Klarspråkshjälpen - ny guide från Språkrådet

Photo by Daniel Thomas on Unsplash

Språkrådet lanserar en ny guide om hur man skriver bra texter på klarspråk, Klarspråkshjälpen, enligt en nyhetsartikel, Skrivrådet: Använd Klarspråkshjälpen! Guiden består av tre moduler, Kom igång, Skriv klarspråk och Testa din text, och innehåller många nytiga tips om att skriva begripliga texter. Du får hjälp att börja skriva - att identifiera syftet, budskapet och målgruppen. Sedan får du ta dig genom många skrivtips om bl a innehåll, struktur, ordval, stil mm med tillhörande övingar och fördjupningar. Sist får du testa din text.

Om du redan har skrivit en text kan du testa den i modulen Testa din text. När du har svarat på tio snabba frågor får du svar på vad som är bra och vad som skulle kunna bli ännu bättre. Varje svar innehåller länkar till mer information.

Gå till Klarspråkshjälpen. 

Engelskans dominans inom högre utbildning - ny rapport

Photo by Brett Jordan on Unsplash

Engelskans dominans i både undervisning och forskning ökar ständigt enligt en artikel i Universitetsläraren, Engelskan dominerar alltmer inom akademin. En ny rapport från Språkrådet, Språkval och internationalisering, visar hur undervisning på engelska har ökat under de senaste 10 åren.

I genomsnitt skedde 64 procent av programundervisningen på avancerad nivå på engelska 2020, och 53 procent av undervisningen på kursutbudet. Det är en genomsnittlig ökning på 7 respektive 13 procentenheter de senaste tio åren. Som publiceringsspråk dominerar engelska totalt på bekostnad av svenskan: 93 procent av alla doktorsavhandlingar och alla tidskriftsartiklar skrevs 2019 på engelska.

Ett tydligt undantag är program inom grundutbildning där 95% går på svenska. 

Artikeln diskuterar vilka konsekvenser man ser på utvecklingen och om det svenska språket kommer att utarmas eftersom den inte används på avancerad nivå. Man skulle kunna hindra utvecklingen genom krav och kontroller men det är mer sannolikt att vi utvecklar en parallellspråkighet och kanske även omfamnar flera språk inom akademin.

Den digitala akademikern - ny bok

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

Akademiker idag behöver en djupare förståelse av digitala medier för att kunna forska, undervisa och publicera. En ny bok, Evolving as a Digital Scholar - Teaching and Researching in a Digital World av Wim Van Petegem, JP Bosman, Miné De Klerk, och Sonja Strydom beskriver vilka färdigheter och roller som krävs av dagens digitala akademiker. Boken är dessutom open access genom Leuven University Press och kan laddas ner helt utan kostnad. Den beskriver tre huvudroller: författaren, skaparen och nätverksbyggaren.

There is the author, who writes highly specialised texts for expert peers; the storyteller, who crafts accessible narratives to a broader audience in the form of blogs or podcasts; the creator, who uses graphics, audio, and video to motivate audiences to delve deeper into the material; the integrator, who develops and curates multimedia artefacts, disseminating them through channels such as websites, webinars, and open source repositories; and finally the networker, who actively triggers interaction via social media applications and online learning communities.

Det räcker alltså inte idag att bara publicera i de traditionella tidskrifterna men även att kunna förmedla sina tankar i en blogg eller att ge ut korta filmer eller poddar som väcker intresse bland en bredare publik.

SUNAI - Nytt nätverk om textmatchning (plagieringskontroll)

Alla lärosäten använder antiplagieringsverktyg som Ouriginal/Urkund för att upptäcka bland annat om en student har kopierat text utan att ange källan. SUNET kallar tjänsten textmatchning och startar nu ett nätverk, SUNAI (Sunets nätverk för akademisk integritet och tjänsten Textmatchning) för alla som arbetar med frågan. 

Nätverket kommer att ledas av Sonja Bjelobaba, lektor och forskare vid Uppsala universitet samt vice president för European Network for Academic Integrity (ENAI). Förhoppningen är att skapa en arena för utbyte inom området som inte bara fokuserar på att upptäcka plagiat utan även på arbetet med att förebygga plagiering. Nätverket för tjänsten har ett eget forum på SUNET Forum, där de som önskar ingå i communityn kan bli medlem.

Mer information om SUNETS tjänst Textmatchning.

