Språkfel engagerar i sociala medier - ny avhandling

"Fast, kedjad och larmad" (CC BY 2.0) by moonhouse

Skriver man fel i sociala medier, till exempel genom sörskrivning eller felstavning, får man många kommentarer. Det verkar som att toleransen för vissa skrivfel är lägre i sociala medier än i andra sammanhang enligt en artikel från Örebro universitet, Språkpoliser vaktar i sociala medier – även bland yngre. Artikeln handlar om ny forskning av Anna Heuman, doktorand vid Örebro universitet, som undersöker fenomenet. Även om diskussioner i sociala medier oftast förs i talspråk så fattas det inte språkpoliser. Man blir inte tagen på alllvar om man skriver fel och kommentarerna är ganska ofta nedlåtande.

Tänk dig att det händer i ett samtal. Någon säger något fel i en konversation och tio personer påpekar sedan samma sak. Det skulle kännas oerhört märkligt men i sociala medier är det precis det som händer.

Hon menar att språkpoliser finns även bland ungdomar och att den värsta synden är särskrivning. Deltagarna försvarar standardspråket och har en låg tolerans av dialektord och alternativa formuleringar.

Man skulle så klart kunna önska sig en högre acceptans för variation i stavning, men mina resultat tyder på att denna acceptans inte finns överallt. Även om det givetvis finns människor som försöker öka acceptansen

Referens

Heuman, A. (2022). Negotiating standard language ideology : Metalinguistic discussions in mundane, online interaction (PhD dissertation, Örebro University). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-98751

Klarspråkshjälpen - ny guide från Språkrådet

Photo by Daniel Thomas on Unsplash

Språkrådet lanserar en ny guide om hur man skriver bra texter på klarspråk, Klarspråkshjälpen, enligt en nyhetsartikel, Skrivrådet: Använd Klarspråkshjälpen! Guiden består av tre moduler, Kom igång, Skriv klarspråk och Testa din text, och innehåller många nytiga tips om att skriva begripliga texter. Du får hjälp att börja skriva - att identifiera syftet, budskapet och målgruppen. Sedan får du ta dig genom många skrivtips om bl a innehåll, struktur, ordval, stil mm med tillhörande övingar och fördjupningar. Sist får du testa din text.

Om du redan har skrivit en text kan du testa den i modulen Testa din text. När du har svarat på tio snabba frågor får du svar på vad som är bra och vad som skulle kunna bli ännu bättre. Varje svar innehåller länkar till mer information.

Gå till Klarspråkshjälpen. 

Engelskans dominans inom högre utbildning - ny rapport

Photo by Brett Jordan on Unsplash

Engelskans dominans i både undervisning och forskning ökar ständigt enligt en artikel i Universitetsläraren, Engelskan dominerar alltmer inom akademin. En ny rapport från Språkrådet, Språkval och internationalisering, visar hur undervisning på engelska har ökat under de senaste 10 åren.

I genomsnitt skedde 64 procent av programundervisningen på avancerad nivå på engelska 2020, och 53 procent av undervisningen på kursutbudet. Det är en genomsnittlig ökning på 7 respektive 13 procentenheter de senaste tio åren. Som publiceringsspråk dominerar engelska totalt på bekostnad av svenskan: 93 procent av alla doktorsavhandlingar och alla tidskriftsartiklar skrevs 2019 på engelska.

Ett tydligt undantag är program inom grundutbildning där 95% går på svenska. 

Artikeln diskuterar vilka konsekvenser man ser på utvecklingen och om det svenska språket kommer att utarmas eftersom den inte används på avancerad nivå. Man skulle kunna hindra utvecklingen genom krav och kontroller men det är mer sannolikt att vi utvecklar en parallellspråkighet och kanske även omfamnar flera språk inom akademin.

Har kroppsspråkets betydelse överdrivits?

Photo by Usman Yousaf on Unsplash

Vikten av kroppsspråk överdrivs ofta, bland annat genom påståendet att bara sju procent av all kommunikation är språket, resten är kroppsspråk. Detta är en myt som bygger på missförstånd menar några forskare i en artikel i tidskriften Läraren, Kroppsspråket inte så viktigt som vi trott. Missförståndet kommer från en studie av Albert Mehrabian för 50 år sedan som har tolkats på fel sätt under åren. Han studerade bara kopplingen mellan ansiktsuttryck och kropspråk när vi säger en sak och menar något annat. Mehrabian har flera gånger bett folk att läsa hans studie närmare och att sluta feltolka den.

