onsdag 30 december 2020

Inspelade föreläsningar skapar oro bland lärare


En del lärare är obekväma med att spela in sina föreläsningar, enligt en artikel i den norska nättidningen KhronoSvenske akademikere kritiske til opptak av forelesninger. Artikeln rapporterar om en debatt i den svenska Facebookgruppen Högskoleläckan där flera har varit oroliga att inspelningarna bryter mot GDPR eftersom studenter kan ställa frågor eller visa sig i bild. En menade att varje föreläsning är en föreställning och ska inte spelas in. Andra spelar in men redigerar bort alla studentfrågor eller pausar inspelningen om en student vill ställa en fråga.

Den viktigaste slutsatsen är att vi ska förklara vad som gäller vd inspelning och se till att studenter kan känna sig trygga när de öppnad sin mikrofon och webbkamera.

lördag 19 december 2020

Att skapa sociala sammanhang och relationer i den digitala miljön - ny artikel

Photo by Eugene Chystiakov on Unsplash

Hur skapar vi närhet på distans med en ökad känsla av tillit och gemenskap? En model för hur man gör detta heter community of inquiry som lägger stor vikt på relationsbyggnad och sociala kontakter mellan läraren och studenterna. En ny artikel av Anna Åkerfeldt (Stockholms universitet) och Charlotta Hilli (Åbo akademi), Redesigning distance courses to support social and teaching presence in adult and upper secondary education (University of Aberdeen) beskriver hur modellen har implementerats i flera kurser inom gymnasie- och vuxenutbildning. 

Artikeln beskriver resultat från ett forsknings- och utvecklingsprogram genom forskningsinstitutet IfousDigitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning. Studien beskriver olika metoder som tillämpades för att skapa starkare relationer inom klassen och minska avståndet i distansutbildning.

The study suggests the teachers promoted social and teaching presence in different ways depending on their school context. In adult education, the courses were flexible regarding time and space, making frequent teacher-student interactions (e.g., chat, email, feedback) important to establish teaching presence. The upper secondary teachers included student-student interactions (e.g., mind maps, quizzes, discussions, peer-feedback) to promote social presence in their courses.
Ladda ner artikeln som pdf-fil.

torsdag 17 december 2020

Digital spetskompetens - ny rapport

UKÄ och Tillväxtverket har ett uppdrag att analysera och föreslå hur kompetensförsörjningen av digital spetskompetens kan utvecklas både kort- och långsiktigt. Satsningen heter Digital spetskompetens och nu har den första rapporten publicerats. Rapporten är en kartläggning över hur olika aktörer ser på digital spetskompetens och hur den kan utvecklas. De ger till slut rekommendationer om hur digital spetskompetens kan främjas.
Rapporten innehåller en diskussion om hur olika aktörer definierar och beskriver digital spetskompetens. Kartläggningen innefattar även identifiering av statistik- och prognosverksamhet. Vi lyfter även fram befintliga insatser samt utbildningsmöjligheter som främjar utbudet av digital spetskompetens. Dessutom kan du läsa vilka rekommendationer kring främjande av digital spetskompetens som andra aktörer presenterat.

Läs rapporten, Förutsättningar för främjande av digital spetskompetens.

Här ser du en kort film om rapporten och dess slutsatser.

onsdag 16 december 2020

Bidrar "flipped classroom" till studenternas lärande? - ny forskningsöversikt

Metoden flipped classroom handlar om att spela in föreläsningsmoment och fokusera klassrumstiden på diskussion, fördjupning och laborationer. Men leder metoden till konkreta resultat när det gäller studenternas lärande? En ny forskningsstudie av Torstein Låg och Rannveig Grøm Sæle, Universitetet i TromsöDoes the Flipped Classroom Improve Student Learning and Satisfaction? A Systematic Review and Meta-Analysis, har gjort en systematisk literatursök inom området. Det finns en stor mängd studier om metoden inom alla utbildningsområden och inga tydliga slutsatser kan dras. Det finns en del bevis att metoden har en positiv inverkan på studenternas lärande men det finns samtidigt många studier som inte visar tydliga effekter.

När man kombinerar inspelningar och instuderingsfrågor med någon slags test eller quiz ser man tecken på positiva effekter på studenternas lärande.
Nevertheless, educators attempting the flipped classroom teaching model are likely to experience at least a small positive impact on student learning. There is some support for the notion that this positive impact may increase slightly if a test of student preparation is a part of the implementation.
Referens
Låg, T., & Sæle, R. G. (2019). Does the Flipped Classroom Improve Student Learning and Satisfaction? A Systematic Review and Meta-Analysis. AERA Open. https://doi.org/10.1177/2332858419870489

Här ser du en intervju (på norska) med en av författarna, Torstein Låg.

tisdag 15 december 2020

Svenskarna och internet 2020 - Pandemins effekt på svenskarnas digitala liv

Internetstiftelsens årliga rapport, Svenskarna och internet har extra relevans i år eftersom den speglar utvecklingen under coronakrisen, enligt ett pressmeddelande från InternetstiftelsenSå har våra internetvanor förändrats under coronapandemin. Här kan du läsa bland annat om hur olika gruppers internetvanor utvecklade sig under pandemitiden, t ex äldre, barn och ungdomar, studenter, yrkesverksamma. 

De som arbetat hemifrån vill fortsätta jobba flexibelt efter pandemin, men de som studerat på distans är mer missnöjda med det upplägget. I spåren av social distansering har pensionärerna tagit stora digitala kliv. Och många svenskar har gjort sitt första digitala besök på exempelvis en after work eller ett bröllop. Svenskarna och internet 2020 visar hur digitaliseringen och internetanvändandet har påverkats av den pågående coronapandemin.

Bland all intressant statistik finns följande:
  • Att arbeta hemifrån heltid har mer än tiofaldigats under pandemin
  • Digital skärmtid får pensionärer att känna sig mer sociala – men känslan är tvärtom bland de studerande
  • Under pandemin känner sig allt fler oroade över att få sin integritet kränkt av storföretag på nätet
  • 9 av 10 internetanvändare använder sociala medier och fler använder sociala medier under pandemin
  • 8 av 10 har haft ett videosamtal under pandemin
  • En fjärdedel av internetanvändarna har deltagit i en distansutbildning under pandemi
  • Knappt 3 av 10 gymnasieelever anser att det egna lärandet fungerar lika bra vid undervisning på distans

Läs rapporten.

Här ser du en inspelad webbsänding om rapporten (sändningen böjar 08:20, du får spola fram).

måndag 14 december 2020

European Teaching and Learning Forum 2021

Konferensen European Teaching and Learning Forum 2021 arrangeras 18-19 februari av EUA (European Universities Association). Årets tema är hållbarhet inom högre utbildning, Embedding and facilitating sustainability, med fokus på FNs hållbara utvecklingsmål. Under konferensen kommer talare från flera europeiska universitet att presentera innovativa utbildningar och strategier och hur framför allt hur de jobbar tillsammans med sina studenter för att skapa hållbara lösningar.

