Video i undervisning - praktiska exempel

Photo by Sam McGhee on Unsplash

Användning av inspelade filmer i utbildning har vuxit explosionsartat under de senaste åren. Oftast spelar man in traditionella föreläsningar som informationsöverföring men det finns så mycket mer du kan göra för att utnyttja videoformatet i din undervisning. En artikel av Tony Bates på Media & Learning,  Analysing the pedagogical affordances of video, beskriver hur video kan berika en kurs med många praktiska exempel från olika lärosäten.  

Video kan till exempel användas för att visa experiment som är dyra eller farliga att genomföra på plats. Man kan också spela in farliga eller svåra situationer med hjälp av skådespelare för att visa hur man kan bemöta personer med till exempel psykiska störningar eller besvärliga elever i ett klassrum osv. Animerade filmer kan visa processer och samband som är svåra att beskriva med ord. Video används så klart i studenters praktiska moment för senare analys och återkoppling. 

Artikeln avslutas med en lista av fördelar och möjligheter samt en del utmaningar.

Furthermore, a video clip or program rarely stands on its own as a teaching resource. It will usually need to be put into context and students will often need guidance on how to use the video material in their studies – for instance, what to look for, and how it relates to the rest of the course. Usually video will need some prior preparation and follow-up work by the students which in turn will need feedback from the instructor. Nevertheless, video should now be a standard part of most instructors’ teaching repertoire.

Hur hittar jag bakgrundsmusik för mina filmer?

Photo by Soundtrap on Unsplash

När du spelar in instruktionsfilmer eller föreläsningar kan lite musik vara ett bra sätt att sätta tonen eller för att skapa en spännande inledning. Men om du laddar upp kommersiell musik kan din film bli borttagen av, till exempel, YouTube på grund av upphovsrättsbrott. En artikel, 6 Sites to Download Free and Copyright-Free Music for YouTube Videos, ger tips om musik som delas via en Creative Commons eller annan licens. Här hittar du alla sorters musik som du får använda så länge du citerar källan.

Don't post a video on YouTube with background music from a copyrighted source, it's probably going to be taken down. Instead, get free and royalty-free music from one of these sites.
It doesn't matter if you're hoping to be a viral sensation or just posting something for family and friends to see. If it's free for the public to see, the copyright owner of that music can make a claim and remove your video. And yes, YouTube is notorious for making your favorite videos disappear because of this.
A better option is to use copyright-free or royalty-free music. It saves you from violating copyright restrictions. These free music download sites will give you great music choices. You just need to add a link to the source in your description.

 

Erfarenheter om hybridkonferenser

Photo by Sirisvisual on Unsplash

Allt fler konferenser går i hybridformat med deltagare både på plats och på distans. En ny artikel, Hybrid conferences: opportunities, challenges and ways forward, beskriver erfarenheter från en hybridkonferens inom marinbiologi, Deep-Sea Biology Symposium, som ägde rum september 2021. Konferensen hade 581 deltagare (422 på distans) och innehöll föreläsningar och posterbidrag såväl på plats som på nätet. Talarna kunde välja mellan livesession (på scen eller via Zoom), inspelad föreläsning med frågor i direktsändning eller bara via inspelat bidrag. Artikeln beskriver de organisatoriska utmaningarna kring hybridformatet med betydande kostnader för livestreaming och inspelning samt extra administration för att ta hand om både fysiska och digitala deltagare. Det finns en bra översikt på kostnader och jämförelser mellan tre format: på plats, helt online och hybrid.

Delatagarna var mycket positiva till upplägget och konferensen hade betydligt fler deltagare än tidigare omgånger. Det visar att det finns en tydlig marknad för hybridformatet men man saknar en platform som kan hantera alla olika kommunikationskanaler.

Despite some organizational challenges, we believe that hybrid conferences are here to stay beyond the COVID-19 pandemic. Indeed, they allow for a wider participation by giving more flexibility to participants to choose an attendance type that suits their needs best. Furthermore, online-only conferences cannot fully replace in-person formal and informal interactions. Although hybrid events require additional work and are currently more expensive in comparison to onsite- or online-only events, we think that with early planning, sufficient sponsors, and technological advances, hybrid events represent the most inclusive way to hold international conferences.

Kamera på eller av?

