Hot mot universitetslärare och forskare - ny undersökning

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Hot mot universitetsanställda är tyvärr ett allt vanligare inslag i arbetslivet enligt en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Hot och trakasserier kommer främst från studenter och kollegor. En undersökning av fackföreningen SULF, Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor, visar att 40% av dem som svarade på enkäten hade upplevt någon form av hot eller trakasserier i tjänst. Majoriteten av hoten kom från studenter eller andra anställda inom den egna lärosätet och endast 14% som kom från personer utanför akademin. Enligt David Brax som har gjort studien och är senior utredare vid Nationella institutet för genusforskning:

Det är intressant att en så stor andel är studenter eller andra på lärosätena eftersom rapporteringen av de här frågorna mest har handlat om externa hot. När man ska hantera detta som arbetsgivare måste man då hantera både förövare och den utsatta, jämfört med externa hot där det mer handlar om att skydda sin personal.

Hotsituationer uppstår både digitalt via e-post eller sociala medier och i fysiska möten som till exempel i klassrummet. I många fall har hoten betytt att den anställda har undvikit att uttala sig offentligt om vissa frågor eller håller en lägre profil och i vissa fall funderat över att byta jobb eller lämna akademin.

De utsatta bedömer att förövarens motiv i de flesta fallen har varit att visa missnöje (60 procent) och att förödmjuka/förolämpa (43 procent), men det har också handlat om att påverka undervisningen (21 procent) eller deltagandet i samhällsdebatten (21 procent).
De flesta utsatta knyter inte förövaren till en särskild grupp, men 12 procent av förövarna bedöms vara högerextrema/rasistiska och 8 procent antifeministiska.

En slutlig rapport om ämnet kommer längre fram under hösten.

Språkfel engagerar i sociala medier - ny avhandling

"Fast, kedjad och larmad" (CC BY 2.0) by moonhouse

Skriver man fel i sociala medier, till exempel genom sörskrivning eller felstavning, får man många kommentarer. Det verkar som att toleransen för vissa skrivfel är lägre i sociala medier än i andra sammanhang enligt en artikel från Örebro universitet, Språkpoliser vaktar i sociala medier – även bland yngre. Artikeln handlar om ny forskning av Anna Heuman, doktorand vid Örebro universitet, som undersöker fenomenet. Även om diskussioner i sociala medier oftast förs i talspråk så fattas det inte språkpoliser. Man blir inte tagen på alllvar om man skriver fel och kommentarerna är ganska ofta nedlåtande.

Tänk dig att det händer i ett samtal. Någon säger något fel i en konversation och tio personer påpekar sedan samma sak. Det skulle kännas oerhört märkligt men i sociala medier är det precis det som händer.

Hon menar att språkpoliser finns även bland ungdomar och att den värsta synden är särskrivning. Deltagarna försvarar standardspråket och har en låg tolerans av dialektord och alternativa formuleringar.

Man skulle så klart kunna önska sig en högre acceptans för variation i stavning, men mina resultat tyder på att denna acceptans inte finns överallt. Även om det givetvis finns människor som försöker öka acceptansen

Referens

Heuman, A. (2022). Negotiating standard language ideology : Metalinguistic discussions in mundane, online interaction (PhD dissertation, Örebro University). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-98751

Om du blir hackad på Facebook

Photo by Austin Distel on Unsplash

Många Facebookkonton blir hackade och börjar sprida konstiga länkar och meddelanden. Syftet är att komma över så många konton som möjligt för diverse bedrägerier, spam och även utpressning. Tips om hur du ska agera om ditt konto hackas och för att skydda ditt konto framöver finns i en bloggpost av Elin Häggberg, Hackad på Facebook? Här är steg-för-steg vad du behöver göra! 

Det finns flera signaler som betyder att en väns konto har kapats. Du får en vänförfrågan av någon som du redan har som vän - i så fall ska du inte klicka på länken, ta kontakt med vännen och berätta. Sedan får du ett kort meddelande från en vän i stil med "Är detta du?" plus en länk - klicka inte på länken. Elin ger flera bra tips om hur du skyddar ditt konto och hur du ska göra om du har blivit hackad. Nyckeln till det mesta är ett bra lösenord som du helst byter med jämna mellanrum.