The path towards a sustainable future does not only require revolutionary technologies, but also and foremost adequate education. The 2021 European Learning & Teaching Forum will explore how learning and teaching ensures access to the knowledge and skills needed to reach the UN Sustainable Development Goals and accomplish the transformations that our societies and economies require. It will also invite participants to reflect on whether the organisation of learning and teaching at their own institutions is delivered in an economically, environmentally and socially sustainable manner. Through a mix of plenary and parallel sessions, the Forum provides a platform for discussion on how universities enhance learning and teaching, while also presenting the work of the 2020 EUA Learning & Teaching Thematic Peer Groups.
Konferensen är självklart digital.

Se programmet.
Mer information och anmälan.

Här ser du en kort film om EUA med organisationens president, Michael Murphy.

söndag 13 december 2020

Keramik på distans - visst går det!

Photo by Earl Wilcox on Unsplash

En utmaning för många lärare idag är hur man undervisar i praktiska och konstnärliga ämnen på distans. Här krävs det lite fantasi och kreativitet men behöver inte kräva komplicerad eller dyr utrustning. Anna Nilsson vid Södertörns högskola har skrivit en artikel, Lera i praktiken online. Hur då?, om hur hon undervisar i keramiskt hantverk för fritidspedagogstudenter. Hon beskriver kursens upplägg med en blandning av synkrona undervisningstillfällen och asynchron instudering och diskussion via inspelade filmer, quizzar, diskussioner och egna reflektioner. Studenterna jobbade i mindre grupper under kursen och det uppskattades av alla. Dessutom visar hon hur du kan skapa en enkel egen studio för inspelningar och videomöten.


lördag 12 december 2020

Relationsarbete i distansundervisning


Photo by Julia M Cameron from Pexels
Relationsarbete är en avgörande faktor i bra distansundervisning. En artikel av Specialpedagogiska skolmyndighetenAtt upprätthålla relationer på distans med barn, elever och vuxenstuderande, ger råd om hur du som lärare kan skapa förutsättningar för god kommunikation i klassen och se till att alla känner sig sedda och en del av gemenskapet. Förutom själva undersviningstillfällen ska det finnas möjligheter till informella diskussioner och sociala aktiviteter och framför allt möjligheter för enskilda möten mellan läraren och elever som behöver extra stöd. Man behöver inte göra detta via videomöten, prova chattsessioner eller forumdiskussioner med text-, ljud- eller videoinlägg.
Lärare har också en viktig uppgift att skapa förutsättningar för klassen att upprätthålla relationerna till varandra. Detta kan göras genom att eleverna involveras i varandras skoluppgifter. Exempelvis genom att läraren delar in eleverna parvis eller i mindre grupper med uppgift att planera, genomföra och/eller utvärdera skoluppgifter under dagen.

Digitala rast-chattar eller andra forum skapade av skolan för socialt utbyte under skoldagen kan vara ytterligare ett sätt att bidra till att alla är inkluderande i en social gemenskap i klassen.

I distansundervisning är det extra viktig att läraren är synlig även utanför reguljära lektioner. Inspelade hälsningsmeddelanden och enskilda frågor som "Hur har du det?" kan betyda mycket.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har sammanställt en bra guide till distansundervisning som ger både allmänna råd men också med fokus på elever/studenter med funktionsnedsättning. Nyttiga råd för alla lärare oavsett nivå.

torsdag 10 december 2020

Tillgänglighet i distansutbildning - debattartikel

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Årets digitala omställning ställer nya krav på tillgänglighetsfrågor, bland annat när det gäller textning av undervisningsfilmer. En debattartikel  av Hanna Lundin Jernberg, student vid Umeå universitet, i tidskriften UniversitetslärarenDigital undervisning ställer nya krav på tillgänglighet, varnar att många studenter med funktionsnedsättning riskerar halka efter i sin utbildning på grund av bristen på t ex textning.

Hanna är hörselskadad och har många gånger behövt påminna lärare i klassrummet om att använda mikrofon. Nu med distansundervisning ser hon att lärosäten tolkar det nya webbtillgänglighetsdirektivet på olika sätt. En del undervisningsfilmer textas medan andra inte och hon efterlyser mer tydlighet i regelverket. För henne är textningen nödvändig för att kunna hänga med i kursen. 

Tyvärr måste jag och andra personer med funktionhinder ständigt säga till människor vad de behöver ”se till” att göra, för det glöms bort eller så finns inte kunskapen. Trots den ökade arbetsbelastningen hos de undervisande lärarna får studenterna inte hamna i kläm, och detta enligt lagen.

onsdag 9 december 2020

Följ en distansstudent - lunchseminarium

Photo by Marcus Aurelius from Pexels

Hur upplever distansstudenter vid Karlstads universitet sin studiegång? Under ett lunchseminarium, Följ en distansstudent, tisdag 15 december (12:30-13:15) berättar Sandra Berginge och Claes Asker om projektet Följ en distansstudent, som under vårterminen 2020 genomfördes på Karlstads universitet. I projektet har man velat kartlägga upplevelser och identifiera behov hos studenter som läser på distans, med målet ett utveckla pedagogik och tekniska pedagogiska hjälpmedel inom distansundervisningen.

Sandra och Claes presenterar resultaten från kartläggningen, samt vilka utvecklingsidéer som genererats för att förbättra distansstudenternas studietid.

tisdag 8 december 2020

Morgondagens arbetsplatser och lärmiljöer i fokus på WorkSpace Sweden

Photo by MEDIA PROFILE on Unsplash

I februari arrangerar Stockholmsmässan den digitala konferensen WorkSpace Sweden, 9-10 februari enligt ett pressmeddelande. Här medverkar några av de främsta experterna och ledande arkitekterna för att diskutera morgondagens digitala och fysiska kontorslösningar samt lärmiljöer. Det kommer bland annat att handla om hur vi kommer återvända till kontoren efter pandemin, hur arbetargivarna lyfter fram styrkan i nya digitala lösningar, hur de bästa kreativa lösningarna skapas eller vad distansarbetet gör med oss alla. Konferensen vänder sig till de som arbetar med arbetsplatsfrågor och lärmiljöer inom arkitektur, HR, skolan, fastighetsbranschen.

Aldrig förr har arbetsplatser och kontor diskuterats så mycket som i år. De senaste årens teknikutveckling och digitalisering gör att de flesta arbetstagare idag inte längre är bundna till en fysisk arbetsplats och Covid-19 satte fart på utvecklingen. Det handlar om hur arbetsplatser ska utformas på kontoret och i hemmiljöer för att möta framtiden och matcha de digitala arbetssätten framöver. Nytt för 2021 års konferens är lärmiljöer. Skolan är precis som kontoret i fokus både tack vare teknikutveckling och konsekvenserna av den rådande pandemin. Det kan handla om hur skolor utan klassrum fungerar. Hur lärarna använder den nya tekniken både i klassrum och för distansstudier med mera.

