Hur motverkar vi digital exkludering? - ny nordisk rapport och webbinarium

Bild: NVL

Det finns fortfarande 10-15% av befolkningen i Norden som inte använder digitala tjänster och står allt mer isolerade från samhällsfunktioner. NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har genomfört ett forskningsprojekt under de senaste två åren för att ta reda på vad som hindrar människor att bli digitalt delaktiga. Rapporten har just kommit ut och heter Livslang lærings rolle i den digitale transformation – Hard to reach citizens.

Rapporten identifierar fem vanliga hinder och ger rekommendationer för att åtgärda dem. Vi måste inse att digitalisering: 

• påverkar allt i samhället
• påverkar vardagslivet
• skapar många flexibla möjligheter för deltagande
• skapar relationskedjor
• skapar relevans

I 2020–2022 er gennemført et forskningsprojekt, der skal identificere aktuelle nordiske udfordringer og bidrage til fælles nordiske løsninger for at støtte læring for alle og udvikling af voksnes digitale kompetencer med særligt fokus på borgere, der er hard to reach. Projektet er gennemført som design-based research. Dette indebærer dels, at projektet har genereret et vidensbidrag om projektets fokusområde i form af anbefalinger, og dels at projektet har designet en løsning i form af et digitalt toolkit, der er tilgængeligt på NVL Digitals hjemmeside.

NVL arrangerar ett webbinarium inom samma område, NVL digitals forskningsprojekt: Livslang lærings rolle i den digitale transformation og digitale inklusion, 16 augusti, kl. 14:00-16:00. I denna korta film möter du Mie Buhl vid Aalborg universitet som ingår i forskargruppen.

Gymnasielärare mer positiva till digitalisering men hybridundervisning möter motstånd - ny rapport

"GCC Classroom Pix (2016&2018)" (CC BY 2.0) by Germanna CC

En ny undersökning bland 1000 lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och socionomer visar hur dessa yrkesgruppers inställning till digitalisering har ändrats under pandemin, enligt en artikel i Dagens Samhälle, Pandemin fick lärare att svänga om digitala verktyg. Undersökningen visar att 73% av lärarna var positiva till en ökad digitalisering i skolan, en tydlig ökning under pandemitiden. Däremot var lärarnas inställning till hybridundervisning mindre positiv:

Lärarna var då i hög grad positiva till de digitala verktyg och arbetssätt som använts under pandemin. Ändå ville inte ens hälften av dem behålla de digitala verktygen i en mer normal arbetssituation.

– Jag tror att det är kopplat till att en hög andel av gymnasielärarna inte vill arbeta med hybridundervisning, säger Tor Hatlevoll.

Enligt enkäten vill 40 procent av gymnasielärarna inte hålla lektioner där en del elever är på plats i klassrummet medan andra är med digitalt. Det är grundskollärare mer positiva till.

Bland de andra yrkeskategorier var undersköterskor mer negativa till digitalisering, kanske för att deras yrke inte har digitaliserats i samma grad som de andra. Läkare var också kritiska, främst på grund av en brist på support:

Runt hälften av läkarna är nöjda med de digitala verktyg som införts under pandemin medan 18 procent sätter betygen ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt” på nya digitala verktyg eller arbetssätt. Läkarna efterlyser i hög grad teknisk support.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Läs rapporten, Digitalisering i välfärden.

Svensk edtech - marknadsöversikt och branschbarometer

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

Nu släpper Swedish Edtech Industry sin tredje branschrapport om svensk edtech: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech - internationell tillväxt och ökat behov av livslångt lärande. En rapport som pekar på en växande global marknad, men också på en större efterfrågan av digitala tjänster för livslångt lärande här hemma.

Rapporten ger en översikt av edtechbranschen i Sverige, med en barometer över trender och hur edtechföretagen ser på framtiden. Branscher som service, transport och handel har de senaste åren genomgått en snabb digital transformation och nya beteenden har i rekordfart etablerats. Detsamma gäller vården och utbildning. Hela yrkesgrupper behöver nu delvis andra kunskaper, kompetenser och kvalifikationer. Det menar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry.

