Relationen mellan lärosäten och de stora teknikbolagen behöver ses över

Photo by imgix on Unsplash

Enorma mängder data om studenter och anställda inom högre utbildning lagras hos de stora teknikbolagen och det kan hota lärosätenas oberoende. Rektorn för Amsterdam universitet, Professor Karen Maex, har föreslagit EU-lagstiftning, Digital University Act, som skyddar lärosätenas data från exploatering, enligt en artikel i nättidningen World University News, New EU law needed to protect universities from big tech. Hon varnar för risken att vad som händer med lärosätenas data inklusive viktig forskningsdata beslutas bakom låsta dörrar hos globala teknikbolagen. 

... what applies to the future of democracy applies equally to the future of universities and of independent education and research as vital building blocks for the organisation of knowledge. We cannot simply leave [decisions on] the future of knowledge to the closed corporate boardrooms.

Maex kräver större transparens kring teknikbolagens algoritmer och ber nu EU-kommissionen ta tag i frågan. Vi använder deras tjänster och plattformer men är inte full medvetna om hur de utnyttjar oss.

She said that the added value that large platforms and data companies provide must not result in them gaining so much power in universities’ public space that it fundamentally restricts university operations. And to fulfil universities’ teaching and research missions and secure independence is the argument for a separate digital act for universities, she said.

Corona - många universitet byter till nätbaserad undervisning

"Who’s that sitting at my desk?" (CC BY-NC-SA 2.0) by mikecogh

I många länder stängs universitet och skolor på grund av coronavirusets framfart. Det betyder att väldigt många utbildningar får hastigt byta till nätbaserade former och faran är att resultatet inte blir särskilt bra. En artikel på nättidningen The Conversation, Coronavirus: universities are shifting classes online – but it’s not as easy as it sounds, varnar för enkla ogenomtänkta lösningar. Att undervisa via nätet handlar inte om att bara spela in föreläsningar, det handlar om att skapa en bra gruppkänsla, främja diskussion och ge rätt stöd till studenterna. Lärare som behöva snabb byta till nätundervisning bör först söka upp universitetets supportpersoner inom IKT-pedagogik för att få hjälp med att komma igång.

Även om Sverige har inte ännu tagit sådana drastiska åtgärder bör man kanske redan nu fundera över hur man skulle hantera en sådan situation. Hur ordnar vi undervisning, bedömning och tentamen via nätet? Man vet aldrig vad som kan hända?

Läs också Tony Bates post: Advice to those about to teach online because of the corona-virus.

Nätsäkerhet för akademiker

Photo by Pixabay from Pexels

Vi läser nästan varje vecka om allvarliga säkerhetsläckor på nätet men trots det är vi ganska bekväma när det gäller användning av epost och sociala medier. En artikel av Abigail McAlpine, University of Huddersfield i England, på JISC, Staying secure on social media: a quick guide for academics, ger goda råd om nätsäkerhet för akademiker (och förstås alla icke-akademiker!).

Några tips från artikeln:

• Försök att skilja mellan privata och profesionella konton både för e-post och sociala medier. Använd inte samma e-post kontaktadress för sociala medier som för banktjänster.
• Var försiktig med öppna publika trådlösa nätverk (wifi), i synnerhet när du utför banktjänster och betalningar. Det är nästan alltid säkrare att använda mobilnätet (3G eller 4G).
  Treat public wifi with caution. Public networks are easy to hack – or for a hacker simply to join and survey who else is using it – and so you become more vulnerable when you’re posting messages that expose what public wifi network you’re using.
• Undvik att checka in på ställen du besöker, speciellt på publika nätverk. Positioneringstjänster är ju väldigt användbara men sådan information kan vara intressant för hackers. Skriv var du har varit men inte när du är just på plats.
• Många populära plattformar har hackats under åren och många epostadresser har läckt ut. Vill du veta om information om dina epost adresser har blivit stulna kan du använda tjänsten haveibeenpwned.com. Det viktigaste i sådana fall är att du byter till ett säkrare lösenord och inte använder samma lösenord för många konton.

Webbinarium - Ett öppet samtal i demokratins namn

Den 10 april, 09:30-10:30, arrangerar Medieinstitutet Fojo och SKL ett gemensamt webbinarium som gästas av lokala företrädare för politiken och journalistiken. De ska diskutera den allt hårdare tonen i det demokratiska samtalet, om hur politiker och journalister kan verka för en mer positiv utveckling och dialog, med respekt och förståelse för varandras uppdrag.

Medverkande:

Anders Ågren (M), SKL

Niklas Nordström (S), kommunstyrelsens ordförande Luleå kommun

Anna-Karin Thorstensson, redaktionschef SVT Öst 

Hanna Andersson, Medieinstitutet FOJO 

Anna-Lena Pogulis och Greta Berg, SKL

Mer information och länk till anmälan.