WorkSpace Sweden fokuserar på fem tema under två dagar:
  • Förändrat arbetssätt efter Covid-19 (9 februari)
  • Flexibilitet på framtidens kontor (9 februari)
  • Aktivitetsbaserade lärmiljöer för skolor (9 februari)
  • Kontorsmiljöers påverkan på de anställda (10 februari)
  • Det smarta kontoret (10 februari)

måndag 7 december 2020

Högskolepedagogiska enheter behöver ett breddat uppdrag

Dagens enheter för högskolepedagogik och IKT-pedagogik behöver förstärkas och få ett breddat uppdrag enligt en artikel i tidskriften Inside Higher Ed, Why We Need Centers for Educational Innovation, Evaluation and Research. Artikeln beskriver främst läget i USA men det finns många saker som vi känner igen. Pedagogisk utveckling, i synnerhet i samband med det senaste årets digitala omställning, har aldrig varit viktigare men mycket kompetensutveckling är fortfarande frivillig och incitament för lärarna saknas. Artikeln föreslår ett breddat uppdrag som omfattar följande:

  • Fokus på hur kursdesign kan påverka studenternas lärande och därmed bli mer inkluderande och tillgänglig. Även om det finns andra enheter som tar hand om studentsupport finns det också pedagogiska faktorer bakom genomströmning och studenternas möjligheter att klara sin studier.
  • Skapa och leda en innovationskultur genom testning och utvärdering av innovativa metoder och teknik.
  • Bana vägen för framtidens universitet - infrastruktur, lärmiljöer, strategier och forskning.
Artikeln menar att en ny inställning behövs och att dagens lösningar inte räcker.

Sticking with the status quo won’t cut it in the post-pandemic environment, where institutions will confront deeply disruptive demographic and financial challenges and mounting competition. In a volatile, uncertain environment, colleges and universities need a unit that is acutely attuned to the shifts that are taking place in the workforce and across the higher ed landscape; that can identify opportunities, roadblocks and challenges; drive innovation at scale; and assess program performance rigorously and in a timely manner.

lördag 5 december 2020

Nitus erfarenhetsseminarium – Lös den regionala kompetensförsörjningen genom ditt lokala lärcentrum

Nätverket för kommunala lärcentra, NITUS, arrangerar ett webbinarium torsdag 10 december, 15:00-16:30. Det handlar om samverkan mellan region och lokala lärcentra.
Vi sänder denna gång från Campus Värnamos studio som är en provstudio för ”den digitala noden” som håller på att byggas upp. Lars-Uno Åkesson, Kompetensakademiansvarig på Campus Värnamo håller ihop detta seminarium där vi från några regioners företrädare får höra om de goda exempel på samverkan som finns. Möjlighet till diskussion kommer också erbjudas.

Medverkande i webbinariet: 

  • Carina Otterclou – Kompetensstrateg, Region Gävleborg
  • Eva Jonsson – Strateg på avdelningen förnäringsliv, Region Norrbotten
  • Thomas Strand – sektionschef på Regional utveckling, Region Jönköping
  • Lars-Uno Åkesson – Kompetensakademiansvarig, Campus Värnamo

torsdag 3 december 2020

Digitala omställningen gav inga negativa effekter på studenternas betyg - ny studie

Trots den digitala omställningen och pandemin har distansundervisning inte haft en negativ effekt på studenternas betyg, enligt en artikel på Forskning.se, Onlineundervisning påverkade inte studenters betyg. Två forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Felix Schafmeister och Erik Merkus, har studerat en kandidatkurs i internationell ekonomi med 258 studenter som genomfördes genom en blandning av campus och distansundervisning. Föreläsningarna genomfördes via Zoom och spelades in och alla fick tillgång till allt material via nätet. Seminarierna genomfördes med ett mindre antal studenter i klassrummet medan alla andra deltog via Zoom. Varje student fick möjlighet att delta på campus vid två av fem seminarietillfällen.

Testresultaterna visade inga tecken på att studenternas resultat påverkades negativt av omställningen. Enligt Erik Merkus:

Vi tror att den viktigaste lärdomen från vår studie är att onlineutbildning under rätt omständigheter och med ett motiverat team av lärare har potential att uppnå liknande läranderesultat som traditionella undervisningsmetoder, även om det behövs ytterligare forskning om exakt vilka inslag som är viktigast för att få hybridundervisning att fungera.

Läs studien, The Role of In-Person Tutorials in Higher Education.

onsdag 2 december 2020

Smithsonians stora bildsamling nu open access

Smithsonian Institute, det världsberömda muséet i Washington DC, USA, släpper sin enorma samling bilder och data med en öppen licens som betyder att du får fritt använda och anpassa allt som du vill. Plattformen Smithsonian Open Access ger dig möjlighet att söka och ladda ner 2D och 3D bilder och animeringar från Smithsonians 19 muséer och forskningscentra.

Welcome to Smithsonian Open Access, where you can download, share, and reuse millions of the Smithsonian’s images—right now, without asking. With new platforms and tools, you have easier access to more than 3 million 2D and 3D digital items from our collections—with many more to come. This includes images and data from across the Smithsonian’s 19 museums, nine research centers, libraries, archives, and the National Zoo.

 De delar även forskningsdata genom Smithsonian Figshare och hjälper dig bygga lektionsmaterial genom Smithsonian Learning Lab. Här ser du en kort introduktionsfilm om tjänsterna.

tisdag 1 december 2020

Stor uppsving för MOOCs under 2020

Photo by Nick Morrison on Unsplash

Storskaliga nätkurser, MOOCs (Massive Open Online Courses), har blivit väldigt populära i år under pandemins restrktioner med en skarp ökning av antalet studenter och kurser. Enligt siffrorna från Class Central, By the numbers: MOOCs in 2020, har ungefär en tredjedel av alla som har någonsin registrerat sig till en MOOC har gjort det under 2020: dvs 60 miljoner nya registreringar i år. Hittills har över 180 miljoner människor registrerat sig på 16 300 kurser vid 950 universitet runt om i världen (exkl Kina vars siffror inte har kunnat fastställas). Under 2020 har 2800 nya kurser och 14 nya program lanserats. Idag finns det 63 program och 1180 certifierade kurser (microcredentials) tillgängliga.

Läs artikeln för flera detaljer.

måndag 30 november 2020

Active Quiz - aktivitetsbaserade tipspromenader

Active Quiz är en svensk app där du kan skapa tipspromenader som kombinerar kunskapsinhämtning och motion enligt en artikel på Swedish Edtech Industry, Active Quiz – erbjuder “The Swedish tipspromenad” för aktiva klassrum. Deltagarna måste gå eller springa för att aktivera en ny fråga och läraren kan bestämma hur mycket motion som krävs för att kunna svara på alla frågor. En rolig aktivitet för såväl barn som vuxna.

Active Quiz erbjuder utomhusaktiviteter där dina deltagare kan promenera i egen miljö och samtidigt få frågor på vägen i mobiltelefonen. Den gemensamma topplistan binder er grupp samman och håller er grupp levande även i dessa speciella tider.