Det vi ser i omvärlden avspeglas i vår branschbarometer. En fortsatt ökad efterfrågan på edtechtjänster för att möta behoven av kompetensomställning och det livslånga lärandet. Vi ser trender av att företagen tar kliv ut på den internationella marknaden, där efterfrågan ökar i snabbare takt än här hemma. Andra tydliga trender är konsolidering och att rekrytering nu seglat upp i toppen som ett av de hinder företagen ser för sin tillväxt.

Sverige behöver en samlande strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande så att vi får ordentlig kraft att möta våra samhällsutmaningar, något vi ser sker i våra grannländer. Här ingår även skolan, det är där grunden för den digitala kompetensen läggs.

Ett viktigt syfte med digitalisering i skolan är att bidra till en bättre och likvärdig utbildning för alla barn, elever och studenter Men här råder fortsatta brister i tillgången till digitala verktyg, i möjligheten att utveckla en digital kompetens som rustar för framtiden.

Källa: Pressmeddelande, Swedish Edtech Industry.

Nordisk konferens om kompetenser för hållbar omställning

"Tromso" (CC BY-ND 2.0) by simonmgc

En nordisk konferens om digital kompetens och livslångt lärande för en hållbar omställning i Norden, DigiNorden, hålls 20-21 september både fysiskt i Tromsö i Norge och digitalt. Konferensen arrangeras som en del av det norska ordförandeskapet i det nordiska ministerrådet under 2022. Alla utbildningsaktörer i Norden är välkomna och eftersom konferensen är öppen för deltagare på distans hoppas arrangörer locka utbildare från Finland till Grönland.

Digital kompetanse er en forutsetning for at utdanningssystemet, samfunnslivet og næringslivet skal kunne foreta det grønne skiftet. De nordiske landene er avhengig av samarbeid for å løse klima- og naturmangfoldsutfordringene. På denne konferansen skal vi belyse på hvilken måte sektorene kan og bør jobbe for å nå målet om at Norden skal bli verdens mest bærekraftige region innen 2030, som beskrevet i Visjon 2030.

Konferensen erbjuder en bra blandning av intressanta talare och många workshops och gruppdiskussioner.

Läs mer om konferensen i en artikel av nätverket NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Digital kompetanse er avgjørende for å få til den grønne omstillingen.

Mer information och anmälan (senast 15 augusti).

Nederländerna satsar stort på pedagogisk utveckling och digitalisering

"Female noise and vibration engineer over" (CC BY-NC-ND 2.0) by This is Engineering image library

Högre utbildning och yrkesutbildning i Nederländerna får nu totalt €560 miljoner (cirka 5,7 miljarder) för att stärka digitaliseringsprocessen enligt en nyhet från det nationella konsortiet SURF, National Growth Fund awards MBO, HBO and universities EUR 560 million. Alla lärosäten och yrkeshögskolor ska samarbeta för att bygga en samordnad nationell strategi för att stödja digitala lärprocesser, ge tillgång till digital kurslitteratur och utveckla digitala kompetenser hos såväl lärare som studenter. 

Bland annat ska alla 113 lärosäten bygga upp centra för pedagogisk utveckling, Center for Teaching & Learning. Dessutom etableras två nationella resurscentra som ger övergripande stöd inom pedagogisk utveckling och samlar forskning och utveckling inom området. Avtal ska tecknas med förlagen för att se till att allt studiematerial är tillgängligt för alla.

Pieter Duisenberg, President of the Universities of the Netherlands, menar: 

Digitization offers wonderful new opportunities for learning, education and research. Both on campus and remotely: audiovisual content, mixed reality, time and place independent learning and digital practicals, enabling students to prepare for laboratory tests. We can only use these possibilities by sharing knowledge and joint investments.

