Pedagogisk innovation - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by Open University

Rapporten Innovating Pedagogy 2022 har publicerats av Open University i samarbete med Universitat Oberta de Catalunya i Barcelona. Under tio år har rapporten kartlagt trender inom högskolepedagogisk utveckling med exempel på praktisk tillämpning.

Ten years on from our first report, there is even greater interest in the impact of innovations, but we are still lacking methods to help predict their impact in a reliable way. Besides, any impact will surely not be the same in different parts of the world since local circumstances and educational cultures are vastly different. In the present report there are no specific predictions as to the impact of the pedagogical innovations we describe. However, readers are encouraged to consider what impacts the innovations may have on aspects of teaching, learning and assessment in their contexts, as well as any implications for teachers’ professional development.

Årets rapport fokuserar på följande områden:

• Hybrid models. Olika lösningar och metoder för hybridundervisning.
• Dual learning scenarios. Olika metoder som kombinerar undervisning i klassrummet med praktisk erfarenhet på arbetsplatsen och hur desa kan synkroniseras.
• Pedagogies of microcredentials. Korta och ofta praktiska kurser i nyckelfärdigheter som ger nya certifieringstyper.
• Pedagogies of autonomy. Under pandemin har frågan om studntens autonomi fått mer uppmärksamhet. Hur främjar vi studentens ansvar för sitt lärande?
• Watch parties. Att titta på inspelat utbildningsmaterial i grupp har stora fördelar.
• Influencer-led education. Det finns många populära lärare som har byggt upp egna kanaler med utbildningsmaterial som når ut till miljoner studenter.
• Pedagogies of the home. Allt fler studerar hemifrån. Hur påverkas kursdesign av detta?
• Pedagogy of discomfort. Hur undervisar vi i obekväma ämnen som väcker starka känslor?
• Wellbeing education. Pandemin visade att många studenter inte mår så bra. Hur tar vi hänsyn till välbefinnande och psykisk hälsa i våra utbildningar?
• Walk and talk. Utomhuspedagogik och nya möjligheter att kombinera undervisning och hälsa.

Referens

Kukulska-Hulme, A., Bossu, C., Charitonos, K., Coughlan, T., Ferguson, R., FitzGerald, E., Gaved, M., Guitert, M., Herodotou, C., Maina, M., Prieto-Blázquez, J., Rienties, B., Sangrà, A., Sargent, J., Scanlon, E., Whitelock, D. (2022). Innovating Pedagogy 2022: Open University Innovation Report 10. Milton Keynes: The Open University

UKÄs årsrapport

CC BY Some rights reserved by UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport 2022 med rapporter, trender och siffror om Sveriges lärosäten under det senaste året. 

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2022 ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas, i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabell underlag.

Rapporten präglas av en återhämtning efter pandemin. Lärosäten har blivit medvetna om krishantering och att vi behöver beredskap inför nya utmaningar. Det finns en fortsatt stort intresse för högre utbildning med fler sökande än något annat år under den senaste 10-årsperioden. Allt fler studenter går direkt från gymnasium till högskolan och man ser att antalet utbytessstudenter är nästan tillbaka på den nivå som gällde före pandemin. Rapporten pekar på ett viktigt förbättringsområde, nämligen att lärarnas digitala kompetens måste höjas.

Läs och ladda ner: Universitet och högskolor: årsrapport 2022

Kommande webbinarier och workshops

Photo by Compare Fibre on Unsplash

Flera aktörer arrangerar intressanta digitala evenemang under de närmaste veckorna.

24 maj, 09:00-10:30. Workshop: Professionsutbildningar – utmaningar och möjligheter.
Olika yrken men många gemensamma utmaningar, inte minst kring hur man löser praktik och handledning på distans och i blandade lärmiljöer.Hur skapar man en yrkesidentitet på distans? Hur kan dessa professionsutbildningar lära av varandra i stället för att arbeta i stuprör?
Workshop med gruppdiskussioner. Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet).

25 maj, 16:00-17:00. How we can and should respond to the educational needs of those who have become refugees? 
The disruptions caused by war, oppressive regimes and environmental degradation are causing unprecedented levels of social dislocation and violence. To all this can now be added the shocking impact of war and invasion in Europe itself. Millions of people have had to flee just to stay alive. Individuals and families alike have been traumatised by this. We would like to explore the impact on educational needs and whether we can fashion interventions that somehow ease the pain while also providing a model of a way forward for those so impacted.
Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).