Här ser du en kort introduktionsfilm.

lördag 28 november 2020

Återgången till distansundervisning sätter större press på lärarna

Photo by Magnet.me on Unsplash

Återgången till distansundervisning vid landets lärosäten betyder en större arbetsbörda för lärarna och kan också leda till att man får mindre tid för forskning och kompetensutveckling. Varningen kommer i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Återgången till distansläge tynger redan pressade lärare, där fackliga representanter från flera lärosäten varnar för ökande stress bland lärare. Eftersom man klarade av vårens digitala omställningen finns det förväntningar att allt ska gå smidigare nu. Anders Ullholm, Södertörns Högskola, menar:

De flesta av oss är inte vana att jobba med de digitala lösningarna så det tar längre tid. Det får kvittas mot att vi gör mindre av någonting annat. Vi stryker bort saker som långtidsprojekt för att förändra undervisningen. Forskning försöker man också skjuta på framtiden för att ta tag ordentligt i undervisningen.
Man har ju lärt sig en hel del om distansutbildning sedan i våras men kvalitet i distansundervisning kräver mer tid för planering och design. Enligt Michail Tonkonogi, ordförande för SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna:
Det kan bli hållbart, om man modifierar det. Man kan inte bara ställa om på kort tid, som skett nu, från campusbaserad verksamhet till distans och tro att allt bara kan fortsätta som förut. Det gör det inte, det ställer helt andra krav. Man måste ändra arbetssätt och pedagogik i grunden, då kan det fungera.

 

fredag 27 november 2020

Lärplattformens roll i högre utbildning - ny brittisk rapport

JISC
En ny rapport av brittiska JISC, VLE review report 2020, undersöker hur lärplattformar används och ger rekommendationer till lärosäten om framtida satsningsområden. Rapporten visar resultat från fokusgruppsintervjuer med över 600 akademiker, administrativ personal och studenter om inställningar till sina lärplattformar, hur de används och förbättringsområden. Bland annat ser man följande:
  • Alla ser att lärplattformen har en viktig strategisk roll i verksamheten och vill bidra till dess vidareutveckling.
  • Lärarna har svårt att hitta tid för kompetensutveckling för att kunna använda lärplattformen på ett mer pedagogiskt sätt.
  • Många lärare vill ha ett säkert testområde där de kan prova nya funktioner.
  • Många studenter blir frustrerade över inkonsekvent användning av lärplattformen från kurs till kurs.
  • Många funktioner fungerar sämre eller inte alls via en mobil.
  • Alla vill använda lärplattformen mer för diskussion, återkoppling och samtal.
In summary, we found it’s important that all staff buy into a clear approach for the VLE. The lack of a clear identity can confuse learners and students at all levels, whereas a defined role can guide staff, learners and students about how they could be accessing, using and benefiting from such a platform.

Rapporten avslutas med rekommendationer till lärosäten under rubrikerna: vision och strategi, kompetensutveckling, kvalitet och support samt policy.

torsdag 26 november 2020

Kompetens.nu - kompetensutveckling för industi- och teknikbranschen

Photo by Proxyclick Visitor Management System from Pexels

Kompetens.nu
är en nytt initiativ med stöd av bl a Vinnova och Tillväxtverket för att erbjuda ett utbud av nätbaserade utbildningar som möter industrins kompetensutvecklingsbehov. Här kommer de att samla kurser inom områden som digitalisering, ledarskap, datateknik, datasäkerhet m fl från olika leverantörer. Industri- och teknikföretag kan söka utbildningsplatser genom att fylla i en intresseanmälan. Sedan inleds en diskussion om vilka kurser som kan vara aktuella för de anställda.
Kompetens.nu erbjuder digitala kurser för anställda inom industri- och teknikbranschen. En del utbildningar har fasta startdatum medan andra kan påbörjas och genomföras när det passar den studerande. Utbudet kommer att kompletteras och utvecklas successivt utifrån företagens behov. Allt ifrån utbildningar på högskolenivå, till uppdragsutbildningar på YH-nivå, till att ämnesexperter kan dela kunskap och erfarenheter i så kallade ”micro-learnings” kommer att finnas tillgängliga.
Bakom satsningen står: IF Metall, Tillvaxtverket, Teknikföretagen, Vinnova, Industriarbetsgivarna, Sveriges Ingenjörer [The Swedish Association of Graduate Engineers], Combient och Unionen. Under 2021 finansieras utbildningarna av Europeiska Socialfonden och är därmed kostnadsfria för dem som deltar.

Titta på en kort introduktionsfilm med Gunilla Nordlöf, Generaldirektör Tillväxtverket.

onsdag 25 november 2020

Öppna lärresurser i Sverige - dags att höja ribban

Mötesplats OER är ett nytt initiativ för att skapa större uppmärksamhet på UNESCOs OER rekommendation (öppna lärresurser) som Sverige skrev under för ett år sedan. Eftersom det händer väldigt lite kring frågan i Sverige, har Wikimedia Sverige startat rörelsen med följande meddelande:

För ett år sedan, den 25 november 2019, antogs Unescos OER-rekommendation (Open Educational Resources) enhälligt av Unescos ca 200 medlemsländer, däribland Sverige. OER benämns ibland öppna lärresurser på svenska, och rekommendationen som antogs är bindande för alla medlemsländer. 

Unescos OER-rekommendation förespråkar ett aktivt arbete med OER av medlemsländerna, på alla utbildningsnivåer och i alla undervisningssammanhang. Tyvärr har vi i Sverige inte sett någon aktivitet från regeringshåll i denna viktiga fråga under året som gått.

För att ändra detta och lyfta frågan, lokalt, regionalt och nationellt, har en gräsrotsrörelse startats, koordinerat genom Wikimedia Sverige. Vi vill nu vill bjuda in dig att medverka i Mötesplats OER!

Som ett led i detta arbete lanserar vi idag hemsidan motesplatsOER.se. På sidan hittar du bland annat den inofficiella översättningen av Unescos OER-rekommendationen som Wikimedia Sverige och arbetsgruppen tagit fram. Du hittar också svar på frågor om vad OER är och varför rekommendationen dessa är viktiga. Du kan givetvis också hitta officiell information, kontakter och nätverk inom OER-rörelsen.

Vi planerar för tillfället en konferens till våren 2021 för att lyfta frågan ytterligare och vill gärna göra detta tillsammans med dig!

Här kommer en kort film som förklarar begreppet Open Educational Resources.

måndag 23 november 2020

Norsk satsning mot studentisolering

Photo by Luis Villasmil on Unsplash
Många studenter känner sig ensamma och saknar sociala kontakter nu när distansundervisning åter blir normen inom högre utbildning. I Norge har en expertgrupp samlats för att diskutera åtgärder för att bryta isoleringen, en artikel i den norska nättidningen Khrono, Foreslår nasjonal nettside mot student-ensomhet. Ministern för forskning och högre utbildning, Henrik Asheim, säger:

Jeg er bekymret for at nødvendige smitteverntiltak over lang tid gjør at mange studenter føler seg ensomme og sliter med motivasjonen. Derfor satte regjeringen ned en ekspertgruppe for å komme med noen anbefalinger på hva vi kan gjøre. Nå har de levert sin rapport og jeg skal følge den opp raskt med konkrete tiltak.

