Skövde har blivet ett nav i svensk dataspelsutveckling

Photo by Sean Do on Unsplash

Skövde har etablerat sig som ett nav inom svensk spelutveckling med många datorspelsföretag inom Sweden Game Arena. Högskolan i Skövde utbildar cirka 40% av alla som utbildar sig inom området i Sverige och detta lyfts fram i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Dataspelsundret i Skövde börjar på högskolan. Artikeln beskriver hur högskolan har byggt upp denna framgångsrika verksamhet och i synnerhet samarbetet mellan utbildning, forskning, kommunen och näringslivet. Även om det handlar om digitala spel så är utbildningarna beroende av lagarbete på campus i en kreativ fysisk miljö. Enligt läraren Marcus Toftedahl:

En faktor som också bidrar till framgången är att det finns ett aktivt dataspelskluster i Skövde. Science Park Skövde, som ligger i direkt anslutning till högskolan, startade för 15 år sedan en spelinkubator för alumner, och tillsammans med Skövde kommun bildar vi Sweden Game Arena. Den senaste stora grejen i spelvärlden i Skövde är världssuccén för spelet Valheim, som före detta studenter gjorde på inkubatorn.

Seminarium om hybridundervisning

Ytterligare ett inslag om hybridundervisning och denna gång får du ta del av lärarnas erfarenheter från ett lunchseminarium vid KTH som spelades in 3 november, Lärare berättar: Erfarenheter av hybridundervisning. Under seminariet får du erfanerheter och tips från lärare samt IKT-pedagoger och en mediepedagog. Diskussionen handlar om KTHs lösningar för hybridundervisning men det finns en hel del erfarenheter som är intressanta för alla inom högre utbildning.

Hybridundervisning kommer med både utmaningar och möjligheter. En panel av lärare, pedagoger och tekniker samlades för att samtala kring sina delar i hybridundervisningen, samt ge en kort introduktion av olika typer av salar på KTH där hybrid är möjlig i olika former.

Ett stort plus med inspelningen är att webbsidan har en bra sammanfattning i text samt att filmen är textad. Dessutom finns det en innehålssförteckning så att du kan hoppas till de delar som du själv tycker är mest intressanta.

Läranderesurser - skriva, filma, presentera

Jag har tidigare skrivit om olika inspirationsfilmer om IKT-pedagogik av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad. Nu har hon samlat filmerna samt andra lärresurser under rubriken Läranderesurser under följande rubriker:

• Jobba smart i Word
  Automatisk innehållsförteckning, sidnummer på rätt ställe, försättsblad och andra trick.
• Poster i A3-storlek
  Du kan använda PowerPoint för att göra layout för en mindre poster.
• Spela in din presentation
  Gör en muntlig redovisning online genom att spela in dig själv i PowerPoint.
• Att filma
  Enkla råd för dig som ska filma en fältstudie, VFU-uppgift eller en berättelse.
• Variera din presentation
  Känner du dig lite trött när du får i uppgift att göra en muntlig presentation?

Bakom varje rubrik finns det många korta instruktionsfilmer smat texter och bilder som inspirerar. Här till exempel ser du en film om presentationsverktyget Sway från samlingen Variera din presentation.

SnackVids - skapa text från YouTube-filmer

SnackVids är ett enkelt webbaserat verktyg som omvandlar tal till text på YouTube och låter dig söka efter nyckelord. Du lägger in bara webbadressen til filmen och SnackVids omvandlar tal till text. Om filmen är en presentation eller har en tydlig struktur kan SnackVids även dela upp manuset i avsnitt. Sedan kan du söka efter nyckelord i texten och kan hoppa fram i filmen till just det ord eller begrepp du söker.

Som vanligt med automatiska tal-till-text verktyg så fungerar det bäst på engelska och när talaren talar tydligt. Men oftast får du en ganska bra text som du sedan kan redigera. Läs mer på Richard Byrnes bloggpost om SnackVids och titta på hans korta instruktionsfilm nedan.

