EDEN Research Workshop 2022

Bild: EDEN

EDEN (European Distance and E-learning Network) arangerar sin årliga workshop om forskning inom nätbaserad utbildning, EDEN Research Workshop: Towards Smart and Inclusive Learning Ecosystem, i Dubrovnik, Kroatien, 19-20 september. Målgruppen är forskare, lärare och ledare inom högskolepedagogisk utveckling och ger ett utmärkt möjlighet att nätverka och uppdatera sig inom de senaste forskningsområdena.

This workshop aims to explore the consequences of emergency remote teaching and learning as well as to tackle the new approaches in creating learning environments that should be smarter, more inclusive, involve emerging technologies that will boost digital skills of students and bring them more personalised experience.

Huvudtalarna är Ilona Buchem (Professor for Communication and Media at Berlin University of Applied Sciences) med en föreläsning om användning av robotar inom undervisning, Designing Interaction with Humanoid Robots as Teaching and Learning Assistants, och Bart Rienties (Professor of Learning Analytics, Open University UK) som pratar om sin forskning kring learning analytics, How can you use learning analytics in your own research and practice. Konferensen hålls i samarbete med University of Zagreb.

Du kan även delta digitalt men bara i ett mindre antal sessioner.

Otter - automatisk transkriberingsverktyg

Otter är ett automatiskt transkriberingsverktyg som kan intergreras med Zoom, Teams och Google Meet. Den antecknar allt som sägs under ett möte eller intervju och lär sig skilja mellan olika röster och till och med känna igen dem. Under mötet kan alla se dessa anteckningar och man kan till exempel snabbt lägga in bilder eller dokument i anteckningarna eller markera viktiga beslut. Efter mötet går Otters artificiell intelligens applikation genom texten och redigerar den så att man ser olika talare och texten ser ut som ett manus. Appen kan dessutom skapa en lista över nyckelord och man kan sedan redigera manuellt om man vill. Otter finns för både iOS och Android och kan även laddas ner som en del av Google Chrome. Just nu finns den bara på engelska.

Läs mer i ett pressmeddelande från Otter eller titta på den här korta filmen.

Bossware - övervakning för distansarbete

"Big Brother is Watching" (CC BY 2.0) by abracapocus_pocuscadabra

Nya avancerade övervakningsverktyg med smeknamnet bossware ger chefer total övervakning på sina medarbetare som arbetar hemifrån, enligt en artikel i den brittiska tidningen The Guardian, ‘Bossware is coming for almost every worker’: the software you might not realize is watching you. Arbetsgivaren installerar ett övervakningsprogram i den anställdes dator som registrerar allt som görs sekund för sekund. Vissa program registrerar varje klick och allt du gör som inte är en arbetsuppgift. Skärmbilder tas med jämna mellanrum och webbkameran och mikrofonen aktiveras utan att du vet om det.

The number and array of tools now on offer to continuously monitor employees’ digital activity and provide feedback to managers is remarkable. Tracking technology can also log keystrokes, take screenshots, record mouse movements, activate webcams and microphones, or periodically snap pictures without employees knowing. And a growing subset incorporates artificial intelligence (AI) and complex algorithms to make sense of the data being collected.

Den här branschen växer snabbt som ett oväntat resultat av pandemin. Allt fler anställda vill arbeta hemifrån men arbetsgivarnas motdrag är total övervakning. Artikeln ger flera ganska skrämmande exempel på hur anställda har fått sparken på grund av dessa verktyg. När man kopplar sådan övervakning med artificiell intelligens blir de väldigt kraftfulla verktyg. Då kan man analysera alla chattar, e-post, möten mm för att bedöma hur effektiv du är. 

Dessa program säljer tydligen bra i USA och delar av Europa idag. Vi får se hur utvecklingen går.

Digital spetskompetens - strategisk kartläggning

Photo by Kevin Ku on Unsplash

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) och Tillväxtverket leder regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens med syfte att utveckla den digitala spetskompetensen i Sverige fram till 2035. Nu börjar ett delprojekt som ska skapa ett underlag kring hur utvecklingen ser ut och vilka kompetenser som kommer att krävas framöver, enligt en nyhet från UKÄ, Fokus på framtid inom digital spetskompetens. det handlar främst om att ta fram ett antal framtids scenarier. Enligt projektledaren Fredrik Heintz:

Vårt projekt handlar om att göra en framtidsanalys av tillgång och efterfrågan på kompetens utifrån en trendanalys kombinerat med en analys av större policybeslut som skulle kunna tas. Målet är att konkretisera några möjliga utvecklingar och hur vi skulle kunna säkerställa tillgången till den kompetens Sverige behöver på lite längre sikt.

