Relationsarbete i distansundervisning

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Relationsarbete är en avgörande faktor i bra distansundervisning. En artikel av Specialpedagogiska skolmyndigheten, Att upprätthålla relationer på distans med barn, elever och vuxenstuderande, ger råd om hur du som lärare kan skapa förutsättningar för god kommunikation i klassen och se till att alla känner sig sedda och en del av gemenskapet. Förutom själva undersviningstillfällen ska det finnas möjligheter till informella diskussioner och sociala aktiviteter och framför allt möjligheter för enskilda möten mellan läraren och elever som behöver extra stöd. Man behöver inte göra detta via videomöten, prova chattsessioner eller forumdiskussioner med text-, ljud- eller videoinlägg.

Lärare har också en viktig uppgift att skapa förutsättningar för klassen att upprätthålla relationerna till varandra. Detta kan göras genom att eleverna involveras i varandras skoluppgifter. Exempelvis genom att läraren delar in eleverna parvis eller i mindre grupper med uppgift att planera, genomföra och/eller utvärdera skoluppgifter under dagen.

Digitala rast-chattar eller andra forum skapade av skolan för socialt utbyte under skoldagen kan vara ytterligare ett sätt att bidra till att alla är inkluderande i en social gemenskap i klassen.

I distansundervisning är det extra viktig att läraren är synlig även utanför reguljära lektioner. Inspelade hälsningsmeddelanden och enskilda frågor som "Hur har du det?" kan betyda mycket.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har sammanställt en bra guide till distansundervisning som ger både allmänna råd men också med fokus på elever/studenter med funktionsnedsättning. Nyttiga råd för alla lärare oavsett nivå.

Skriver ungdomar sämre idag?

Photo by Tom Rogerson on Unsplash

Det har varit en hel del debatt under de senaste veckorna om ungdomars bristande skrivförmåga. Men det saknas tydliga forskningsresultat om att ungdomar skriver sämre idag, enligt Karin Forsling, lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet, i en artikel i Skolvärlden, Forskare: Unga skriver inte sämre. Många skolor arbetar mycket framgångsrikt med att främja skrivande och läsande. 

När någon säger att unga skriver mindre och sämre reagerar jag direkt. Enligt mig är det viktigt att man sätter dessa påståenden i ett sammanhang så att det blir tydligt vad man jämför med. Jag tror inte att unga skriver mindre idag, däremot tror jag att de gör de på ett helt annat sätt.

Kritiken om bristande skrivförmåga fokuserar ofta på skolans användning av digitala plattformar och verktyg och Forsling erkänner att ogenomtänkt användning av digitala verktyg kan påverka negativt men samtidigt finns det många exempel på digitala hjälpmedel som bidrar positivt, speciellt inom specialpedagogik.

Jag har själv jobbat som lärare i 40 år och tror att det bästa man kan göra vid ett eventuellt skuldbeläggande är att inte tappa taget utan att gemensamt försöka förändra och förbättra istället. Jag tror att vi alla lärare har en elev i minnet där vi önskar att vi undervisat annorlunda, men då gäller det att tänka att vi gjorde vårt bästa utifrån de förutsättningar som fanns. Nu gäller det att i kollegial samverkan möta utmaningarna. Nätverka - det finns en uppsjö av skolor där man jobbar mycket framgångsrikt med läsande och skrivande. Jag vet att det fungerar.

Det finns säkert mycket att förbättra men det handlar inte om att peka ut syndabock eller enkla lösningar. Det krävs samarbete och djupare förståelse genom mer forskning. 

Digitala verktyg inom specialpedagogik - effektiva om de används på rätt sätt

"IMG_6172" (CC BY-NC-SA 2.0) by david-gilmour

Elever med särskilda behov får bra hjälp av en mängd digitala verktyg (text-till-tal, rättstavningsprogram, pekplattor mm.) men nyckeln är alltid en genomtänkt strategi och pedagogiskt syfte hos läraren. En artikel på Specialpedagogik, Digitalisering som verktyg, diskuterar hur digitalisering kan bidra till mer jämlika förutsättningar för alla elever och vikten av särskild kompetensutveckling hos lärarna för att kunna hantera digitaliseringens utmaningar.

