Kvalitetsdrivet 2022 - konferens om breddad rekrytering

"IT i kubik 2009" (CC BY-NC 2.0) by fohlin

UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerar en konferens, Kvalitetsdrivet 2022, i Stockholm, 20 september. Konferensen fokuserar på erfarenhetsutbyte kring breddad rekrytering och breddat deltagande i högre utbildning. Bland annat prtesenteras resultat från en ny studie om hur svenska lärosäten har utvecklat sitt arbete kring breddad rerytering under de senaste åren.

Årets konferens blir den sjätte i ordningen och basen för dagen utgörs av aktuell forskning, goda exempel och diskussioner om hur högskolan kan ge plats åt alla som vill läsa vidare, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Mer information och anmälan.

UKÄs årsrapport

CC BY Some rights reserved by UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport 2022 med rapporter, trender och siffror om Sveriges lärosäten under det senaste året. 

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2022 ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas, i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabell underlag.

Rapporten präglas av en återhämtning efter pandemin. Lärosäten har blivit medvetna om krishantering och att vi behöver beredskap inför nya utmaningar. Det finns en fortsatt stort intresse för högre utbildning med fler sökande än något annat år under den senaste 10-årsperioden. Allt fler studenter går direkt från gymnasium till högskolan och man ser att antalet utbytessstudenter är nästan tillbaka på den nivå som gällde före pandemin. Rapporten pekar på ett viktigt förbättringsområde, nämligen att lärarnas digitala kompetens måste höjas.

Läs och ladda ner: Universitet och högskolor: årsrapport 2022

Resursbank om högskolepedagogisk utveckling

Photo by BeKonstructive Marketing on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) bygger ut sin resursbank med material från landets lärosäten inom områden högskolepedagogik, distansundervisning och användning av IKT i utbildning. Just ni finns det över 70 resurser i olika format (video, ljud, dokument) och du kan söka via nyckelord. Resursbanken innehåller även alla inspelade webbinarier, temacaféer och poddar som har genomförts hittils inom satsningen kvalitet i distansutbildning. Samlingen börjar ta form men kommer att fyllas på under året. 

Om ditt lärosäte eller organisation har bra material som ni kan dela med er så kan du tipsa redaktionen. Materialet ska redan ligga publikt på webben men din organisation ska ha rätten att dela det. Sedan kommer redaktionen att kvalitetsgranska materialet inför publicering.

Temacafé - Synkrona examinationer på distans

Photo by Samantha Borges on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter sina digitala möten kring kvalitet i distansutbilding med ett temacafé, Synkrona examinationer på distans, den 12 april mellan klockan 12.00-13.00.

Hur skapar vi synkrona digitala examinationer som stärker studenternas lärande? Under detta café undersöker vi tillsammans möjligheter och lösningar i synkrona digitala examinationer. Caféet inleds av tre lärare som kort presenterar hur de har arbetat med digitala examinationer som stärker studenternas lärande: examination av laborativa färdigheter i kemi, muntlig examination på distans och arbete med poddar som examinationsverktyg. Efter introduktionen inbjuds alla deltagare till fördjupande diskussioner i breakout rooms, där du som deltagare har möjlighet att utbyta erfarenheter och bidra till diskussionen.

Moderator: Claire Englund, Umeå universitet
Medverkande: 

Sara Wahlberg, Karlstads universitet. Examinera laborativ verksamhet i realtid och på distans.

Cecilia Almlöv, Sveriges lantbruksuniversitet. Munta på distans – ett bra lärtillfälle?

Ann Vestfält, Karlstads universitet. Muntliga examinationer genom podd eller seminarium + exit ticket

 
Anmäl dig till temacaféet
Sista anmälningsdag är den 11 april kl. 12.00.