Virtuella fältexkursioner

Fältexkursioner är väldigt viktiga inslag i många utbildningar men hur kan man dela med sig av alla intryck och upptäckter och låta andra följa med på expeditionen utan att behöva resa? Amerikanska Arizona State University har skapat ett öppet bibliotek med virtuella fältexkursioner, ASU Virtual Field Trips. Fältexkusionerna går till flera spännande miljöer som Grand Canyon, Panamas regnskog, Mexikos historiska städer osv. Du ser miljöerna i 360-graders bilder, kan zooma in på intressanta detaljer och får tillgång till miniföreläsningar, quizzar och uppfifter om miljö, geologi, historia eller fysik. Flera av exkursionerna har fotograferats och dokumenterats av studenter och lärare som var på plats och resultatet kan nu användas av andra studenter både vid ASU och i hela världen. Du kan även uppleva exkursionerna genom VR-glasögon.

Läs mer om projektet i en artikel i nättidningen Campus Tech, Arizona State Virtual Field Trips Deliver Interactive Exploration. Här ser du en introduktionsfilm.

Nytt undervisningsmaterial om upphovsrätt och källkritik

Bild: Statens Medieråd

Idag är vi många som skriver, postar bilder, delar och kommenterar på nätet. För att öka kunskapen om upphovsrätt och förtal har Statens medieråd tagit fram ett nytt lektionsmaterial som bygger på tre dokumentärpoddar – Bungyjump-fallet, Swefilmer-målet och Instagram-målet.

Lektionerna tittar närmare på tre rättsfall med fokus på upphovsrätt och förtal. Med utgångspunkt från de dokumentära inslagen i poddarna ges underlag till övningar där elever på högstadiet och gymnasiet får möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar och fallgropar.

Det nya lektionsmaterialet hittar du på webbplatsen MIK för mig. MIK för mig innehåller kostnadsfria övningar i medie- och informationskunnighet, MIK. Enligt Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning på Statens medieråd:

- I dagens medielandskap är vi både konsumenter och producenter av medieinnehåll. Därför behöver vi ha kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Vi hoppas att det här lektionsmaterialet ska kunna bidra till ökad kunskap och intressanta diskussioner i klassrummen. 

Läs mer i pressmeddelandet från Statens Medieråd, Nytt material för att stärka ungas kunskaper om upphovsrätt på nätet. Här hittar du mer information om och länkar till de nya dokumentärpoddarna.

Satsning på kvalitet i medieproduktion behövs - debattartikel

CC0 Photo by Venveo on Unsplash

Kvaliteten på medieproduktion inom svenska skolor och universitet ligger på en alldeles för låg nivå och kvalitetskriterier saknas. Så skriver Jonas Thorén, medieproducent och coach inom digitalt lärande, KTH, i en debattartikel i NyTeknik, ”Skolan är inte redo för digitalt lärande”. Idag produceras stora mängder videopresentationer men oftast utan kvalitetssäkring och lärarna saknar nödvändig kompetensutveckling.

En video måste uppfylla vissa kvalitetsstandarder när den används som pedagogiskt material. Det har dock inte bara att göra med den audiovisuella kvaliteten, utan det handlar lika mycket om presentationsdesign, kognition, tydlighet, tillgänglighet, och vilka typer av videokoncept som engagerar elever och studenter.

Det finns en hel del forskning idag om hur man skapar pedagogiska filmer och vi behöver tillämpa dessa principer. Lärarna behöver stöd av medieproducenter och IKT-pedagoger för att höja kvaliteten.

Thorén lägger fram följande rekommendationer till beslutsfattare inom utbildning:

• Ta fram en nationell kvalitetsstandard för digitala läromedel.
• Kartlägga vilka skolor och universitet som ligger i framkant inom området och kan agera mentorer för de som inte har kommit lika långt.
• Uppdatera alla lärarutbildningar, från förskola och uppåt, med kurser kring design och produktion av pedagogiskt videomaterial.
• Ge lärare ordentliga förutsättningar att utvecklas i rollen som producent av digitala läromedel.
• Uppmuntra och skapa förutsättningar till en produktionskultur på skolor och universitet, där lärare, personal och studenter stöttar och hjälper varandra.
• Skapa en nationell webbplattform för information och stöd kring produktion av digitala läromedel.