2 juni, 14:00-15:15.Improving recognition through self-assessment: the “Spotlight on recognition” tool.
One of the key outcomes of the “Spotlight on recognition” project is a self-assessment tool that allows staff working in higher education institutions to evaluate to which extent their institution’s recognition procedures are in line with the Lisbon Recognition Convention and international good practice. The core of the tool is a table of self-assessment questions aligned with practical information on the legal framework governing recognition in Europe, the European Recognition Manual for Higher Education Institutions and other supporting materials. The tool thus aims to enable higher education institutions to respond to the LRC and the expectations for internal quality assurance as laid down in Standard 1.4 of the ESG. This webinar will invite participants to explore the tool, as well as the self-assessment approach at its core, in further detail.
Arrangeras av EUA (European Universities Association).

7 juni, 09:00-10:00. Temacafé: Hybrid i verkligheten – digitalt studiebesök i hybrida lärmiljöer.
Hybridundervisning och hybrida mötesmöjligheter har fått stor efterfrågan i spåren av pandemin men hur är det egentligen att vara digital deltagare i en hybriduppkoppling?
Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet)

14 juni, 16:00-17:00. What next for global higher education? 
In late May 2022, governments and universities from around the world will meet in Barcelona for the UNESCO World Higher Education Conference. This event aims to set out the global vision for higher education and higher education policies until 2030. The webinar will look at trends and ambitions for global higher education for the next decade, discussing how institutions and countries can work together for the benefit of a global knowledge community.
Arrangeras av EUA (European Universities Association).

15-17 juni. Konferens NU2022, Att synliggöra lärande. Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning. På plats i Stockholm eller digitalt.

20-22 juni. EDEN 2022 Annual Conference, Shaping the digital transformation of the education ecosystem in Europe. Konferensen arrangeras på plats i Tallinn, Estland och digitalt. Anmäl dig via länken.

Lärosätenas utsläpp fortfarande högt

Pandemin ledde till en rejäl minskning av koldioxidutsläpp bland landets lärosäten men nu när vi återgår till det normala så ökar resandet igen. Flera lärosäten ligger fortfarande i utsläppstoppen när det gäller statliga myndigheter enligt en artikel i Universitetsläraren, Minskat resande – men lärosäten i topp bland flygresor i staten.

När det gäller långflygningar, som Naturvårdsverket definierar som flygresor på längre än 50 mil, fanns fem lärosäten bland de tio myndigheter som släppte ut mest koldioxid under förra året. Allra mest, 787 813 ton, släppte Lunds universitet ut. Uppsala universitet, KTH, Göteborgs universitet och Karolinska institutet är de övriga fyra på listan.

Artikeln intervjuar representanter från Umeå universitet och SLU om hur de arbetar med frågan.

Att de mest forskningstunga lärosätena reser mest är ju ingen stor överraskning med tanke på alla internationella forskningsprojekt som pågår. Utsläppssiffrorna verkar sjunka men det finns fortfarande en hel del kvar att göra för att komma till en hållbar nivå. Vi har insett att det går att organisera engagerande och aktiva digitala konferenser och möten och vi får inte bara återgå till gamla vanor nu när det går att resa igen.

"Tidslinje" resor vid lärosätena 2022 2
Infogram

Europeiska rapporter om utmaningar inom högre utbildning

 

Det europeiska projektet DIGI-HE har publicerat tre rapporter som sammanfattar längre diskussioner inom expertgrupper med representanter från ett flertal universitet, s.k. thematic peer groups. Rapporterna beskriver nuläget inom tre områden (utbildning och bedömning, strategi och organisation, internationella partnerskap) samt utmaningar och möjligheter för europeiska universitet. Projektet är ett samarbete mellan DIGI-HE och EUA (European University Association)

Ett webbinarium 21 april, Embedding DELT (digitally enhanced learning and teaching) into curriculum and assessment, kommer att diskutera en av dessa rapporter i mer detalj.