Artiklar med klart och tydligt språkbruk citeras mest - ny forskning

Photo by Christin Hume on Unsplash

Vetenskapliga artiklar som är svårlästa på grund av krånglig meningsuppbyggnad och användning av väldigt formella och ålderdomliga uttryck och terminologi får betydligt färre citeringar än artiklar som använder klarspråk. En ny amerikansk studie bekräftar detta och lyfter fram vikten av att skriva tydligt och tillgängligt, enligt en artikel i nättidningen Inside Higher ed, The Case for Writing Plainly.

Forskare från University of Arizona har studerat hur forskare och studenter uppfattar olika typer artiklar och kopplingen mellan skrivstil och intryck på läsaren. Artiklar i klarspråk uppfattades som mer trovärdiga än artiklar med ett utpräglat formellt och akademisk betoning med mängder av fackuttryck. 

Ultimately, participants who read clearly written pieces had more positive impressions of both the articles and their authors than did the professors who read less clear, jargony articles. Participants understood 82 percent of the high-clarity articles, for instance, compared to 69 percent of the low-clarity texts. Participants’ ratings of author competence did not depend on whether the article was in the participant’s immediate research area, meaning clarity transcended subfields, as did lack of clarity.

Även om man ofta skriver artiklar för en väldigt smal målgrupp av andra akademiker vill de flesta ändå nå ut till en större publik, enligt studien. De föreslår bland annat kompetensutveckling för doktorander i konsten att skriva på ett mer tillgängligt och tydligt sätt.

Warren said Ph.D. students should explicitly be taught how to write clearly, as they’re going to “become teachers of those undergrads and M.B.A.s who are going to become practitioners, and they’re going to become the academics who are going to write.”

Farmer also said that graduate programs are best positioned to “break this chain” of murky prose by teaching students, perhaps in a mandatory seminar, how to identify and minimize abstract, technical and passive writing.

Referens
Warren, N. L., Farmer, M., Gu, T., & Warren, C. (2021). Marketing Ideas: How to Write Research Articles that Readers Understand and Cite. Journal of Marketing. https://doi.org/10.1177/00222429211003560

Skriver ungdomar sämre idag?

Photo by Tom Rogerson on Unsplash

Det har varit en hel del debatt under de senaste veckorna om ungdomars bristande skrivförmåga. Men det saknas tydliga forskningsresultat om att ungdomar skriver sämre idag, enligt Karin Forsling, lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet, i en artikel i Skolvärlden, Forskare: Unga skriver inte sämre. Många skolor arbetar mycket framgångsrikt med att främja skrivande och läsande. 

När någon säger att unga skriver mindre och sämre reagerar jag direkt. Enligt mig är det viktigt att man sätter dessa påståenden i ett sammanhang så att det blir tydligt vad man jämför med. Jag tror inte att unga skriver mindre idag, däremot tror jag att de gör de på ett helt annat sätt.

Kritiken om bristande skrivförmåga fokuserar ofta på skolans användning av digitala plattformar och verktyg och Forsling erkänner att ogenomtänkt användning av digitala verktyg kan påverka negativt men samtidigt finns det många exempel på digitala hjälpmedel som bidrar positivt, speciellt inom specialpedagogik.

Jag har själv jobbat som lärare i 40 år och tror att det bästa man kan göra vid ett eventuellt skuldbeläggande är att inte tappa taget utan att gemensamt försöka förändra och förbättra istället. Jag tror att vi alla lärare har en elev i minnet där vi önskar att vi undervisat annorlunda, men då gäller det att tänka att vi gjorde vårt bästa utifrån de förutsättningar som fanns. Nu gäller det att i kollegial samverkan möta utmaningarna. Nätverka - det finns en uppsjö av skolor där man jobbar mycket framgångsrikt med läsande och skrivande. Jag vet att det fungerar.

Det finns säkert mycket att förbättra men det handlar inte om att peka ut syndabock eller enkla lösningar. Det krävs samarbete och djupare förståelse genom mer forskning. 

Rita på papper och datorn samtidigt

Repaper är en lösning för dig som vill kunna rita och skissa med papper och penna men vill samtidigt får en digital version i datorn eller mobilen. Du tar ett papper och sätter det på Repapers speciella platta. Sedan sätter du en ring på pennan och börjar rita eller skriva. Genom appen ser du dina ritningar, bilder och texter direkt på skärmen och slutresultatet kan sparas och bearbetas digitalt. 