Europeiska sociala medier lanseras

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Snart får vi europeiska alternativ till de kommersiella plattformarna som Twitter och YouTube, enligt en nyhet från European Data Protection Supervisor (EDPS), EDPS launches pilot phase of two social media platforms. Två nya plattformar testas: EU Voice som bygger på den etablerade icke-kommersiella plattformen Mastodon och EU Video som bygger på PeerTube. Dessa plattformar uppfyller alla europeiska säkerhetskrav enligt GDPR och Schrems II och är icke-kommersiella. De spårar inte dig för att sälja reklam som de stora kommersiella aktörerna. I början kommer olika EU-myndigheter att få testa och utvärdera plattformarna.

Enligt Wojciech Wiewiórowski, EDPS: 

With the pilot launch of EU Voice and EU Video, we aim to offer alternative social media platforms that prioritise individuals and their rights to privacy and data protection. In concrete terms this means, for example, that EU Voice and EU Video do not rely on transfers of personal data to countries outside the European Union and the European Economic Area; there are no advertisements on the platforms; and there is no profiling of individuals that may use the platforms. These measures, amongst others, give individuals the choice on and control over how their personal data is used.

Svenskarna och internet - valspecial

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Inför valet släpper Internetstiftelsen en extra rapport, Svenskarna och internet: Valspecial 2022

enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Ny rapport: Varannan väljare känner stor oro att desinformation ska påverka resultatet i höstens val. Trots ett stort intresse för politik finns det många som känner oro för desinformation, hat och hot, i synnerhet i sociala medier. Carl Piva, vd, Internetstiftelsen, beskriver rapportens syfte:

I höst är det återigen dags för svenskarna att gå till valurnorna. I samband med valåret släpper Internetstiftelsen denna valspecial som lägger fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik, och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Varannan väljare känner stor oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången. Och en tredjedel av väljarna känner stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka valresultatet. Många undviker politiska diskutioner på nätet på grund av rädsla för hat och hot och detta är ett problem för demokratin. Trots att många unga använder mest sociala medier för att läsa om nyheter anser de flesta att traditionella medier är mest pålitliga.

Vad får man dela? Upphovsrätt för barn

Får man publicera bilder på folk i sociala medier och på nätet utan att be om lov? Får man dela nyheter hur som helst? Dessa frågor gäller oss alla och såväl barn som vuxna behöver lära sig mer om upphovsrätt och delning. Statens medieråd har därför skapat en filmserie, Lilla upphovsrättsfrågan, som riktas mot barn och lärare men som innehåller en del nyttiga tips för oss alla.

Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier? Får föräldrar lägga ut bilder på sina barn utan tillåtelse? Statens medieråds programserie Lilla upphovsrättsfrågan tar upp aktuella frågor som rör barns och ungas medieanvändning med fokus på upphovsrätt. Serien riktar sig till barn på låg- och mellanstadiet, deras pedagoger och vårdnadshavare.

Serien tar upp barnens frågor och juristen Catharina Ekdahl från Patent- och registreringsverket (PRV) svarar i tio korta filmer. Anette Novak, direktör vid Statens medieråd, förklarar:

Med dagens massiva informationsflöden på nätet behöver även yngre barn veta vad de får publicera och dela. Serien är ett stöd för barn och ungdomar som ofta är duktiga på att skapa medieinnehåll men behöver mer kunskap om vad som är lagligt och olagligt.

Som smakprov ser du en av filmerna, Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier?

Mobila chattjänster ger ökat engagemang i kursarbete - ny studie

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Användning av meddelandetjänster (Mobile Instant Messaging, MIM) som Whatsapp, Signal, Discord osv är en bra metod att skapa ökad engagemang i kursarbetet och bidrar till en ökad känsla av grupptillhörighet. Dessutom blir diskussioner mer engagerande och inkluderande än dem som sker i lärplattformens forum (Asynchronous Online Discussion, AOD). En ny studie av Ying Tang och Khe Foon Hew, Effects of using mobile instant messaging on student behavioral, emotional, and cognitive engagement: a quasi-experimental study, jämför hur studentdiskussioner i både den mobila appen WeChat och diskussionsforum i lärplattformen (Moodle), användes i kurser. Flera studenter engagerade sig i appdiskussionerna och de gav möjligheter till både socialisering och kursdiskussion. Diskussionerna blev livliga och flera studenter kom till tals men inläggen var oftast ganska korta och familiära. I lärplattformen däremot blev inläggen mer formella och utvecklade men oftast utan kommentarer eller sociala inslag.