• Curriculum and assessment
  This report highlights the multiple facets of curriculum and assessment in a digital environment, as well as challenges met by higher education institutions across Europe – such as reaching equity for all students, designing effective institutional strategies to embed DELT into curriculum, supporting teachers in experimenting and innovating with digital teaching, embedding assessment as integral part of curriculum, and developing students’ and teachers’ assessment literacy.
• Strategy and organisational culture.
  The report explains why organisational culture is crucial to successfully implementing educational innovation and identifies various components that need to be included in an institutional strategy. It also suggests selected actions that institutions need to explore as they look to harness the transformative potential of DELT over the short, medium and long term.
• International partnerships
  The report identifies different formats and approaches for digitally enhanced international partnerships, outlines a vision of the future of digitally enhanced internationalisation of higher education, highlights the key challenges that international partnerships face suggests a set of recommendations for universities, national and European institutions and the EdTech industry to overcome those challenges identified.

Svenskarna och internet - valspecial

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Inför valet släpper Internetstiftelsen en extra rapport, Svenskarna och internet: Valspecial 2022

enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Ny rapport: Varannan väljare känner stor oro att desinformation ska påverka resultatet i höstens val. Trots ett stort intresse för politik finns det många som känner oro för desinformation, hat och hot, i synnerhet i sociala medier. Carl Piva, vd, Internetstiftelsen, beskriver rapportens syfte:

I höst är det återigen dags för svenskarna att gå till valurnorna. I samband med valåret släpper Internetstiftelsen denna valspecial som lägger fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik, och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Varannan väljare känner stor oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången. Och en tredjedel av väljarna känner stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka valresultatet. Många undviker politiska diskutioner på nätet på grund av rädsla för hat och hot och detta är ett problem för demokratin. Trots att många unga använder mest sociala medier för att läsa om nyheter anser de flesta att traditionella medier är mest pålitliga.

Återuppfinna distansutbildning - konferens i Köpenhamn

"Copenhagen" (CC BY 2.0) by Pug Girl

EADL (European Association for distance learning) arrangerar en konferens, Reinventing distance learning, i Köpenhamn 19-20 maj. Konferensen erbjuder både föreläsningar och workshops i till exempel digital storytelling, kursdesign, podcasting osv. Bland talarna finns Rikke Toft Nørgård (Aarhus universitet), JaapJan Vroom (Deltion College, Nederländerna), Hanna Gore (Open University UK) och Manu Kapur (ETH Zurich).

This year’s focus lies on new trends in learning in terms of communication and new didactical and methodology approaches. Furthermore, relevant technological developments like big data and blockchain will be highlighted.

Konferensen arrangeras av EADL i samarbete med FLUID (Danish association for flexible learning) och IDA Learning.

Vilken roll har universitet och högskolor i det livslånga lärandet?

Foto: Alexandra_Koch on Pixabay

Landets lärosäten har ett tydligt uppdrag i högskolelagen att bidra till livslångt lärande. Uppsala universitet arrangerar ett digitalt seminarium, Vilken roll har universitet och högskolor i det livslånga lärandet?, 16 februari (kl. 10:00-15:00) för att diskutera hur uppdraget ska realiseras och vilka utmaningar och möjligheter som väntar.

Arbetsmarknaden förändras snabbare än tidigare och behovet av fortbildning, vidareutbildning och karriärväxling ökar. Ny kunskap ska bidra till att lösa de utmaningar och snabba förändringar som finns i dagens samhälle såsom hållbarhet, klimatomställning, demokrati, globalisering, digitalisering och en åldrande befolkning.

Seminariet består av flera paneldiskussioner och inlägg från representanter från Utbildningsdepartementet, lärosäten, näringslivet, fackföreningar och studentorganisationer. Seminariet genomförs via Zoom.

Rapporter och statistik om utbildning inom EU

EU-kommissionens European Education and training monitor 2021 innehåller massor av statistik, information och analys om alla EU-länders utbildningssystem från förskola till universitet. Förutom rapporter för varje land finns det mer övergripande trendanalyser och faktablad. Den övergripande rapporten beskriver hur EU-länderna har anpassat sina utbildningssystem under pandemin, sektor för sektor, och beskriver kommissionens utbildningsmål för de kommande åren.

The Education and Training Monitor 2021 presents European Commission’s yearly evaluation of education and training system across Europe. The report brings together the latest data, technical papers and studies, as well as examples of policy measures from different EU countries. It offers a cross-national and thematic analysis as well as 27 individual country reports.