Webbinarium - Lansering av digitalskills.se

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

En ny digital tjänst, digitalskills.se, har tagits fram som en del av projektet Digital spetskompetens som identifierar och analyserar vilka digitala kompetenser som efterfrågas av arbetsgivare. Tjänsten presenteras i ett webbinarium, fredag 29 april, 09:00-09:45. Verktyget ger utbildningsanordnare möjlighet att se vilka färdigheter som efterfrågas och ett underlag för att ta fram nya utbildningar. Tjänsten kommer att aktiveras just 29 april. Enligt Josef Lannemyr, Tillväxtverkets projektledare för regeringsuppdraget:

Vi ser en bred potentiell nytta för detta verktyg. I bland annat USA och Danmark används denna typ av underlag av högskolor för att skapa kurser så att studenterna blir mer anställningsbara efter en lång teoretisk utbildning. Informationen från verktyget ger också en snabb och hyfsat heltäckande bild av en branschs kompetensbehov och kan ge underlag för analyser eller diskussioner om olika insatser och program. Det finns inget liknande gränssnitt i dagsläget i Sverige så det vi utvecklar är något unikt och nytt.

Mer information och anmälan.

Digital spetskompetens - strategisk kartläggning

Photo by Kevin Ku on Unsplash

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) och Tillväxtverket leder regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens med syfte att utveckla den digitala spetskompetensen i Sverige fram till 2035. Nu börjar ett delprojekt som ska skapa ett underlag kring hur utvecklingen ser ut och vilka kompetenser som kommer att krävas framöver, enligt en nyhet från UKÄ, Fokus på framtid inom digital spetskompetens. det handlar främst om att ta fram ett antal framtids scenarier. Enligt projektledaren Fredrik Heintz:

Vårt projekt handlar om att göra en framtidsanalys av tillgång och efterfrågan på kompetens utifrån en trendanalys kombinerat med en analys av större policybeslut som skulle kunna tas. Målet är att konkretisera några möjliga utvecklingar och hur vi skulle kunna säkerställa tillgången till den kompetens Sverige behöver på lite längre sikt.

Forskningsprojektet pågår under våren 2022 och leds av Fredrik Heintz som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet där han forskar om artificiell intelligens (AI). I teamet ingår även Jan Gulliksen (KTH), Amy Loutfi (Örebro Universitet), samt Anna Foka (Uppsala Universitet). Slutresultaten kommer presenteras på en konferens i juni. Fredrik Heintz betonar vikten av att ta tag i utvecklingen redan nu.

Även om den tekniska utvecklingen går väldigt fort tar det lång tid innan ändringar i utbildningssystemet får genomslag. Därför är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på 10-20 år in i framtiden när man fattar större policybeslut. Vi hoppas kunna föreslå och motivera några sådana policybeslut som borde tas nu, för att säkerställa att vi har den kompetens vi behöver om 10-20 år. En sak är säker, vi kan inte fortsätta som vi gör idag.

Läs mer på regeringsuppdragets egna webbplats www.digitalspetskompetens.se.

Tryck på knappen bara ...

Photo by Ashutosh Dave on Unsplash

Tänk om man kunde bara trycka på en knapp och allt kommer igång utan krångel - kamera, ljud, bildspel osv. Idag när många undervisningssalar byggs om för hybridundervisning finns det säkert många lärare som drömmer om en enknappslösning. En bloggpost av Peter Dalenius, Linköpings universitet, Myten om enknappslösningen, beskriver varför sådana drömmar är orealistiska. 

• Det är dyrt – Lösningen måste specialanpassas efter den specifika verksamheten och dessutom krävs en kader av supportpersonal i kulisserna för att ta hand om eventuella problem. 

• Det är statiskt – Knappen gör samma sak varje gång. Den kan inte anpassas efter situationen och det går inte att göra något kreativt utanför de givna ramarna.

Lösningen är främst kompetensutveckling så att du förstår vilka möjligheter finns och en tydlig design när det gäller kontrollpaneler osv.