The results showed that the MIM group was more behaviorally engaged in discussion activities, producing more messages, more words, and higher rates of participation, task completion, and interaction. Emotionally, no statistically significant difference was found in students’ affective evaluation of course interaction and satisfaction between the two groups. However, MIM appeared to help students with improved intimacy and interpersonal relationships. Cognitively, the MIM group was more engaged than the AOD group. In particular, MIM seemed to facilitate interactive idea exchange and thus contributing to more “creating” activities.

Studenterna såg inlägg i forumet som en del av kursarbetet och skrev bara när de fick tydliga instruktioner att göra det. I appen var stämningen mer personlig och avslappnad och därför bidrog dessa diskussioner till en ökad gemenskapskänsla.

Referens
Tang, Y., Hew, K.F. Effects of using mobile instant messaging on student behavioral, emotional, and cognitive engagement: a quasi-experimental study. Int J Educ Technol High Educ 19, 3 (2022). https://doi.org/10.1186/s41239-021-00306-6 

Kedjebrev på nätet

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Det finns en mängd digitala kedjebrev som florerar inte minst på Facebook och som fortsätter att spridas trots att de ibland är 20 år gamla. Ibland handlar det om rykten, ibland om konspirationsteorier, vissa sprider virus eller reklam och andra är helt ofarliga. Men vi sprider dem som aldrig förr.

Källkritikbyrån har skrivit en guide om detta, Stora listan över kedjebrev på nätet, med exempel på vanliga kedjebrev och tips om hur man upptäcker dem. Det kan handla om nya regler i Facebook som man ska reagera mot, varningar om hackare som vill ta över ditt konto, tjuvar som sätter gula prickor på din brevlåda för att signalera att ditt hem är intressant för inbrott (det är tidningsutdelarna som gör det), meddelanden från polisen osv osv. Det bästa är att bara ignorera allt som ser ut som ett kedjebrev och framför allt kolla källan. Finns det trovärdigt stöd för påståendet?

Svenskarna och internet 2021

Internetstiftelsen har publicerat den årliga rapporten om vårt förhållande till internet, Svenskarna och internet. Årets rapport har temat Det digitala livets två sidor och syftar till hur vi umgås, samarbetar och utvecklar oss via digitala medier men samtidigt finns en mörk sida med hot och hat. Rapporten innehåller både statistik och trender inom frågor som digitala samhällstjänster, sociala medier, digital integritet, e-handel, distansarbete och studier, medietjänster, kultur och evenemang, närhat, nätbrott, nätdejting, föräldrar och barn på nätet samt digitala hjälpbehov.

I årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet framträder en tydlig bild av ett samhälle som till stora delar är digitaliserat, och där det uppkopplade livet för de flesta är en självklar del av både arbete, skola och fritid. Av hela befolkningen i Sverige ser vi att 9 av 10 använder internet varje dag, och att var femte som är i en relation idag träffade sin partner på nätet.

Vi bär också det digitala livet med oss, för nu är mobilen den uppkopplade enhet som används mest. Bland studerande har till exempel 100 procent en smart mobiltelefon som de använder regelbundet. Även i hemmet är nätet ständigt närvarande. 7 av 10 har andra uppkopplade prylar än mobil, dator och surfplatta hemma, till exempel en uppkopplad armbandsklocka eller smarta strömbrytare och lampor. Var sjätte har en röststyrd, uppkopplad högtalare.