Läs rapporten om Sverige med kapitel om hur utbildningssystemet moderniseras och digitaliseras..

MOOCs i Kina - dramatisk utveckling

Photo by Javier Quiroga on Unsplash

När man diskuterar MOOCs (Massive Open Online Courses) brukar vi fokusera på amerikanska och europeiska aktörer som Coursera, EdX, FutureLearn osv. Men utvecklingen är ännu starkare i Kina enligt en guide på ClassCentral, Massive List of Chinese Language MOOC Platforms in 2022. Idag finns det 24 olika MOOC-plattformar i Kina med över 69 000 kurser, en fördubbling sedan 2020. Resten av världens plattformar erbjuder cirka 19 400 kurser. Den största aktör i Kina, XuetangX, har över 80 miljoner registreringar (okt 2021) och erbjuder över 5000 kurser och program (cirka 450 på engelska). Plattformarna erbjuder oftast kurser från flera lärosäten och flera erbjuder möjligheter till högskolepoäng genom examination.

Pedagogisk användning av digital teknik - norsk rapport

CC BY Some rights reserved by NIFU

Forskningsinsititutet NIFU (Nordisk institutt for studier avinnovasjon, forskning og utdanning) har publicerat en rapport om pedagogisk användning av digital teknik inom norsk högre utbildning, Pedagogisk bruk av digital teknologi i høyere utdanning. Rapporten baseras på en litteraturstudie, en genomgång av aktuella studier, rapporter och datakällor samt intervjuer med pedagogiska utvecklare vid landets universitet och högskolor.

Rapporten visar flera positiva resultat från de senaste årens digitala omställning, inte minst i utvecklingen av aktiva lärande former och pedagogisk utveckling.

Gjennomgangen av datakildene viser til tre overordnede gevinster av bruk av digital teknologi i høyere utdanning. I en slik setting kan digital teknologi bidra til (1) mer studentaktiviserende undervisningsformer, til (2) pedagogisk utvikling, særlig i praksisnære fag, samt til (3) økt tilgjengelighet i høyere utdanning. Dette forutsetter derimot at bruken av digital teknologi er en integrert del av et helhetlig lærings- og undervisningsdesign, og at undervisere og studenter har både forståelse for og kompetanse innen bruk av digitale verktøy i et pedagogisk øyemed.

Precis som i Sverige efterlyser många en starkare samordning av den pedagogiska utvecklingen i synnerhet när det gäller gemensamma riktlinjer för vilka plattform och verktyg som är lämpliga inom högre utbildning samt finansiering av kompetensutveckling för lärare. Lärosäten bör lära av varandra i stället för att satsa på egna lösningar och en bättre delningskultur efterfrågas.

Rapporten har skrivits på uppdrag av Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse och NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen).

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Titta på ett inspelat webbinarium om rapporten, 19 januari.

Globala trender som påverkar utbildning - ny OECD-rapport

OECD (Organisation for EconomicCo-operation and Development) har publicerat sin årsrapport om trender inom utbildning, Trends Shaping Education 2022. Rapporten beskriver en omvärld med starka kontraster, stora förändringar och växande osäkerhet och budskapet är att vi måste lära oss hantera en osäker framtid och ge våra studenter lämpliga strategier och verktyg. Dessutom beskriver rapporten hur pandemin har påverkat utbildning runt om i världen.

Better education is often proposed as the solution to these diverse challenges. Examining the future of education in the context of major economic, political social and technological trends is necessary for education to support individuals to develop as persons, citizens and professionals. In a complex and quickly changing world, this might require rethinking the relationship between formal and informal learning and reimagining education content and delivery. In an increasingly digitalised world, these intertwined and evolving trends could affect the very nature of knowledge and learning itself.

Här ser du ett bildspel som sammanfattar de globala trenderna som rapporten berör.