Samtal om pedagogisk digital kompetens

Photo by Timothy Muza on Unsplash

Vilken lagstiftning finns runt undervisning med digitala verktyg, rättspraxis och vägledande fall? Ett webbinarium den 5 april, kl. 09:00-12:00, Samtal om pedagogisk digital kompetens – Vad behöver lärare för att kunna göra kloka val?, tar upp dessa frågor med flera experter inom pedagogisk digital kompetens (PDK).

Webbinariet har följande program:

• 9:00-9:05 Presentationer av nätverket och bakgrund till seminariet. ITHU – subnätverk PDK
• 9:05-9:15 Leena Hiltunen, Jyväskylä universitet, Finnish perspective on teachers’ digital competences and data protection. 
• 9:15-10:00 Är verktyg som Padlet förenligt med GDPR? – vad behöver lärare för kompetenser?
• 10:00-10:10 Paus
• 10:10-10:30 Presentation om projektet Flexicomp, Diana Stark Ekman & Peter Fogel, Högskolan i Skövde
• 10:30-10:50 Presentation om PDK-cykeln: Bakgrund, framgångsfaktorer och nuläge. Lotta Fröjdfeldt & Pia Ekholm Johansson, Mälardalens universitet
• 10:50-11:30 Samtal i grupper – Hur kan vi hjälpa lärare att utveckla PDK? Vilka stödstrukturer och förändringar behövs?
• 11:30-11:40 Paus
• 11:40-12:00 Samla ihop det som framkommit i grupperna, summera och avrunda. 

Anmäl dig här.

Riktade insatser för skolans digitalisering

"student_ipad_school - 038" by flickingerbrad is marked with CC BY 2.0.

Ett bra exempel på hur digitalisering kan samordnas är Skolverkets stöd till skolor i form av Riktade insatser för skolans digitalisering. Skolor kan söka stöd för sin digitaliseringsprocess genom bland annat en processtödjare som arbetar i nära samarbete med skolledningen i sex månader. Denna metod betyder att skolor inte behöver hitta på egna lösningar men kan dra nytta av erfarenheter utifrån och därmed se till att digitalisering införs på ett genomtänkt och strategiskt sätt.

Riktade insatser för skolans digitalisering vänder sig till huvudmän, verksamheter och skolor som har stora utvecklingsbehov inom digitalisering. En grundförutsättning för att få delta är att ni genomför nationella prov.

Skolan ska först göra en självskattning av verksamhetens digitalisering och Skolverket sedan beslutar om vilka som ska få stöd. Skolor med störst utvecklingsbehov och goda möjligheter att tillägna sig stödet prioriteras. En film med erfarenheter från Örkelljunga kommun finns på webbsidan. Skolverket har även stödmaterial till skolor och huvudmän kring digitalisering.

Kan denna metod även tillämpas i andra utbildningsområden?

Open Education Week 2022

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar flera webbinarier under Open Education Week 2022, 7-11 mars. 

Måndag 7 mars, 10:00: Yes it’s Open but is it any Good? Reflections on an Open Reading Initiative of Scholarly Research.

Måndag 7 mars, 13:00: Opening and Developing the European Capital of Knowledge through Community of Practice

Tisdag 8 mars, 13:00: Democratizing research and science: Ways forward.

Onsdag 9 mars, 13:00: Digital experiences in technical higher education.

Torsdag 10 mars, 13:00: How to become an open teacher

Torsdag 10 mars, 16:30: Designing Future Skills-ready Future higher education: Why it Matters and What We can Do.