Marie Gelang, docent i retorik och universitetslektor vid Örebro universitet, menar att visst finns det ett samspel melan språk och kroppspråk, men inte som myten påstår:

Det finns inget vetenskapligt belägg för att kroppsspråket är mer effektivt än ord. Trots att det har gjorts många moderna studier i frågan. Däremot är det konstaterat att det finns ett viktigt samspel mellan ord och kroppsspråk. Vi är exempelvis väldigt duktiga på att se när det inte stämmer överens. Det vill säga om vi säger en sak men signalerar något annat med kroppen. 

Ytterligare en myt enligt artikeln är att kroppspråket avslöjer när vi ljuger.

SFI på distans ger större flexibilitet - exempel från Malmö

Photo by Artem Beliaikin on Unsplash

Det finns många exempel på studenter som har gynnats av den digitala omställningen, i synnerhet flexibiliteten och mer personlig undervisning. Det framgår av en artikel hos NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) om en lyckad satsning på SFI på distans i Malmö, I Malmö skapas lärande gemenskap bortom tid och rum. 

Många som har läst svenska för invandrare genom klassrumsundervisning har haft det svårt att komma till alla lektioner på grund av jobb eller barnpassning och har anpassat sig bra till distansvarianten utan synkrona möten. Kommunikationen sker via asynkron videokommunikation där deltagarna spelar in uppgifter via mobilen och får personlig återkoppling från läraren. Enligt en deltagare, Lejla Radnjevic:

Skolan använder bland annat Flipgrid, ett diskussionsforum i videoformat, där eleverna istället för att skriva textkommentarer spelar in videofilmer där de talar in sina muntliga övningar. De kan även göra filmer när de kommenterar varandras övningar. – När det jag säger filmas tänker jag mer på grammatik och uttal.

Både studenterna och lärarna har varit positivt överraskade över hur distansundervisning kan bli nästan mer individfokuserad än i klassrummet. Lärare Lisette Thell menar:

Det blir mer individuellt här, de kontaktar mig via chat eller mejl. Det är inte mer jobb än tidigare, men mycket jobb. Men det är väldigt roligt att möta eleverna genom distans. Det är jättemycket interaktion, mycket mer än jag förväntade mig.

Intresset för att studera SFI på distans har ökat markant under pandemitiden och teknik blir ett allt mindre hinder.

Texta dina filmer

Textning av filmer hjälper inte bara dem som har nedsatt hörsel. Många vill kunna titta på filmer utan att slå på ljudet och därför är textning nödvändig. Textning på andra språk betyder att din film når andra målgrupper. En bloggpost av Elin Häggberg beskriver hur du kan lägga till textning på filmer på YouTube och Facebook. Hon visar hur du använder YouTubes inbyggda textningsfunktion men ger även länkar till andra nyttiga verktyg.

Världens bibliotek – fri onlinetjänst för mångspråkiga böcker

Photo by Breakingpic from Pexels

Nu lanseras Världens bibliotek, en onlinetjänst för e-böcker och ljudböcker på sju språk. Tjänsten är under utveckling och kommer att byggas ut med både fler språk och titlar. Men redan nu kan alla som bor i Sverige ta del av böckerna helt gratis.

Världens bibliotek främjar läsning och jämlik tillgång till litteratur bland personer i Sverige som talar något av de stora migrantspråken. För närvarande finns cirka 700 böcker på arabiska, bosniska, kroatiska, serbiska, persiska, somaliska och tigrinska. Böckerna går att läsa eller lyssna på direkt i webbtjänsten.

Tjänsten är resultatet av ett nordiskt samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och nationalbiblioteken i Norge och Danmark. KB har gett Malmö stadsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek i uppdrag att driva och vidareutveckla Världens bibliotek under 2019. De två biblioteken får 5,2 miljoner kronor från Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek för att fortsätta projektet.

Målet är att förbättra upplevelsen för den som använder tjänsten och att fylla på med fler språk och böcker. Planen är också att samarbeta med folkbibliotek, skolor och andra aktörer för att nå ut till fler användare.

– Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Världens bibliotek. Med hjälp av den här tjänsten får personer med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt språk och läsintresse. Det ligger helt i linje med reformförslagen i den nationella biblioteksstrategin, säger Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan på KB.

