Svenskarna och internet - valspecial

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Inför valet släpper Internetstiftelsen en extra rapport, Svenskarna och internet: Valspecial 2022

enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Ny rapport: Varannan väljare känner stor oro att desinformation ska påverka resultatet i höstens val. Trots ett stort intresse för politik finns det många som känner oro för desinformation, hat och hot, i synnerhet i sociala medier. Carl Piva, vd, Internetstiftelsen, beskriver rapportens syfte:

I höst är det återigen dags för svenskarna att gå till valurnorna. I samband med valåret släpper Internetstiftelsen denna valspecial som lägger fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik, och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Varannan väljare känner stor oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången. Och en tredjedel av väljarna känner stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka valresultatet. Många undviker politiska diskutioner på nätet på grund av rädsla för hat och hot och detta är ett problem för demokratin. Trots att många unga använder mest sociala medier för att läsa om nyheter anser de flesta att traditionella medier är mest pålitliga.

EU-handlingsplan för digital utbildning

EU-kommissionen arbetar fram en Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) som ska främja digitalisering inom utbildning och höja den digitala kompetensen och digitala färdigheter för att hantera denna omställning. Handlingsplanen bygger på omfattande diskussioner och samråd med myndigheter, organisationer inom både den offentliga och privata sektorn och har resulterat i en 13-punkts åtgärdslista.

Handlingsplanen för digital utbildning ska

erbjuda en långsiktig strategisk vision om god, inkluderande och tillgänglig digital utbildning i Europa

ta itu med utmaningar och möjligheter med covid-19-pandemin som har lett till oväntat stor användning av teknik i utbildningssyfte

skapa ett starkare samarbete på EU-nivå kring digital utbildning och lyfta fram vikten av att arbeta tillsammans inom olika sektorer för att ta utbildningen in i den digitala tidsåldern

erbjuda möjligheter, bland annat mer och bättre undervisning om digital teknik, stöd för digitalisering av undervisningsmetoder och pedagogik samt en förbättring av den infrastruktur som krävs för inkluderande och resilient utbildning på distans.

På webbsidan hittar du länkar till alla dokument och åtgärder.

Stora EU-satsningar på digital utbildning

EU-kommissionen har antagit två initiativ som ska stärka utbildningens betydelse för EU:s återhämtning från covid-19-krisen och bidra till ett grönt och digitalt Europa. Med en vision om det europeiska området för utbildning som ska uppnås senast 2025 föreslår kommissionen nya initiativ, mer investeringar och starkare samarbete mellan medlemsländerna, för att hjälpa alla européer i alla åldrar att dra nytta av EU:s omfattande utbildningsutbud. 

Kommissionen har också antagit en ny handlingsplan för digital utbildning där erfarenheterna från covid-19-krisen återspeglas, och håller på att ta fram en plan för ett högpresterande digitalt utbildningssystem med förbättrad digital kompetens för den digitala omställningen.

Mer information finns i ett pressmeddelande från EU-kommissionen.

Utökad satsning på distansutbildning och lärcentra

Pressmeddelande från Regeringskansliet.

Nu föreslår regeringen en utökad satsning för fler lärcentrum i hela landet med 40 miljoner kronor för 2021. För att ytterligare öka utbildningsmöjligheterna föreslås en satsning med 15 miljoner kronor nästa år för ökad kvalitet i distansutbildning och stärkt stöd till studieovana personer som studerar på distans. 15 miljoner kronor föreslås för att förstärka möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning på distans, för att möta behoven av utbildad personal i vård och skola i hela landet. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Regeringen vill se fler lärcentrum i hela landet där studerande erbjuds stöd i sitt lärande från lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande. Regeringen föreslår en satsning på lärcentrum som omfattar 40 miljoner kronor 2021 och 2022 samt 35 miljoner kronor 2023, utöver det befintliga statsbidraget.

Vårens erfarenheter har visat att universitet och högskolor har förutsättningar att klara distansutbildning väl. Samtidigt krävs det samlade insatser för att möjliggöra bättre kvalitet och för att fler ska ta examen. Regeringen föreslår därför en satsning om 15 miljoner kronor 2021 för att höja kvaliteten i distansutbildning och för att stärka stödet till studieovana personer som studerar på distans. På så sätt ska det ges bättre förutsättningar för personer i hela landet att studera vid universitet eller högskolor.