En del studier visar att införandet av digitala verkty och plattformar utan pedagogisk förankring och på ett genomtänkt sätt kan få negativa konsekvenser, i synnerhet för elever med särskilda behov.. Enligt Annika Agélii Genlott som har varit ledare för den nationella handlingsplanen för digitaliseringen av skolväsendet:

- Digital teknik kan vara jättebra, om den används på ett genomtänkt och pedagogiskt riktigt sätt. Särskilt hjälpta av den kan elever med olika typer av särskilda behov vara. Men den bör inte användas bara för att. Det måste finnas en tanke om varför och hur, precis som med all annan undervisning.

Helena Hemmingsson, professor vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet menar att det finns gott om kunskap och erfarenheter inom området men att lärarna behöver tid för att ta till sig det och reflektera:

- Det finns mycket samlad kunskap att få, bland annat via Specialpedagogiska ­skolmyndigheten, Skolverket och fria resurser på internet. Men specialpedagoger och special­lärare måste få tid i sina tjänster för att ­kunna hålla sig uppdaterade. Tekniken och programmen utvecklas hela tiden och det krävs en annan kritisk granskning än vid val av ­läroböcker.

Appar lika effektiva som läs- och skrivträning - ny studie

Elever som har läs- och skrivsvårigheter kan lära sig läsa och skriva lika effektivt genom att använda appar än med traditionell undervisning. Så visar en ny studie av Idor Svensson, psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet, enligt en artikel i Skolvärlden, Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning. Studien följde över 100 elever med läs- och skrivsvårigheter under ett år. De delades i två grupper: den ena fick traditionell undervisning och den andra tränade via valda appar, s. k. assistensteknik. Träning via appar visade sig vara lika effektiv som traditionell undervisning men bara med elever som hade tydliga svårigheter. Enligt Idor Svensson:

- Har du en elev som inte har problem med att lära sig läsa och skriva så går det lättare på det traditionella sättet i dagsläget, ingen tvekan om det. Men om man ser på de som har stora svårigheter så är detta ett fantastiskt alternativ, även om det tar längre tid än för dem utan svårigheter.

Som vanligt handlar det inte om antingen-eller men studien visar att användning av appar ger ett bra stöd till elever och bidrar till deras utveckling. En svaghet finns när det gäller taligenkänning och det är vissa dialekter eller om eleven har talsvårigheter.

- När du talar in i de här assisteringsredskapen så är de känsliga för dialekter, eller hur tydligt du talar eller om det är oväsen i bakgrunden. Det beror på hur bra uttalet är. Vissa elever har talsvårigheter och då fungerar det kanske inte, jag provade på en särskola nyligen och där blev det riktigt tydligt.

Samtidigt har Linnéuniversitetet startat ett projekt som ska utveckla en app som hjälper barn med talsvårigheter, t.ex. Downs syndrom och autism, att kommunicera mer effektivt, Ny app ska hjälpa barn med talsvårigheter. Projektet finansieras av Vinnova och ska pågå till juli 2020.

Bild: CC BY Some rights reserved by Brad Flickinger on Wikimedia Commons

Robotar i klassrummet

Robotar används allt oftare i skolor för att hjälpa elever som har svårt att delta i klassrumsundervisningen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Ett exempel på detta beskrivs i en artikel i Lärarnas Tidning, AV 2 gör lektionen möjlig. På Brageskolan i Sollentuna får en elev med autism delta i klassrummet genom en liten robot som hon styr. Hon ser allt genom robotens kamera, kan vrida kameran 360 grader och prata genom robotens högtalare. genom robotens ansikte kan eleven visa sina känslor till viss del.

För att få lärarens eller de andra elevernas uppmärksamhet kan hon ”räcka upp handen” genom en stor vit lampa som börjar blinka på robotens huvud. Vill hon inte bli störd när hon sitter och jobbar sätter hon på en stor blå lampa som lyser klart från huvudet. Det finns högtalare och mikrofon som Camilla eller elevassistenten Lovisa kan välja att använda eller stänga av. Genom emojisar på läsplattan kan hon förändra formen på robotens lysande ögon för att markera ifall hon är glad, fundersam eller neutral.

I denna film förklarar specialläraren Sara Lindbäck hur roboten fungerar.

Appar hjälper mot svår dyslexi

"help" (CC BY 2.0) by PlusLexia.com

Elever med svår dyslexi kan ha stor nytta av läs- och skrivappar, enligt en ny studie av Idor Svensson vid Linnéuniversitetet. En artikel på webbplatsen Specialpedagogik, Läsappar hjälper vid svår dyslexi, beskriver hur läsförmågan hos elever med grav dyslexi kan förbättras med hjälp av appar. Studien visar att elever som fick använda appar visade minst lika bra läsförmåga som dem som fick traditionell undervisning. Apparna blev till och med en sorts livlina för att kunna fortsätta sina studier.