Ett återkommande fråga i alla videomöten är om vi ska eller bör kräva att alla har kameran på. Varför stänger man av sin kamera under ett möte eller lektion? Ibland har man goda skäl att stänga av - om du har en dålig uppkoppling, en stökig miljö eller om man inte ser någon anledning att visa sig. Ett bra sätt att hantera frågan är att låta gruppen diskutera spelregler för möten. De får diskutera när man ska visa sig och när man inte behöver göra det. Man kan också se till att inte ha för många möten, i synnerhet möten med mest informationsöverföring. Regelbundna pauser eller helt enkelt kortare möten kan lösa en del problem.

Flera tips får du i en video av Michael Fraidenburg som driver en YouTube-kanal, Mastering online meetings.

Stärka relationer i distansundervisning

Photo by Herzon Carranza on Unsplash

Bra distansutbildning bygger på relationer och både inspelade filmer och individuella videomöten är viktiga för att skapa kontakt mellan lärare och elever. Lärare Sara Thorslund och Elin Bååth, Vuxenutbildningen Gotland, berättar om sina erfarenheter med individuella videosamtal i början av en kurs i en artikel i Skolporten, Relationer särskilt viktigt i distansundervisning. I stället för att skicka ut välkomstbrev via e-post har de haft videosamtal med varje elev.

Något som alla eleverna i studien lyfte som relationsstärkande var det inledande individuella videosamtalet. Det är stor skillnad att få prata enskilt med läraren jämfört med att få ett standardskrivet mejl. För oss lärare innebar det här samtal också fördelar eftersom vi redan från start kunde upptäcka vilka elever som kanske skulle behöva extra support. Även om samtalen tog tid upplevde vi att de underlättade vårt arbete på sikt.

De har skrivit en rapport om sina erfarenheter med videosamtal i Leda och lära, nummer 5/2022: Att bygga relationer på distans – en studie om social närvaro i vuxenutbildningens distansundervisning.

Ytterligare en artikel på temat handlar om videoåterkoppling som ett sätt att skapa en mer personlig relation till elever/studenter, What makes video feedback powerful in online education. Skriftlig återkoppling är väldigt opersonlig och ofta tolkas som bara kritik av mottagaren. När man ger återkoppling muntligt via en videoinspelning kan man hålla en mer personlig ton och skapa en närmare relation till eleven/studenten. 

Constructive and destructive interactions and student perceptions of instructors’ trustworthiness and care can inspire wide-ranging responses to feedback. Through video, instructors can mimic the role of a dialogue partner through interactive techniques; video feedback allows instructors to be more human, expressive, and nuanced through the use of socio-emotional approaches such as the use of affiliative humour, questioning, disclosures, awareness of body language, facial expressions, gestures and tone of voice.

Kunskapsbank om distansutbildning

Photo by Samantha Borges on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) har publicerat en kunskapsbank med utbildningsmaterial om distansundervisning och pedagogisk tillämpning av IKT som en del av myndighetens regeringsuppdrag om kvalitet i distansutbildning. Resurserna finns i form av filmer, poddar, artiklar, webbsidor och bloggar (Flexspan är ju med!) och har producerats av flera lärosäten. 

Resurserna samlas under kategorier som Pedagogik, didaktik och metodik, Organisation, Teknik och Sammanvävning och här hittar du inspirerande exempel och guider. Kunskapsbanken är under utveckling och mer material läggs till under året och säkert en del finesser när det gäller klassificering och sökning.

På samma sida hittar du även inspelade webbinarier och poddar från förra året.

Hybridundervisningens utmaningar

Ett av de hetaste ämnen på den stora utbildningskonferensen OEB 2021 (Online Educa Berlin) var så klart hybridundervisning och hur man hittar den optimala lösningen. Flera presentationer inom området (bl a en från Malmö universitet) sammanfattas bra i en artikel av Zac Woolfit (Inholland University of Applied Sciences, Nederländerna), Is the Hybrid Virtual Classroom just a badly photocopied lesson? Han har själv arbetat mycket med hybridundervisning och en kortare version av hans föreläsning på OEB 2021 visas nedan med en mycket bra övergripande analys av möjligheter och utmaningar med hybridundervisning.

Utmaningen är att hybridundervisning är mycket krävande för läraren i synnerhet. Det handlar om att hela tiden ha koll på studenter i rummet och på skärmen och se till att alla känner sig sedda och delaktiga. För att göra detta krävs det flera kameror, skärmar och mikrofoner och även om det finns enklar kontrollpaneler är det svårt att hantera alla tekniska möjligheter och undervisa samtidigt. Ofta är det bäst att ha teknisk support i rummet. 