Flipped.se - filmer för flipped classroom

Många lärare skapar filmer och spellistor för att stödja sin undervisning enligt metoden flipped classroom. Dessa filmsamlingar ligger på t. ex. YouTube men kan vara svåra att upptäcka för andra lärare och elever som kan ha nytta av dem. En ny tjänst, Flipped.se, är tänkt som samlingsplats för lärarnas filmsamlingar där man enkelt kan hitta filmer och resurser från svenska lärare.

Flipped är en webbplats för elever och lärare som arbetar med Flipped Classroom som undervisningsmetod. Men det är också en plattform för alla lärare som vill eller behöver använda film i sin undervisning. Till exempel för att möta elever med särskilda behov. Flipped är tänkt att fungera som en hubb mellan vanliga webbtjänster som YouTube, Google, Wikipedia och Office 365. Att använda flipped är helt gratis för både elever och lärare.

Flipped.se lanseras nu och har inte så många aktiva lärare så länge. Men prova själv att dela med dig av dina filmer och se hur det går.

Malmö delar - öppna lärresurser för stadens lärare

Malmö Stad lanserar nu sin plattform för öppna lärresurser, Malmö delar. Här får lärare på alla nivåer från förskola till gymnasium dela med sig av sina bästa lektioner och skapa en gemensam resursbank. Alla resurser på Malmö delar är märkta med Creative Commons-licenser och är därmed tillgängliga för alla och får återanvändas utan att behöva fråga om tillstånd. Varje resurs kommer med en beskrivning av syftet, användningsområde, länkar till tester och lektionsbeskrivning.

Alla lärare i Malmö får lägga ut material men det finns en redaktion som står för kvalitetssäkringen. Tjänsten är helt gratis och utan kommersiell anknytning. Just nu finns det ett begränsat sortiment i samlingen men meningen är att tjänsten ska växa fort (se introduktionsfilmen nedan).

- På Malmö delar hittar du både heltäckande arbetsområden – bestående av lektioner och moment och med en tillhörande pedagogisk planering – samt resurser som kan bestå av övningar, verktyg, mallar eller annat pedagogisk material.

Statens Medieråd - varför tror folk på konspirationsteorier?

I en satsning på ämnet konspirationsteorier relanserar Statens medieråd två poddar under Källkritikens dag (13 mars). Till satsningen hör även att ta fram ett metodmaterial med fokus på modern mytbildning.

På nätet florerar en mängd teorier och idéer som kvalar in under begrepp som lömska fakta, konspirationer och falska nyheter. Enligt en undersökning som opinionsföretaget YouGov gjort på uppdrag av Metro tror nästan 50 % av svenskarna att det finns hemliga, icke-statliga, sällskap som är så mäktiga att de kan kontrollera den politiska utvecklingen i olika länder. Samma undersökning visar att nästan en tredjedel av svenskarna tror att staten styr vad svenska medier publicerar.

– När den här typen av spekulationer florerar i samhället vill vi erbjuda den vuxna målgruppen djuplodande material om konspirationsteorier. I sin tur har de möjlighet att utbilda barn och unga. Vi producerar materialet inom ramen för vårt No hate-uppdrag, som syftar till att stärka barn och unga på nätet, säger Helena Dal, verksamhetschef för Information och vägledning vid Statens medieråd.

Lyssna på poddarna om konspirationsteorier

• Lär dig känna igen en konspirationsteori, del 1
  Expertpanelen ger konkreta exempel på hur saga tas för verklighet, hur våldet hittar in och på konspirationsteorier som spänner över tid och nationsgränser. 
• Så slår man hål på en konspirationsteori, del 2
  Konkreta exempel på mytbildningar varvas med tips till pedagoger och föräldrar om hur man kan bemöta konspirationsteorier.
• Lektion i MIK för mig: Vem är det som styr oss? 
  Ta del av en lektion om konspirationsteorier som ingår i det digitala utbildningsverktyget MIK för mig.

Källa: Pressmeddelande från Statens Medieråd, Statens medieråd storsatsar på material om konspirationsteorier.