- Många lärare är rädda för att eleverna ska tappa i språklig förmåga om de använder assisterande teknik. Men de som har allra svårast har upplevt tekniken som ett sätt att hänga med i skolan.

Frågan är när man ska sätta in assisterande teknik om traditionella metoder inte visar resultat. Studien visar att elever med måttliga svårigheter ska få traditionell undervsining men med inslag av assisterande teknik. De med grav dyslexi behöver dock det digitala stödet från början. Enligt Idor Svensson:

- Hur länge får man vara en svag läsare innan man tappar motivationen för skolarbetet? Har man tränat ljud-bokstavskombinationer i tre år utan resultat kanske det är dags för appar i stället.

Han tror att det kommer att bli allt vanligare att tala in eller lyssna på text och därför ska vi börja prata om att ta till oss text.

Titta på en film om Idor Svenssons arbete med läs- och skrivappar.

Digital delaktighet i särskolan måste prioriteras - debattartikel

"student_ipad_school - 123" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Elever som har går i särskolan riskerar digital utanförskap eftersom digitala färdigheter inte tränas i skolan som man gör i all annan skolverksamhet. Utan digitala färdigheter blir det svårt för särskoleelever att klara sig i framtidens digitala samhälle. Så skriver Lillemor Holgersson, Riksförbundet FUB, och andra representanter från området i en debattartikel i Dagens Samhälle, Alla måste ges möjlighet att vara digitalt delaktiga. De vill se en satsning från regeringen på kompetensutveckling för både särskolepersonal samt föräldrar och att digital kompetens ingår i elevernas vardag framöver.

Skribenterna lägger fram tre uppmaningar till regeringen:

• Prioritera den digitala kompetensen inom särskolan. Inkludera grundsärskolan, gymnasiesärskolan och den särskilda vuxenutbildningen i pågående digitaliseringssatsningar.
• Satsa på att personal och anhöriga får möjligheter att öka sin digitala kompetens och sin förmåga att ge stöd. 
• Lagstifta om att gruppbostäder och dagliga verksamheter ska erbjuda gratis internetuppkoppling.

Svensk dysleximetod vinner nordiskt pris

Lexplore, ett svenskt verktyg som används för att upptäcka dyslexi, har vunnit ett nordiskt pris, Nordic Edtech Award 2017, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Swedish Lexplore wins Nordic Edtech Award 2017. Lexplore används för att upptäcka dyslexi så tidigt som möjligt så att skolan kan ge rätt stöd till barnen. Genom att testa samtliga barn i en skola kan man få en bra överskådlig bild på allas läsförmåga. Verktyget registrerar ögonrörelser när man läser en text och alla data analyseras för att upptäcka avvikelser.

De andra nominerade i tävlingen var följande:

• Mightifier (Finland) Plattform för positiv, formativ återkopling mellanelever och med läraren både i klassrummet och utanför. 
• Matematikfessor (Danmark) Matematikportal där alla kan lära sig i egen takt.
• Kara Connect (Island) Elever med särskilda behov kan få nätbaserad hjälp av specialistlärare. 
• Differ (Norge) App för meddelanden och chatt inom en klass eller annan grupp för att främja kollaboration. 

Här kommer en kort introduktionfilm till vinnaren, Lexplore.

Appar ökar läsförmågan hos unga - ny avhandling

"student_ipad_school - 079" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Användning av assisterande teknik genom främst surfplattor samt modern pedagogik betyder mycket för barn med läs- och skrivsvårigheter. Det framgår av en ny avhandling av Emma Lindeblad, Linnéuniversitetet, enligt en artikel på Forskning.se, Appar ökar läsförmågan hos unga med läs- och skrivsvårigheter. Hon har studerat kopplingen mellan användning av appar och barnens målbild och psykisk hälsa. Studien visar att barn med läs- och skrivsvårigheter mår bättre än tidigare studier har visat och att assisterande teknik har en positiv effekt.

- Vi har även kommit fram till att tekniska hjälpmedel kan verka positivt på läsförmågan och öka motivationen till skolarbete indirekt. Vi anser att pedagogers kunskapsnivå och förmåga till effektiv stöttning även på emotionell nivå, troligtvis har bidragit till denna utveckling.

Referens

Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up, Emma Lindeblad, Staffan Nilsson, Stefan Gustafson & Idor Svensson
Disability and Rehabilitation: Assistive Technology Vol. 12 , Iss. 7,2017