Vårens undervisning på distans i högskolan har tydliggjort behoven av att kunna läsa även praktiska moment på distans såsom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor satsas 2021–2022 för att förstärka möjligheterna till VFU via distansutbildning i hela landet. Genom bland annat förbättrade samverkansformer ska studenter i olika delar av landet kunna genomgå distansutbildningar inom VFU och kunna börja arbeta inom vård och skola.

Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering

"PC Tables, Saltire Centre, Glasgow Caled" (CC BY-NC-ND 2.0) by jisc_infonet

ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Finansdepratementet) har publicerat en rapport om digitalisering inom svensk högre utbildning, Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering, med rekommendationer till myndigheter och lärosäten. Rapporten beskrivs i följande pressmeddelande:

Coronapandemin ledde under våren till att universitet och högskolor hastigt fick ställa om till distansundervisning. Men kompetensen som krävs för att digitalisera högre utbildning är ojämnt fördelad bland de som undervisar. Det menar Kjell Nyman, författare till den nya ESO-rapporten ”Uppkopplad utbildning” som publiceras i dag. 

– De tre huvudsakliga förklaringarna till detta är att undervisningen är traditionsbunden, tidsmässigt pressad och att den påverkas av en statusskillnad mellan forskning och undervisning, säger Kjell Nyman, författare till rapporten. 

I rapporten kartlägger Nyman arbetet med att digitalisera undervisningen vid svenska universitet och högskolor och undersöker vilka utmaningar som lärosätena ställs inför. Förutom att förbättra högskolepedagogiken kan digitala verktyg skapa förutsättningar att nå både glest befolkade delar av landet och grupper som i dag inte söker sig till högre utbildning, men än så länge har det senare inte infriats. Visserligen har svenska lärosäten i många avseenden kommit långt i den digitala utvecklingen, men flera av de initiativ som tagits utnyttjas ännu i liten utsträckning. 

– Exempelvis finns en mängd digitala lärresurser numera tillgängliga via nätet, men de är fortfarande rätt okända och dåligt utnyttjade, menar Kjell Nyman. Flera lärosäten står också utanför de nätverk som har skapats för att stödja digitaliseringsarbetet. 

Det krävs ytterligare åtgärder, inte minst från statligt håll, för att högskolorna bättre ska kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter. I rapporten presenteras förslag om att regeringen ska överföra medel från forskning till högskolepedagogisk utveckling och anslå medel för att utveckla nätverk för ökat samarbete mellan lärosäten.

Läs även en debattartikel av Kjell Nyman om rapporten i tidskriften Universitetsläraren: 

Regeringens passivitet begränsar möjligheten att ta tillvara digitaliseringens landvinningar

Tydligare roll för lärcentra

Ytterligare en satsning på livslångt lärande och bättre tillgång till högre utbildning i hela landet togs av regeringen med en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentra. Ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet förklarar satsningen:

Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentrum. Nu blir det tydligare att lärcentrum är en plattform för flera olika utbildningsformer, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt kommunal vuxenutbildning (komvux). I och med att det blir tydligare att verksamheten riktar sig till olika utbildningsformer kan mötesplatsen lärcentrum också fungera rekryterande. Kommunerna ges också större frihet att organisera verksamheten. 

Uppbyggnad av lärcentrum i landet gör det möjligt för individer att enklare studera på distans, att få stöd i sina studier och att möta andra studerande och personal i en öppen mötesplats. 

Genom förändringen ökar möjligheterna för människor att studera på olika nivåer vid lärcentrum, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt komvux. Kommunerna får även möjlighet att själva välja var lärcentrum ska placeras och hur verksamheten ska organiseras, tidigare har komvux pekats ut som platsen för lärcentrumverksamheten i förordningen. 

– Det ska finnas goda möjligheter att studera i hela landet och genom hela livet. Lärcentrum är en viktig pusselbit för att fler ska ha möjlighet att studera, säger utbildningsminister Anna Ekström. 

– Tillgången till högre utbildning i hela landet ska öka och möjligheterna till distansutbildning ska stärkas. Förändringen är viktig för att överbygga de hinder geografin sätter upp. Var du bor ska inte vara avgörande för dina möjligheter i livet, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 

Regeringen investerar årligen 50 miljoner kronor i form av ett statsbidrag till kommunerna för utveckling av lärcentrum. Statsbidraget ska bland annat främja tillgång till och genomströmning i utbildning och se till behov av geografisk spridning av lärcentrum.

