måndag 10 maj 2021

Distansundervisning inom KomVux under pandemin - ny rapport

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Nu kommer Skolinspektionen med en rapport om hur den digitala omställningen har gått inom den kommunala vuxenutbildningen, Fjärr-och distansundervisning vid kommunal vuxenutbildning. Precis som har rapporterats inom andra utbildningssektorer har skolorna lyckats bra överlag att ställa om till distansundervisning men samtidigt finns det brister och det är oftast de svagaste eleverna som drabbas mest. Många känner sig isolerade och saknar sociala kontakter och möjligheter att diskutera fritt med kollegor och lärarna.

En sammanfattning av resultaten:

  • Mindre möjlighet till närundervisning innebär ett stort avbräck för flexibiliteten i utbildningen.
  • Möjlighet till lärarstöd finns men eleverna upplever att de lär sig mer vid närundervisning.
  • Moment genomförs men eleverna får för lite/önskar mer mängdträning och övar hellre i autentiska situationer.
  • Många elever upplever att det är svårare att visa sina kunskaper på distans.
  • Elevernas mående har påverkats av situationen, i vissa fall mycket negativt.
Rapporten avslutas med rekommendationer för bland annat flera möjligheter för praktiska moment, mer språktråning i SFI, bättre tillgång till yrkes- och studiehandledning och bättre möjligheter för social interaktion.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

lördag 8 maj 2021

Artiklar med klart och tydligt språkbruk citeras mest - ny forskning

Photo by Christin Hume on Unsplash

Vetenskapliga artiklar som är svårlästa på grund av krånglig meningsuppbyggnad och användning av väldigt formella och ålderdomliga uttryck och terminologi får betydligt färre citeringar än artiklar som använder klarspråk. En ny amerikansk studie bekräftar detta och lyfter fram vikten av att skriva tydligt och tillgängligt, enligt en artikel i nättidningen Inside Higher ed, The Case for Writing Plainly.

Forskare från University of Arizona har studerat hur forskare och studenter uppfattar olika typer artiklar och kopplingen mellan skrivstil och intryck på läsaren. Artiklar i klarspråk uppfattades som mer trovärdiga än artiklar med ett utpräglat formellt och akademisk betoning med mängder av fackuttryck. 

Ultimately, participants who read clearly written pieces had more positive impressions of both the articles and their authors than did the professors who read less clear, jargony articles. Participants understood 82 percent of the high-clarity articles, for instance, compared to 69 percent of the low-clarity texts. Participants’ ratings of author competence did not depend on whether the article was in the participant’s immediate research area, meaning clarity transcended subfields, as did lack of clarity.

Även om man ofta skriver artiklar för en väldigt smal målgrupp av andra akademiker vill de flesta ändå nå ut till en större publik, enligt studien. De föreslår bland annat kompetensutveckling för doktorander i konsten att skriva på ett mer tillgängligt och tydligt sätt.

Warren said Ph.D. students should explicitly be taught how to write clearly, as they’re going to “become teachers of those undergrads and M.B.A.s who are going to become practitioners, and they’re going to become the academics who are going to write.”

Farmer also said that graduate programs are best positioned to “break this chain” of murky prose by teaching students, perhaps in a mandatory seminar, how to identify and minimize abstract, technical and passive writing.

Referens
Warren, N. L., Farmer, M., Gu, T., & Warren, C. (2021). Marketing Ideas: How to Write Research Articles that Readers Understand and Cite. Journal of Marketing. https://doi.org/10.1177/00222429211003560


torsdag 6 maj 2021

Öppen publicering och lägre kostnader - ny utredning

Photo by Vincent Eisfeld on Unsplash

Även om många vetenskapliga artiklar är fritt tillgängliga genom principen open access finns det fortfarande stora kostnader för lärosäten och ett kompicerat regelverk mellan dem och förlagen. SUHF (Sveriges universitets- & högskoleförbund) startar nu en utredning för att ta fram förslag till ett nytt avtal med förlagen som ska gäller från 2024 och som ska garantera open access, lägre kostnader och en transpaent prismodel, enligt en artikel i tidskriften Curie”Vi vill få ner kostnaderna för publiceringar”.

Idag ligger lärosätenas årliga kostnader för vetenskaplig publicering kring 500 miljoner kronor och summan ökar varje år. Utredningen ska bland annat undersöka alternativa icke-kommersiella publiceringskanaler.