Det finns många områden där internet skapar nya möjligheter och vi har blivit helt beroende av våra mobiler och datorer i synnerhet under pandemin. Rapporten visar också hur många oroas över brott, hot och hat på nätet och om hur persondata används av de stora IT-företagen. Ett växande antal personer medvetet avstår från vissa digitala tjänster på grund av detta oro. Digitalt utanförskap är också ett växande problem då allt fler samhällstjänster finns bara digitalt och den som inte har en modern mobil eller dator kan inte sköta sin ekonomi.

Här ser du presskonferensen där rapporten lanseras.

Behöver vi offentliga digitala mötesplatser - debattartikel

"Sergels Torg" (CC BY-SA 2.0) by dorian3d

Det offentliga samtalet som tidigare ägde rum i fysiska miljöer som torg, parker och bibliotek har flyttats till digitala rum, framför allt sociala medier. Problemet är att nästan alla dessa digitala mötesplatser ägs och styrs av stora amerikanska eller kinesiska företag som är allt annat än offentliga. En intressant debattartikel i DN av Carl Heath, ”Skapa ett digitalt offentligt rum efter Facebooks haveri”, diskuterar problemet att dagens diskussioner, samtal och debatter sker i kommersiella rum utan offentliga alternativ.

Förändringen har gått fort. Ett fåtal företag utgör nu den digitala infrastruktur som härbärgerar många av dessa samtal, debatter och möten. De sociala medier som används ägs av ekonomiska intressen framför allt i USA och Kina. Dessa platser är vinstdrivna och primärt finansierade av reklamintäkter.

Det rör sig om en digital infrastruktur med andra intressen, syften och mål än att bidra till upprätthållandet och utvecklandet av ett demokratiskt samhälle.

Vi har blivit helt beroende av ett fåtal dominerande aktörer som hotar vår demokrati på sätt: 

• Digital suveränitet - alla samtal och information på dessa plattformar ägs och utnyttjas av amerikanska och kinesiska intressen.
• Avsaknad av offentliga digitala mötesplatser som alternativ till de kommersiella.
• Allas lika möjligheter att delta i det offentliga samtalet.
• Digital historielöshet - allt innehåll hamnar hos företagen som kan radera eller låsa in som de vill.

Artikeln föreslå att vi börjar utveckla offentliga digitala mötesplatser som tryggare alternativ till de kommersiella och ger exempel på initiativ i andra delar av världen.

Internetdagarna 2021

Photo by Gabriel Benois on Unsplash

Den stora konferensen om internet och hur vi använder det, Internetdagarna, äger rum 22-23 november och allt är så klart digitalt. Upplägget är lite annorlunda - du får välja mellan flera födjupningsspår bägge dagar med teman som sociala medier, digitala beteenden, framtidens arbetsliv, digitalisering, artificiell intelligens, framtidens lärande, rebellkultur, säkerhet m m.

Internetdagarna är en tvådagarskonferens online där du utformar delar av programmet själv genom att välja ett fördjupande temaspår per dag. Du får också lyssna på världsledande keynotetalare och möjlighet att nätverka med experter och branschfolk. Kolla in vilka temaspår som passar dig och köp biljett redan idag.

Förutom alla fördjupningssessioner kommer fyra internationella experter som huvudtalare: 

• Pandemin har chockdigitaliserat världen, vad innebär det? Amy Webb är en av världens tyngsta omvärldsanalytiker. Hon är futurolog, författare och professor på New York Universitets Stern School of Business. Som grundare till Future Today Institute och ansvarig för den årliga rapporten om techtrender, är hon en av världens främsta tänkare kring teknikens påverkan på framtiden.
• Smarta mobiler och sociala medier har förenklat våra liv, men till vilket pris? Shoshana Zuboff är socialpsykolog, filosof, och professor emerita på Harvard Business School. Hon är kanske mest känd för en svensk publik från Netflixdokumentären ”The social dilemma”. Där lyfter hon bland annat motsättningen mellan en fungerande demokrati och teknikjättarnas övervakningssamhälle.
• Hur använder extremister sociala medier för att förstärka sina budskap och påverka val? Whitney Phillips är författare, föreläsare och forskare på Syracuse Universitetet i New York. Hon undervisar bland annat i mediekunskap, digital etik, journalistisk etik och vardagsetik på sociala medier.
• Hur kan vi bygga smarta städer med hjälp av artificiell intelligens? Dr Ayesha Khanna är vd och medgrundare till konsultfirman ADDO AI. Företaget är ett av de främsta AI-företagen i Asien, och strategisk rådgivare till regeringar och ledande företag runt om i världen.