Flera studieplatser till hösten - satsning på livslångt lärande och omställning

Regeringen utökar antalet utbildningsplatser till hösten med 1300 och fördelar ytterligare 1500 platser för vidareutbildning och livslångt lärande enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, Ytterligare förstärkning av möjligheten till studier vid universitet och högskolor i höst. 

Antalet sökande till högskolan har ökat kraftigt med en rekordstor ökning av antalet sökande till vårdutbildningar. Regeringen stärker därför upp med utbildning av sjuksköterskor, lärare och tekniker som välfärden och arbetsmarknaden så väl behöver. Fler ska kunna studera vid universitet och högskolor och nu fördelas totalt 112 miljoner kronor under 2020 exklusive studiemedel, motsvarande cirka 1 300 helårsstudenter till nya permanenta utbildningsplatser inför hösten. Tillskottet innebär en fördubbling av regeringens permanenta satsning på utbildningsplatser riktade mot bristyrken jämfört med tidigare satsning i vårändringsbudgeten 

För att lärosätena ska kunna erbjuda kurser för vidareutbildning och omställning fördelas 130 miljoner kronor till lärosätena som en särskild satsning på livslångt lärande och omställning. Medel beräknas motsvara cirka 1 500 helårsstudenter under 2020. Det möjliggör studier för personer som behöver vidareutbilda sig eller som är inne i en omställningsprocess. 

– Till hösten, och de kommande åren, förväntas fler söka sig till högskolan för att påbörja en utbildning eller för att omskola sig och utveckla tidigare kompetens. Coronapandemin slår hårt mot arbetsmarknaden, och vi måste göra allt vi kan för att ge möjligheter till utbildning, omskolning och vidareutbildning, och på det sättet komma starkare ur krisen, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 

För att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält satsar regeringen också 30 miljoner kronor på korta kurser som nu fördelas till en rad lärosäten. Det ger till exempel personer som blivit permitterade möjlighet att utnyttja permitteringstiden till att vidareutbilda sig. 

Dessa nya satsningar tillsammans med tidigare satsningar i vårändringsbudgeten motsvarar sammantaget en möjlighet för över 12 000 personer att kunna studera på olika typer av utbildningar under 2020. Resursmässigt tillförs universitet och högskolor cirka 1 miljard kronor 2020 inklusive studiemedel.

Här ser du presskonferensen med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, från Regeringskansliet.

UKÄ får regeringsuppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet under coronapandemin

Pressmeddelande från Regeringskansliet:

Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans verksamhet som varit hårt belastad och ställt om till nya arbetssätt på mycket kort tid. Universitetskanslersämbetet får nu i uppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet med anledning av de beslut som fattats och de insatser som gjorts i samband med utbrottet av nya coronaviruset.

I uppdraget ingår att ta hänsyn till effekterna av de insatser som har beslutats av regeringen om exempelvis högskolas utbyggnad, och uppföljningen ska bland annat inkludera frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering.

– Forskare, lärare, studenter och annan personal har varit hårt belastade och har fått ställa om till nya arbetssätt på mycket kort tid, framför allt genom övergången till distansundervisning. Vi behöver kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Uppdraget ska genomföras i samråd med universitet och högskolor och slutredovisas senast den 1 december 2022.

Stor satsning på distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet:

Regeringen satsar 60 miljoner kronor för att universitet och högskolor ska kunna stärka sin distansundervisning och erbjuda mer öppen nätbaserad utbildning för att möta coronavirusets konsekvenser för arbetsmarknaden. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Coronavirusets konsekvenser för ekonomin och arbetsmarknaden gör att rekordmånga söker sig till studier. Samtidigt har också all högskoleutbildning övergått till att bedrivas på distans viket medför ökat behov av stöd för både personal och studenter, till exempel ökad it-support. Därför fördelas nu 30 miljoner kronor till att stärka upp distansundervisningen, varav 10 miljoner kronor föreslås fördelas till SUNET (Swedish University computer Network).

Det ändrade läget på arbetsmarknaden gör också att fler kan behöva stärka upp sin kompetens inom specifika områden under en kortare tid. Därför skjuter regeringen till ytterligare 30 miljoner kronor för att möjliggöra för fler att ta del av öppen nätbaserad utbildning. Öppen nätbaserad utbildning är avgiftsfri undervisning som universitet och högskolor kan erbjuda och som är öppen för allmänheten.

Totalt innebär regeringens förslag i vårändringsbudgeten att 60 miljoner kronor satsas för att förstärka möjligheter till distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning under 2020, varav 10 miljoner kronor föreslås fördelas till SUNET. Regeringen presenterar nu med förbehåll för riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2020 fördelningen av de medel som föreslås fördelas till universitet och högskolor.