Trends Shaping Education 2022 by Andreas Schleicher from EduSkills OECD

Distansarbete allt vanligare

Photo by Roberto Nickson on Unsplash

Att arbeta hemifrån blir förmodligen allt vanligare framöver oavsett covidrestriktioner och just nu finns det mycket intresse på forskning inom distansarbete och distansstudier. En artikel i tidskriften Curie,  Distansarbete skapar nya frågor för forskningen, intervjuar flera forskare inom området. Lena Lid Falkman, forskare i ledarskap, organisation och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm, har forskat kring distansarbete i många år men hennes arbete väckte väldigt lite intresse före pandemin. Distansarbete var fullt möjligt då men det fanns ett stort skepsis kring frågan. Nu är det annorlunda, menar hon:

Vi har haft ett ”megalive” experiment på grund av pandemin och testat digitaliseringen så långt det går. Det har till exempel funnits en jättemyt om att folk inte skulle jobba om inte någon stod och kontrollerade, men nu vet vi att den stora majoriteten levererar.

Idag finns det många initiativ som testar nya modeller för flexibla arbetsmiljöer, till exempel Samverket en gemensam hubb för anställda i offentliga organisationer med miljöer i Stockholm och Östersund. Detta finansieras av Vinnova och skapar miljöer där anställda från olika myndigheter kan arbeta och därmed skapa nya kontakter. Experimentet kommer att följas av forskare som Michaela Tjernberg, Mittuniversitetet. Hon märker ett stort och växande intresse för all forskning i arbetsmiljö och distansarbete.

Det skapas en hel rad nya frågeställningar när stora delar av arbetslivet försöker hitta fungerade arbetssätt och metoder. Vi kommer att få se en uppsjö av studier av varierande kvalitet. Det finns en risk för ”quick fixs” i form av enkla enkäter och därför behövs vetenskapligt granskade och verifierbara studier.

Digital beredskap i framtidens utbildningssystem - ny OECD rapport

Pandemin har visat vikten av ett ökat beredskap inom alla utbildningsområden: beredskap att snabbt kunna ställa om till digital undevisning, att utbildningsanordnare bygger strategier för en mer osäker framtid och att både lärare och studenter/elever har de nödvändiga kompetenser. Världsorganisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har publicerat en ny rapport, Education Policy Outlook 2021 - Shaping Responsive and Resilient Education in a Changing World, som ger en översikt på lämpliga policies och strategier och ser hur olika länder har anpassat sig under det senaste året.

Building on international evidence and analysis from over 40 education systems, this framework endeavours to establish tangible, transferable and actionable definitions of resilience. These definitions, which are the goals of the framework (Why?), are underpinned by policy components of responsiveness (What?), which define priority areas for education policy makers. Policy pointers for resilience (How?) then illustrate how policy makers can apply these components in ways that promote resilience at the learner, broader learning environment and system levels of the policy ecosystem. Finally, a transversal component looks into the people and the processes undertaken in order to reach a given purpose (Who?). The report has been prepared with evidence from the Education Policy Outlook series – the OECD’s analytical observatory of education policy.

Rapporten beskriver åtgärder på tre nivåer: elev/student, utbildningsorganisation och övergripande utbildningssystem. Vill du läsa det som står om Sverige går du till sida 200 i rapporten. 

Kartläggning av innovationsekosystem inom svensk edtech

Photo by Ross Sneddon on Unsplash

I Sverige finns det många företag, klusters och grupperingar inom edtech-industrin. De tar fram nya plattformar och verktyg för utbildningssektorn men det saknas samordning och helhetsperspektiv så att utbildningsorganisationer kan dra nytta av utvecklingen. Detta lyfts fram i en nyhet från Swedish Edtech Industry som presenterar en ny rapport, Kartläggning av innovationsekosystem i gränssnittet teknik och lärande. Det handlar om en kartläggning av innovationsekosystemet för användning och utveckling av utbildningsteknologi som har tagits fram av en arbetsgrupp inom regeringens samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning. I arbetsgruppen ingår representanter från branschorganisationer, företag, universitet, science parks och forskningsinstitut.

I kartläggningen framträder ett landskap med ett myller av aktörer och initiativ. Den är inte heltäckande, men ger en bra bild över ett löst sammanhängande innovationsekosystem runt användning och utveckling av digitala tjänster för lärande. Det är uppenbart att de svenska aktörerna verkar i ett land där förutsättningar för innovation och ett utvecklat innovationsstödssystem finns. Däremot framträder tydliga behov av att stärka samverkansytorna för tjänsteutveckling och verksamhetsutveckling. Och detta för att öka nyttan och värdeskapandet för att möta de stora behov individ, arbetsgivare och utbildningsanordnare har av ett flexibelt och tillgängligt lärande.