Digital spetskompetens - strategisk kartläggning

Photo by Kevin Ku on Unsplash

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) och Tillväxtverket leder regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens med syfte att utveckla den digitala spetskompetensen i Sverige fram till 2035. Nu börjar ett delprojekt som ska skapa ett underlag kring hur utvecklingen ser ut och vilka kompetenser som kommer att krävas framöver, enligt en nyhet från UKÄ, Fokus på framtid inom digital spetskompetens. det handlar främst om att ta fram ett antal framtids scenarier. Enligt projektledaren Fredrik Heintz:

Vårt projekt handlar om att göra en framtidsanalys av tillgång och efterfrågan på kompetens utifrån en trendanalys kombinerat med en analys av större policybeslut som skulle kunna tas. Målet är att konkretisera några möjliga utvecklingar och hur vi skulle kunna säkerställa tillgången till den kompetens Sverige behöver på lite längre sikt.

Forskningsprojektet pågår under våren 2022 och leds av Fredrik Heintz som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet där han forskar om artificiell intelligens (AI). I teamet ingår även Jan Gulliksen (KTH), Amy Loutfi (Örebro Universitet), samt Anna Foka (Uppsala Universitet). Slutresultaten kommer presenteras på en konferens i juni. Fredrik Heintz betonar vikten av att ta tag i utvecklingen redan nu.

Även om den tekniska utvecklingen går väldigt fort tar det lång tid innan ändringar i utbildningssystemet får genomslag. Därför är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på 10-20 år in i framtiden när man fattar större policybeslut. Vi hoppas kunna föreslå och motivera några sådana policybeslut som borde tas nu, för att säkerställa att vi har den kompetens vi behöver om 10-20 år. En sak är säker, vi kan inte fortsätta som vi gör idag.

Läs mer på regeringsuppdragets egna webbplats www.digitalspetskompetens.se.

Pandemin har inte påverkat genomströmningen - ny rapport

Photo by franco alva on Unsplash

Det finns inga tecken på att betydligt färre studenter har klarat sina högskolestudier på grund av pandemin enligt en ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Inga stora effekter på genomströmningen under pandemin. Många befarade att många studenter skulle hoppa av sina studier eller inte klara sina tentor men genomströmningen har varit ungefär som före pandemin. Det betyder inte att allt har gått bra men visar ändå att den digitala omställningen inte fick negativa konsekvenser för studenternas resultat. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

På en övergripande nivå är det anmärkningsvärt att den stora chock som coronapandemin och restriktionerna ända varit för utbildningen på högskolan inte förefaller ha påverkat studenternas genomströmning mer än vad vi här kan påvisa. Men det är viktigt att betona att undersökningar av prestationsgrad och avhopp inte ger hela bilden av hur undervisningen och examinationen i högskolan påverkats under coronapandemin.

Ladda ner rapporten: Studenternas prestationer och avhopp under coronapandemin.

Breddad rekrytering i högre utbildning - ny rapport

Photo by John Schaidler on Unsplash

Breddad rekrytering till högskolan står åter i rampljuset med fokus på livslångt lärande, fortbildning och omställning. UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har haft ett regeringsuppdrag att göra en tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering till utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Nu publiceras slutrapporten i två delar, enligt en nyhet från UKÄ, Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. de har tittat på hur långt vi har kommit med breddad rekrytering och jämför oss med utvecklingen i andra länder. Pandemins effekter diskuteras också. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

Analyserna fördjupar och kompletterar bilden av hur den breddade rekryteringen ser ut i Sverige idag. Bland annat har vi undersökt hur den sociala snedrekryteringen ser ut i ett historiskt perspektiv, hur policyn för breddad rekryteringen ser ut i våra grannländer och sammanställt den nordiska forskningen på området. Vi har också studerat hur det har gått med snedrekryteringen och det breddade deltagandet under pandemin.

Onsdagen 30 mars arrangerar UKÄ en återföringskonferens om rapporten med representanter från flera inblandade lärosäten och organisationer.

• Läs rapporten som pdf: Del 1: Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning
• Läs rapporten som pdf: Del 2: Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning - Yttranden

Riktade insatser för skolans digitalisering

"student_ipad_school - 038" by flickingerbrad is marked with CC BY 2.0.