Konferensen kostar 800 kr per dag och då kan du få tillgång till alla inspelningar fram till jul.

Facebookgrupper för lärare inom skola och vuxenutbildning

Photo by dole777 on Unsplash

Det finns ett stort utbud av Facebookgrupper för lärare, många med tiotusentals medlemmar. Lärarförbundet har samlat en omfattande lista över dessa grupper, Här är de största FB-grupperna för lärare. Här hittar du grupper som diskuterar distansutbildning, specialpedagogik, vägledning, IKT-pedagogik samt grupper för lärare inom alla ämnen. I grupperna diskuteras aktuella frågor och lärare tipsar om metoder, verktyg och praktik. Även lärare utanför skola och vuxenutbildning kan ha nytta av dessa grupper.

Svenskarna och internet 2020 - Pandemins effekt på svenskarnas digitala liv

Internetstiftelsens årliga rapport, Svenskarna och internet har extra relevans i år eftersom den speglar utvecklingen under coronakrisen, enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Så har våra internetvanor förändrats under coronapandemin. Här kan du läsa bland annat om hur olika gruppers internetvanor utvecklade sig under pandemitiden, t ex äldre, barn och ungdomar, studenter, yrkesverksamma. 

De som arbetat hemifrån vill fortsätta jobba flexibelt efter pandemin, men de som studerat på distans är mer missnöjda med det upplägget. I spåren av social distansering har pensionärerna tagit stora digitala kliv. Och många svenskar har gjort sitt första digitala besök på exempelvis en after work eller ett bröllop. Svenskarna och internet 2020 visar hur digitaliseringen och internetanvändandet har påverkats av den pågående coronapandemin.

Bland all intressant statistik finns följande:

• Att arbeta hemifrån heltid har mer än tiofaldigats under pandemin
• Digital skärmtid får pensionärer att känna sig mer sociala – men känslan är tvärtom bland de studerande
• Under pandemin känner sig allt fler oroade över att få sin integritet kränkt av storföretag på nätet
• 9 av 10 internetanvändare använder sociala medier och fler använder sociala medier under pandemin
• 8 av 10 har haft ett videosamtal under pandemin
• En fjärdedel av internetanvändarna har deltagit i en distansutbildning under pandemi
• Knappt 3 av 10 gymnasieelever anser att det egna lärandet fungerar lika bra vid undervisning på distans

Läs rapporten.

Här ser du en inspelad webbsänding om rapporten (sändningen böjar 08:20, du får spola fram).

Nätundervisning - Skolsverige mobiliserar

"Working Away" (CC BY-NC-ND 2.0) by Duane Storey

Nu när gymnasieskolor och högskolor får bedriva all sin undervisning via nätet på grund av COVID-19-viruset ser vi en imponerande samarbetsvilja och delningskultur bland Sveriges lärare. Under de senaste dagarna har en grupp lärare startat en Facebookgrupp, Distansundervisning i Sverige, som redan har samlat 3500 medlemmar. Här kan du ställa frågor, dela med dig av din erfarenheter och få svar och tips från andra. Diskussionen går intensivt och känslan är att tillsammans klarar vi den här krisperioden.

Ytterligare ett intressant initiativ för att hjälpa lärare att hantera en övergång till distansundervisning är sajten skola.hemma, som drivs av forskningsinstitutet RISE på uppdrag av Skolverket och i samverkan med SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Skolahemma.se erbjuder en samlad plats dit skolpersonal kan vända sig för att hitta vidare till myndighetsinformation, pedagogiskt material och stöd för att kunna undervisa på distans med digitala läromedel. På skolahemma.se finns också enklare checklistor som hjälp för att förbereda och organisera för en förändrad verksamhet.

Webbplatsen är under uppbyggnad men ska fungera som en resursbank med undervisningsmaterial, guider och stöd för lärare och skolledare. Läs mer i ett pressmeddelande från UR: Skolahemma.se – nytt stöd för distansundervisning i skolan.

