difference difficult. This study addresses those factors and shows that an open access citation advantage as high as 19% exists, even when articles are embargoed during some or all of their prime citation years. Not surprisingly, better (defined as above median) articles gain more when made OA.
Studiens slutsats är att det krävs mer omfattande studier inom flera ämnesområden och flera lärosäten.

Referens
Ottaviani J (2016) The Post-Embargo Open Access Citation Advantage: It Exists (Probably), It’s Modest (Usually), and the Rich Get Richer (of Course). PLoS ONE 11(8): e0159614. doi:10.1371/journal.pone.0159614

Svenska universitet bör ta täten i landets digitalisering

Svenska universitet måste ta täten i digitaliseringsarbetet, menar Darja Isaksson, medlem i regeringens innovationsråd, i en debattartikel i Vetenskapsrådets tidskrift Curie, Lärosäten viktiga för digitaliseringen. Hon är orolig att Sverige halkar efter när det gäller nya former och metoder inom högre utbildning och att vi inte drar full nytta av nätbaserad utbildning. Vi har inte insett att högre utbildning är en del av det livslånga lärandet.

Det traditionella sättet att se på utbildning som något du ska vara klar med vid 25 år håller inte.
Idag har samhället ett stort behov av att utbildning ska pågå hela livet. Därför är det inte funktionellt att universiteten huvudsakligen har utbildningar som kräver att människor tar tjänstledigt och sätter sig i skolbänken.

Hon efterlyser nya, flexibla vägar till utbildning för yrkesverksamma och för dem som vill sadla om mitt i livet och inte vill flytta från sin hemort. 

Som medlem i Innovationsrådet uppmanar hon landets lärosäten att publicera sin forskning med öppna licenser (Open Access) och dela med sig av forskningsdata enligt principerna bakom begreppet Open Science.

Forskning har vi skapat för att öka mängden mänsklig kunskap. Då är det helt galet konstigt att universitet och forskare inte står på barrikaderna och gör allt de kan för att få Open Science att ta ett gigantiskt kliv framåt.

KB stödjer internationellt upprop om open access

"Kungliga Bibliotek" (CC BY-NC-SA 2.0) by Mal Booth

Kungliga Biblioteket (KB) är ett av många universitet och bibliotek som ställer sig bakom ett upprop för öppen publicering av vetenskapliga artiklar (Open Access) som leds av tyska Max Planck-institutet enligt ett pressmeddelande från KB, KB stödjer upprop för öppen tillgång till vetenskapliga tidskrifter. Uppropet heter OA2020 och syftet är att tillsammans skapa ett system för öppen publicering av vetenskapliga publikationer som kan ersätta dagens slutna system där de flesta artiklar ligger bakom dyra prenumerationer.

KB sammanfattar de viktigaste delarna av uppropet så här:

• En majoritet av dagens vetenskapliga tidskrifter ska omvandlas från låsta prenumerationsbaserade till öppet tillgängliga i enlighet med de olika vetenskapliga ämnesområdenas särskilda förutsättningar. Samtidigt fortsätter undertecknarna att stödja nya och förbättrade former av open access-publicering.
• Undertecknarna kommer att främja omvandlingsprocessen genom att använda resurser som tidigare lades på tidskriftsprenumerationer till att stödja hållbara affärsmodeller för open access-publicering.
• Undertecknarna bjuder in alla som är involverade i vetenskaplig publicering – särskilt lärosäten, forskningsinstitut, finansiärer, bibliotek och förlag – till att samarbeta för en snabb och effektiv övergång.