Regeringen lägger nu 20 miljoner NOK på studentstödjande åtgärder under 2021. Många lärosäten erbjuder redan nu möjligheter till digitala mötesplatser men ibland är det svårt att hitta dessa. Expertgruppen rekommenderar följande:

  • Alla studenter ska tillhöra en seminariegrupp eller större studentgruppering som träffas regelbundet såväl på nätet som på campus (om möjligt).
  • Flera sociala aktiviteter på campus om rådande coronaregler tillåter.
  • Hjälp och stöd att klara vardagen - rådgivning och support kring studieteknik, motivation, stresshantering, ekonomi osv.
  • Utökade resurser för stöd mot psykisk ohälsa.

söndag 22 november 2020

Design för e-lärande - ny bok

CC BY Some rights reserved by Aleksi Huhtanen, Aalto University
Att designa bra nätbaserade kurser kräver nya metoder, nogrann planering och en pedagogisk användning av olika digitala plattformar och verktyg. Finska FITech Network University, ett nätverk av åtta tekniska universitet i landet, har skrivit en bok, The Design Book for Online Learning, som ger en överskådlig bild på kursdesign på nätet. Enligt en artikel på nättidningen Elm, A Finnish design book for web-based learning highlights the benefits of Open Educational Resources, har boken skrivits för att hjälpa lärare som inte har så lång erfarenhet av att undervisa på nätet och boken är särskilt lämpligt idag. Författaren, Akseli Huhtanen, förklarar:

It was clear that we could not help all of the lecturers individually in building an online course. We needed a guidebook which would assist staff to begin teaching online, even if they had no previous experience in it.

Boken har följande kapitel:

  • Varför nätkurser, varför design?
  • Lärandets psykologi
  • Hur skapar man en nätkurs
  • Designverktyg: planering och produktion i praktik
  • Referenser och fördjupning.

Boken har publicerats på nätet med en Creative Commons licens som betyder att den får kopieras och översättas. Just nu finns den också på finska och polska. Kan någon tänka sig uppdraget att skapa en svensk version?

Mer information om boken samt länk till tillhörande Learning design toolkit.

torsdag 19 november 2020

Hur hanterar man kontroversiella frågor i klassrummet?

Photo by NeONBRAND on Unsplash

Hur agerar man som lärare när elever uttrycker starka känslor kring kontroversiella ämnen som politik, religion och kultur? Skolverket arrangerar ett digitalt seminarium, Kontroversiella frågor i skolan, måndag 7 december 08:00-11:00, för att diskutera detta prblematiska område.

Som rektor och lärare behöver du kunna hantera att värderingar och åsikter står emot varandra. Elever behöver få tillfällen att diskutera och få fler perspektiv på kontroversiella frågor i undervisningen därför att det är en del av skolans uppdrag. På seminiaret får du ta del av metoder och forskning för detta arbete. 
Seminariet består av korta föreläsningar och paneldiskussion med följande gäster:

  • Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet
  • Joakim von Scheele, Centrum mot våldsbejakande extremism, Den globala skolan vid Universitets- och högskolerådet
  • Stefan Andersson, Forum för levande historia
  • Johan Lilly Gyberg och Annika Hjelm, Skolverket
Seminariet riktar sig främst mot rektorer och lärare i skolan men är klart relevant för andra utbildningsområden.

onsdag 18 november 2020

Att synas i din PowerPoint i Zoom

Nu kan du använda ditt PowerPoint bildspel som bakgrund i Zoom. Det betyder att du syns framför dina bilder och du får bättre kontakt med din publik. En ny film av Åsa Kronkvist, Högskolan Kristianstad, visar hur du kan skapa mer engagerande presentationer.

tisdag 17 november 2020

Svenska lärosäten bidrar till Zooms utveckling

VFRÖ - Zoom Meeting 3/2020 by radiofabrik, on Flickr
"VFRÖ - Zoom Meeting 3/2020" (CC BY 2.0) by radiofabrik
Svenska lärosäten använder en Zoomlösning som sköts av SUNET inom den nordiska samarbetsorganisationen NORDUnet. Det betyder att denna nordiska lösning är en stor kund hos Zoom och har en hel del inflytande hos det amerikanska bolaget. Nyligen har Markus Schneider, ansvarig för Zoom SUNET, haft ett eget möte med Zooms chef för utbildningssektorn globalt, enligt en artikel i tidskriften UniversitetslärarenSvenska lärosätens önskemål framförda till Zoom. De diskuterade främst möjligheter att skapa mer flexibilitet kring grupparbete i Zoom, till exempel bättre kommunikation mellan läraren och grupperna samt möjligheten för en co-host att skapa grupper. 

Förhoppningen är att dessa samtal blir återkommande och att flera nya funktioner kan snart sjösättas. Enligt Markus Schneider:
Det vore toppen om vi kan ha återkommande högnivåsamtal med Zoom. De jagar ju goda idéer och ser sedan vad som går att implementera utan att störa gränssnittet för mycket. Jag hoppas också att lärarna är nyfikna och vågar experimentera med funktionaliteterna kring grupprum.

måndag 16 november 2020

Interaktiva lektioner med Nearpod

Nearpod är en praktisk plattform som hjälper dig skapa interaktiva lektioner och övningar med möjlighet att bädda in filmer, animeringar, dokument osv. Du skapar en lektion genom att ladda upp material från t ex YouTube, Microsoft Teams, Canvas, Blackboard, samt skapa quizzar, tester, kollaborativa arbetsytor och övningar. Nearpod kan användas i synkron undervisning i klassrummet eller på distans men även för asynkrona studier på egen hand. Du får statistik om varje students aktiviteter i plattformen och kan skicka återkoppling till var och en.

Nearpod är gratis för lärare men om man vill ha en klass- eller organisationslösning får du betala så klart. Här ser du en kort introduktionsfilm.

fredag 13 november 2020

Verktygslåda för digital pedagogik - ny guide

Photo by Karolina Grabowska from Pexels

Nu när alla universitet och högskolor anpassar alla sina utbildningar till en digital framtid finns det stora behov av bra guider och riktlinjer. Brittiska JISC har en övergripande roll att samordna och främja digitalisering inom landets lärosäten och de har nyligen publicerat en ny guide, Digital pedagogy toolkit, för att bidra till utvecklingen. Guiden fokuserar på tre områden; synkron nätbaserad undervisning, engagemang och interaktivitet i lärplattformen samt gemenskap i digitala miljöer (commuities of practice).
The digital pedagogy toolkit takes a challenge-based approach by presenting you with a series of scenarios describing areas of digital practice you may want to develop. These scenarios are based in real-world situations that institutions have been grappling with, such as delivering live online learning with students, designing engaging VLE courses or managing digital communities of practice.
Guiden betonar att det inte finns några färdiga allt-i-ett lösningar, snarare många möjligheter beroende på vad du som lärare vill uppnå med just dina studenter. Varje del tar upp vilka frågor som behöver ställas, hur digitala lösningar kan bidra, vilka utmaningar som finns och vilka myter finns som kan förvirra en.

Guiden kan användas på följande sätt:
  • Explore specific scenarios and consider a range of approaches to address them
  • Identify key questions that need to be explored in order to embed digital effectively
  • Use as a review tool to reflect on how you plan, design and deliver the digital curriculum
  • Signpost further resources to support professional practice
 

torsdag 12 november 2020

Virtuella labbar med Labster

Labster är en plattform för virtuella labbsessioner inom biologi, kemi, fysiologi och fysik på gymnasie- och högskolenivå. Här kan studenter genomföra realistiska experiment i labbmiljö och den stora fördelen  är att de kan genomföra samma experiment så många gånger som de vill utan risk. Virtuella labbar ger studenter möjligheter att träna färdigheter och rutiner så att de är bättre förberedda när de kommer till den fysiska miljön.