Ett bra exempel på hur digitalisering kan samordnas är Skolverkets stöd till skolor i form av Riktade insatser för skolans digitalisering. Skolor kan söka stöd för sin digitaliseringsprocess genom bland annat en processtödjare som arbetar i nära samarbete med skolledningen i sex månader. Denna metod betyder att skolor inte behöver hitta på egna lösningar men kan dra nytta av erfarenheter utifrån och därmed se till att digitalisering införs på ett genomtänkt och strategiskt sätt.

Riktade insatser för skolans digitalisering vänder sig till huvudmän, verksamheter och skolor som har stora utvecklingsbehov inom digitalisering. En grundförutsättning för att få delta är att ni genomför nationella prov.

Skolan ska först göra en självskattning av verksamhetens digitalisering och Skolverket sedan beslutar om vilka som ska få stöd. Skolor med störst utvecklingsbehov och goda möjligheter att tillägna sig stödet prioriteras. En film med erfarenheter från Örkelljunga kommun finns på webbsidan. Skolverket har även stödmaterial till skolor och huvudmän kring digitalisering.

Kan denna metod även tillämpas i andra utbildningsområden?

Pandemin och högskolan - webbinarium

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar ett webbinarium, Pandemin och högskolan, 24 mars, kl. 09:00-10:00. Detta ingår i UKÄs regeringsuppdrag att bevaka och analysera hur landets lärosäten hanterade pandemins utmaningar. UKÄs utredare kommer att presentera rapportens resultat och svara på frågor.

Coronapandemin har under lång tid begränsat högskolornas verksamhet inom undervisning och forskning. UKÄ följer pandemins konsekvenser och vi presenterar nu resultaten från vår tredje delrapport till regeringen. I delrapporten ingår undersökningar av studenternas genomströmning i högskolan under pandemin, de nyutexaminerades ställning på arbetsmarknaden, aktiviteten på campus och utvecklingen av disciplinärenden under 2021.

Mer information och anmälan.

EU-handlingsplan för digital utbildning

EU-kommissionen arbetar fram en Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) som ska främja digitalisering inom utbildning och höja den digitala kompetensen och digitala färdigheter för att hantera denna omställning. Handlingsplanen bygger på omfattande diskussioner och samråd med myndigheter, organisationer inom både den offentliga och privata sektorn och har resulterat i en 13-punkts åtgärdslista.

Handlingsplanen för digital utbildning ska

erbjuda en långsiktig strategisk vision om god, inkluderande och tillgänglig digital utbildning i Europa

ta itu med utmaningar och möjligheter med covid-19-pandemin som har lett till oväntat stor användning av teknik i utbildningssyfte

skapa ett starkare samarbete på EU-nivå kring digital utbildning och lyfta fram vikten av att arbeta tillsammans inom olika sektorer för att ta utbildningen in i den digitala tidsåldern

erbjuda möjligheter, bland annat mer och bättre undervisning om digital teknik, stöd för digitalisering av undervisningsmetoder och pedagogik samt en förbättring av den infrastruktur som krävs för inkluderande och resilient utbildning på distans.

På webbsidan hittar du länkar till alla dokument och åtgärder.

Konferens om breddad rekrytering

"Brunel University campus" (CC BY-NC-ND 2.0) by Brunel University London

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) anordnar en digital konferens, Återföringskonferens: Breddad rekrytering, den 30 mars, kl. 09:30-15:30. Här presenteras resultat från UKÄs tematiska utvärdering av breddad rekrytering samt erfarenheter från fem lärosäten. Dessutom kommer representanter från UHR, SUHF, Include och SFS att diskutera vägen framåt.

Läs mer om UKÄs tematiska utvärdering av breddad rekrytering.