Enligt Wilhelm Widmark, som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och medlem i utredningsgruppen:

Vi är rädda att förlagen vill permanenta de avtal vi har idag som vi inte anser är fördelaktiga för lärosätena på lång sikt. Om vi fastnar i detta är vi kvar i att betala både för att läsa och för att publicera artiklar och det kommer att finnas hybrider, där vissa artiklar är öppna och andra inte. Vi vill ha en ändring av hur publiceringar finansieras.
Utredningen ska mynna ut i en strategi 2023 som sedan ska tillämpas i förhandlingarna med förlagen 2024.

onsdag 5 maj 2021

Webbinarium om öppna lärresursers framtida roll


EDEN
(European Distance and E-learning Network) fortsätter med sin webbinarieserie om utbildning i pandemins spår med en session, måndag 10 maj 17:00, om hur öppna lärresurser kommer att utvecklas framöver, Sharing and collaborating our way out of the storm.

In this webinar, we will identify whether OERs were a solution or being used in the last year in education; and how OERs may be used in the future. In our quest for shaping the future of higher education, do we consider open education a solution and OERs and practices as part of the education ecosystem? What problems might OERs help educators resolve and how we can harness the value of OERs for higher education? Can we consider the future of education is open and, if yes, what strategies can we use to make this happen?
De tre inbjudna talarna är Melissa Highton (Teaching and Web Services and Assistant Principal Online Learning at University of Edinburgh, Skottland), Stephen Downes (Digital Technologies Research Centre at the National Research Council of Canada) och jag.

tisdag 4 maj 2021

Årets Horizonrapport ute

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Educause
Varje år publicerar Educause en omvärldsbevakning kring användningen av IKT inom undervisning och lärande, Educause Horizon Report. Teaching and learning edition. Rapporten samlar bidrag från forskare och experter från hela världen och ses som en bra utgångspunkt för planering och strategiarbete. Fokuset ligger på vilka digitala trender och tekniker som kommer att påverka högre utbildning på både kort- och långsikt. 

This report profiles key trends and emerging technologies and practices shaping the future of teaching and learning and envisions a number of scenarios and implications for that future. It is based on the perspectives and expertise of a global panel of leaders from across the higher education landscape.

Årets rapport präglas så klart av pandemin och den digitala omställningen. Den inleder med en övergripande omvärldsbevakning med sociala, tekniska, ekonomiska, miljömässiga och politiska trender som påverkar högre utbildning idag. Sedan beskrivs flera strategiska områden inom utbildning som kommer att utvecklas starkt under de kommande åren: artificiell intelligens, blended och hybridundervisning, learning analytics, microcredentialling (nya meriteringsformer), öppna lärresurser och kvalitet i nätbaserad utbildning. Till slut beskrivs fyra tänkbara händelseförlopp inom den närmaste framtiden: utveckling, inskränkning, kollaps, omvandling.

Ladda ner rapporten som pdf-fil 

måndag 3 maj 2021

Ett år med distansarbete - erfarenheter och tankar kring omställningen

Många av oss har jobbat för det mesta på distans i över ett år nu men vad har vi lärt oss och hur påverkas vi av distansarbetet. Medarbetare på det nationella kompetenscentrumet för livslångt lärande, Encell, ställde tre frågor i sociala medier om detta och har nu inventerat alla svar (t o m från mig). Frågorna var:

  • Nämn en sak som du har lärt dig av att jobba hemifrån i ett år.
  • Vad har varit svårast?
  • När allt återgår till det normala, hur skulle du vilja lägga upp din arbetstid då?
Några resultat redovisas i en nyhet från Encell”Lång process att kunna acceptera att min värld har krympt”. De flesta är överens om att distansarbetet har många fördelar med möjligheter att ta promenader, slippa resor och att man kan göra mer än man anar med hjälp av digitala medier. Å andra sidan saknar man de vardagliga sociala kontakterna med kollegor och studenter. Flera kan tänka sig en blandning av campus och distans framöver.

Nedan ser du en intressant diskussion om frågorna med Cecilia Bjursell, professor i pedagogik, Ingela Bergmo Prvulovic, lektor i pedagogik, och Sara Bref, webbredaktör och kommunikatör, alla vid Högskolan i Jönköping.