Källkritik - viktigare än någonsin i kristider

"magnified distortion" (CC BY-NC-SA 2.0) by andrei.vassiliev

Nu när världen grips av oro kring spridningen av viruset COVID-19 finns det ett överflod av information och råd, i synnerhet på nätet. En krönika av Anette Novak, direktör för Statens medieråd, Om sökningar och säkra källor i oroliga tider, ger kloka råd om vilka källor du kan lita på och hur sökresultat och sociala medier kan manipuleras av dem som vill sprida faklska rykten.

Parallellt med pandemiutbrottet började också falska eller missvisande publiceringar, till exempel om vad som dödar och hur enskilda kan skydda sig. Några exempel på falsarier som fått bred spridning är sociala medie-poster som påstår att vitlök, klorin, mineralblandningar och droger skyddar mot covid-19. Dylika påståenden kan, om någon litar på källorna och agerar utifrån råden, vara livsfarliga.

 Det bästa rådet är att ta del av information från trovärdiga källor som:

• Folkhalsomyndigheten.se
• Krisinformation.se
• Vårdguiden, 1177.se
• Utrikesdepartementet, ud.se

När det gäller information som sprids via sociala medier bör du alltid ta reda på vem som står bakom informationen, syftet, källor (i synnerhet när det gäller bilder och video) och om samma information också finns på pålitliga sajter.

Barnen och internet 2019

"student_ipad_school - 233" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Internetstiftelsens årliga rapport, Barnen och internet 2019 har publicerats med statistik och analys av barnens internetanvändning. Enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Långt ifrån alla föräldrar väl insatta i barnens digitala liv – här är rapporten Barnen och internet 2019 saknar många föräldrar kunskaper om sina barns internetvanor.

Rapporten Barnen och internet 2019, som görs av Internetstiftelsen, handlar om barns och ungas användning av internet - från förskoleåldern hela vägen till gymnasiet. Årets rapport visar att det finns stora skillnader i hur insatta föräldrar är i sina barns digitala liv. Cirka hälften av föräldrarna till barn på mellanstadiet uppger att de är väl insatta i barnens digitala liv. Men när det gäller föräldrar till barn på högstadiet är det bara knappt var tredje som känner sig väl insatt.

Rapporten berätter bland annat följande:

• 77 procent av förskolebarnen är internetanvändare och nästan hälften använder nätet dagligen.
• Surfplattan är fortfarande mest populär bland de yngsta, men mobilen är hack i häl. Hälften av barnen får egen mobil redan på lågstadiet.
• Den vanligaste aktiviteten på internet för förskolebarnen är att titta på tv och video.
• I åldrarna 11–19 används både mobil, surfplatta och dator för mediekonsumtion, spel och sociala medier. Nu bygger de sin digitala identitet, och kommunicerar på bild- och videoorienterade tjänster som Instagram, Snapchat och Tiktok.
• Nio av tio högstadiebarn är på sociala medier.
• Spelandet blir mer och mer som en sport. Bland pojkar i åldrarna 11–19 år tittar 85 procent när andra spelar spel på internet, till exempel på Twitch, Youtube eller andra e-sportplattformar.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen kan värdera om information på nätet är sann eller falsk. För samtliga barn 11–19 år är den siffran 60 procent.
• 34 procent av gymnasiebarnen har upplevt näthat. Det är den åldersgrupp av samtliga – inklusive vuxna – som utsätts för näthat i störst utsträckning.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen vet hur man kan skydda sig mot kränkningar på nätet.
• Fler än hälften av familjer med mellan- och högstadiebarn har regler för barnens internetanvändning.
• 29 procent av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn använder inga av de tjänster som deras barn använder.

Barnen och internet 2019.

Svenskarna och internet 2019

Internetstiftelsen 2019

Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är all den tid vi lägger? När Internetstiftelsen för första gången i rapporten Svenskarna och internet frågar om meningsfullhet syns stora skillnader vad gäller hur väl använd tiden för olika aktiviteter anses. Bara en fjärdedel tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull. 