Rapporter och statistik om utbildning inom EU

EU-kommissionens European Education and training monitor 2021 innehåller massor av statistik, information och analys om alla EU-länders utbildningssystem från förskola till universitet. Förutom rapporter för varje land finns det mer övergripande trendanalyser och faktablad. Den övergripande rapporten beskriver hur EU-länderna har anpassat sina utbildningssystem under pandemin, sektor för sektor, och beskriver kommissionens utbildningsmål för de kommande åren.

The Education and Training Monitor 2021 presents European Commission’s yearly evaluation of education and training system across Europe. The report brings together the latest data, technical papers and studies, as well as examples of policy measures from different EU countries. It offers a cross-national and thematic analysis as well as 27 individual country reports.

Läs rapporten om Sverige med kapitel om hur utbildningssystemet moderniseras och digitaliseras..

Kunskapsbank om distansutbildning

Photo by Samantha Borges on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) har publicerat en kunskapsbank med utbildningsmaterial om distansundervisning och pedagogisk tillämpning av IKT som en del av myndighetens regeringsuppdrag om kvalitet i distansutbildning. Resurserna finns i form av filmer, poddar, artiklar, webbsidor och bloggar (Flexspan är ju med!) och har producerats av flera lärosäten. 

Resurserna samlas under kategorier som Pedagogik, didaktik och metodik, Organisation, Teknik och Sammanvävning och här hittar du inspirerande exempel och guider. Kunskapsbanken är under utveckling och mer material läggs till under året och säkert en del finesser när det gäller klassificering och sökning.

På samma sida hittar du även inspelade webbinarier och poddar från förra året.

Pedagogisk användning av digital teknik - norsk rapport

CC BY Some rights reserved by NIFU

Forskningsinsititutet NIFU (Nordisk institutt for studier avinnovasjon, forskning og utdanning) har publicerat en rapport om pedagogisk användning av digital teknik inom norsk högre utbildning, Pedagogisk bruk av digital teknologi i høyere utdanning. Rapporten baseras på en litteraturstudie, en genomgång av aktuella studier, rapporter och datakällor samt intervjuer med pedagogiska utvecklare vid landets universitet och högskolor.

Rapporten visar flera positiva resultat från de senaste årens digitala omställning, inte minst i utvecklingen av aktiva lärande former och pedagogisk utveckling.

Gjennomgangen av datakildene viser til tre overordnede gevinster av bruk av digital teknologi i høyere utdanning. I en slik setting kan digital teknologi bidra til (1) mer studentaktiviserende undervisningsformer, til (2) pedagogisk utvikling, særlig i praksisnære fag, samt til (3) økt tilgjengelighet i høyere utdanning. Dette forutsetter derimot at bruken av digital teknologi er en integrert del av et helhetlig lærings- og undervisningsdesign, og at undervisere og studenter har både forståelse for og kompetanse innen bruk av digitale verktøy i et pedagogisk øyemed.

Precis som i Sverige efterlyser många en starkare samordning av den pedagogiska utvecklingen i synnerhet när det gäller gemensamma riktlinjer för vilka plattform och verktyg som är lämpliga inom högre utbildning samt finansiering av kompetensutveckling för lärare. Lärosäten bör lära av varandra i stället för att satsa på egna lösningar och en bättre delningskultur efterfrågas.

Rapporten har skrivits på uppdrag av Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse och NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen).

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Titta på ett inspelat webbinarium om rapporten, 19 januari.

Webbinarium om pedagogisk användning av IKT

Norska Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse anordnar ett webbinarium 19 januari (kl 10:00), Kvalitetstid: Pedagogisk bruk av digital teknologi. Underlaget för webbinariet är en ny rapport som kartlägger lärosätens pedagogiska utvecklingsverksamhet och rapportens rekommendationer kommer att presenteras och diskuteras.

Korleis kan ein sikre at digitale verktøy blir brukt på ein pedagogisk god måte i høgare utdanning? I dette nettmøtet lanserer vi ein ny NIFU-rapport som tar for seg det spørsmålet.

Statssekreteraren på Kunnskapsdepartementet, Oddmund Løkensgard Hoel, kommer att tala tillsammans med representanter från lärosäten och studentprganisationen.