Nationell samordning behövs för att minska digitala klyftan inom utbildning

Photo by Compare Fibre on Unsplash

En ny finsk rapport ger en översikt på erfarenheter och lärdomar från pandemins digitala omställning och lyfter fram behovet av en nationell samordning för att motverka de digitala klyftorna inom olika utbildningssektorer. En artikel av Marja Beckman på NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Handledande lärare hjälper kollegor att bli mer digitala, fokuserar på ett lyckat initiativ där statliga medel användes för att stödja ett nätverk av handledande lärare som kunde vidareutbilda sina kollegor i den pedagogiska tillämpningen av IKT. Jaakko Vuorio, koordinator på Utbildningsstyrelsen, menar:

En statlig insats som underlättade omställningen till digital undervisning var Finlands system med handledande lärare, ett program som introducerades redan 2015. Med stöd från regeringen fick varje skola utse lärare som utbildades i digitala färdigheter och att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Dessa lärare fick i uppgift att vidareutbilda sina kollegor. Nätverk skapades också, så att de handledande lärarna kunde lära av varandra.

Samtidigt beskriver rapporten en stor variation av hur olika aktörer använder digitala plattformar och verktyg och hur en del elever gynnas medan andra missgynnas. Även lärarnas tillgång till kompetensutveckling, datorer och bra arbetsmiljö tas upp. 

I Utbildningsstyrelsens rapport vill man väcka diskussion om hur digitaliseringen inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet borde utvecklas i framtiden. Till exempel lyfter man fram att det finns behov av en nationell strategi och långsiktiga mål och visioner, som skulle styra utvecklingen i en ansvarsfull riktning men samtidigt ge utrymme för lokala lösningar.

Svensk sammanfattning av rapporten: Nationella åtgärder behövs för att minska den digitala klyftan som utgör en utmaning för distansundervisningen.

Hela rapporten på finska: Etäopetuksen tilannekuva koronapandemiassa vuonna 2020.

Internationella partnerskap för kompetensutveckling

Photo by Geralt on Pixabay

Kompetensutveckling för lärare genomförs oftast genom interna utbildningar och workshops men det finns många exempel på kurser och resurser som skapas genom nationellt eller internationellt samarbete. The Educationalist har sammanställt en guide till många sådana partnerskap, Inter-institutional partnerships in faculty development, och här hittar du många öppna fortbildningskurser, professionella nätverk och resurssamlingar för lärare som vill utveckla sin undervisning. 

En del erbjuder öppna kurser, som den irländska Open Courses eller den internationella OERu, medan andra är nätverk som UNICollaboration för virtuella utbyten, HEFi Reading Group som är en sorts bokklubb i högskolepedagogik och Online Teaching Toolkit av amerikanska Association of College and University Educators (ACUE).

Också med på listan är den öppna nätkursen Open Networked Learning som drivs av Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Mälardalens universitet i samarbete med lärosäten i fem andra länder. Vårens kurs startar 28 februari och det går fortfarande att anmäla sig (anmäl dig till ONL221). Här undersöker du olika aspekter av närbaserad utbildning genom projektbaserat lärande i internationella grupper.

Digitalisering skapar allt flera roller för läraren - ny avhandling

CC BY Södertörns högskola

Den ökande digitaliseringen betyder att dagens lärare ska klara av nya roller, administratör, skådespelare och PR-konsult, och dessa betyder att lärarens roll som ämnesexpert  hamnar allt mer i skuggan. Det framgår av en artikel på Skolporten, Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll, som beskriver en ny avhandlingen av Johan Sandén (Södertörns Högskola), Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer. Han har undersökt hur lärarens roll har förändrats på grund av digitalisering och framför allt under pandemin. Studien bygger på intervjuer med lärare i grundskolans övre årskurser samt gymnasiet.

Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och vad gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden som trycket på digitalisering är som störst. Min masteruppsats handlade om lärarnas administrativa arbete, och då såg jag hur omfattande användningen av digitala verktyg var.

Studien visar hur digitalisering av skolan sker på olika områden: sociala medier, lärplattformar, undervisningens digitalisering såsom fjärr- och distansundervisning, digitala verktyg samt digitalisering som styrverktyg på en organisatorisk och politisk nivå. Lärarna lägger allt mer tid på att hantera dessa och får allt mindre tid att agera i sin roll som ämnesexpert. Detta låter säkert bekant för lärare inom andra utbildningssektorer. Dessa faktorer skapar en ökad komplexitet och väldigt höga krav på läraren.