Många lösningar idag fokusera på traditionella föreläsningar och den här formen går ganska bra i hybridformat. Men om du vill ha aktiva studenter, grupparbete, diskussion och kollaboration då blir det svårt. På grund av detta borde vi ställa några frågor innan vi väljer hybridlösningen.

Firstly, ask why you are teaching synchronously in this format in the first place? Consider whether the lesson can be re-designed or split into different sections. Can any of the one-directional communication of content from the teacher be pre-recorded as video lectures? To be studied as part of a flipped classroom. Secondly, how are the interactions between the online and in-class students managed? Consider using a student moderator to read the back-channel communication, pair students online/offline together and plan and script the whole class carefully.

Det finns ingen optimal lösning för hybridundervisning idag och en hel del experimentation pågår. Till slut komer vi kanske att upptäcka att vi inte behöver samlas på just detta sätt bortsett från väldigt speciella tillfällen.

Effektiva videoinspelningar

"Online Teaching" (CC BY-NC-SA 2.0) by susanvg

Inspelade videolektioner är nu vardagsmat men hur effektiva är dem? En artikel på Media & Learning,  Authentic and Effective: Rescuing Video from Its Role as the Villain of Online Learning, diskuterar hur du kan skapa bra inspelningar som skapar närmare kontakt med dina studenter och ger effektiv undervisning. Artikeln nämner en forskningsöversikt från förra året, Video Improves Learning in Higher Education: A Systematic Review, som konstaterar att det inte finns några tydliga försämringar när det gäller studenternas testresultat:

Other things being equal, our review shows student results are unlikely to decline when using video for teaching. We identified more than 100 randomized trials that had used video in higher education, and on average, videos led to better learning outcomes compared with other methods. ... These results are consistent with previous studies of online learning (broadly defined) that found it to be as good, and sometimes better, than face-to-face teaching. Our results were robust across different settings (e.g., lectures or tutorials), different domains (e.g., science or languages), different types of video (e.g., case demonstrations or recorded lectures), different length interventions, and different follow-up periods.

Det finns två viktiga parametrar i sammanhanget: authenticity (personligt bemötande, genuint intryck, trovärdighet) och efficacy (effektivt förmedlande av ett budskap, sakligt framförande). Många lärare fokuserar för mycket på att förmedla fakta och glömmer bort det personliga. Helst ska man hitta en personlig stil där läraren bjuder lite på sig själv samtidigt som man undervisar på ett pedagogiskt sätt.

Perceptions of online learning content could be improved if instructors and designers practiced more nuance in discussions of the types of educational video produced while aiming toward the creation of video content that merges targeted instructional goals with highly authentic, on-screen educators.

Hur har vi zoomat 2021?

Photo by Charles Deluvio on Unsplash

Zoom har blivit det vanligaste sätt att träffas, inte bara under pandemins restriktioner men även när restriktionerna har tagits bort. Företaget Zoom har samlat några intressanta siffror kring hur världen har använt tjänsten under 2021, Here’s How You Zoomed Over the Past Year. De har tittat på sina statistik samt enkätsvar från användarna och bland annat presenteras följande intressanta fakta:

• Populäraste mötesdag i Zoom är onsdagar.
• Genomsnittsmötet samlar 10 personer och varar i 54 minuter.
• 68% har ledig klädsel under möten
• Vanligaste kommentarer i Zoom: "You're on mute" (71%) och "Can everyone see my screen?" (57%).
• 75% avslutar sina möten med att vinka till de andra.
• 73% har deltagit i en after work eller socialt möte med arbetskollegor.
• Bakgrundsbilder i Zoom: naturbilder (26%), suddig bakgrund (25%), arbetsgivarens profilbakgrund (20%).
• Vanliga störningar under möten: barn i mötet (43%), husdjur i mötet (36%).

Det vore intressant att se om dessa stämmer för svenska användare inom högre utbildning. Känner du igen dig?

Varför gäller olika regler för digitala och fysiska möten?

Photo by Maxime on Unsplash

Varför betonar vi alltid skillnader mellan fysiska och digitala möten och i stället ser dem som möten mellan människor fast under lite olika premisser? Det menar Jens Edlund, KTH, i en artikel i Universitetsläraren, Make digital meetings more engaging. 