Intressanta finesser finns som till exempel möjligheten att skapa en animerad film av hur din ritning skapades eller att skapa flera lagar som visar olika utvecklingsstadier (från skiss till färdig version). Du kan även rita utan uppkoppling och Repaper-plattan lagrar allt för senare överföring.

Omvandla handskrivna anteckningar till digital text i Google Drive

Nu kan du ladda upp dina handskrivna anteckningar till Google Drive och automatiskt få en digital version. En kort bloggpost och film av Richard Byrne, Convert Handwritten Notes Into Google Documents, visar hur du gör. Du tar en bild på dina anteckningar och sedan ladda upp bildfilen till Google Drive. Sedan öppnar du filen med Google Docs. Det nya dokumentet visar din bild plus texten i bilden, så länge du har skrivit någorlunda tydligt. Fungerar på de flesta språk!

Citera bättre med Quotebacks

Quotebacks är ett enkelt verktyg som låter dig citera direkt från en webbsida och bädda in citatet på din blogg eller annan webbsida. När du använder Quotebacks får du ett snyggt fönster som tydligt visar varifrån citatet har kommit och hänvisar direkt till originalet, som du ser här:

The web is still a very young medium, and it has been influenced more than anything else by print media design. There is so much more that can be done with text on a screen than is being done today. Citations, drawing, chat, speech-to-text. There are opportunities everywhere, and the bar is low! If we are serious about unlocking the value of knowledge we should consider how to improve every part of the knowledge production stack, and that includes reading. As Laurel Schwulst says: “Imaginative functionality is important, even if it’s only a trace of what was, as it’s still a sketch for a more ideal world.”

Tom Critchlow and Toby Shorin https://quotebacks.net/welcome.html

Quotebacks kan laddas ner som en app för Chrome och en version för Firefox är på gång. Dessutom skapar du ett bibliotek i Quotebacks som visar alla citat du har använt.

Elevers textskapande främjas av digitala resurser - ny avhandling

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Digitala verktyg stärker elevernas textskapande men en avgörande faktor är tillgång till internet och datorer i hemmet, enligt en ny avhandling av Helene Dahlström, Mittuniversitetet. I en artikel i Skolporten, Digitala resurser stärker elevers textskapande, berättar hon om hennes forskning med mellanstadieelever. Bland annat har hon jämfört hur eleverna skriver berättelser både med papper och penna och med hjälp av digitala resurser på en platta. Hon har sedan intervjuat eleverna om sina preferenser och sedan har hon undersökt elevernas multimodala textskapande. Den viktigaste insikten i studien var:

Att digitala resurser verkligen har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text. När elever får använda olika uttryckssätt, som bild, ljud och video, ökar deras möjlighet att skapa en berättelse.

Ett tydligt problem är hur eleverna har olika tillgång till digitala resurser utanför skolan och hur det påverkar deras textskapande.

Tydligt är att elevernas ojämlika tillgång till och erfarenheter av digitala resurser påverkar deras förutsättningar för textskapande. Det finns elever som utan vidare sätter igång och gör en videofilm i skolan. Men det finns också många med väldigt begränsade erfarenheter och som behöver mycket hjälp att komma igång. Det här innebär att digitala verktyg bara blir tillgängliga för de elever som har tillräckliga kunskaper för att behärska dem.

Den digitala klyftan är fortfarande en avgörande faktor i elevernas utveckling.

Referens

Dahlström, H. (2020). Förutsättningar för elevers textskapande : En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter (PhD dissertation). Mid Sweden University, Sundsvall. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38444

Kaizena - verktyg för interaktiv återkoppling

Kaizena är ett verktyg som ger dig möjlighet att lägga in röstmeddelanden, mini-lektioner och bedömningskriterier i filer som lagras i Google Drive. Kaizena kan enkelt läggas in som tillägg i Google Drive och sedan kan du välja mellan olika former av återkoppling till studenten. Du bara markera det du vill kommentera och spela in ett röstmeddelande. Du kan definiera ett antal bedömningskriterier och sedan visa hur väl studenten uppfyller dessa. Du kan dessutom baka in videoklipp från t ex YouTube i dina kommentarer.

Titta på introduktionsfilmen som beskriver precis hur du ska göra.