Norsk kartläggning av högskolepedagogiska enheter

"Advodan Workshop" (CC BY 2.0) by Innovation Lab

Under pandemin har lärosätenas enheter för pedagogisk utveckling haft en nyckelroll i arbetet med den digitala omställningen. Nu har den norska myndigheten, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse, publicerat en rapport, Digital tilstand 2021, som kartlägger landets högskolepedagogiska enheters roll. Alla lärosäten har någon enhet som ger stöd till lärarna i pedagogisk utveckling, kursdesign och hur man använder IKT på ett pedagogiskt sätt. 

Alle institusjoner i høyere utdanning har en eller annen form for støttemiljø som ivaretar sentrale oppgaver i institusjonenes arbeid med digitalisering og utdanningskvalitet. Så langt er det gjort få studier som belyser hvordan de er involvert i dette arbeidet.

Rapporten visar resultat från en enkätstudie med svar från 42 ledare och 142 medarbetare från 24 lärosäten. Svaren omfattar följande frågor:

• Enheternas organisation och sammansättning.
• Kompetensutvecklingsutbud.
• Enheternas roll i lärosätets digitaliserings- och kvalitetsarbete.
• Erfarenheter från pandemiperioden.
• Vad bör prioriteras framöver för att höja utbildningskvalitet.
• Vilka åtgärder och stöd behövs från staten för att bidra till högskolepedagogisk utveckling.

Rapporten visar att trots att de flesta enheterna är ganska små har de fått en central roll i lärosätenas kompetensutveckling och spelade en nyckelroll under pandemin.

Datamaterialet viser at på tross av at de fleste støttemiljøene er relativt små, har de et bredt spekter av tilbud for fagansatte innen utdanningsfaglig og digital kompetanse. Støttemiljøene opplever at de tilrettelegger tilbudene til fagansattes behov i ganske stor grad.

Ladda ner rapporten som pdf-fi; Digital tilstand 2021.

En tredjedel av världens befolkning har aldrig använt internet

"Solar phone charging on a Ugandan island" (CC BY 2.0) by futureatlas.com

FN-organen International Telecommunication Union (ITU) räknar att cirka 3 miljarder människor i världen, mest i utvecklingsländer, aldrig har använt internet, enligt en artikel i den brittiska dagstidningen The Guardian, More than a third of world’s population have never used internet, says UN. 

Under pandemin har allt fler kopplat upp sig för första gången, från 4,1 miljarder 2019 till 4,9 miljarder 2021, mest för att komma åt viktiga tjäsnter eller kommunicera med andra under perioder med hårda restriktioner. Men för många kostar internetaccess och framför allt mobiler eler datorer alldeles för mycket pengar och de tvingas stå utanför den digitala utvecklingen. Fattigdom, brist på utbildning och tillgång till elektricitet är andra bidragande faktorer bakom den digitala klyftan menar ITU.

Ny webbplats om digital inkludering och tillgänglighet

Photo by Adam Nieścioruk on Unsplash

Digin.nu är en ny webbplats som ssamlar resurser och information om digital inkludering och tillgänglighet. Den har skapats genom ett samarbete mellan fyra myndigheter: Post- och telestyrelsen (PTS), Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), Myndigheten för delaktighet (MFD) och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Här hittar du alla krav och regler som finns kring tillgänglighet på nätet samt stöd och verktyg för att följa tillgänglighetskraven. dessutom hittar du relevanta rapporter och inspelade föreläsningar.

En kort artikel i Voister, Webbplatsen Digin ska minska digitala utanförskapet, skriver att cirka 20% av pensionärer och personer med funktionsnedsättning använder inte internet och det skapar en allvarlig digital klyfta. Enligt Lotta Hämäläinen, leveransledare för Digital identitet och inkludering på Myndigheten för digital förvaltning:

Det räcker förstås inte att enbart ta fram en webbplats, men vår förhoppning är att Digin.nu blir en naturlig samlingsplats för alla aktörer som behöver fortsätta arbeta för att digitaliseringen ska inkludera flera.