Världens bibliotek är öppet för alla som befinner sig i Sverige och helt gratis att använda. För att använda tjänsten, gå till varldensbibliotek.se och registrera dig med din e-postadress. Därefter har du tillgång till innehållet utan begränsningar.

Källa: Pressmeddelande från Kungliga Biblioteket på myNewsdesk.

Langscape - interaktiv karta över världens språk

CC0 Image by Gordon Johnson from Pixabay

Langscape är en karta med länkar till cirka 6000 språk i världen, inklusive olika teckenspråk. Genom att klicka på en knapp på kartan får du mer information om språket samt länkar till mer detaljerad information. Kartan har utvecklats av Maryland Language Science Center i USA och du får gärna ta konatkt med dem om du ser något som bör ändras eller läggas till. Tjänsten utvecklas kontinuerligt.

Langscape is a developing online resource for mapping, integrating and making discoverable a wide range of information about the world’s languages as well as for raising public awareness of language diversity. Langscape allows users with interests ranging from recreational to academic to discover the world’s languages via interactive tools and access to established research.

Fjärrundervisning i skolor på frammarsch

Distansutbildning eller fjärrundervisning används rätt sällan i svenska skolor men nu börjar formen ta fart, i synnerhet när det gäller modersmålsundervisning där det finns en stor brist på lärare. En artikel och videointervju på nyhetssajten Voister, Fjärrundervisning för alla, ger ett bra exempel från Skellefteå där de har börjat erbjuda fjärrundervisning i studiehandledning på modersmål och minoritetsspråk. Satsningen kräver förstås samordning och kompetensutveckling för lärarna. Många är ovana med tekniken och det har lett till vissa svårigheter i uppstartsfasen men nu kommer verksamheten igång och de ser bara stora möjligheter.

Enligt Anders Bergström, förvaltningschef för skola på Skellefteå kommun:

- Framförallt handlar det om studiehandledning på modersmål och minoritetsspråk. Nu öppnas det upp för alla språk. Efter det kommer det behöva bli möjligt i alla ämnen, eftersom det finns en kompetensbrist på området.

Titta på en videointervju med Anders Bergström och Elisabeth Lindström, fjärrundervisningssamordnare, Skellefteå kommun.

Presentation Translator - automatisk textning på 60 språk

Microsofts Presentation Translator gör det möjligt för dig att föreläsa på ett språk och låta publiken få textning på sitt språk. Verktyget är ett tillval till Microsoft PowerPoint och när du aktiverar tjänsten kan du välja textning på cirka 60 olika språk. Sedan kan du börja tala och tjänsten översättar allt till målspråket nästan samtidigt som du talar. Tjänsten kan anpassa sig till ditt uttal och terminologi men du behöver träna in den i förväg. Om du har en internationell publik kan var och en gå in via sina mobiler och kan följa dig på var sitt språk.

Forvo - uttalslexikon på över 300 språk

"Atypical welcome" (CC BY-SA 2.0) by quinn.anya

Om du undrar över hur ett visst ord eller uttryck uttalas kan du slå upp det i Forvo. Forvo är ett uttalslexikon som innehåller över 4 miljoner ord på cirka 330 olika språk. Alla ord och uttryck har spelats in av medlemmar som har språket som modersmål och de söker alltid flera medlemmar som vill bidra till lexikonet genom att spela in ord som saknas. Många ord har spelats in av flera medlemmar och det betyder att du kan jämföra mellan olika uttalssätt. Den svenska delen innehåller idag 114 460 ord och det mest sökta ord på svenska är Göteborg.

Fjärrundervisning i skolan - ingen lagändring före valet

Många kommuner vill ha utökade möjligheter att använda fjärrundervisning via nätet för att lösa lärarbristen, i synnerhet inom språkundervisning, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio, Utökad fjärrundervisning i skolan dröjer. Gymnasieminister Anna Ekström menar att en sådan reform är omöjlig före valet i spetember:

- Det tar tid att gå igenom de remiss-synpunkter på det förslag som vi skickade ut på remiss, och vi har också lagt ett stort antal andra propositioner till riksdagen som har tagit mycket av departementets resurser i anspråk.