Lärosätenas roll för det livslånga lärandet ska tydliggöras och den akademiska friheten främjas

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Livslångt lärande blir allt viktigare med en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Möjligheten till att ställa om genom utbildning har aktualiserats ytterligare i en tid när coronaviruset slår mot arbetsmarknaden. Nu remitteras förslag om att tydliggöra i högskolelagen gällande lärosätenas roll för livslångt lärande. Samtidigt betonas vikten av att akademisk frihet främjas och värnas.

Ändringar i högskolelagen ska tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet, både gentemot studenter och arbetsliv. Behovet av vidareutbildning och omställning kommer att öka i takt med att arbetslivet förändras och fler kommer behöva arbeta längre upp i åldrarna.

– Arbetslivet förändras i snabb takt, och nu tydliggörs behoven av omställning än mer av coronavirusets slag mot arbetsmarknaden. Det är så viktigt i dessa tider att lärosätena arbetar aktivt med att erbjuda möjligheter till livslångt lärande, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning är grundläggande för forskning och utbildning på vetenskaplig grund, och därför föreslås också ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten.

– Akademisk frihet är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna uppfylla sitt samhällsuppdrag. Lärosätena ska kunna vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället, säger Matilda Ernkrans.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Webbinarium om EUs digitala policies och hur de påverkar högre utbildning

"European Commission - Berlaymont" (CC BY 2.0) by libereurope

Det kommer många intressanta webbinarier just nu. EUA (European Universities Association) arrangerar ett webbinarium, torsdag 19 mars, om hur EUs digitaliseringsarbete påverkar universitet och högskolor, The European Union’s digital policies: what is the role of universities? Under webbinariet får du höra två ledande röster inom EU-kommissionens digitaliseringsarbetet: David Oliva Uribe, EIT Digital, och Silvia Merisio, DG Connect, European Commission. Det kommer att finnas gott om tid för frågor och diskussion.

The ongoing process of digitalization is radically transforming our societies. The possibility for large scale disruption and renewal has stimulated a wave of initiatives from the European Commission. As its measures prioritise issues of competitiveness and innovation, universities can play a central role in delivering the digital policy agenda that Europe needs. Many opportunities are lying ahead, not least in the new Digital Europe Programme that will fund digital skills provision and facilitate technology transfer, but also instruments like the European Institute of Innovation and Technology. The webinar will be an opportunity to learn more.

Mer information och anmälan.

Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet - konferens i maj

Gränsö slott (foto: Johnny Franzén)

Den andra nationella konferensen om nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet, Nya Vägarkonferensen, äger rum på Gränsö Slott utanför Västervik den 13-14 maj (med välkomstkväll den 12 maj). Konferensens syfte är att diskutera och ta höjd för mer samverkan och strukturerade nationella satsningar på högre utbildning för hela landet (se inbjudan).

Konferensen blir en plats där internationella, nationella, regionala och lokala perspektiv kan mötas. Programmet rymmer frågor som goda samverkansmodeller, effekter av tillgång till högre utbildning, det politiska läget och kvalitetsutmaningarna. Anmälan öppnar i januari 2020. 

Konferensen vänder sig till dig med intresse för ökad tillgång till högre utbildning i hela landet - för kompetensförsörjning och livslångt lärande – men också för en god och demokratisk samhällsutveckling.
Bland talarna finns Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, Stuart Gibb, Vice-Principal, University of the Highlands and Islands, Skottland och Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Konferensens moderator är Johan Wester.

Läs mer om konferensprogrammet.

Konferensen arrangeras av Vinnovaprojektet Nya Vägar, Campus Västervik och Högskolan Väst i samarbete med Linnéuniversitetet och Vinnova.

Nitusdagarna i Danmark

NITUS, nätverket för kommunala lärcentra, arrangerar sitt höstmöte, Nitusdagarna 2019, i Roskilde, Danmark, 6-7 november. Konferensen lyfter fram flera perspektiv på samverkan mellan näringsliv, den offentliga sektorn och högre utbildning med talare från ett flertal lärosäten och andra utbildningsorganisation i Sverige och Danmark. Bland annat kommer Lina Bjerke och Sara Johansson, Internationella handelshögskolan i Jönköping, att presentera aktiell forskning inom området. dessutom kommer talare från TCO och danska  Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH).

