Öppna kurser om digital undervisning

Digitally Competent Educators är namnet på ett kort utbildningsprogram för lärare som vill bli bättre på att använda digitala plattformar och verktyg i sin undervisning. Programmet har utvecklats i ett samarbete mellan University of Jyväskylä (Finland), FernUniversität in Hagen (Tyskland), Universidade Aberta (Portugal) och Anadolu University (Turkiet). Du kan starta kurserna när du vill och varje kurs omfattar 135 timmars studier. Varje kurs ger 5 poäng (ECTS) och går i Moodle. Varje kurs kostar €75 och administreras av det finska öppna universitetet (ett samarbete mellan de flesta lärosäten i Finland).

Följande kurser ingår i programmet (klicka på länkarna för mer information):
1: Introduction to Digital Competences for Educators
2: Teaching and Learning with Digital Resources
3: Facilitating and Assessing Learners' Digital Competencies

Kurserna är öppna för alla och ingår i European Short Learning Programme (E-SLP). Här ser du en kort introduktionsfilm till kursen Teaching and learning with digital resources.

Lärarutbildningskonferens 7 december

UKÄ arrangerar en digital lärarutbildningskonferens med tema kvalitet i lärarutbildning, måndag 7 december (09:00-12:00). Konferensen innehåller föreläsningar och parallella sessioner med bland annat följande frågor i fokus:

• Hur arbetar lärosätena för att främja genomströmningen inom förskollärar- och grundlärarutbildningarna?
• Vilka regler styr lärarutbildningarna?
• Vad behöver vi veta för att ytterligare förbättra kvaliteten i lärarutbildning? 
• Hur säkerställs lärarförsörjningen på lärosätena inom landets lärarutbildningar?
• Vad är viktigast inför det fortsatta arbetet med verksamhetsförlagd utbildning utifrån övningsskolor inom lärarutbildningar?

Läs mer om UKÄs arbete med utvärdering av lärarutbildningar.

Program och anmälan.

Nya öppna böcker om nätbaserad undervisning och lärande

CC BY-SA Some rights reserved by Commonwealth of Learning

Vill du hitta nya modeller, metoder och konkreta undervisningstips om nätbaserad utbildning finns det två intressanta öppna (open access) böcker (grattis att ladda ner).

Den första är en antologi som har sammanställts av organisationen Commonwealth of Learning, Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice. Här hittar du kapitel som handlar om policyfrågor, fallstudier om implementering av nätbaserad utbildning samt forskning och utvärderingar av initiativ inom området.

Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice, based mostly on various TEL projects in the last five years, presents diverse experiences of TEL from a critical research perspective, offering lessons that can be deployed elsewhere. The book’s 17 chapters provide success stories about the planned and systematic integration of technology in teaching and learning, and present models for online training at scale using massive open online courses and other platforms.

Den andra boken heter Teaching, Technology, and Teacher Education during the COVID-19 Pandemic: Stories from the Field. Den lyfter fram goda exempel på hur lärare har hanterat den digitala omställningen under 2020 och innehåller många praktiska metoder som kan inspirera lärare inom alla utbildningssektorer.

This AACE and SITE-published, open access eBook contains 133 chapters with over 850 pages documenting best practices, strategies, and efforts by teacher educators, professional developers, researchers, and practitioners. It is divided into seven sections that address pedagogy, collaboration, field experiences, preservice education methods, professional development, digital tools, and equity issues. Chapters are presented as innovations with supporting materials that could be easily replicated or studied.

Digital lärarutbildningskonferens

Inom ramen för UKÄs pågående projekt lärarutbildning arrangeras en digital konferens 19-20 oktober. Konferensen, som består av två halvdagssessioner, har teman Lärarförsörjning och Kvalitet i lärarutbildning.