The difference between distance meetings and face-to-face meetings is incredibly exaggerated in some distance meeting cultures, and when you exaggerate a difference, you create it.

Han tycker att i mindre möten på under tio perosner får man gärna ha alla mikrofoner och kameror på, precis som om vi satt i samma rum. Vi får ha regler för att fördela ordet, gärna via en handvinkning i stället för en digital symbol. Det handlar om att skapa enkla mötesregler och en möteskultur. Ibland pratar vi i mun på varandra med det gör vi i fysiska möten också. Vi brukar hitta bra sätt att kommunicera. Man ska inte heller stänga av kameran när man gör något annat. Tänk på hur du gör i fysiska möten. Igen handlar det om tydliga gruppregler - alla förväntas delta aktivt och man ska inte försöka gömma sig.

Han är dessutom kritisk mot hybridmöten eftersom de skapar ofta klyftot mellan dem som deltar i rummet och de som deltar på distans och detta kan skapa svårigheter att komma överens. 

Microsoft Mesh integreras med Teams för VR-möten

Snart kan användare av Microsoft Teams träffas som avatarer i virtuell verklighet genom den nya plattformen Microsoft Mesh. Du ser dina kollegor framför dig genom VR-glasögon som Microsofts Hololens och ni kan arbeta med 3D modeller, dokument, planer osv. Genom Teams kommer du att kunna blanda VR-möten med mer traditionella Teams-möten.

Samtidigt har Facebook (numera Meta) annonserat att de kommer att integrera sin VR-mötesplattform, Workplace, med Teams och därmed skapa vad de kallar för en metaverse, en multidimensionell värld för möten, kollaboration och interaktivitet. Läs mer i en artikel i The Verge, Microsoft partners with Meta to integrate Teams into its Facebook-like Workplace.

Det är svårt att beskriva detta kort i ord här men titta på Microsofts lanseringsfilm för Mesh så förstår du vad de vill kunna uppnå. Sedan får vi se hur detta kommer att tillämpas, inte minst inom utbildning.

Den digitala omställningen - oväntade konsekvenser inom högre utbildning

Photo by Maxime on Unsplash

Vi har sett många rapporter under de senaste månaderna med erfarenheter och slutsatser från den digitala omställningen under pandemin. Men en artikel i University World News, Emergency online remote learning’s unintended consequences, tar upp flera mer oväntade utmaningar. Artikeln har ett sydafrikanskt perspektiv men flera frågor berör de flesta inom högre utbildning.

• Lärarens roll och ansvar. Många detaljer kring distansundervisning tog väldigt mycket tid för lärarna och de fick sällan tid eller ersättning för detta. Vad är lärarens ansvar när det gäller att skapa en bra social miljö för studenterna? Många saknade riktlinjer för att moderera diskussionsforum och upplevde att studenterna blev allt svårare att aktivera. Lärarnas motivationsnivån minskade när studenterna blev allt mer passiva.
• Studenternas roll. Inspelade föreläsningar resulterade i ökad passivitet hos studenterna. Inspelningar av lektioner ledde till att få vågade uttala sig eller svara på frågor eftersom en "dum" fråga skulle höras i inspelningen. Många tittade bara på inspelningar veckan före ett prov och uteblev från lektionerna.
• Säkerhet och integritet. Många lärare var inte medvetna om eller saknade utbildningar i grundläggande säkerhetsåtgätder i mötestjänster som Zoom eller Teams och detta ledde till en del otrevliga störningar. Lektioner har "kapats" av användare som vill sabotera eller protestera mot något. Riktlinjer för inspelningar som skyddar studenternas identitet har saknats och flera filmer har spridits med personinformation utan deltagarnas tillstånd. 

One could argue that these risks won’t have existed if lecturers had time to reshape their pedagogical stance in an online environment, or if those charged with governance had the time to consider the IT risks arising from streaming and recording lectures and implement governance mechanisms proactively.

As the world returns to ‘real’ new normal post-COVID, the higher education sector must make the time to understand the unintended consequences of online learning and ensure equal access and opportunities to education.

Norsk webinarfestival

Photo by Compare Fibre on Unsplash

En heldag med webbinarier, Webinarfestivalen, arangeras varje år av norska NTNU och i år äger det rum onsdag den 24 november. Lärare från flera norska lärosäten delar med sig av sina erfarenheter inom nätbaserad undervisning och aktuella projekt med tonvikten på praktiska lösningar.