Svensk forskning behöver en myndighet för e-infrastruktur - debattartikel

Photo by National Cancer Institute on Unsplash

Svensk forskning behöver en ny myndighet för e-infrastruktur med verktyg för lagring, analys, storskaliga beräkningar mm. Det menar rektorer för 12 universitet i en debattartikel i nättidningen Ny Teknik, Tolv svenska universitet: ”Akut behov av ny myndighet”. De vill se en samordnad strategi och helhetsperspektiv kring hur svensk forskning kan utvecklas med hjälp av till exempel artificiell intelligens. Idag finns det flera aktörer och en brist på samordning. En samordning behövs inte minst för att kunna hänga med i den internationella utvecklingen.

Lärosätena samverkar i dag väl med de enskilda aktörerna, men dessa har både oklara ansvar och olika huvudmän. Bristande samordning och avsaknad av en nationell strategi leder till ineffektiv resursanvändning och sämre stöd till forskningen. Sverige måste också ha en sammanhållen röst i de allt viktigare internationella sammanhangen. När stora satsningar nu görs på forskningsanknuten e-infrastruktur i Europa är det viktigare än någonsin att svensk forskning kan medverka i sådana samarbeten på ett samordnat och effektivt sätt.

Redan 2020 föreslog Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Vetenskapsrådet en ny myndighet för e-infrastruktur och en ny utredning av Tobias Krantz ger ytterligare stöd till förslaget. Rektorerna vill se en ny myndighet på plats redan till 2023.

Om inte processen startar nu finns det en risk att den svenska e-infrastrukturen för forskning fragmenteras ytterligare och att Sverige tappar mark i den internationella konkurrensen. Därför uppmanar vi regeringen att agera och därmed stärka lärosätenas förutsättningar för en forskning i världsklass.

Distansarbete allt vanligare

Photo by Roberto Nickson on Unsplash

Att arbeta hemifrån blir förmodligen allt vanligare framöver oavsett covidrestriktioner och just nu finns det mycket intresse på forskning inom distansarbete och distansstudier. En artikel i tidskriften Curie,  Distansarbete skapar nya frågor för forskningen, intervjuar flera forskare inom området. Lena Lid Falkman, forskare i ledarskap, organisation och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm, har forskat kring distansarbete i många år men hennes arbete väckte väldigt lite intresse före pandemin. Distansarbete var fullt möjligt då men det fanns ett stort skepsis kring frågan. Nu är det annorlunda, menar hon:

Vi har haft ett ”megalive” experiment på grund av pandemin och testat digitaliseringen så långt det går. Det har till exempel funnits en jättemyt om att folk inte skulle jobba om inte någon stod och kontrollerade, men nu vet vi att den stora majoriteten levererar.

Idag finns det många initiativ som testar nya modeller för flexibla arbetsmiljöer, till exempel Samverket en gemensam hubb för anställda i offentliga organisationer med miljöer i Stockholm och Östersund. Detta finansieras av Vinnova och skapar miljöer där anställda från olika myndigheter kan arbeta och därmed skapa nya kontakter. Experimentet kommer att följas av forskare som Michaela Tjernberg, Mittuniversitetet. Hon märker ett stort och växande intresse för all forskning i arbetsmiljö och distansarbete.

Det skapas en hel rad nya frågeställningar när stora delar av arbetslivet försöker hitta fungerade arbetssätt och metoder. Vi kommer att få se en uppsjö av studier av varierande kvalitet. Det finns en risk för ”quick fixs” i form av enkla enkäter och därför behövs vetenskapligt granskade och verifierbara studier.

Norsk kartläggning av högskolepedagogiska enheter

"Advodan Workshop" (CC BY 2.0) by Innovation Lab

Under pandemin har lärosätenas enheter för pedagogisk utveckling haft en nyckelroll i arbetet med den digitala omställningen. Nu har den norska myndigheten, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse, publicerat en rapport, Digital tilstand 2021, som kartlägger landets högskolepedagogiska enheters roll. Alla lärosäten har någon enhet som ger stöd till lärarna i pedagogisk utveckling, kursdesign och hur man använder IKT på ett pedagogiskt sätt. 