UKÄ redovisar resultat från analyser och utvärderingar samt berättar om vilka regler som styr lärarutbildning. Vid konferensen presenterar UKÄ även en samlad analys av lärarutbildningsområdet. Deltagarna får i samband med det lämna synpunkter på eventuella kunskapsluckor där UKÄ kan bidra med ny kunskap. Representanter från andra myndigheter, nätverk av lärosäten involverade i olika satsningar inom lärarutbildning kommer också att bidra till innehållet tillsammans med studentrepresentanter.

Anmälningslänk och program kommer att finnas tillgängliga på UKÄ:s webbplats från den 1 september.

Digitala möjligheter i klassrummet - ny bok

Bild: Liber (med tillstånd)

Enligt Skolverket ska alla som jobbar i skolan förstå vilka möjligheter som digitala plattformar och verktyg erbjuder samt vilka begränsningar som finns. En ny bok från Liber, Digitala möjligheter - i en lärmiljö för alla, ger goda exempel på hur du som lärare kan skapa en bra studiemiljö för dina elever med hjälp av digitala verktyg.

I den här boken får du som lärare tips och idéer om hur du med enkla medel och små förändringar kan skapa en tillgänglig lärmiljö via digitala verktyg i klassrummet. Med hjälp av appar, program och webbtjänster kan du möta elevernas behov i undervisningen på ett enkelt och tydligt sätt. ”Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla" är bokens genomgående tes.

Boken ger många praktiska exempel på god undervisning med hjälp av digitala verktyg och avslutas med frågor att diskutera och reflektera över tillsammans med kollegor.

Framtidens kompetensbehov - stora utmaningar för svensk högre utbildning

"Samverkan mellan apotek och sjukvård" (CC BY 2.0) by Apotek Hjartat

En stor del av de offentligt anställda går i pension under de kommande åren och det leder till akuta rekryteringsproblem. En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har kartlagt kompetensbehoven inom 15 bristyrken inom den offentliga sektorn och ser en stor utmaning för landets högskolor och universitet. För att möta framtidens kompetensbehov måste lärosäten mångafördubbla antalet nya studenter på program inom främst vård och skola. Enligt ett pressmeddelande från UKÄ 

Rapporten visar ett behov av ett årligt antal nybörjare på cirka 37 000 för utbildningar kopplade till de 15 bristyrkena inom offentlig sektor för att kunna möta behoven fram till 2035. Detta betyder en ökning i antalet nybörjare med drygt 9 000 studenter per år under perioden 2023-2035. Detta nybörjarbehov motsvarar 62 procent av alla som slutförde gymnasieskolan med grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier våren 2018.

Rapporten visar att kompetensbristen inte kan lösas endast med nyexaminerade studenter men att aktörer inom den offentliga sektorn måste kompetensutveckla sin personal och rekrytera utifrån.

För verksamheterna i offentlig sektor är den största utmaningen att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. UKÄ bedömer att verksamheterna behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med ett tillräckligt antal högskoleutbildade.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Framtidens behov av högskoleutbildade.

När studenter blir lärare

Begreppet flipped classroom är nu bekant för de flesta men vad sägs om att flippa lärarrollen genom att be studenterna skapa sina egna korta föreläsningar med läraren som resurs och facilitator? Vi kan hjälpa studenterna skapa egna lärresurser (föreläsningar, quizzar, bildspel mm) och därmed låta dem bli mer delaktiga i kursens utformning. Dessutom kan studenternas material återanvändas i kommande kurser (med tillstånd).

Satish Patel, lärare vid Umeå universitet, har arbetat mycket med Student Generated Content och har skapat en sajt om ämnet med goda exempel, verktyg, guider, tips och referenser för lärare som vill ge sina studenter större möjligheter till kollaborativt lärande.

- Student generated content (SGC) promotes a digital learning environment where students are prosumers; that is, both content producers and consumers, co-creating, collaborating and sharing their work with other students. Meanwhile, the tutor takes on the role of facilitator encouraging students to search for a deeper understanding of the subject matter via discussion & analysis in seminars. For students, a wide range of cognitive disciplines are needed to successfully filter subject reading material and to identify content useful for: presentation to their peers; peer assessment; and course examination. 