Nitusdagarna tar sitt avstamp i samverkan med det omgivande samhället. Hur ser det ut gällande eftergymnasial utbildning, forskning och utveckling? Vad finns det för framtidsplaner hos våra samarbetspartners inom eftergymnasial utbildning? Hur gör man idag? Vad behövs, och vad kan vi göra för att underlätta en positiv utveckling?

Se programmet

Kompetensförsörjning av digital spetskompetens - nytt uppdrag för UKÄ

UKÄ och Tillväxtverket ska utreda hur kompetensförsörjningen av digital spetskompetens kan utvecklas, enligt en nyhet från UKÄ, UKÄ får nytt uppdrag - kompetensförsörjning av digital spetskompetens.

Genom att myndigheterna startar en dialog om samverkan mellan berörda aktörer på området ska tillgången på digital spetskompetens öka. I uppdraget ingår att förbättra tillgången till statistik och prognoser över efterfrågan och tillgången på digital spetskompetens på svensk arbetsmarknad.

Uppdraget som ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 oktober 2022, ska genomföras i dialog med berörda aktörer, särskilt företrädare för universitet och högskolor, arbetslivsaktörer, aktörer med regionalt utvecklingsansvar samt andra myndigheter.

Läs uppdraget.

Regeringen lanserar fyra samverkansprogram

Under sommaren lanserade regeringen fyra viktiga samverkansprogram med syfte att stärka samverkan mellan näringsliv, akademi och regering, enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet. Bland dessa program finns området kompetensförsörjning och livslångt lärande och vi kan vänta oss en kraftig satsning inom detta område under de närmaste åren.

Samverkansprogrammen bygger på målsättningen att kraftsamla för att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft och möta de stora samhällsutmaningarna.

De fyra programmen ligger inom följande eområden:

• Näringslivets digitala strukturomvandling
• Hälsa och life science
• Näringslivets klimatomställning
• Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Enligt näringsminister Ibrahim Baylan:

- Sverige står inför stora utmaningar i en snabbt föränderlig värld. Genom att samla näringsliv, akademi och det offentliga i samverkansprogrammen tar vi nu ytterligare steg för att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga på en rad viktiga områden.

Människa eller robot? Nytt program avslöjar bot-konton på Twitter

Photo by Markus Spiske temporausch.com from Pexels

Enligt uppskattningar är upp till 25% av alla meddelanden på Twitter skrivs automatiskt av s. k. bot-konton. Ett forskningsprojekt mellan Linnéuniversitetet och Östra Finlands universitet har tagit fram ett program som kan identifiera robotgenererade meddelanden på flera språk, enligt en nyhet från Linnéuniversitetet, Nytt program kan spåra robot-inlägg på Twitter oavsett språk. Många automatiska bot-konton används för att sprida falska nyheter och extrema åsikter och det nya programmet kan bidra positivt till kampen mot desinformation. Programmet fungerar oavsett språk men det återstår vidare forskning för att kunna säkerställa detta.
Enligt Jonas Lundberg, lektor i datavetenskap vid Linnéuniversitetet:

– Algoritmen i programmet undersöker enbart parametrar som är både språk- och landsoberoende i den metadata som följer med varje tweet. Texten, själva meddelandet, används inte. Detta gör algoritmen språkoberoende och möjlig att tillämpa även på mindre språk och på datamängder som använder flera olika språkg.

Resultaten är lovande. Efter att programmet hade tränats på svenska och finska tweetar, kunde det korrekt klassificera 98,2 % av alla tweetar på ett tredje språk, engelska. Men utvecklingsarbetet fortsätter.

– Mycket arbete återstår. Vi behöver träna och testa algoritmen på fler språk innan den kan anses som tillförlitlig, säger Jonas Lundberg.

Läs artikeln Towards a language independent Twitter bot detector som presenterades vid konferensen 4th Digital Humanities in the Nordic Countries.

Vidareutbildning på distans en nyckelfråga för industrin - debattartikel

En debattartikel av Klas Wåhlberg, Teknikföretagen, och Martin Linder, Unionen, i DN, Högskolans försämrade utbud slår mot industrin, vill se en kraftig ökning av distansutbildningar för yrkesverksamma. Sju ut av tio tjänstemän vill helst kunna få vidareutbildning på distans men utbudet hos landets universitet och högskolor har minskat med en fjärdedel sedan 2010. Även om regeringen har gjort begränsade satsningar inom området på sistone så räcker det inte. Det krävs en mycket mer systematisk omställningsprocess inom svensk högre utbildning.