En statlig utredning i somras rekommenderade utökade möjligheter att erbjuda fjärrundervisning i nästan alla ämnen på högstadiet och gymnasiet, samt språkundervisning i årskurs 1-6. Flera aktörer, bland annat SKL, står bakom förslaget men enligt ministern får man vänta till hösten innan frågan kan tas upp i riksdagen.

Lyssna på SRs radioreportage här:

Global Digital Library

Cirka 617 miljoner barn och ungdomar i världen kan inte läsa och en av anledningarna är bristen på kursmaterial och lämplig läsning på deras modersmål. Ett globalt projekt, Global Digital Library, bygger nu upp en öppen samling digitala lärresurser på språk där det saknas bra skolböcker, som skolor och lärare får kopiera, skriva ut och översätta vidare enligt en Creative Commons licens. Målet är att biblioteket ska omfatta kvalitetssäkrade lärresurser på 300 olika språk med delmålet att ha 100 språk till 2020. GDL ska också knyta ihop lärare och översättare som kan skapa nya resurser och bearbeta befintliga.

- The goal of the Global Book Alliance is therefore to provide access to free, high-quality, early grade reading resources in languages that children use and understand. ... The Global Digital Library (GDL) is being developed to increase the availability of high quality reading resources in underserved languages worldwide. “Underserved languages” refer to languages where there is currently a lack of quality early grade reading resources. “Reading resources” refer primarily to reading instruction books and storybooks for leisure reading, but the GDL will also link to some more interactive resources, such as literacy games.

Global Digital Library leds av norska Norwegian Agency for Development Cooperation (Norad) i samarbete med många internationella aktörer, bland andra UNESCO och UNICEF. Titta på den här korta informationsfilmen.

Skolord - begreppslistor på modersmål

Skolord är ett verktyg som översätter vanliga skoltermer och ämnesspecifika begrepp till flera språk. Det har tagits fram av Pedagog Värmland genom ett projekt och ska användas som stöd i klassrummet, till läxor eller som uppslagsverk för föräldrar som inte förstår de svenska begreppen.

- Verktyget är ordlistor på flera olika språk, anpassade till skolämnena. Listorna kompletteras med förklararande bilder och lyssningsfunktion och ska vara ett stöd i ämnesundervisningen.

Verktyget utvecklas kontinuerligt och just nu finns det begreppslistor inom allmänna skolord, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. Lyssna på ett radioreportage om Skolord av P4 Värmland, Speciella ordlistor ska hjälpa elever. Här kommer en introduktionsfilm.

MOOC om fantasilitteratur från Linnéuniversitetet

Linnéuniversitetet släpper nu sin första MOOC (Massive open online course) med titeln Fantastic fiction and where to find it. Kursen handlar om fantasilitteratur, ett område som intresserar väldigt många, såväl barn som vuxna. Kursen ger dig en introduktion till området, dess olika förgreningar (barnfantasi, feministfantasi, skräckfantasi, tidsresefantasi) samt verktyg för att kritiskt analysera texterna. Som alla MOOCs är kursen gratis och det finns inga förkunskapskrav bortsett från ett brinnande intresse för ämnet och en nyfiken inställning.

- Fantasy literature as a genre is growing and not only are we seeing a variety of texts in the genre, but also an increased discussion about literature that contains fantastical elements. This course deals with various aspects of fantasy literature: time-travelling fantasy, children’s fantasy, feminist fantasy and horror and fantasy. The course aims not only to give a thorough introduction to fantasy literature, but also to present different aspects of the genre to show how diverse the genre is and at the same time, present tools to critically read its texts.

Kursen ges i plattformen Canvas.net och den första omgången går 16 oktober till 28 november. Här ser du introduktionsfilmen.



Film: CC BY-NC-SA Some rights reserved by Linnéuniversitetet

Webbinarium om språkappar för flyktingar

"cafnr app_0031" (CC BY-NC 2.0) by CAFNR

Det europeiska projektet MOONLITE arrangerar ytterligare ett webbinarium om hur öppen utbildning används för att hjälpa flyktingar in i högre utbildning och arbetsmarknaden. Denna gång är språkinlärning i fokus och framför allt innovativa appar som erbjuder övningar i både hör- och läsförståelse för såväl nybörjare som de som läser SFI. eller motsvarande.