Forskningsprojektet pågår under våren 2022 och leds av Fredrik Heintz som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet där han forskar om artificiell intelligens (AI). I teamet ingår även Jan Gulliksen (KTH), Amy Loutfi (Örebro Universitet), samt Anna Foka (Uppsala Universitet). Slutresultaten kommer presenteras på en konferens i juni. Fredrik Heintz betonar vikten av att ta tag i utvecklingen redan nu.

Även om den tekniska utvecklingen går väldigt fort tar det lång tid innan ändringar i utbildningssystemet får genomslag. Därför är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på 10-20 år in i framtiden när man fattar större policybeslut. Vi hoppas kunna föreslå och motivera några sådana policybeslut som borde tas nu, för att säkerställa att vi har den kompetens vi behöver om 10-20 år. En sak är säker, vi kan inte fortsätta som vi gör idag.

Läs mer på regeringsuppdragets egna webbplats www.digitalspetskompetens.se.

Digitala läromedel förändrar lärarens roll - ny avhandling

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Dagens digitala läromedel använder allt oftare artificiell intelligens för att anpassa materialet till varje elevs behov. Dessa läromedel samlar in data om elevens kunskaper och väljer övningar och material utifrån det, med ständiga anpassningar. Det låter ju bra men ett problem är att läraren lämnas utanför processen. Detta belyses i en avhandling av Marie Utterberg Modén vid Göteborgs universitet i en artikel på Forskning.se, Digitala läromedel stänger ut lärare. Studien har fokuserat på elever i årskurser 7-9 med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer med lärare.

Lärarna är ansvariga för att stödja eleverna i linje med läroplanen. Då blir det ett problem att anpassade, så kallade adaptiva, funktioner som är inbyggda i de digitala läromedlen ger didaktiska rekommendationer och vägleder eleverna utan att läraren känner sig delaktig.

Eftersom eleverna arbetar individuellt blir det svårt för läraren att samla dem till gemensamma övningar och diskussioner.  Den nya tekniken tvingar fram en förändring i lärarens roll i klassrummet  till en stödjande funktion som facilitator och mentor.

Det kan framstå som att tekniken bör designas utifrån klassrummets förutsättningar, men det går också att argumentera för att det är nödvändigt att förändra skolan generellt för att ta stöd av de digitala teknologierna.

Referens

Utterberg Modén, M. (2021). Teaching with digital mathematics textbooks – Activity theoretical studies of data-driven technology in classroom practices. Göteborgs universitet.

Virtuell odödlighet

Photo by Franck V. on Unsplash

Finns det liv efter döden? Svaret är snart ja om vi ser på den digitala världen enligt det senaste nyhetsbrevet från Futurewise, Virtuell dödlighet. Redan nu kan vi skapa ganska övertygande filmer där kända personer säger saker som de aldrig har sagt (s.k. deep fake). Man kan även ladda up enorma mängder filmer, ljudinspelningar, texter och bilder kring en död person och skapa en avatar som kan röra sig och låta som originalet. En ny film kommer senare i år med James Dean i huvudrollen trots att han dog för 65 år sedan.

De kan ta en text och läsa upp den med olika röster och dialekter på ett så övertygande sätt att det inte går att särskilja från en riktig människa. Medan det tidigare tog timmar att producera endast en minuts tal, sker det numera näst intill i realtid. För att det ska fungera krävs förstås en stor ljudbank med tal från personen i fråga och också omfattande träning innan lösningen är på plats. Faktum är att forskare har visat en lösning där man endast via textinmatning kan få en person i ett videoklipp att säga det som skrivs.

I Sydkorea finns ett företag som skapar avatarer av döda släktingar som du kan "träffa" via virtuell verklighet. En japansk forskare har byggt en robot som ser ut som han själv och har lärt sig tala och röra sig som sin förebild.