Författarna ger fyra förslag på reformer som behövs under denna mandatperiod:

• Inför ett uppdrag om vidare­utbildning och omställning i högskolelagen
• Avskaffa den prestationsbaserade ersättningen
• Ge öronmärkta resurser för utbildningar riktade till yrkesverksamma utanför takbeloppet
• Inför särskilda sökbara resurser för utveckling av vidareutbildning

Det är nu en ödesfråga för industrins konkurrenskraft och därmed för Sveriges välstånd att regering och riksdag ger högskolan ett tydligt uppdrag och rätt förutsättningar, att tillhandahålla ett utbildningsutbud som ger yrkesverksamma möjlighet att höja sin kompetens i takt med den tekniska utvecklingen. Nu måste det vara slut på den politiska passiviteten. Det är dags att agera. Utvecklingen väntar inte på någon.

Utlysning: 10 miljoner kronor för att utveckla distansutbildning

UHR (Universitetes- och högskolerådet) har fått regeringens uppdrag att administrera en utlysning av medel för projekt som utvecklar distansutbildning, enligt en nyhet från UHR, Medel för att utveckla distansutbildning. Totalt kommer det att finnas 10 miljoner kronor att söka för universitet, högskolor och yrkeshögskolor. Syten med satsningen är att bredda rekryteringen till högre utbildning, i synnerhet i landsbygdsområden, höja genomströmningen i distansutbildningar och höja kvaliteten på nätbaserade utbildningar. Enligt Karin Röding, generaldirektör för UHR

- Sveriges konkurrenskraft och kompetensförsörjning måste stärkas i hela landet. Därför satsar regeringen på att utveckla distansutbildning, med särskilt fokus på landsbygden och orter utanför campusorterna.

Sista dagen för att lämna in ansökningar är 1 oktober och medlet betalas ut i december. Projekttiden är ett år (2020).

Läs mer om utlysningen av medel för distansutbildning

Tillgång till högre utbildning i hela landet - debattartikel

"Studying 2" by Michael Rienstra is licensed under CC BY-NC-SA 2.0

Regeringen vill att hela landet ska få tillgång till högre utbildning oavsett var man bor, enligt en debattartikel i Värmlands Folkblad av Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S) och Gunilla Svantorp, ordförande Utbildningsutskottet (S) och riksdagsledamot från Värmlands län. Många landsbygdskommuner har problem med kompetensförsörjning eftersom de som behöver utbildning måste flytta till en högskoleort och kommer sällan tillbaka till hemkommunen efter utbildningen. Därför behöver lärosäten erbjuda flera distansutbildningar inom områden där det finns rekryteringsbehov.

Vi vill främja en ännu bättre och mer utvecklad distansutbildning som också tar hänsyn till glesbygdens behov. Därför investerar regeringen nu särskilt för detta i vårbudgeten. Det övergripande målet medsatsningen är att utveckla formerna för distansutbildning för att förbättra kvaliteten i utbildningen och göra den mer attraktiv. Det är ett första steg i arbetet med Januariavtalets punkt om att möjligheterna till distansutbildning ska stärkas.

Högskolepolitiken bör ändras - Svensk Näringsliv

Svensk Näringsliv vill se ändringar i högskolepolitiken för att säkra kompetensförsörjningen av bristyrken (läs nyheten Högskolepolitiken behöver reformeras). Idag finns det cirka 120 000 lediga jobb som inte tillsätts, samtidigt som omkring 350 000 människor är arbetslösa och därför borde högskolan erbjuda utbildningar som bättre möter arbetsmarknadens behov. Svensk Näringslv har publicerat en ny rapport, En akademi för kunskapsekonomin – reformer för en högskola i världsklass, som lämnar förslag till regeringen om vad som bör göras. 

• Högskolan dimensioneras inte tillräckligt utifrån vilka akademiker som behövs på arbetsmarknaden.
• Högskolans utbildningsutbud ska i högre utsträckning styras och dimensioneras i samverkan med arbetsgivare för att säkra kompetensförsörjningen av bristyrken.
• Ett nytt styr- och resurstilldelningssystem är centralt för kvalitetsutvecklingen i svensk högskola och för att säkerställa att arbetsmarknadens behov tillgodoses.
• Lärosäten som samverkar med det omgivande samhället kring forskning och utbildning ska premieras ekonomiskt i ökad utsträckning.

Rapporten lägger stor vikt på ett nytt kvalitetsutvärderingssystem som premierar lärosäten med goda resultat och hög kvalitet.