Bakgrundsmusik i utbildningsfilmer

CC0 Public domain by hitesh choudhary on Pexels

Det är väldigt vanligt att lägga in bakgrundsmusik i utbildningsfilmer för att skapa en bra stämning eller för att vi är så vana vid musik i alla TV-program och dataspel. Men oftast gör det mer skada än nytta enligt en artikel av Patti Shank i eLearning Industry, Should We Use Background Music With Instruction? No. När man ska koncentrera sig på ny information kan alla störningselement (musik, ljudeffekter, onödiga animeringar) överbelasta hjärnan och sänka inlärningsförmågan, i synnerhet för folk med nedsatt hörsel. Artikeln refererar till flera studie inom området som visar hur överbelastning påverkar lärande.

What this tells us is that added music hurts learning. Even very low-level music can cause problems. People performed significantly better when they studied animations without background music. The reason is clear: Music (even low-level music) adds harmful cognitive load. As the two authors wrote in their report, “auditory adjuncts can overload the learner's auditory working memory”. They said that this result is expected, given what we know about perception, memory, and other cognitive processes.

Så tänk en extra gång innnan du lägger in onödiga effekter i dina filmer eller ljudinspelningar.

Effektivare undervisning genom inspelade föreläsningar

CC0 Public domain on Pixabay

Hur går man från enkla inspelningar av salsföreläsningar till att göra mer genomtänkta och kortare inspelningar antingen i studio eller vid skrivbordet, enligt principen flipped classroom? Denna process beskrivs i en ny artikel av Geir Isaksen (Forsvarets høgskole, Norge), How Video Lectures Can Free Up Time For Other Learning Activities. Forsvarets høgskole har satsat på en mer genomtänkt strategi för föreläsningsinspelningar och artikeln visar hur förinspelade filmer ger mer tid för diskussion och fördjupning i klassrummet. De har satsat på stöd i medieproduktion med en särskild studio för inspelning och specialister som kan hjälpa lärarna.

Artikeln beskriver hur högskolan har nästan slutat med långa salsinspelningar och gått över till studio- eller skrivbordsinspelningar på helst cirka 10 minuter. Återkoppling från studenterna visar att effektiva inspelade föreläsningar beror på lärarens engagemang, pedagogisk användning av bilder och text och variation. En viktig förutsättning för en lyckad satsning är ledningens engagemang och professionell support för lärarna.

Ytterligare en studie om inspelade föreläsningar, Turn up, tune in, don’t drop out: The relationship between lecture attendance, use of lecture recordings, and achievement at different levels of study, beskrivs i en post på min engelska blogg, Corridor of Uncertainty.

Kursmaterial om könsnormer i bildspråket

Pressbild, Statens medieråd

Det finns ett stakt behov av bättre utbildning kring hur könsnormer bekräftas och förstärks av bildspråket i olika medier, i synnerhet som en följd av #metoo-kampanjen. Statens medieråd har nu tagit fram ett webbaserat utbildningspaket, Könsnormer i bildspråket, enligt ett pressmeddelande, ”En bild säger mer än tusen ord”- nytt verktyg hjälper unga att avslöja könsnormer i bildspråket. Det handlar om att kunna tolka bilderna vi ser dagligen på nätet och i tryckta medier och bli mer medveten om vilka budskap de sänder. Materialet finns just nu på svenska men det kommer snart att översättas till engelska och arabiska.

Könsnormer i bildspråket utgår från tre frågor:

• Hur ser de bilder ut som florerar i vårt samhälle?
• Hur ser de bilder ut som vi själva producerar?
• Hur kan vi arbeta mer normkritiskt och inkluderande?

Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material som visar hur vi ständigt kommunicerar med bilder och hur vi behöver analysförmåga för att kunna demaskera och förstå bilders budskap. Tränar vi på att läsa bilder blir vi bättre på att analysera, förstå och problematisera det vi ser.

Materialet diskuterar normer kring manligt och kvinnligt genom olika övningar, bildpresentation (Powerpoint), teoretisk samt praktisk bildanalys. Här illustreras också hur mängden bilder med liknande representation kan skapa ett visuellt mönster som påverkar oss själva och hela samhället i en viss riktning.