En person behöver förstås inte ha avlidit för att man ska skapa en virtuell kopia eller humanoid robot. Om dessa kopior över tid blir allt mer människolika i sin framställning kan det förstås bli väldigt förvirrande om ett par stycken kopior samtidigt går runt och låter som och ser ut som en viss levande person. Men det är sådana tankeexperiment som vi måste börja vänja oss vid.

De etiska frågorna är ju många. Vill du verkligen träffa digitala versioner av avlidna släktingar eller kändisar? Hur påverkar avatarer och digitala kopior sorgprocessen? Vad händer när våra robotkopior börjar tänka själva och agera på egen hand? Spännande, skrämmande och tankeväckande.

Prenumerera på Futurewise nyhetsbrev.

Lärarens inställning till teknik behöver revideras

"100_3464" (CC BY-NC-SA 2.0) by Kathy Cassidy

Robotar kommer inte att ersätta läraren men kan ta över många rutinuppgifter och avlasta läraren för mer kvalificerade uppgifter som att leda och guida eleverna. Så menar Åke Grönlund, professor i informatik, Örebro universitet, i en artikel i nättidningen Framtidens lärande, Lärarna och robotarna – om lärarprofessionens framtid. Robotar och artificiell intelligens hotar bara dem som ser lärarens uppgift att förmedla faktakunskaper. En mycket viktigare fråga är att lärarna får en tydligare ledarroll; att leda eleverna men också att leda teknikanvändningen. Idag används tekniken på ett ogenomtänkt sätt och inte för att stödja lärande.

Ledarskap i klassrummet betyder idag inte bara att leda eleverna, det handlar också om att leda tekniken. Det vill säga att låta den göra det jobb den kan utföra, och själva ägna sig åt att lösa de problem som bara människor kan lösa. Som att motivera eleverna, se till att de jobbar med rätt saker, återkoppla på deras arbete och leda dem förbi de hinder som dyker upp.

Ytterligare en farlig utveckling är myten om digitala infödingar; att dagens ungdomar redan kan det digitala och inte behöver stöd. Ett exempel som tas upp är att återinföra maskinskrivning som ämne eftersom många elever skriver långsamt på sina datorer, oftast med bara pekfingret. Men det viktigaste är att se över lärarens förhållande till IKT:

Dagens stora test är lärarnas förhållande till tekniken. Hittills har den i mycket präglats av slavens inställning – misstänksamhet och konkurrens. Om professionen ska resa sig ur denna underdåniga inställning måste den ta på sig ledartröjan. Det är vi lärare som leder eleverna och tekniken i arbetet mot att skapa bättre villkor för elevernas lärande.

EDEN-konferens 2020

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin årliga konferens, EDEN 2020, vid Politehnica University of Timisoara, Rumänien, 21-24 juni. Konferensen är en av de ledande i Europa för alla som arbetar med e-lärande, distansutbildning och IKT-pedagogik. Temat för konferensen handlar om hur artficiell intelligens (AI) kommer att påverka framtidens utbildning: Human and artificial intelligence for the society of the future. Inspiring digital education for the next STE(A)M student generation.

Vill du skicka in ett bidrag till konferensen ska det skickas in senast 10 februari. Huvudtemat delas upp i flera konferensspår. Läs mer i Call for contributions.

En särskild dag, 21 juni, ägnas åt doktorander och forskare inom e-lärande och distansutbildning, PhD Symposium. Sista datum för att lämna in ett bidrag till detta är 30 mars.

Mer information och anmälan finns på konferensens hemsida. Jag återkommer senare med information om konferensens programme när det fastställs.

Här får du se en kort film om konferensstaden, Timisoara.

European Distance Learning Week 2019

För fjärde året i rad arrangeras European Distance Learning Week, 11-15 november, i samarbete mellan EDEN (European Distance and E-learning Network), USDLA (United States Distance Learning Association) och ODLAA (Open and Distance Learning Association of Australia). Under veckan finns det webbinarier med internationella experter och forskare om olika perspektiv på distansutbildning, från frågor om kvalitet och bedömning till framtida visioner och artificiell intelligens. Alla webbinarier är öppna för alla och avgiftsfria men anmälan krävs. De europeiska sessionerna som arrangeras av EDEN (mer information och anmälan) är som följande:

• Måndag, 11 november, 11:00
  Why is digital learning relevant for curriculum transformation in Higher Education?
• Måndag, 11 november, 15:00
  Distance Education: Challenges on the European and the Global Level.
• Tisdag, 12 november, 18:00
  What might the future hold for distance education universities?
• Onsdag, 13 november, 13:00
  Future perspective in open routes: the quality and assessment dimension.
• Torsdag, 14 november, 17:00
  Artificial intelligence in higher education.
• Fredag, 15 november, 13:00
  The journey to social justice and openness in online and distance learning.