Källa: Pressmeddelande på Cision.se.

Användarvillkor - vad tackar vi ja till?

Har du någonsin läst alla användarvillkor som du godkänner för att kunna ladda ner en app eller gå med i ett nätverk? Nästan ingen gör det och om man skulle försöka så handlar det om många sidor med svårtolkat fackspråk. Men i många fall ger vi företaget nästan obegränsad frihet att använda vår data som de vill inklusive rätten att sälja våra uppgifter till externa företag.

Farorna med IT-branschens obegripliga användarvillkoren illustreras i ettTED talk av Finn Lützow-Holm Myrstad (Forbrukerrådet, Norska konsumentrådet) How tech companies deceive you into giving up your data and privacy. Han visar till exempel en intelligent barndocka som har sålts över hela världen som spelar in alla samtal i dess närhet och skickar information till företaget.

Have you ever actually read the terms and conditions for the apps you use? Finn Lützow-Holm Myrstad and his team at the Norwegian Consumer Council have, and it took them nearly a day and a half to read the terms of all the apps on an average phone. In a talk about the alarming ways tech companies deceive their users, Myrstad shares insights about the personal information you've agreed to let companies collect -- and how they use your data at a scale you could never imagine.

Det positiva är att konsumentorganisationer kämpar för striktare lagstiftning kring hur vår data får användas och för bättre konsumentskydd. En del av detta är t ex den nya dataskyddsförordningen, GDPR.

Google+ läggs ner till sommaren

CC0 Public domain on Pexels

Googles sociala nätverk, Google+, som togs fram för att möta konkurrensen från Facebook, kommer att läggas ner inom 10 månader. Enligt nyhetsbyrån Reuters (Alphabet to shut Google+ social site after user data exposed) har beslutet fattats på grund av för få aktiva medlemmar och säkerhetsrisker. Nätverket blev aldrig ett hot mot Facebooks dominans trots många försök att lägga till nya finesser. Efter alla säkerhetsproblem med Facebook i år har Google upptäckt att användarprofiler i Google+ kan ha läckts till andra företag vars appar använder Google+ inloggningar.

Google kommer nu att bygga företagslösningar kring Google+ och den publika delen läggs ner i augusti 2019.

Läs mer:
Google to shut down Google+ (ghacks.net)

Project Strobe: Protecting your data, improving our third-party APIs, and sunsetting consumer Google+ (Google)

Digital exkludering kan leda till social exkludering för äldre - ny forskning

"computers" (CC BY-SA 2.0) by JodyDigger

Äldre personer som saknar kunskap om digital teknik riskerar utanförskap och sämre livskvalitet. Det visar en ny studie av Linda Reneland-Forsman, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, 'Borrowed access' – the struggle of older persons for digital participation. Äldre som saknar digitala kompetenser tvingas avstå från viktiga tjänster som flyttas till nätet eller levereras via appar. För många är det svårt eller omöjligt att arrangera resor, använda banktjänster eller komma åt vårdtjänster och hälsoråd. Detta skapar ett utanförskap och även en skuldkänsla att man inte hänger med.

– Min studie inramas av en stark koppling mellan digital exkludering och social exkludering. Den visar på tydliga förändringar i livsstil, som att man avstår från resor och kulturella aktiviteter, och även på att man skuldbelägger sig själv och accepterar ett utanförskap.

... Det är viktigt att belysa diskussionen om val i relation till utanförskap. Är det överhuvudtaget möjligt att tala om val för denna grupp vad gäller att stå utanför en digital samhällsförändring? 

Linda Reneland-Forsman ger följande råd till beslutsfattare:.

• Utbildningsinsatser och support närmare vardagen.
• Parallell utveckling av alternativa kontaktvägar som kompenserar för brist på eget socialt nätverk eller tillgång till en tidigare arbetsplats.
• Att grupperingar på nationell nivå från olika sektorer skapas för att titta på konsekvenser för olika grupper.

Källa: Pressmeddelande från Linnéuniversitetet.

SUNET-dagarna i Karlstad

"New_DSC_0016" (CC BY 2.0) by Swedish Girls

Sunetdagarna hösten 2018 hålls vid Karlstads universitet 1-4 oktober. Konferensen riktar sig mot alla som arbetar med IT-frågor vid alla SUNET-anslutna lärosäten. På programmet finns flera intressanta pass:

• Erik Johansson från UHR berättar om ”fusk i högskolesektorn”
• Patrik Fältström från Netnod informerar om projekt Särimner, som Sunet och Netnod utför för Post- och Telestyrelsen, med syfte att kunna sprida information till befolkningen vid extrema händelser. 
• Läget med den nya dataskyddsförordningen GDPR
• Blockchain. Att använda blockkedjor för att lösa världsproblem har på senaste tiden varit lika hett som molnlösningar var för ungefär tio år sedan. Vi kommer att få höra ett föredrag om blockkedjor från ett akademiskt perspektiv, några stundtals roliga exempel från projekt som använder blockkedjor, och några av de utmaningar som finns kring att använda blockkedjor idag. 