En kort introduktion till Student generated content.

Ny guide om blended learning

CC BY-SA by Commonwealth of learning

Den internationella organisationen Commonwealth of Learning har publicerat en Guide to blended learning som ger lärare praktiska råd och tips om hur man blandar klassrumsundervisning med nätbaserade aktiviteter på ett pedagogiskt sätt. Den omfattande guiden beskriver hur begreppet har utvecklas, den teoretiska bakgrunden, principer för bra kursdesign, lämpliga tekniker och verktyg, exempel på synkrona och asynkrona aktiviteter samt bedömning och examination.

The Guide to Blended Learning is an introduction using technology and distance education teaching strategies with traditional, face-to-face classroom activities. This Guide has been designed to assist teachers adopt blended learning strategies through a step-by-step approach taking constructivist and design-based approach and reflecting on decisions taken to provide authentic learning experience in their own contexts. It provides a general discussion of types of blended learning in reference to the level of education, the needs of the students, and the subject being taught. This discussion and associated activities also review pedagogy, materials, and technology usage. Divided into eight chapters, each of these provide an overview video that triggers learning events for the teachers to focus and work on implementing blending learning.

Ladda ner guiden som pdf-fil.

Lärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd

Sex lärosäten i landet erbjuder snabbspår för utländska lärare men bara en utbildning sker på distans. Utbildningen arrangeras av Umeå universitet och Arbetsförmedlingen, enligt ett pressmeddelande på Cision, Lärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd. Utbildningen arrangeras nu för tredje gången och gynnar framför allt studenter i glesbygden.

– Att erbjuda distansutbildning har visat sig vara ett framgångsrecept. Det gör att många nyanlända kan delta oavsett var de bor, säger Irene Sedlacek, samordnare vid Umeå universitet.
I den nya utbildningsomgången deltar elva personer från Jämtland. Av dem är åtta nyanlända kvinnor från Strömsunds kommun boende bland annat i Gäddede, Hammerdal och Hoting.

– Upplägget med distans ökar chansen att locka deltagare som bor på andra orter än universitetsorter. Flyttar man till studierna är det risk att studenterna bor kvar där efter utbildningen. Distanslösningar gör att fler kan bo kvar på hemorten och ändå skaffa utbildning inom bristyrken, säger Helen Hörnqvist, verksamhetssamordnare vid Arbetsförmedlingen.

Utbildningen omfattar 26 veckor och vänder sig till nyanlända lärare och förskollärare som är arabisktalande. Utbildningen består av en distansbaserad teoridel, praktik på skolor eller förskolor kombinerat med studier i svenska på deltagarnas hemorter. Umeå universitet har tillsammans med fem andra lärosäten planerat utbildningen och ordnar också praktikplatser på skolor och förskolor. Arbetsförmedlingen ansvarar för att anta deltagarna till utbildningen.

– Upplägget ger deltagarna en unik möjlighet att lära känna den svenska skolan i teori och praktik. En annan fördel med utbildningen är att det ger förutsättningar för att lära sig det svenska språket snabbare, säger Irene Sedlacek.

Snabbspåret har erbjudits vid två tillfällen tidigare och totalt har 76 deltagare genomfört utbildningen. Genom snabbspåret är tanken att arbetsgivare lättare ska hitta lärare och förskollärare, som det råder stor brist på i dag.

– Vi behöver fler utbildade lärare och förskollärare i Sverige och det gäller därför att ta tillvara den kompetens som många nyanlända har med sig. säger Helen Hörnqvist.

Umeå universitet är ett av sex lärosäten i landet som fått i uppdrag av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter att ta fram en gemensam utbildning som ska erbjuda nyanlända pedagoger en väg framåt för att de så snabbt som möjligt ska få svensk lärar- och förskollärarlegitimation.