Svenskt molnbaserat alternativ till Officepaketet

Pressbild,City Network

De flesta av oss använder Microsofts Officepaket i vårt dagliga arbete för dokument, kalkyler, e-post och inte minst presentationer. Nu kommer en svensk utmanare, City Network, som lanserar ett molnbaserat paket, Compliant Office, som lagras inom EU och följer gällande lagstiftning om datasäkerhet och datahantering, GDPR. Enligt ett pressmeddelande riktas tjänst främst mot den offentliga sektorn och med säkerhet som en viktig säljargument.

Enligt City Networks VD, Johan Christenson:

I hela EU, och inte minst i Sverige, har offentlig sektor, politiker och organisationer flitigt debatterat behovet av molntjänster och i vilken utsträckning de är lagliga att använda. I vissa kommuner har det gått så pass långt att man gör egna riskbedömningar och väljer att aktivt trotsa den rådande lagstiftningen. Med Compliant Office möter vi lagkraven utan eftergifter och ger Europa ett tydligt alternativ till etablerade tjänster som Office 365.

Läranderesurser - skriva, filma, presentera

Jag har tidigare skrivit om olika inspirationsfilmer om IKT-pedagogik av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad. Nu har hon samlat filmerna samt andra lärresurser under rubriken Läranderesurser under följande rubriker:

• Jobba smart i Word
  Automatisk innehållsförteckning, sidnummer på rätt ställe, försättsblad och andra trick.
• Poster i A3-storlek
  Du kan använda PowerPoint för att göra layout för en mindre poster.
• Spela in din presentation
  Gör en muntlig redovisning online genom att spela in dig själv i PowerPoint.
• Att filma
  Enkla råd för dig som ska filma en fältstudie, VFU-uppgift eller en berättelse.
• Variera din presentation
  Känner du dig lite trött när du får i uppgift att göra en muntlig presentation?

Bakom varje rubrik finns det många korta instruktionsfilmer smat texter och bilder som inspirerar. Här till exempel ser du en film om presentationsverktyget Sway från samlingen Variera din presentation.

Administratör i högskolan - konferens i Stockholm

Bild: CKU, (med tillstånd)

Konferensen Administratör i högskolan äger rum 4-5 december i Stockholm. I programmet finns bland annat:

• GDPR för administratörer – förstå och tillämpa i praktiken - Monika Wendleby,  jurist och managementkonsult
• Framgångsrik intern kommunikation vid Linköping universitet - Maria Hugo-Lindén, Jenny Ewen, Linköpings universitet
• Digital tentamen är för verksamhetsutveckling - Mats Brenner, Högskolan i Gävle
• Bli en mästare på att kommunicera! - Örjan Grinndal, INSIDE Development 
• Effektiva texter och samtal: nå fram med klarspråk - Elin Segerstedt, språkkonsult på textbyrån Expressiva

Vill du lära dig att kommunicera inom olika kulturer, intern kommunikation och skriva korrekta texter på engelska? Då ska du anmäla dig till workshopen Administrative Personnel English den 6 december.

Mer information och anmälan.

Skapa referenser med Citationsy

"”Citation needed”" (CC BY 2.0) by futureatlas.com

Citationsy är ett väldigt praktiskt och enkelt verktyg som skapar referenser för artiklar, webbsidor, böcker, podcasts, bilder mm. Första skapar du ett gratiskonto, startar ett nytt projekt och börjar samla referenser till projektet. Du skriver bara in webbadressen och Citationsy skapar automatiskt en referens på flera referensstilar (APA, Chicago, MLA, Vancouver m fl).

Jobba smart i Word - ny videosamling

Är du bra på Microsoft Word eller använder du programmet ungefär som du gjorde för 10 år sedan? De flesta av oss skulle säkert behöva uppdatera våra kunskaper. Nu har Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad, skapat en filmserie som heter Jobba smart i Word. Filmerna visar hur du skapar innehållsförteckning, sidbrytning, avsnittsbrytning, försättsblad och automatisk referenshantering. Filmerna riktas främst mot studenter som ska skriva uppsatser och rapporter men kan också fungera som stödmaterial till lärare.

Här ser du Åsas introduktionsfilm till serien.