De amerikanska webbinarierna ser du hos USDLA, National Distance Learning Week 2019.

Högskolan i Halmstad ger poddkurs om AI

Photo by Henry Be on Unsplash

Högskolan i Halmstad lanserar en introduktionskurs om artificiell intelligens (AI) som en serie poddar som du kan ladda ner och lyssna på varifrån som helst, enligt ett pressmeddelande. Poddserien, Human-Centered Machine Learning, består av 12 avsnitt på cirka 40 minuter per avsnitt. Kursen ger dig en bra introduktion till AI  och hur tekniken kan användas för att utveckla nya tjänster. Enligt Pontus Wärnestål, docent i informatik och projektledare för projektet DAP (Digital Design and Artificial Intelligence Podcast):

- Vi vill göra kunskap om AI tillgänglig på ett enkelt sätt och bidra till ett livslångt lärande. Högskolan i Halmstad ska som lärosäte vara relevant för människor under hela det yrkesverksamma livet, inte bara under studietiden. Dessutom ser vi ett stort behov av att konkretisera begreppet AI och skära igenom ”hypen” som råder kring ämnet.

Poddserien kan laddas ner från kursens hemsida eller via Apple Podcasts, Google Play och Spotify och du kan lyssna när du vill. Bra kompetensutveckling när du pendlar till och från jobbet.

Innovativ utbildning - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU

Vill du få en överblick på innovativa metoder inom utbildning och lärande kan du hitta inspiration i en ny rapport från EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och projektet Empower, The third envisioning report for Empowering Universities in the uptake of new modes of teaching and learning. Årets rapport innehåller artiklar om områden som fortbildning, öppna lärresurser, studentmobilitet, artificiell intelligens och learning analytics, kvalitetssäkring, studentsupport och kursdesign.

Innovations in education create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. This to enhance the quality of offerings as well as the visibility and reputation of the institution.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Örebro universitet erbjuder korta distanskurser om artificiell intelligens

Örebro universitet erbjuder flera korta flexibla kurser inom artificiell intelligens, speciellt anpassade för yrkesverksamma som vill lära sig mer om detta viktiga område. Kursutbudet, Smarter, omfattar 8 st. tre-poängskurser som har utvecklats av det internationellt erkända forskningscentret AASS, som arbetar med forskning inom artificiell intelligens (AI), robotik och autonoma system, i samarbete med flera företag som är aktiva inom AI-området. Kurserna, som går antingen på kvartsfart eller halvfart, är webbaserade men innehåller ett fåtal fysiska träffar antingen på campus eller hos ett av flera partnerföretag.

Vi på Örebro universitet vill bidra till det livslånga lärandet. Yrkesverksamma kan till exempel läsa våra AI-kurser på distans, vid sidan av det ordinarie arbetet. Vår uppgift är att tillsammans med dig utveckla utbildningar efter ditt behov.

Här ser du en kort informationsfilm om kurserna. Mer information hitta du här.

Robotar på högskolan

Tyska Marburg universitet testar en robot som jobbar som lärarassistent, enligt en artikel på webbtidningen The Conversation, What robots and AI may mean for university lecturers and students. Roboten, som heter Yoki, tar hand om tester och ger återkopplng till studenter.Yoki är fortfarande under utveckling och har inte fullt utvecklad artificiell intelligens. I filmed ser du hur Yoki agerar i klassrummet och du får höra studenternas reflektioner om att ha en robot i klassrummet.

En robot i klassrummet är en synlig symbol för vilken roll artificiell intelligens kommer att spela i utbildning framöver. Enligt artikeln AI handlar mycket mer om intelligenta system som kan till exempel analysera relevant forsking, bearbeta data och dra slutsatser.