Sveriges första professor i edtech

Bild: Linnéuniversitetet

Sveriges första professor inom educational technology (utbildningsteknologi) heter Italo Masiello och arbetar vid Linnéuniversitetet i Växjö, enligt en artikel på sjaten Swedish Edtech Industry, Nyfiken på: Sveriges första professor i edtech. Syftet med satsningen är att etablera ämnet digitala lärandeprocesser som forskningsfält och starta ett mastersprogram inom området.

Mycket fokus kommer att ligga på skolans digitalisering och framför allt lärarutbildningen. I artikeln svarar Masiello på frågan om vad som är den viktigaste faktorn i skolans digitalisering:

- Läraren. Punkt. Allt annat är sekundärt. Det finns gott om vetenskaplig evidens att läraren är den absolut viktigaste faktorn för lärande. Han pekar på lärarutbildningen och hur lite utrymme digital kompetens för lärare får i den. I min mening har den digitala satsningen på skolan börjat bakvänt, resonerar han. Man har inte förberett lärarna innan den digitala strategin för skolan skall implementeras. I det ljuset blir det naturligt för oss att samarbeta med lärarutbildningsprogrammet på Linnéuniversitetet för att se hur vi kan hjälpa varandra både i utbildnings- och forskningsfrågor inom edtech.

Satsningen finansieras av edtechbolaget IST och Linnéuniversitetet, med stöd av KK-stiftelsen.

Högskolan Väst testar klassrumssimulator

Foto: Högskolan Väst (med tillstånd)

Högskolan Väst testar en simulator som ger lärarstudenter möjlighet att träna klassrumsundervisning med avatarer i stället för riktiga elever. Enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst på myNewsdesk, "40 minuter i simulatorn förbättrar läraren i klassrummet", handlar det om ett samarbete med amerikanska University of Central Florida som har utvecklat simulatorn. Läraren står framför en stor skärm och ser en grupp elever i form av avatarer. De reagerar olika på olika undervisningssituationer och kan programmeras att vara mer eller mindre samarbetsvilliga. Det betyder att studenten kan träna samma situation flera gånger och utveckla strategier för hur de bemöter eleverna, något som inte går i ett riktigt klassrum.

Enligt pressmeddelandet:

Det är dags att testa. Deltagarna på föreläsningen får kliva fram, ställa sig framför den stora skärmen och börja prata med de fem eleverna som alla har olika personligheter. Man hälsar på varandra. Samtalet kan börja. Frågor som ställs besvaras, i båda riktningarna, och man för ett naturligt samtal. Guiden Taylor Bousfield berättar att eleverna idag var ombedda att vara väldigt skötsamma men annars är tanken att man som blivande lärare ska ställas inför olika situationer med olika typer av elever.

-Den stora fördelen är att om du övar mot en människa kommer hen alltid att väga in en massa hänsyn som i sin tur påverkar agerandet. Genom att använda sig av avatarer kan vi upprepa samma övning på exakt samma sätt gång på gång, säger Taylor Bousfield.

Hon fortsätter:

- Likaså ser vi att efter fyra tillfällen i simulatorn på tillsammans 40 minuter så agerar den blivande läraren annorlunda i klassrummet med det som hen övat på. Det är alltså ett mycket effektivt sätt att träna på att ändra sitt beteende.

Learning Forum 2018

Ytterligare en konferens att notera i almanackan heter Learning Forum 2018 som äger rum i Göteborg 9-10 oktober. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats mellan forskare och lärare med fokus på skolans digitalisering.

Learning Forum är en konferens på Lindholmen Conference Centre i Göteborg som ämnar till att skapa en koppling mellan pågående forskning och utvecklingen av skolans digitalisering. Här kan du delta i ett lärande och kompetensutbyte genom informella, nätverkande och delade aktiviteter, och låta dig inspireras av föreläsare. Konferensen är en mötesplats mellan forskare från en bredd av forskningsfält, samt strategisk personal inom skolans digitalisering och syftar till att skapa en förståelse över den forskning som bedrivs idag, samt till att identifiera vilka behov av forskning som återfinns bland såväl skolhuvudmän som edtechföretag.