Som komplement till detta kan jag också rekommendera kursmaterialet Propaganda och bilders makt, också av Statens medieråd.

Digitala färdigheter nödvändiga i arbetslivet - ny internationell studie

CC BY Some rights reserved by New Media Consortium

Avancerade digitala färdigheter är en avgörande faktor på arbetsmarknaden och studenter som får utveckla dessa som en integrerad del av sina högskolestudier har en tydlig fördel. Detta framgår av en ny studie av New Media Consortium (organisationen som tar fram den välkända Horizonrapporterna), 2017 Digital Literacy Impact Study.

Studien visar hur studenternas digitala färdigheter tillämpas i arbetslivet och om deras kompetens matchar arbetsgivarnas krav. De flesta har god kompetens när det gäller informationssökning, kritiskt tänkande och kollaboration men saknade mer kreativa färdigheter som medieproduktion och kunskap om digitala rättigheter och licensiering.

“Digital literacy isn’t just about learners understanding how to use a single technology or a host of programs and devices,” said Eden Dahlstrom, Executive Director of the NMC and Principal Investigator of the study. “Our research indicates that when learners can use digital tools to create something original, they will be able to adapt to a range of work environments. The digital realm is only expanding; colleges and universities need to provide opportunities to cultivate in learners more creativity and adaptability.”

Studien uppmanar universitet och högskolor att bredda sin syn på digitala färdigheter och försöka överbrygga kompetensglappet som visar sig idag.

Referens:

Adams Becker, S., Pasquini, L. A., and Zentner, A. (2017). 2017 Digital Literacy Impact Study: An NMC Horizon Project Strategic Brief. Volume 3.5, September 2017. Austin, Texas: The New Media Consortium

Gratis videoredigeringsverktyg - OpenShot

Om du vill redigera filmer men vill inte investera i någon av de kommersiella verktygen på marknaden kan OpenShot Video Editor vara en bra lösning. OpenShot är ett gratis, open source program som låter dig redigera filmer och lägga till många snygga effekter, t ex animeringar, titlar, 3D-animeringar, obegränsat antal spår mm. Verktyget fungerar på PC. MAC och Linux.

Titta på denna introduktionsfilm.

Video i undervisning - ny norsk guide

Användning av video i undervisning ökar lavinartat och många lärosäten har egna medieproduktionsenheter som hjälper lärarna. Nu har Norge en nationell resurssamling om videoproduktion, Videoforelesning.no, som är resultatet av ett nationellt projekt, Kvalitet i videoforelesningen, med Universitetet i Agder i spetsen. Sajten kan användas som en kurs i videoproduktion och du får filmer som förklarar den pedagogiska grunden samt en guidning genom processen - planering, produktion och användning.

- Videoforelesning.no er blitt til som et del av et prosjekt om kvalitet i videoforelesninger. Utgangspunktet for prosjektet er å teste ut funn fra ulike studier av hva som kjennetegner en kort og god videoforelesning. Prosjektet skal prøve ut ulike kvalitetskriteriesett for planlegging, produksjon og bruk av korte videoforelesninger. Målet er å finne et sett med kriterier for hva som kjennetegner gode, korte videoforelesninger med spesielt fokus på den videodidaktiske bearbeidelsen.

Här hittar du råd om hur du gör bra inspelningar både på egen dator och i studio. Fokus ligger på korta filmer på 5-10 mnuter hellre än längre föreläsningar.

Läs en längre beskrivning av Videoforelesning.no i en artikel av Norgesuniversitetet, Ressursbank for korte undervisningsvideoer.

Se även en praktisk guide från engelska University of Derby, 10 ways video can be used effectively in teaching and learning.

Effektiva utbildningsfilmer

Video används idag överallt inom utbildning för olika ändamål. En artikel på iVersity, Effective Learning Videos – Six Different Approaches Explained, ger exempel på olika kategorier filmer som används inom utbildning. Det finns många skillnader mellan en föreläsning i klassrummet och en film. Föreläsningen ges bara en gång i sal men kan ses många gånger som film. En film kan redigeras och finslipas, onödig information tas bort och helst ska filmen inte vara längre än 10-15 minuter. En film kan skapa närkontakt på ett sätt som en storföreläsning inte kan.