Det finns en stark vilja att skapa ett sådan innovationsekosystem och kartläggningen är tänkt som en kraftsamling inför en större satsning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Det går inte att vinna utan alla bitar - kartläggning av ekosystemet för innovation och användning av utbildningsteknologi.

Microsoft Mesh integreras med Teams för VR-möten

Snart kan användare av Microsoft Teams träffas som avatarer i virtuell verklighet genom den nya plattformen Microsoft Mesh. Du ser dina kollegor framför dig genom VR-glasögon som Microsofts Hololens och ni kan arbeta med 3D modeller, dokument, planer osv. Genom Teams kommer du att kunna blanda VR-möten med mer traditionella Teams-möten.

Samtidigt har Facebook (numera Meta) annonserat att de kommer att integrera sin VR-mötesplattform, Workplace, med Teams och därmed skapa vad de kallar för en metaverse, en multidimensionell värld för möten, kollaboration och interaktivitet. Läs mer i en artikel i The Verge, Microsoft partners with Meta to integrate Teams into its Facebook-like Workplace.

Det är svårt att beskriva detta kort i ord här men titta på Microsofts lanseringsfilm för Mesh så förstår du vad de vill kunna uppnå. Sedan får vi se hur detta kommer att tillämpas, inte minst inom utbildning.

Svenskarna och internet 2021

Internetstiftelsen har publicerat den årliga rapporten om vårt förhållande till internet, Svenskarna och internet. Årets rapport har temat Det digitala livets två sidor och syftar till hur vi umgås, samarbetar och utvecklar oss via digitala medier men samtidigt finns en mörk sida med hot och hat. Rapporten innehåller både statistik och trender inom frågor som digitala samhällstjänster, sociala medier, digital integritet, e-handel, distansarbete och studier, medietjänster, kultur och evenemang, närhat, nätbrott, nätdejting, föräldrar och barn på nätet samt digitala hjälpbehov.

I årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet framträder en tydlig bild av ett samhälle som till stora delar är digitaliserat, och där det uppkopplade livet för de flesta är en självklar del av både arbete, skola och fritid. Av hela befolkningen i Sverige ser vi att 9 av 10 använder internet varje dag, och att var femte som är i en relation idag träffade sin partner på nätet.

Vi bär också det digitala livet med oss, för nu är mobilen den uppkopplade enhet som används mest. Bland studerande har till exempel 100 procent en smart mobiltelefon som de använder regelbundet. Även i hemmet är nätet ständigt närvarande. 7 av 10 har andra uppkopplade prylar än mobil, dator och surfplatta hemma, till exempel en uppkopplad armbandsklocka eller smarta strömbrytare och lampor. Var sjätte har en röststyrd, uppkopplad högtalare.

Det finns många områden där internet skapar nya möjligheter och vi har blivit helt beroende av våra mobiler och datorer i synnerhet under pandemin. Rapporten visar också hur många oroas över brott, hot och hat på nätet och om hur persondata används av de stora IT-företagen. Ett växande antal personer medvetet avstår från vissa digitala tjänster på grund av detta oro. Digitalt utanförskap är också ett växande problem då allt fler samhällstjänster finns bara digitalt och den som inte har en modern mobil eller dator kan inte sköta sin ekonomi.

Här ser du presskonferensen där rapporten lanseras.

Högre utbildningens utmaningar - ny rapport

Bild: EUA

Tidigare i år publicerades EUAs (European Universities Association) en rapport om framtidsscenarier inom europeisk högre utbildning, Universities without walls – A vision for 2030 (se även Flexspan 12 feb 2021). Nu kommer en uppföljningsrapport från EUA, Pathways to the future.

Pathways to the future fokuserar på tre utmaningar som högre utbildning står framför och beskriver olika scenarier och tänkbara utvecklingar.

• Geopolitiska förändringar i världen. En ny global maktstruktur tar form med konkurerande intressen (Kina, USA, EU, Ryssland osv). Hur kommer högre utbildning att påverkas av dessa förändringar och hur möter vi en osäker framtid?
• Artificiell intelligens och digitalisering. Hur påverkas högre utbildning av global digitalisering och vilka relationer ska lärosäten ha med de stora IT-företagen?
• Demokratins utmaningar. Lärosätens frihet och autonomi vilar på en stark demokratisk kultur i landet. I flera länder är demokratin i fara och hur påverkas högre utbildning av politisk instabilitet?