Appar lika effektiva som läs- och skrivträning - ny studie

Elever som har läs- och skrivsvårigheter kan lära sig läsa och skriva lika effektivt genom att använda appar än med traditionell undervisning. Så visar en ny studie av Idor Svensson, psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet, enligt en artikel i Skolvärlden, Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning. Studien följde över 100 elever med läs- och skrivsvårigheter under ett år. De delades i två grupper: den ena fick traditionell undervisning och den andra tränade via valda appar, s. k. assistensteknik. Träning via appar visade sig vara lika effektiv som traditionell undervisning men bara med elever som hade tydliga svårigheter. Enligt Idor Svensson:

- Har du en elev som inte har problem med att lära sig läsa och skriva så går det lättare på det traditionella sättet i dagsläget, ingen tvekan om det. Men om man ser på de som har stora svårigheter så är detta ett fantastiskt alternativ, även om det tar längre tid än för dem utan svårigheter.

Som vanligt handlar det inte om antingen-eller men studien visar att användning av appar ger ett bra stöd till elever och bidrar till deras utveckling. En svaghet finns när det gäller taligenkänning och det är vissa dialekter eller om eleven har talsvårigheter.

- När du talar in i de här assisteringsredskapen så är de känsliga för dialekter, eller hur tydligt du talar eller om det är oväsen i bakgrunden. Det beror på hur bra uttalet är. Vissa elever har talsvårigheter och då fungerar det kanske inte, jag provade på en särskola nyligen och där blev det riktigt tydligt.

Samtidigt har Linnéuniversitetet startat ett projekt som ska utveckla en app som hjälper barn med talsvårigheter, t.ex. Downs syndrom och autism, att kommunicera mer effektivt, Ny app ska hjälpa barn med talsvårigheter. Projektet finansieras av Vinnova och ska pågå till juli 2020.

Bild: CC BY Some rights reserved by Brad Flickinger on Wikimedia Commons

Uppsatstävling om livslångt lärande

Photo by Startup Stock Photos from Pexels

Encell, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Jönköping university, utlyser en tävling för studenter vid svenska lärosäten som skriver kandidat-, magister- och masteruppsatser som blivit färdigställda under höstterminen 2018 samt vårterminen 2019. Uppsatsen ska handla om livslångt lärande och de två bästa uppsatserna belönas med stipendier på 10 000 kronor vardera.

Samhället står idag inför en kritisk situation då det gäller kunskapsnivåer och kompetensförsörjning. Detta är en nyckelfråga för landets fortsatta utveckling, tillväxt och därmed möjlighet att säkerställa välfärdssamhället. Förmågan att hela tiden fortsätta utvecklas och lära sig är centralt för både individens och samhällets tillväxt.

För att stimulera intresset för olika aspekter av det livslånga lärandet har Encell inrättat en uppsatstävling där de två bästa uppsatserna belönas. Syftet med priset är att uppmuntra till studier som genom sina resultat ska bidra till en positiv samhällsutveckling.

Läs mer om tävlingen.

Skärmförbud i klassrummet på prov

Photo by Aaron Burden on Unsplash

Studenter på juristprogrammet vid Uppsala universitet har gått med på ett skärmförbud i klassrummet, enligt en artikel på SVT Nyheter Uppsala, Skärmförbudet för studenter vid universitetet utökas. Under sina seminarier får de inte använda datorer eller mobiler med syftet att skapa ett bättre samtalsklimat, fri från störningsmoment. En majoritet av de tillfrågade studenterna positiva till att förbudet ska fortsätta. Studenter med särskilda behov undantas.

Även om många studenter är positiva så finns det andra som vill få välja hur de ska föra anteckningar. Enligt Anna Liliebäck, ordförande i Juridiska föreningen:

- Många påpekar i sina svar att det här innebär merarbete som skapar stress – man måste strukturera upp och kanske renskriva sina anteckningar från seminarierna. De signaler vi får är att studenterna vill välja sin studieteknik själva.

Joplin - anteckningsverktyg med öppen källkod

Photo by Maliha Mannan on Unsplash

Joplin är ett bra alternativ  till kommersiella anteckningsverktyg som Evernote eller Google Keep. Joplin är gratis och byggt med öppen källkod (open source) och det betyder att din data inte används i kommersiellt syfte. Verktyget finns för Windows, Linux, macOS, Android och iOS så det fungerar både på din dator och mobil. Du kan även importera dina anteckningar från Evernote.

Läs mer om Joplin: Get started with Joplin, a note-taking app.