Plattformen används redan av miljoner studenter i världen. Du kan testa gratis men plattformen kostar så klart. Du kan lära dig mer om konceptet genom en guide som Labster har sammanställt. Här ser du en kort introduktionsfilm.

onsdag 11 november 2020

Hemma hos forskaren - filmer om aktuell forskning

En ny videokanal presenterar intressant ny forskning på ett populärvetenskapligt sätt genom hemma-hos intervjuer, enligt en artikel i tidskriften CurieHemma hos forskaren väcks tittarens nyfikenhet. Videokanalen BOOA har skapats av Simon Folger som vill lyfta fram forskning på ett nytt sätt och skapa nyfikenhet bland tittarna. Intervjuerna spelas in i forskarens hem och vi får först bekanta oss lite med forskaren i sin hemmamiljö. Sedan får forskaren 15 minuter på sig att berätta om sin forskning och varför den är viktig. Redan under det första året har kanalen fått cirka 25 000 tittare.

Som smakprov får du titta på en intervju med Mats Alvesson, professor vid ekonomihögskolan vid Lunds universitet, på temat Livet i dumhetens tid.

Mats intresserar sig för funktionell dumhet, ett begrepp han själv myntat. När man är funktionellt dum så gör man precis det som förväntas av en på sin arbetsplats och i sitt privatliv, man följer instruktioner utan att tänka själv. Om du någon gång suttit på ditt jobb och tänk: ”Vad är det egentligen jag håller på med? Vad ska det vara bra för”, då är det just sådant som Mats studerar.

tisdag 10 november 2020

Risker med öppna kontorslandskap - ny studie

Photo by Proxyclick Visitor Management System from Pexels

Under de senaste åren har flera börjat ifrågasätta öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) och om de verkligen bidrar till en mer kreativ och stimulerande arbetsmiljö. En ny studie av docent Hanne Berthelsen och professor Tuija Muhonen vid Malmö universitet har undersökt personalens inställningar till öppna kontorslösningar genom enkätstudier och intervjuer, enligt ett pressmeddelande från Malmö universitet, Öppna kontorslandskap riskabelt – både för smittspridning och arbetsmiljö.

Vår studie utmanar föreställningen att ABW är kostnadseffektivt, men också om det verkligen stimulerar kreativitet och sociala relationer.

I intervjuerna framkommer missnöje med ljudnivån och störningsmoment som gjorde det svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter. Dessutom hade man inga möjligheter att anpassa temperatur, ventilation och belysning. Miljön upplevdes som anonym och oakademisk. Resultatet var att allt fler valde att arbeta hemifrån, även före coronapandemin. Enligt Tuija Muhonen:

Ökat hemarbete i sig gjorde att den psykosociala arbetsmiljön blev sämre. Man förväntar sig att spara pengar och vill ladda det med positiva värderingar som att man vill främja samarbete, kreativitet och interaktivitet. Men det finns egentligen inga belägg för detta i forskningen.

Ytterligare en fråga som togs upp i studien var faran med öppna kontorslandskap under coronapandemin med större risker för smittspridning. 

Lösningen behöver inte betyda att alla återgår till egna kontor men kanske färre personer i samma rum med liknande arbetsrutiner.

Referens

Berthelsen, H., Muhonen, T. and Toivanen, S. (2018), "What happens to the physical and psychosocial work environment when activity-based offices are introduced into academia?", Journal of Corporate Real Estate, Vol. 20 No. 4, pp. 230-243. https://doi.org/10.1108/JCRE-06-2017-0017

fredag 6 november 2020

Nytt uppdrag för livslångt lärande behövs - ny debattartikel

Photo by Burst from Pexels

Om regeringen menar allvar med att satsa på livslångt lärande och stöd för omställning och kompetensutveckling av yrkesverksamma så räcker det inte med extra studieplatser och tillfälliga stimulanser. Så skriver Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet, och Viktor Öwall, rektor för Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet, i en debattartikel i tidskriften CurieKorttänkt om livslångt lärande vid lärosätena, I stället behövs ett nytt uppdrag och regelverk för att stödja högre utbildning för yrkesverksamma eftersom målgruppen skiljer sig markant från traditionella studenter som läser mest på campus. De har lång yrkeserfarenhet och söker flexibla och ändamålsenliga utbildningar, helst på distans och lärosäten behöver anpassa sitt utbud om de vill kunna möta denna snabbväxande målgrupp. Därför bör man skilja mellan uppdraget att utbilda traditionella studentgrupper och ett nytt uppdrag inom det livslånga lärandet.

Artikeln avslutas med följande rekommendationer:
  • Separera uppdragen att utbilda unga för framtiden och yrkesverksamma för dagens arbetsmarknad och skapa ändamålsenliga system, regelverk och finansieringsformer
  • Involvera näringsdepartementet i utformandet av systemen för yrkesverksamma istället för att försöka trycka in uppdraget i ordinarie utbildningsverksamhet.
  • Överväg finansiering av konceptet öppen icke poänggivande nätbaserad utbildning. Denna möjlighet finns redan idag, men staten finansierar inte denna verksamhet.
  • Överväg även konceptet ”Study Friday”, med bland annat finansiellt stöd till företag och lärosäten som erbjuder kombination av arbete och studier.

torsdag 5 november 2020

Ensamhet leder till avhopp i pandemins spår - ny brittisk studentundersökning

Photo by Jan Baborák on Unsplash
En ny undersökning bland över 7000 brittiska studenter visar att upp till en femtedel har funderat över att hoppa av sina studier på grund av isolering och brist på sociala aktiviteter, enligt en artikel i tidskriften WonkheAnti-social learning – the costs of Covid restrictions on students. Många känner sig ensamma och saknar sociala kontakter. Även om det finns en positiv inställning till den digitala undervisningen saknas det möjligheter att lära känna varandra eller träffas informellt eller i organiserade fritidsaktiviteter. Nya studenter som har flyttat till en högskoleorten tvingas nu sitta hemma i sina lägenheter eftersom campuset har stängts. Utan att har haft tid att skaffa sig ett kontaktnät bland sina kurskamrater hamnar de i ensamhet med tillhörande hälsorisker. Det leder i sin tur till okoncentration och oro om att kunna klara sina studier. 

But perhaps more important are the findings on wellbeing and mental health. Over half of our sample report feeling lonely on a daily or weekly basis. Just 8.2 per cent report strong feelings of happiness, down from 14% before the pandemic and 32 per cent for young people pre-pandemic. And it is feeling part of a community and loneliness that are both strongly related to considering dropping out.

onsdag 4 november 2020

Kroppspråk och ögonkontakt i videomöten

Tänk på ett videomöte som ett samtal med en person. Håll huvudet nära kameran och titta in i den för att skapa samma sorts kontakt som när du sitter mittemot varandra. Titta på denna film av Katrice Horsley där hon tipsar om hur du kan skapa bättre kontakt i videomöten genom ögonkontakt och kroppsspråk. Till exempel kan du komma riktigt nära kameran för att ge "hemliga" råd. Filmen är på engelska men du kan alltid slå på textning.

tisdag 3 november 2020

För ökad genomströmning - ny rapport från UKÄ

En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) undersöker hur landets lärosäten arbetar för att öka genomströmningen, enligt en nyhet från UKÄ, Ökad genomströmning handlar om konstruktivt och systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Rapporten fokuserar på lärarutbildning men metoderna som beskrivs och slutsatserna kan tillämpas inom andra områden.