Flera välkända forskare och ledare kommer att tala vid konferensen, bl. a. Åke Grönlund (Örebro universitet), Karin Hedman (Skolverket), Carl Heath (RISE), Anna Bjurström (Vinnova), Mattias Arvola (Linköpings universitet). Konferensen arrangeras av RISE, Skolverket, SKL och Vinnova.

Mer information och anmälan.

Här kommer en kort film om konferensen.

Digitalisering, utbildning och design - lärarens roll

"UFV Graphic and Digital Design program" (CC BY 2.0) by University of the Fraser Valley

En intressant konferens, Digitalisation, Education And Design: The role of the teacher, äger rum måndag 19 november i Sundsvall. Den arrangeras av gruppen Higher Education E-Learning (HEEL) vid Mittuniversitetet och E-Learning Lab (ELL) vid Aalborg universitet. Dagens lärare får ökade krav på effektivitet och har svårt att hinna med fortbildning, i synnerhet när det gäller digitalisering. Hur ser vi till att lärarna får bättre support och kompetensutveckling?

- The aim of this open conference is to bring together researchers, practitioners as well as people from the industry to discuss challenges relating to digitalisation, education and design: the role of the teacher.

Huvudtalarna på konferensen är:

• Rose Luckin, Professor of Learner Centred Design, UCL Knowledge Lab London, UK
• Rune Krumsvik, Professor in Educational Science. Department of Education University of Bergen, Norway
• Sofia Serholt, Post Doc, Interaction Design, Department of Computer Science and Engineering. Chalmers University, Sweden

Konferensens upplägg är att efter varje föreläsning (cirka 30 min) kommer grupparbete där alla får diskutera föreläsningens innehåll och även andra relaterade frågor. Konferensen är avgiftsfri.

Mer information och anmälan.

Blended learning verktygslåda

"IMG_3224" (CC BY-SA 2.0) by lancefisher

Blended learning handlar om att blanda fysiska möten med nätbaserade lärmiljöer och de allra flesta utbildningar idag blandar digitala och fysiska möten på något sätt. Men konsten att hitta rätt blandning och att kunna välja rätt miljö och verktyg på rätt sätt är inte lätt. Ett amerikanskt initiativ, Blended learning toolkit, har samlat resurser, erfarenheter, forskning och goda exempel som kan hjälpa lärare hitta sin egen blandning. Materialet och resurserna i verktygslådan får kopieras och användas fritt genom en Creative Commons licens.

Det finns även en öppen 6-veckorskurs, Blendkit, som du kan antingen läsa på egen hand eller tillsammans med deltagare från hela världen. Nästa schemalagda kurs går 2019.

Verktygslådan har tagits fram av University of Central Florida och American Association of State Colleges and Universities.

Handbok om att leda digitalisering i skolan

CC0 Public domain on Pexels

Digitalisering inom utbildning handlar om en omfattande förändringsprocess och kräver strategisk ledning. Det är huvudtemat av en ny handbok som har tagits fram av Stockholms Stad i samarbete med KTH. Handboken heter Organisera för digitalisering: Att leda och dela kunskap i skolan, och har skrivits av Marianne Ekman Rising, Stefan Hrastinski och Henrik Svensson.

- Syftet med denna bok är att visa hur skolor kan organisera för att leda och dela kunskap, både inom och mellan skolor. En viktig punkt är hur lärarna kan få möjlighet att tillsammans med kolleger delta i proces-ser för att lära nytt och utveckla verksam-heten med hjälp av digitalisering.

Handboken är tänkt som stöd till skolledare och alla som arbetar med förändringsledning i skolan och väcker många frågor som ska helst diskuteras i grupp. Den består av fyra huvudavsnitt: Arbets- och utvecklingsorganisation, Nätverk och praktikgemenskaper, Förändringsledning och Medarbetardriven digitalisering.

- Med en genomtänkt strategi och struktur blir de nya arbetssätten inte bara lättare att införa. De får också bättre möjlighet att bli bestående och att kunna fortsätta utvecklas, snarare än att stanna vid att vara ett tillfälligt projekt.

Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Nu har Sverige en nationell digitaliseringsplan för skolan enligt ett Pressmeddelande från Regeringskansliet förra veckan. Regeringens övergripande mål för strategin är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen av samhället medför. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas.

- För att kunna förändra världen måste man förstå världen. Alla elever ska från skolan få med sig kunskap om digitalisering och hur den påverkar demokrati och arbetsliv. Lärare ska ha kunskap och mandat att avgöra när och hur digitala verktyg ska användas för att stärka lärandet, och när de inte ska användas. Detta handlar digitaliseringsstrategin om. Vi bryter det ensidiga fokuset på vilken teknik som ska användas, för att i stället fokusera på de kunskaper eleverna behöver samt förutsättningarna för lärare och rektorer att tillvarata både digitaliseringens möjligheter och hantera dess utmaningar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Digitaliseringsstrategin innehåller tre fokusområden för åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet uppnås: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning, samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Regeringen kommer tillsammans med SKL att bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter.

Strategin har varit efterfrågad i många år och har tagits emot positivt för det mesta. Men det finns även kritik som framgår av bland andra en artikel i Computer Sweden, Skolan ska digitaliseras – men regeringens strategi får kritik. Strategin har dröjt för länge och under tiden har kommunerna fått ta fram egna strategier. En samordnad nationell satsning hade sparat mycket pengar. En del anser att strategin är för otydlig och saknar tydliga krav och det är dessutom otydlig hur hela satsningen ska finansieras.

Edward Jensinger, gymnasieområdeschef i Malmö, kommenterar i en bloggpost, Nationell digitaliseringsstrategi!, och ser positivt på strategins fokus på lärarnas kompetensutveckling och menar att dagens lärarutbildningar nu får krav på sig att utrusta lärarstudenter för det digitala klassrummet:

- Det är för skolan nödvändigt att lärarutbildningen "kommer med i matchen" när det gäller att förbereda lärare för vad jobbet faktiskt innebär. Detta kommer, som jag förstår det, innebära att lärarutbildningarna bör få ett tydligare uppdrag att skapa en tidsenlig utbildning gällande digitaliseringen.

Läs även en artikel i DN, Regeringen: Nu ska hela svenska skolan digitaliseras.

Källa: Pressmeddelande från Regeringskansliet

Digitala färdigheter - ny internationell rapport

UNESCO och ITU:s Broadband Commission for sustainable Development har tagit fram en ny internationell rapport med strategier och förslag på hur regeringar, myndigheter och näringslivet kan samarbeta för att främja digitala färdigheter och delaktighet för hela samhället samt bygga bort digitala klyftor: Working Group on Education: Digital skills for life and work.

Rapporten betonar nationell och internationell samordning och samarbete för att garantera att alla har möjlighet att dra nytta av digitalisering. Utvecklingen hittills har drivits av kommersiella intressen och rapporten menar att myndigheter och statliga organisationer måste också ta sitt ansvar med flera gemensamma initiativ mellan de offentliga och privata sektorerna.

När det gäller utbildning vill rapporten se en bättre blanding mellan traditionella och digitala former, större möjligheter att erkänna icke-formell utbildning, en utökad satsning på öppna lärresurser och öppna utbildningsformer, samordnade nationella kompetensutvecklingssatsningar för lärare och forskning för att skapa evidensbaserade underlag för utvecklingen.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Digikoll - ny svensk öppen kursplattform för lärare

Digikoll är en ny svensk kursplattform som erbjuder öppna fortbildningskurser för lärare som vill utveckla sin digital kompetens och intergrera digitala verktyg i sin undervisning på ett pedagogiskt sätt. Just nu är alla kurser öppna och gratis för alla som skapar ett konto men längre fram kommer en del mer avancerade funktioner att introduceras mot betalning.

- Vi vänder oss till dig som utbildar andra, eller planerar att göra detta, och som använder eller vill använda IT-stöd för undervisning och lärande. Ett digitalt kollegium där du får tillgång till fortbildning och kan dela dina idéer och tankar med andra pedagoger när det passar dig.