Bli med på Webinarfestivalen 24. november 2021! Dette er en dag fullstappet med varierte innslag fra i alt ni ulike universitet og høyskoler. Du får møte både kjente og nye fjes som forteller om nyskapende prosjekter, verktøy og undervisningsopplegg.

Alla sessioner går i Zoom och du kan komma och gå som du vill. Ingen anmäland krävs. På webbsidan kan du även se inspelningar från tidigare års festivaler.

Se programmet.

Hybridmöten - helst inte, menar forskare

"Vid Conference" (CC BY-NC-SA 2.0) by welcometonext

Hybridmöten är ju väldigt svåra att genomföra på ett bra sätt och ännu en artikel om problemet finns på Forskning.se, Därför väljer KTH-forskaren bort hybridmöten. Jens Edlund, forskare vid KTH, har studerat olika former av videomöten och han menar att just hybridmöten motverkar mötets syfte - att skapa samhörighet och gruppdynamik. de som sitter i samma rum har en stor fördel mot de som deltar på distans. I rummet kan de le mot varandra, skapa ögonkontakt, nicka istämmande osv och dessa tecken är svåra att upptäka på distans.

Hela poängen med möten brukar vara att samverka, men hybridmöten ger jättedåliga grunder för samverkan. Den som sitter i samma rum som andra blir den som hörs bäst.

Edlund menar att antingen ska alla delta på distans, från egna rum, eller att alla sitter i samma fysiska rum. Det är viktigt att alla har samma förutsättningar.

Det är lätt att klaga på tekniken när möten blir misslyckade, men det beror ofta på hur tekniken används och inte på själva tekniken. Är det större möten fungerar det som regel bra med hybridmöten där en person föreläser och många distanslyssnare övervakar mötet som passiva deltagare utan att bryta in.

Workshop om hybridundervisning

Photo by Sigmund on Unsplash

Högskolan Väst och Högskolan i Skövde arrangerar en workshop om hybridundervisning, måndag 27 september 15:00-16:30. Du får ta del av erfarenheter från bägge lärosäten och får möjlighet att diskutera möjligheter och utmaningar med hybridundervisning. Workshopen riktar sig till pedagogisk personal och IKT-personal. Seminariet genomförs i Zoom (Max 300 deltagare).

Anmälan.

Hybridundervisning - guider för lärare och studenter

"Liip Fribourg participating via videocon" (CC BY-SA 2.0) by visualpun.ch

Hybridundervisning är kanske terminens hetaste trend och alla letar efter goda råd och praktiska tips. Brittiska JISC, en organisation som ger support och övergripande råd kring digitalisering i högre utbildning, har tagir fram en guide för lärare, Digital pedagogy toolkit, där en av modulerna heter just Effective hybrid learning. Guiden består av fyra moduler: synkron undervsining (videomöten), engagemang i lärplattformar, gemenskap och kollaboration samt hybridundervisning. Här hittar du goda exempel, länkar till artiklar och andra resurser som kan hjälpa dig när du planerar din undervisning.

University of Edinburgh har bra information till studenter om hybridundervisning: Hybrid learning and teaching. Information and guidance to help support you in a hybrid learning and teaching environment. Eftersom en stor del av höstens undervisning går i hybridformat får studenterna bekanta sig med begreppet och får råd om lämplig studieteknik mm.

SpatialChat - digitala mötesplatser, konferenser och arbetsplatser

SpatialChat är en spännande plattform för interaktiva möten, konferenser, mingelfester och även mässor. Du kan till exempel skapa olika miljöer för mingel, gruppdiskussioner, stora föreläsningar eller konsert, montrar för utställare osv. Deltagarna syns som foto-ikoner och när du närmar dig andra personer så får du automatiskt video- och audiokontakt med dessa. 

Det finns ju flera snarlika plattformar just nu men SpatialChat verkar mer omfattande och ambitiös. Med en sådan plattform kan man skapa ett digitalt campus där studenter och lärare kan träffas, umgås och nätverka med säker inloggning mm.

Filmer ger en kort introduktion till hur plattformen fungerar.