Lärosätenas arbete för ökad genomströmning handlar om att få studenterna att förstå hur varje del i utbildningen hänger ihop med helheten, hur utbildningen bygger på en tydlig progression och hur den hänger ihop med examensmålen. Arbetet handlar också om att på olika sätt motivera och skapa möjligheter för studenterna att själva ta ansvar för sin inlärning.
Rapporten beskriver hur man skapar större engagemang bland studenterna såväl i klassrummet som digitalt. Många studenter känner stress och oro som kan leda till ohälsa och avhopp och därför satsar många lärosäten på studievägledning och mentorskap i samarbete med studentkåren. Många studenter är ganska omedvetna om vilka krav som ställs på de och det betyder bättre information och support.
En annan stor utmaning vid lärosätena är att en stor andel studenter är ovana vid de förväntningar och krav som heltidsstudier innebär. Umeå universitet har under hösten 2020 startat ett projekt som heter ”Studenter från studieovana miljöer”. Här har studenter på senare terminer av ett lärarprogram rekryterats för att stötta de nya studenterna under terminens första veckor. Genom föreläsningar, informella träffar och en särskild Facebookgrupp fungerar de som ett extra stöd för de nya studenterna.
I år finns ju större utmaningar när alla har fått studera på distans med risk för ökad isolering och brist på gemenskap.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: För ökad genomströmning.

söndag 1 november 2020

För många Zoommöten?

Photo by Ketut Subiyanto from Pexels

Många upplever en översvämning av videomöten idag och en artikel i tidskriften Inside Higher Ed, The Metastasizing Zoom Meeting, ser detta som ett arbetsmiljöproblem och diskuterar varför det har blivit så. Zoommöten är ju väldigt enkla att arrangera och när så många arbetar hemifrån så finns det ett behov av att kunna träffas, känske även oftare än förr. Det är enkelt att bjuda in till ett möte och allt för ofta bjuder man in för många deltagare, så att ingen känner sig utanför.

We find ourselves in more meetings as it is easier to have more people in meetings. Norms of inclusivity are particularly strong in higher ed. Nobody wants to be left out, and few want to leave colleagues out. So we all may be defaulting to inviting more people to meetings than we usually would.

Ytterligare ett problem är att Zoommöten ligger tätt intill varandra utan nödvändiga pauser och då ökar stressnivåerna. 

Det finns dock lösningar. Främst gäller det att tänka först innan du bjuder in till ett möte: se över de tilltänkta deltagarna (måste alla delta?), skicka ut underlag i förväg för att inte använda mötestiden för envägskommunikation. Ett annat bra förslag i artikeln är att boka in mötesfria timmar i ditt schema. Men framför allt ska vi diskutera frågan inom våra sektioner och avdelningar och skapa en bättre möteskultur.

lördag 31 oktober 2020

Digital konferens - Open classroom

Ytterligare en intressant digital konferens är Open and Distance Education: New Challenges and Perspectives, som arrangeras 6-8 november av grekiska Ellininogermaniki Agogi och EDEN (European Distance and E-Learning Network). Konferensen riktar sig främst mot skolor men har även relevans för andra utbildningssektorer. Konferensen sänds via Zoom och YouTube och det finns även en virtuell konferensmiljö i Second Life.
Co-organised by Ellininogermaniki Agogi, the Institute of Educational Policy and the European Distance and E-Learning Network – EDEN in the framework of the Reflecting for Change project, the aim of the Open Classroom Conference 2020 “Open and Distance Education: New challenges and Perspectives” is to explore the idea of “Open School” as an engaging environment that effectively introduces novel methodologies, tools and content by re-designing learning to accommodate and include difference and by bringing together families, community groups, local businesses, experts, universities, into an innovation ecosystem.
Prgogrammet innehåller både föreläsningar och praktiska workshops och ett intressant inslag är en kvällsaktivitet vid ett obsevarotium där deltagarna får titta på stjärnhimmeln! Se konferensprogrammet.

Huvudtalarna är:
  • Sylvia Osipof, European Commission, Research Executive Agency
  • Nikoleta Giannoutsou, European Commission, Joint Research Centre
  • Yair Ben-Horin, ORT Israel – Technology & Science Educational Network, Israel
  • Christian Bugge Henriksen, University of Copenhagen, Denmark
  • Prof. Dr. Dimitris Sampson, University of Pireas, Greece.

torsdag 29 oktober 2020

Lärarutbildningskonferens 7 december

UKÄ arrangerar en digital lärarutbildningskonferens med tema kvalitet i lärarutbildning, måndag 7 december (09:00-12:00). Konferensen innehåller föreläsningar och parallella sessioner med bland annat följande frågor i fokus:

  • Hur arbetar lärosätena för att främja genomströmningen inom förskollärar- och grundlärarutbildningarna?
  • Vilka regler styr lärarutbildningarna?
  • Vad behöver vi veta för att ytterligare förbättra kvaliteten i lärarutbildning? 
  • Hur säkerställs lärarförsörjningen på lärosätena inom landets lärarutbildningar?
  • Vad är viktigast inför det fortsatta arbetet med verksamhetsförlagd utbildning utifrån övningsskolor inom lärarutbildningar?

Läs mer om UKÄs arbete med utvärdering av lärarutbildningar.

Program och anmälan.

onsdag 28 oktober 2020

Den digitala omställningen i Danmark - ny rapport

Photo by August de Richelieu from Pexels

Vårens digitala omställning i Danmark ledde till att även skolorna fick distansundervisning. En ny rapport från Det Nationale Videncenter for e-læring (eVidenCenter), Fjernundervisningstemperatur.dk, bygger på enkätsvar från 12 352 elever och 1866 lärare om hur de upplevde vårens distansundervisning och vilka slutsatser vi kan dra för framtiden. En artikel från NVL (Nordiska Nätverket för Vuxnas Lärande), Fjernundervisning: Hvad vi kan lære om at lære af coronaen, intervuar Daniella Tasic Hansen från eVidenCenter om studien och hennes erfarenheter från omställningen. Även om mycket har gått bra ser hon just nu en fara när man inför hybridundervisning, dvs elever både i klassrummet och på distans. Denna form riskerar skapa två ojämlika grupper med eleverna på distans i rolen som åskådare.

Fra tidligere projekter ved jeg, at man skal være meget forsigtige med at sætte lærerne i en situation, hvor de skal lave almindelig undervisning, som så bliver streamet direkte til en gruppe, de måske ikke kan se. Nu har alle undervisere jo fået erfaringer – gode som dårlige – med onlineundervisning, men det kan blive sat tilbage ved, at det er hybridundervisning, man tilbyder.