Alle institusjoner i høyere utdanning har en eller annen form for støttemiljø som ivaretar sentrale oppgaver i institusjonenes arbeid med digitalisering og utdanningskvalitet. Så langt er det gjort få studier som belyser hvordan de er involvert i dette arbeidet.

Rapporten visar resultat från en enkätstudie med svar från 42 ledare och 142 medarbetare från 24 lärosäten. Svaren omfattar följande frågor:

• Enheternas organisation och sammansättning.
• Kompetensutvecklingsutbud.
• Enheternas roll i lärosätets digitaliserings- och kvalitetsarbete.
• Erfarenheter från pandemiperioden.
• Vad bör prioriteras framöver för att höja utbildningskvalitet.
• Vilka åtgärder och stöd behövs från staten för att bidra till högskolepedagogisk utveckling.

Rapporten visar att trots att de flesta enheterna är ganska små har de fått en central roll i lärosätenas kompetensutveckling och spelade en nyckelroll under pandemin.

Datamaterialet viser at på tross av at de fleste støttemiljøene er relativt små, har de et bredt spekter av tilbud for fagansatte innen utdanningsfaglig og digital kompetanse. Støttemiljøene opplever at de tilrettelegger tilbudene til fagansattes behov i ganske stor grad.

Ladda ner rapporten som pdf-fi; Digital tilstand 2021.

Digital beredskap i framtidens utbildningssystem - ny OECD rapport

Pandemin har visat vikten av ett ökat beredskap inom alla utbildningsområden: beredskap att snabbt kunna ställa om till digital undevisning, att utbildningsanordnare bygger strategier för en mer osäker framtid och att både lärare och studenter/elever har de nödvändiga kompetenser. Världsorganisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har publicerat en ny rapport, Education Policy Outlook 2021 - Shaping Responsive and Resilient Education in a Changing World, som ger en översikt på lämpliga policies och strategier och ser hur olika länder har anpassat sig under det senaste året.

Building on international evidence and analysis from over 40 education systems, this framework endeavours to establish tangible, transferable and actionable definitions of resilience. These definitions, which are the goals of the framework (Why?), are underpinned by policy components of responsiveness (What?), which define priority areas for education policy makers. Policy pointers for resilience (How?) then illustrate how policy makers can apply these components in ways that promote resilience at the learner, broader learning environment and system levels of the policy ecosystem. Finally, a transversal component looks into the people and the processes undertaken in order to reach a given purpose (Who?). The report has been prepared with evidence from the Education Policy Outlook series – the OECD’s analytical observatory of education policy.

Rapporten beskriver åtgärder på tre nivåer: elev/student, utbildningsorganisation och övergripande utbildningssystem. Vill du läsa det som står om Sverige går du till sida 200 i rapporten. 

Två webbinarier från UHR

UHR (Universitets- och högskolerådet) avslutar årets webbinarieserie om kvalitet i distansutbildning med två evenemang:

Tisdag 14 december, 09:00-10:15. Är vi rustade för en ny övergång till distansundervisning?
Vad har vi lärt oss från tidigare övergångar till distansundervisning, och vilka förberedelser har vi vidtagit för att hantera en ny övergång om det blir aktuellt?

Torsdag 16 december, 09:00-10:15. En internationell utblick.
I säsongens sista webbinarium gör vi en internationell utblick och besöker skotska University of the Highlands and Islands (UHI). UHI erbjuder högre utbildning spridd över en stor och glest befolkad region. Universitetet är uppbyggt som ett partnerskap med nav och ledning/kansli i Inverness samt 13 lokala campus/colleges och därtill 80-talet kopplade lärcentra.

Du får anmäla dig fram till dagen före respektive sändning.