Priorities for action need to be defined by each university, depending on their specific national and local circumstances. The vision sets out three things of importance across Europe: firstly, a reform of academic careers and assessment to make them less precarious, more flexible and more attractive, and achieve parity of esteem of the contributions of academics to the different university missions; secondly, the promotion of interdisciplinarity, particularly for meeting the sustainability challenge, through easing the accreditation of interdisciplinary programmes, opening up rigid discipline-based research assessment and rewarding interdisciplinarity in staff development; and thirdly, strengthening universities’ civic engagement.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

U-Multirank - multidimensionellt rankingsystem för universitet och högskolor

Pressbild: U-Multirank

Det finns många rankingsystem för att kunna utse de bästa lärosäten i världen men U-Multirank skiljer sig från de andra genom att bedöma lärosäten utifrån flera olika perspektiv. Årets rapport har nu kommit ut med ett pressmeddelande, U-Multirank creates new ‘Higher Education Cooperation Index’, showing the key to strategic success is cooperation. U-Multirank bedömer varje lärosäte från fem perspektiv: 

• Undervisning och lärande
• Forskning
• Kunskapsspridning
• Internationalisering
• Regional samverkan

Under varje rubrik finns det flera underkriterier och resultatet är att du kan jämföra lärosäten från olika perspektiv och därmed hitta de bästa inom ett område. Framför allt kan man se vilka lärosäten är starkaste inom just det område du är intresserad av (ämne, examination, land, storlek på lärosäte mm).

U-Multirank is an alternative approach to comparing universities and offers a solution to the flaws of traditional league tables. Its multi-dimensional approach compares the performance of universities across a range of different activities grading each of them from ‘A’ (very good) to ‘E’ (weak). It allows users to identify a university’s strengths and weaknesses, on the aspects that most interest them. The data included in U-Multirank are drawn from a number of sources, providing users with a comprehensive set of information: data supplied by institutions; and drawn from international bibliometric and patent databases; from national databases; and from surveys of more than 100,000 students at participating universities.

Man kan även jämföra lärosäten inom ett land och det finns en rapport för just Sverige (Swedish universities in global comparison 2021). Svenska lärosäten är särskilt starka inom internationalisering.

Kommande konferenser - ett axplock

Photo by Compare Fibre on Unsplash

Hösten fylls med konferenser, de flesta fortfarande digitala, och här kommer ett axplock att välja mellan. Så fort jag skriver en sådan lista får jag tips om ännu flera. Jag skriver nya listor i så fall!

24 sept. SVERDs höstmöte (Svenska riksorganisationen för distansutbildning). Tema: Shaping the futures of learning.

27 sept - 1 oktober. Open Education Global 2021 conference. 
Each day will focus on a different UNESCO OER Recommendation action area. Through webinars and interactive sessions, participants will contribute ideas to help with the implementation of the Recommendation.

12-28 oktober. Sunetdagarna. Många digitala möten utspridda över två veckor. Lyssna på föreläsningar, delta i workshops och utbyt erfarenheter om Sunets nät och tjänster.

21 oktober. Rättssäkerhetskonferensen 2021. UKÄ (Universitetskanslersämbetet). 
Konferensen riktar sig främst till anställda vid universitet och högskolor samt företrädare för studentkårer och andra närliggande organisationer och myndigheter.

3-5 november. Innovating Higher Education 2021. Arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities). Higher Education in the new normal: the role of online, blended and distance learning.

10 november. Internationaliseringsdagen 2021. Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet). Årets tema är inkludering i internationalisering. Hur gör vi internationalisering möjligt för fler?

18 november. FuNKon 21 – Motivasjon for læring. Norsk konferens om nätbaserad utbildning som arrangeras av Fleksibel utdanning Norge.

1-2 december. Administratör i högskolan. 
På konferensen Administratör i högskolan ställer vi oss frågan hur vi kan ta lärdom av tiden som gått samt hur vi kan utveckla högskoleadministrationen för att bättre stå emot framtida påfrestningar. Vad är det egentligen för normalitet som vi återgår till?