When delivering a lecture to 400 students, a lecturer is inclined to address the entire room all at once. When delivering a video lecture, you are creating a one-on-one relationship with the learner. You are teaching several thousand people, but one at a time. The instructor is everyone’s private tutor.

Artikeln ger tips om sex olika filmformat och för varje format ges exempel samt fördelar och nackdelar:

• Berättelse - filmen berättar en historia, oftast i olika miljöer och med viss skådespelari.
• Dokumentar - som ett TV-reportage med intervjuer i olika miljöer.
• Studioproduktion - läraren i studio, oftast med greenscreen för bakgrunds bilder.
• Improviserad/lågbudget - skärminspelning (rätta en text), läraren framför en tavla, Skypeintervju eller helt enkelt en selfiefilm med egen mobil.
• Tablet capture - skriva för hand på en platta, t ex matematiska beräkningar.
• Animering - med hjälp av olika animeringsverktyg eller genom att filma med små utklippta figurer på ett papper.

Här ser du ett exempel på hur du kan skapa en animerad film med verktyget RSA Animate.

Studentdriven medieproduktion

Film används överallt inom utbildning idag, inte minst i samband med satsningar på flipped classroom. Amerikanska University of Portland har en egen medieproduktionsenhet men de insåg att de inte hann med efterfrågan på videoproduktion inom universitetet. Sedan fick de idén att starta en studio som studenter skulle driva. Universitetet skaffade utrustningen och sökte studenter som vill jobba på det nya projektet. Så började studentprojektet On the bluff studios som nu producerar utbildningsfilmer som används som kursmaterial inom universitetet. Studenterna kan därmed avlasta och komplettera medieproduktionsenheten och den samlade kompetensen inom medieproduktionen har vuxit starkt och kan nu möta efterfrågan.

Studenterna som driver studion får lära sig mycket om medieproduktion, projektarbete, pedagogik och samarbete med lärare och andra studenter.

Titta på en film om projektet från Kaltura.

Bildens makt

CC0 Public domain on Pexels

Bilder förmedlar ett budskap och idag används de, i synnerhet av extrema grupper, för att väcka starka känslor. I dagens medielandskap blir det allt svårare att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter och därför har Statens Medieråd tagit fram resurser och handledning för lärare, Propaganda och bilders makt, för att kunna diskutera just bildens roll i dagens medier.

- Bilders budskap kan bli farliga när extremister använder dem för att värva sympatisörer. För att få god motståndskraft mot antidemokratisk propaganda behöver vi bli duktiga på att förstå hur propagandabilder och propagandafilmer är uppbyggda. Genom att börja reflektera aktivt över detta, och sätta ord på det vi ser, blir vi skickligare på att upptäcka hur det bakom en bild eller film kan dölja sig ett ideologiskt budskap som vi kanske inte uppfattade från början.

Materialet riktas mot skola och gymnasium men kan säkert vara lika relevant för vuxna och även för självstudier. Bland resurserna finns metodmaterialet Propaganda och bilders makt som består av en lärarhandledning och de två modulerna Bild är ett språk och Konsten att övertyga. Materialet finns i två versioner: en för läraren och en för eleverna. Dessutom finns det en fördjupningsmodul, Vad är propaganda?

Rätt ljud i Adobe Connect

E-mötesverktyget Adobe Connect används idag av nästan alla svenska lärosäten. Det vanligaste problemet med verktyget, liksom de flesta e-mötesverktygen, är ljudinställningarna. Helst ska du använda headset och se till att dina ljudinställningar är i ordning innan du loggar in i ett möte.

Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, Högskolan i Kristianstad, har tagit fram flera korta filmer som visar hur du gör för att undvika krångel med ljud framöver. Alla filmer, på svenska och engelska, finns på HKRplay med instruktioner för både PC- och Mac-användare. Här ser du den övergripande filmen. Bra att skicka länken till denna film när du bjuder in kollegor eller studenter till ett e-möte eller webinar.



Film: CC BY Some rights reserved by Högskolan i Kristianstad