Digin.nu arrangerar dessutom ett intressant webbinarium 22 mars, kl 09:00-11:00, med titeln, Tillgänglighetsdirektivet blir lag 2022 – är du redo? med föreläsningar och frågestunder om direktivet.

Vuxnas digitala kompetenser - ny nordisk kartläggning

Photo by Joshua Hoehne on Unsplash

NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har publicerat en ny kartläggning av organisationer, initiativ och projekt i de nordiska länderna som arbetar med vuxnas digitala kompetenser och för att motverka digital utanförskap enligt en nyhet från NVL, Ny rapport giver status på digitaliseringsindsatser for voksne i Norden. Rapporten kartlägger nordiska policies inom området och sedan lyfter fram 40 initiativ som arbetar för att minska digitala klyftor i samhället. Dessa initiativ delas upp under följande målgrupper:

• personer med funktionsnedsättningar
• seniorer
• medarbetare med låg digital kompetens
• personer som bara har grundskoleutbildning
• flyktingar och andra invandrare
• arbetslösa
• studerande inom vuxenutbildning

Intentionen med rapporten er at formidle status på nordiske, politiske tiltag og beslutninger, der er truffet mhp. reduktion af digitale kløfter og digital eksklusion. Det er samtidig formålet med rapporten at give en række eksempler på konkrete og løbende uddannelsesinitiativer på området for reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande.

Ladda ner rapporten:

Reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande

Varför gäller olika regler för digitala och fysiska möten?

Photo by Maxime on Unsplash

Varför betonar vi alltid skillnader mellan fysiska och digitala möten och i stället ser dem som möten mellan människor fast under lite olika premisser? Det menar Jens Edlund, KTH, i en artikel i Universitetsläraren, Make digital meetings more engaging. 

The difference between distance meetings and face-to-face meetings is incredibly exaggerated in some distance meeting cultures, and when you exaggerate a difference, you create it.

Han tycker att i mindre möten på under tio perosner får man gärna ha alla mikrofoner och kameror på, precis som om vi satt i samma rum. Vi får ha regler för att fördela ordet, gärna via en handvinkning i stället för en digital symbol. Det handlar om att skapa enkla mötesregler och en möteskultur. Ibland pratar vi i mun på varandra med det gör vi i fysiska möten också. Vi brukar hitta bra sätt att kommunicera. Man ska inte heller stänga av kameran när man gör något annat. Tänk på hur du gör i fysiska möten. Igen handlar det om tydliga gruppregler - alla förväntas delta aktivt och man ska inte försöka gömma sig.

Han är dessutom kritisk mot hybridmöten eftersom de skapar ofta klyftot mellan dem som deltar i rummet och de som deltar på distans och detta kan skapa svårigheter att komma överens. 

Kedjebrev på nätet

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Det finns en mängd digitala kedjebrev som florerar inte minst på Facebook och som fortsätter att spridas trots att de ibland är 20 år gamla. Ibland handlar det om rykten, ibland om konspirationsteorier, vissa sprider virus eller reklam och andra är helt ofarliga. Men vi sprider dem som aldrig förr.

Källkritikbyrån har skrivit en guide om detta, Stora listan över kedjebrev på nätet, med exempel på vanliga kedjebrev och tips om hur man upptäcker dem. Det kan handla om nya regler i Facebook som man ska reagera mot, varningar om hackare som vill ta över ditt konto, tjuvar som sätter gula prickor på din brevlåda för att signalera att ditt hem är intressant för inbrott (det är tidningsutdelarna som gör det), meddelanden från polisen osv osv. Det bästa är att bara ignorera allt som ser ut som ett kedjebrev och framför allt kolla källan. Finns det trovärdigt stöd för påståendet?