Webinariet, Language learning apps and MOOCs for refugees, äger rum onsdag 25 oktober 15.00 - 16.00. Frågan som kommer att diskuteras är om appar och öppna nätkurser kan erbjuda tillräckligt bra språkutbildning för flyktingar och vilka ytterligare stödåtgärdar som behövs. Under webbinariet kommmer du att träffa Agnes Kukulska Hulme (Professor of Learning Technology and Communication, Open University, UK) och Timothy Read (Senior Lecturer, Department of Computer Languages and Systems, UNED, Spain).

Webbinariet arrangeras i samarbete med EDEN (European Distance and E-learning Network), NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) och ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning).

Mer information och länk till registrering.

Textning av filmer med Amara

Verktyget Amara gör det enkelt att lägga till textning av filmer på nätet. Du kan också texta filmer på flera språk tillsammans med kollegor eller i samarbete med Amaras nätverk av översättare. Du kan gå med i detta nätverk och texta befintliga utbildningsfilmer i många globala samlingar till valritt språk, t ex lägga in svensk textning på TED-föreläsningar osv.

- Amara is home to an award winning subtitle editor that makes it easy to caption and translate video. Amara also hosts volunteer localization & accessibility communities, and offers professional tools and services for subtitles.

Amara är en icke-vinstdrivande organisation vars mål är att göra utbildningsfilmer mer tillgängliga.

Automatisk översättning för webbmöten

De flesta internationella möten och webbinarier hålls på engelska men det betyder oftast att deltagare från engelskspråkiga länder hörs mer än andra. Tänk om man kunde erbjuda simultantolkning i alla möten så att alla kan prata fritt på sitt eget språk. Drömmen om automatisk tolkning kommer allt närmare och även om det fortfarande finns brister så förbättras tekniken hela tiden.

Translate your world (Tywi) erbjuder ett e-mötessytem med ett verktyg för nästan simultantolkning mellan 78 olika språk. Tekniken använder en kombination av flera befintliga översättningstjänster som Google Translate, Microsoft, Yandex m fl och därmed lovar bättre översättning. Det betyder att du kan hålla ett webbinarium och erbjuda tolkning till flera språk, antingen som textning eller talsyntes. Verktyget kan även användas  tillsammans med befintliga e-mötessystem som Skype, Adobe Connect, Webex m fl.

Principen är att Tywi först översätter vad du säger till text, sedan översätts texten till ett annat språk och till slut läses texten upp på det andra språket med talsyntes. För att det ska fungera bra behöver alla tala tydligt och undvika slanguttryck, ordvitsar osv. Du kan träna systemet att förstå din röst bättre genom att träna systemet i förväg och man kan även lägga in facktermer som systemet behöver kunna.

Translanguaging - flerspråkighet som resurs

I alla klassrum finns det elever som kan andra språk än svenska. Kan vi använda deras språkkunskaper som en resurs för lärande och lyfta fram flerspråkighet som något berikande? Förr fick man inte prata andra språk i skolan men dagens forskning visar att flerspråkighet bör i stället uppmuntras. Translanguaging är ett ganska nytt begrepp inom pedagogik som går ut på att använda alla språk i klassrummet och visa att alla språk är lika viktiga för elevernas lärande.

Ett filmreportage på Lärarkanalen, Flerspråkighet som resurs, berättar Gudrun Svensson, universitetslektor vid Linnéuniversitet, och Anna Kaya, nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet, om hur translanguaging fungerar och ger exempel från ett aktuellt projekt på en skola i Växjö.

För mycket engelska i norsk högre utbildning menar Språkrådet

Norska Språkrådet är kritisk till en överdriven användning av engelska inom högre utbildning och menar att det kan påverka utbildningskvaliteten eftersom många studenter inte är tillräckligt bra i engelska. Enligt en artikel av norska NRK, Kritiserer universitet for overdriven engelskbruk, finns det allt fler kurser där kursmaterialet ärhelt  på engelska och de vill se en bättre balans mellan engelska och norska eftersom de flesta studenterna ska sedan komma ut i den norska arbetsmarknaden.

Enligt Ole Våge, seniorrådgivare på norska Språkrådet:

- Vi er særleg bekymra for nye studentar som møter nesten heile pensumet på engelsk. Vi er usikre på læringsutbyttet, det er ikkje sikkert alle er gode nok i engelsk.

Varken studentorganisationer eller universiteten är särskilt bekymrade över utvecklingen och menar att balansen idag är bra.