Rapportens slutsatser:

  • Omställningen lyckades tack vare en stor insats från lärare, elever, skolledningar och föräldrar.
  • En del elever lyckades med distansundervisningen men svaga elever fick problem. Det har varit svårt att skapa ett socialt sammanhang och trivsel i klassen och det har påverkat många elevers motivation.
  • Lärarna och elever vill se mer variation i distansundervsining. Lärarna med tidigare erfarenheter och support inom skolan anpassade sig bäst och kunde variera sin undervisning på ett pedagogiskt sätt.
  • De flesta lärarna började med att bara omvandla klassrumsundervsining till en digital miljö med många föreläsningar. Senare började de hitta undervsiningsformer som var bätre anpassade till digitala miljöer. Skolor som hade bra support och strategier lyckades bäst.
  • Många lärare saknade möjligheter till interaktivitet i det fysiska klassrummet och hade svårt att motivera alla elever på distans.
  • Alla ser stora möjligheter att integrera digitala verktyg och aktiviteter i klassrumsundervisning framöver, alltså blended learning.
  • Erfarenheterna visar på ett stort behov av kompetensutveckling för lärarna.

lördag 24 oktober 2020

Swedish Edtest - nationellt testbädd för digitala verktyg i skolan

Swedish Edtest är ett nationellt testbädd för digitala verktyg och plattformar som kan användas i skolan, enligt en artikel av Stefan PålssonRISE blogg Spaning.se, Samverkan för att skapa evidens om edtech. Det drivs av Nacka kommuns skolor med delfinansiering från Vinnova. Tillsammans med flera skolhuvudmän testar dem verktyg och tjänster i ett samarbete mellan lärare, elever, forskare och edtechföretag.

Swedish Edtest är en viktig pusselbit för att stärka lärares digitala kompetens så att de kan ställa tydliga krav på produkter och tjänster för lärande. Genom att låta lärare, elever och tech-utvecklare jobba tillsammans med tester bidrar det till en bättre utveckling och användning av digitala läromedel.

Forskare från flera lärosäten, bl a Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Halmstad är aktiva i initiativet. Bland annat har ett testverktyg tagits fram som underlag för dem som vill testa.

Det här är något som Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet, arbetar med i Swedish Edtest. Hon har tagit fram en strukturerad metod för test och utvärdering som gör testerna skalbara och jämförbara. De test som genomförs inom ramen för Swedish Edtest genomförs i en autentisk lärandemiljö – det vill säga i klassrummet.

För en djupare diskussion om Edtest Sweden kan du titta på ett webbinarium från Innovationsveckan i Uppsala, 9 oktober.

fredag 23 oktober 2020

Lärarnas kompetensutveckling måste prioriteras efter den digitala omställningen - ny debattartikel

En debattartikel av Gunnar Karlsson, professor vid KTH, i tidskriften Universitetsläraren, Lärdomar från den snabba omställningen, lyfter frågor kring hur vi bygger vidare på erfarenheter från vårens digitala omställning. Framför allt bör vi satsa mer på pedagogisk utveckling och kursdesign. Kursdesign och undervisning handlar idag om ett lagarbete och det är viktigt att skapa nya strukturer och processer för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Nu vet vi att många flera kurser kan ges på distans och det betyder att vi kan erbjuda fortbildning på mer flexibla sätt som en del av det livslånga lärandet.

Problemet är att lärarna idag får alldeles för lite utrymme för egen kompetensutveckling och lösningen är nya finansieringsmöjligheter.

Utvecklingstid kan finansieras genom omprioritering. I dag dras kostnader för utbildningens stödfunktioner av direkt från det inkommande anslaget; återstoden blir lärarens andel. I stället måste alla utbildningskostnader ställas mot varandra och budgeten måste innefatta lärarnas utvecklingsarbete för att säkerställa att det finansieras.

Det krävs även medel från staten för att få igång en riktig förändring.

Utöver det högskolan kan göra med befintliga medel behövs riktade anslag från staten. På 1990-talet fanns under en kort tid Högskolans grundutbildningsråd, som i likhet med forskningsråd beviljade projektmedel efter peer-review. Det inrättades för att höja status för förnyelse av och forskning om utbildning. Då var förslaget att rådet borde ha ett anslag på en procent av det samlade grundutbildningsanslaget. Det är dags att återinrätta grundutbildningsrådet!

torsdag 22 oktober 2020

Flexibelt whiteboardverktyg för grupper eller individer

Whiteboard.chat är ett enkelt men effektivt verktyg där du kan skapa flera whiteboardsidor för för individuellt eller grupparbete i t.ex. Zoom. Du kan skapa en sida per student och ladda upp t.ex. övningar, bilder, dokument som de ska jobba med. Som lärare ser du alla whiteboardsidor och kan enkelt gå in i en sdia för att hjälpa just den student. Du kan också skapa sidor för grupparbete där de kan skriva anteckningar från sina gruppdiskussioner och som läraren kan övervaka. Verktyget kan hantera upp till 100 användare.

Här ser du en introduktionsfilm.

tisdag 20 oktober 2020

Simuleringsspel om besvärliga biblioteksbesökare

Vid Linköpings universitetsbibliotek testas ett nytt sätt att träna på obehagliga situationer som kan uppstå, enligt en artikel i Biblioteksbladet, Avatarer förbereder bibliotekspersonal på obehagliga situationer. Ett simuleringsspel har utvecklats där bibliotekarier får möta besvärliga besökare i form av avatarer som klagar över orättvis behandling, uppträder aggressivt eller hotfullt och beter sig på ett oacceptabelt sätt. Bibliotekarien får träning i bemötande och fördelen med simuleringen är att man kan träna flera gånger och analysera inspelningen tillsammans med en handledare.

Under simuleringen sitter handledaren i ett annat rum och agerar som besökaren. Genom en speciell headset styr hon avatarens rörelser och hennes röst förvrängs och kan låta som en man eller kvinna. Varje situation är därför unik men fördelen med spelet är att ingen kommer till skada och man kan finslipa bemötandet.

Här ser du en kort film om utbildningen.

lördag 17 oktober 2020

Närhet på distans

Photo by Burst from Pexels

Det är dags nu att sluta se på distansutbildning som en nödlösning eller sämre alternativ till det traditionella klassrummet. De senaste månadernas omställning visar att det går att skapa en rik och kollaborativ lärmiljö på nätet som kommer att komplettera och utveckla klassrumsundervisning framöver. Det menar två brittiska akademiker, Sara Dyer och Lisa Harris, i en debattartikel i tidskriften Wonkhe, Let’s take the remote out of online learning. Artikeln beskriver hur nätbaserad undervisning kan bli mer inkluderande genom att blanda synkrona och asynkrona miljöer och flera möjligheter för alla att komma till tals i text, bild, eller ljud. Möjligheter för studenter att arbeta i mindre grupper, både synkront och asynkront, gynnar inte bara lärande men även bidrar till en känsla av gemenskap.

Digital tools have affordances which create new and different ways of being “present”. We should utilise these and make community building a priority in how we design online learning. Then by providing “scaffolding” to early ‘low stakes’ opportunities, students can be encouraged to be increasingly visible and engaged in online spaces.Community building and collaboration can be supported by both synchronous and asynchronous activities.
Med bra kursdesign, support för såväl lärare som studenter och en genomtänkt och anpassad utbildningsmilö kan vi snart sudda bort gränsen mellan campus och distans och fokusera i stället på lärande.