Plattformen har redan nu ett brett sortiment kurser inom följande kategorier:

• IT i undervisningen
• Pedagogik och metodik
• Digitala verktyg för lärande
• Sociala medier och lärande
• Ämnesdidaktik och IT
• Specialpedagogik och IT

När du har loggat in har du tillgång till alla kurser, kursmaterial och övningar. Varje kurskategori innehåller flera delkurser och det finns material i varje kurs på 6 olika nivåer. När du klarar en kurs får du en badge (digitalt certifikat) men vill du bli examinerad och få ett personligt kursbevis eller få dina kunskaper validerade innan du börjar, kommer Digikoll att ta en avgift för det (läs Examination och kursbevis). Dessutom får du vara med i ett digitalt kollegium; en lärande gemenskap av professionella pedagoger som tillsammans vill lära sig mer om hur IT kan användas som stöd för lärande och undervisning.

Digikoll på Facebook.

Video i undervisning - ny norsk guide

Användning av video i undervisning ökar lavinartat och många lärosäten har egna medieproduktionsenheter som hjälper lärarna. Nu har Norge en nationell resurssamling om videoproduktion, Videoforelesning.no, som är resultatet av ett nationellt projekt, Kvalitet i videoforelesningen, med Universitetet i Agder i spetsen. Sajten kan användas som en kurs i videoproduktion och du får filmer som förklarar den pedagogiska grunden samt en guidning genom processen - planering, produktion och användning.

- Videoforelesning.no er blitt til som et del av et prosjekt om kvalitet i videoforelesninger. Utgangspunktet for prosjektet er å teste ut funn fra ulike studier av hva som kjennetegner en kort og god videoforelesning. Prosjektet skal prøve ut ulike kvalitetskriteriesett for planlegging, produksjon og bruk av korte videoforelesninger. Målet er å finne et sett med kriterier for hva som kjennetegner gode, korte videoforelesninger med spesielt fokus på den videodidaktiske bearbeidelsen.

Här hittar du råd om hur du gör bra inspelningar både på egen dator och i studio. Fokus ligger på korta filmer på 5-10 mnuter hellre än längre föreläsningar.

Läs en längre beskrivning av Videoforelesning.no i en artikel av Norgesuniversitetet, Ressursbank for korte undervisningsvideoer.

Se även en praktisk guide från engelska University of Derby, 10 ways video can be used effectively in teaching and learning.

Lärarnätverk i sociala medier

CC0 Public domain on Pixabay

Många lärare deltar i professionella grupper i sociala medier som Facebook, Google+ och LinkedIn för att dela med sig av idéer, ställa frågor och diskutera aktuella ämnen. Det finns ett stort utbud av grupper inom alla ämnesområden och utbildningsnivåer och det är ett utmärkt sätt att bygga ditt professionella nätverk, både inom Sverige och även internationellt.

Ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet, Fortbildning på Facebook, undersöker hur lärare använder sociala medier för egen kompetensutveckling.

- Projektets syfte är att fördjupa kunskapen hur och varför lärare spontant och frivilligt ägnar tid och energi åt sin professionella utveckling på sociala medier. Det är en undersökning om hur kollektiv ämnesdidaktisk kunskapsbildning i en informell lärandemiljö kan se ut utan styrning från skolledningar, skolförvaltningar eller skolmyndigheter.

Projektet tittar mest på lärare i svenska och matematik och hur de använder Facebookgrupper för att diskutera pedagogiska frågor. Fokuseringen på just dessa ämnen är kopplad till Skolverkets pågående satsningar, Matematiklyftet och Läslyftet. Projektet vill se hur satsningarna påverkar diskussionen i dessa informella mötesplatserna och vilken nytta lärarna upplever av att delta.

Läs mer om projektet i en artikel på Omvärldsbloggen (Skolverket), Forskare undersöker hur lärare lär sig på Facebook.