Andra intressanta fakta från rapporten:

• Hela 83% av befolkningen använder nu sociala medier men många har blivit mer försiktiga med vad de delar under det senaste året.
• Det digitala utanförskapet sjunker men det finns fortfarande cirka en miljon svenskar som inte använder internet dagligen.
• Digitala samhällstjänster används allt oftare och 85% tycker att dessa tjänster underlättar.. Populäraste var Skatteverkets tjänster. 
• Smarta prylar i hemmet ökar. 54% har någon uppkopplad pryl i hemmet.
• Nära hälften av användarna känner sig övervakade på nätet och cirka 14% har upplevt näthat och trakasserier.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Svenskarna och internet 2019.

Källa: Pressmeddelande från Internetstiftelsen.

Sociala nätverk som inte spårar dig

Efter alla skandaler kring de stora jättarna inom sociala medier finns det ett ökande intresse för nätverk med öppen källkod som inte säljer användarnas data eller lever på reklamintäkter. En artikel på sajten Opensource.com, 3 open source social platforms to consider, ger tre intressanta exempel.

• Pixelfed är en fototjänst i stil med Flickr men med fokus på integritetsskydd. Du kan lagra och dela dina bilder och se andras bilder som ligger på ett nätverk av servrar. Du bestämmer hur dina bilder ska synas och kan lägga på egna filter utan att algorytmer bestämmer åt dig. Tjänsten är helt reklamfri.
• Okuna är ett icke-kommersiellt socialt nätverk som fungerar på mobiler, plattor och datorer. Drivs genom crowd-funding. Titta på följande introduktionsfilmen.

• Mahara är en e-portfoliotjänst där du kan lagra och dela din utbildning, erfarenheter och arbete. Lite i stil med LinkedIn fast utan reklam och andra kommersiella intressen. Mahara kan även implementeras av utbildningsorganisationer som en tjänst för studenter.

Ungar & medier 2019

Photo by bruce mars from Pexels

Barn och ungdomar använder internet allt mer men samtidigt är de missnöjda med sin användning. Det visar årets upplaga av rapporten Unga & medier som publiceras av Statens medieråd, enligt ett pressmeddelande, Unga mer på nätet – men mer missnöjda. Rapporten innehåller statistik på ungas medieanvändning och visar bland annat följande:

• 95% av barn över 4 år använder internet.
• Mobilanvändning fortsätter att öka kraftigt. Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
• Användning av datorer och plattor sjunker.
• Könsskillnader i medieanvändning är tydliga - flickor ägnar sig mer åt mobilen och sociala medier medan pojkar ägnar sig mer åt dataspel.
• Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
• Fler än någonsin (19%) uppger att de har upplevt någon form av mobbning via nätet.
• Föräldrar är oroliga om sina barns användning av nätet (46%) och barnen själva är missnöjda med sin egen användning (21%).

Ungar & medier är landets största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005. Ungar & medier 2019 och omfattar ett riksrepresentativt urval av barn och unga 0–18 år. Datainsamlingen genomfördes under hösten och vintern 2018 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd. Statens medieråd är expertmyndighet på området barn, unga och medier.

MOOC om hur man kan hjälpa ungdomar hantera näthat

European Schoolnet lanserar ny öppen nätkurs (MOOC), Hacking hate – How to empower young people to understand and disrupt online hate, som ger stöd till lärrare på alla utbildningsnivåer om hur vi kan hjälpa elever och studenter att hantera näthat. Kursen utgår ifrån ett pågående EU-projekt SELMA (Social and Emotional Learning for Mutual Awareness) som har utvecklat en verktygslåda med utbildningsresurser och guider för lärare. I kursen får du bekanta dig med SELMAs verktygslåda och hur du kan använda resurserna i din undervisning.

Kursens mål är:

• Understand the approach of Social and Emotional Learning as a way to prevent and tackle online hate.
• Learn how to create a personal digital portfolio to curate interesting course materials and contributions of other participants.
• Develop sustainable strategies to effect widespread positive change around online hate speech.
• Learn about the SELMA Toolkit and other ways to be involved in the SELMA project.
• Learn how to use the resources of the SELMA Toolkit to create a successful peer-led programme.

Kursen är förstås avgiftsfri och startar 16 september.