WindowSwap - se vardagen från ett annat fönster

Även om de flesta covid-restriktionerna tas nu bort i många länder finns det många som fortfarande arbetar hemifrån. Om du sitter hemma och är lite trött på utsikten från fönstret kan du byta utsikt med en tjänst som heter WindowSwap. Folk runt om i världen filmar 10-15 minuter från sitt fönster och laddar upp filmen på WindowSwap så att andra kan se världen från just ditt fönster. Tjänsten togs fram av ett par i Singapore som blev trötta på sin utsikt under 2020 när de tvingades stanna inomhus. Nya filmer laddas upp hela tiden - vissa är exotiska och lyxiga, andra väldigt vardagliga. Idén är att du får inblick i en annan vardag under några minuter. Bra pausunderhållning alltså.

WindowSwap is a place on the internet where people from around the world share the view from their windows to help someone else relax, focus, meditate and travel without moving. It’s here to fill that deep void in our wanderlust hearts by allowing us to look through someone else's window, somewhere in the world. 

Här ser du en film om WindowSwaps grundare och idéen bakom tjänsten.

Videotextning fortfarande ovanlig inom högre utbildning

Photo by Dylan Ferreira on Unsplash

Sedan september 2020 har statliga universitet tillgänglighetskrav enligt EU-direktiv. Det betyder bland annat att videomaterial ska textas. En artikel på Media & Learning, 75% of university lectures are inaccessible for students with auditory impairments, visar att få europeiska lärosäten lever upp till dessa krav. Artikeln sammanfattar en omfattande undersökning av 175 lärosäten i 15 länder, The State of Digital accessibility in Higher Education in Europe. Videoproduktion har ökat explosionsartat under pandemiåret men cirka 75% av allt material saknar textning. Det råder stor osäkerhet bland lärosäten om hur man ska uppfylla tillgänglighetskraven och vilka lösningar som är rimliga.

The results of this survey show that the use of video in higher education has become the new norm. While this development offers huge benefits for educators and for students, it becomes also apparent that digital accessibility has not been a priority for educators in the past months. Now, as this new situation becomes more and more normal, educators need to take the aspect of digital accessibility into account. Education should be inclusive – and technology can help to get a step closer towards becoming fully inclusive.

Internetdagarna 2021

Photo by Gabriel Benois on Unsplash

Den stora konferensen om internet och hur vi använder det, Internetdagarna, äger rum 22-23 november och allt är så klart digitalt. Upplägget är lite annorlunda - du får välja mellan flera födjupningsspår bägge dagar med teman som sociala medier, digitala beteenden, framtidens arbetsliv, digitalisering, artificiell intelligens, framtidens lärande, rebellkultur, säkerhet m m.

Internetdagarna är en tvådagarskonferens online där du utformar delar av programmet själv genom att välja ett fördjupande temaspår per dag. Du får också lyssna på världsledande keynotetalare och möjlighet att nätverka med experter och branschfolk. Kolla in vilka temaspår som passar dig och köp biljett redan idag.

Förutom alla fördjupningssessioner kommer fyra internationella experter som huvudtalare: 

• Pandemin har chockdigitaliserat världen, vad innebär det? Amy Webb är en av världens tyngsta omvärldsanalytiker. Hon är futurolog, författare och professor på New York Universitets Stern School of Business. Som grundare till Future Today Institute och ansvarig för den årliga rapporten om techtrender, är hon en av världens främsta tänkare kring teknikens påverkan på framtiden.
• Smarta mobiler och sociala medier har förenklat våra liv, men till vilket pris? Shoshana Zuboff är socialpsykolog, filosof, och professor emerita på Harvard Business School. Hon är kanske mest känd för en svensk publik från Netflixdokumentären ”The social dilemma”. Där lyfter hon bland annat motsättningen mellan en fungerande demokrati och teknikjättarnas övervakningssamhälle.
• Hur använder extremister sociala medier för att förstärka sina budskap och påverka val? Whitney Phillips är författare, föreläsare och forskare på Syracuse Universitetet i New York. Hon undervisar bland annat i mediekunskap, digital etik, journalistisk etik och vardagsetik på sociala medier.
• Hur kan vi bygga smarta städer med hjälp av artificiell intelligens? Dr Ayesha Khanna är vd och medgrundare till konsultfirman ADDO AI. Företaget är ett av de främsta AI-företagen i Asien, och strategisk rådgivare till regeringar och ledande företag runt om i världen.

Konferensen kostar 800 kr per dag och då kan du få tillgång till alla inspelningar fram till jul.