Introduktion till artificiell intelligens - öppen kurs

CC0 Public domain on Pixabay

Artificiell intelligens (AI) i form av intelligenta robotar, självkörande bilar, smarta hus och mycket mer diskuteras flitigt idag. Då är det viktigt att vi får åtminstone en grundläggande kunskap om AI och dess möjligheter. Nu finns det en gratis öppen kurs om AI, Elements of artificial intelligence, som har tagits fram av Helsingfors universitet i Finland. Du behöver inga förkunskaper i datateknik och programmering för att delta i kursen; kursens fokus ligger på baskunskaper om AI och hur den kommer att påverka samhället framöver.

The elements of AI is a free online course for everyone interested in learning what AI is, what is possible (and not possible) with AI, and how it affects our lives – with no complicated math or programming required.

Kursen ges på engelska eller finska just nu men flera språk (förmodligen även svenska) är under utveckling. Du kan börja kursen nr du vill och om du klarar alla kursmoment så får du ett certifikat. Är du student i Finland eller har ett finskt personnummer kan du även få 2 högskolepoäng för kursen

IBM robot i debatt med topp debattör

"artificial-intelligence-2167835_1280" (CC BY 2.0) by 6eotech

Artificiell intelligens bryter ny mark varje vecka och nu kan en robot debattera med en erfaren debattör. Enligt en artikel från CNN, IBM's AI debate computer loses to human champion, har IBMs dator, Project Debator, deltagit i en formell debatt med en prisbelönt debattör, Harish Natarajan. Diskussionsämnet var om förskolan bör subventioneras i USA och även om datorn förlorade debatten denna gång så blev det en bra och realistisk debatt. Datorn har lagrat nyheter och vetenskapliga artiklar och har inte tillgång till internet under debatten. Den ska svara på motståndarens argumentation och bygga egna argument.

Även om publiken röstade för Natarajans argument är det tydligt att AI snart kan hjälpa oss att diskutera fram lösningar på komplexa frågor.

While waiting for the final vote, Natarajan said it was interesting that Project Debater could contextualize information and pull details from research. Combining its skills with those of a human, he said, "could be incredibly powerful."

Snart vinner datorn debatten ...

En robothund i huset?

Kan du tänka dig en hund som är ren, kravlös och som hjälper dig med hushållsarbete? Då kan robothunden Spotmini vara lösningen. Den har utvecklats av företaget Boston Dynamics och har fått mycket medieuppmärksamhet på sistone. Kanske lite utanför den här bloggens fokusområde men ytterligare ett tecken på att robotar har kommit för att stanna.

Internetdagarna 2017

"Internetdagarna 2015" (CC BY 2.0) by Stiftelsen

Konferensen Internetdagarna 2017 äger rum på Stockholm Waterfront 20-21 november. Konferensen är en viktig mötesplats för alla som arbetar med internet och självklart finns det en hel del för lärare och utbildningsledare. Konferensen hålls för 18:e året i rad och det omfattande programmet innehåller både spännande internationella huvudtalare och många parallella sessioner, bland annat Vad innebär digital kompetens i skolan? Skolans digitala infrastruktur, Fake news, filterbubblor och fakta som försvann, 10 år med sociala medier, Digitalt först - hur utvecklar vi digitalt sen? Se hela programmet.

Om du anmäler dig före 30 september får du ett rabatterat pris på 1000 kr per dag, annars kostar biljetterna 1250 kr per dag.

Iris - intelligent söktjänst för forskare

Artificiell intelligens ger oss helt nya möjligheter att hitta information på nätet och ett exempel är Iris.AI. Iris är mycket mer än en söktjänst, hon lär sig hela tiden och kan analysera begrepp och teman i en artikel för att sedan hitta andra artiklar med koppling till dessa teman. Först ger du Iris länken till an artikel, sedan identifierar hon artikelns huvudteman och begrepp och föreslår andra artiklar uppdelade per tema. Iris har också analyserat alla TED-föreläsningar och kan även föreslå lämpliga sådana. Iris utvecklar sig hela tiden och genom att använda tjänsten bidrar du till hennes utveckling.

Målet är att Iris ska kunna forska själv och även skriva egna vetenskapliga artiklar. Vill du höra mer om visionen kan du titta på en TEDx-föreläsning av grundaren Anita Schjøll Brede. Läs även en artikel i Tech Crunch, Iris is an AI to help science R&D.

Här kommer en kort introduktionsfilm om hur du kan använda Iris.