Förutom deltagande i SUSEC-middagen och passen på torsdag så är deltagandet kostnadsfritt för personer från SUNET-anslutna organisationer. Var och en betalar dock sina egna hotell- och resekostnader. 

Program för veckan och länk för anmälan finns på https://www.sunet.se/evenemang/sunetdagarna-hosten-2018/

Webbinarium - Nyfiken på GDPR?

Går du och funderar över hur den nya datasyddsförordningen, GDPR, kan komma att påverka ditt arbete vid lärosätet? Är du systemförvaltare och undrar över hur du bäst kan förbereda dig för GDPR?

ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning) arrangerar ett webbinarium 15 mars (14.00 -15.00)  då Jesper Wokander, informationssäkerhetsansvarig vid Malmö Universitet, går igenom hur den nya förordningen fungerar och vilka delar som är viktiga att känna till i förhållande till utbildningsverksamheten. Webbinariet kommer att hållas i Zoom och moderatorer är Markus Schneider och Maria Hedberg. Länken till mötesrummet får du efter anmälan.

- Innan webinariet rekommenderar vi att du tar reda på hur arbetet med GDPR ser ut vid ditt lärosäte. Tänk gärna ut några frågeställningar du skulle vilja ha svar på under webbinariet.

Mer information och anmälan.

Digital hållbarhet viktig för framtidens forskning

"obsolete technology" (CC BY-ND 2.0) by brizzle born and bred

Det finns hållbarhetsfrågor även inom den digitala världen. Vad händer med forskningsdata, artiklar, rapporter mm som lagras på utdöende format och gamla medier? Risken finns att allt försvinner när inga datorer kan längre läsa filerna längre. En ny artikel från brittiska JISC, Threat to researchers’ data prompts “at risk” register of endangered digital species, beskriver flera initiativ som försöker bevara viktigt forskningsmaterial genom att överföra det till nya lagringsformat. Bland annat finns Digital Preservation Coalition, som har tagit fram en riskklassificering av olika medier och format, The 'Bit List' of Digitally Endangered Species, ungefär som man klassificerar hotade djurarter. Även open access tidskrifter som har slutat publicera ingår i denna lista över hotade arter eftersom risken finns att webbplatsen en dag bara försvinner.

- In terms of research material, the list identifies open access journals, original research data, fishbase.org, and PhD data as examples that it deems “critically endangered” among the academic community. If data is lost, researchers’ conclusions could be hard to reproduce and prove, and the data will be unable to be reused by others. This may in turn impact the likelihood of securing funding for future research in line with policy requirements.

Hur jobbar vi med detta i Sverige? Skriv en kommentar om du vet mer.

Digitalt självförsvar - ny guide från .SE

CC BY-NC-ND Some rights reserved by .SE

.SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) har en fin samling internetguider som hjälper dig att använda nätet och nättjänster på ett säkert och mer genomtänkt sätt. Den senaste guiden heter Digitalt självförsvar och handlar om hur du kan skydda dig när du vill informera allmänheten om känsliga ämnen, till exempel genom att tipsa pressen.

- Reportrar Utan Gränsers Martin Edström och Carl Fridh Kleberg från Expressen ger dig hjälp att med enkla verktyg skydda dig mot de hot som finns mot allas vår kommunikation och information på nätet. Guiden vänder sig i första hand till människor som har information de vill ska komma ut till allmänheten, tipsare och uppgiftslämnare. Här finns också mycket att hämta om du vill börja kommunicera på säkrare sätt eller helt enkelt vill veta lite mer om hur internet fungerar. Författarna tar även upp sådant som massövervakning och de spår du lämnar efter dig på internet.

Guiden tar dig genom risker och hotbilder, övervakningsfrågor samt hur du kan skydda dig och kommunicera säkrare. Till exempel är telefonen oftast mycket säkrare än internet. Guiden är faktiskt väldigt nyttigt för alla för att bli mer medveten om vilka säkerhetshot finns på nätet.

Internetguiderna publiceras med Creative Commons licenser och kan därför enkelt översättas och ges ut i andra länder. Nu har en del guider kommit ut på finska och danska och flera språk kommer inom kort. Läs mer i artikeln Nu går våra guider på export.

Accepterar du villkoren?

Nästan varje vecka godkänner vi villkor som vi aldrig läser. I många fall accepterar vi att företag som Google, Facebook, Apple m fl kan använda och sälja personlig  information, bilder, filmer mm utan att informera oss. En ny film av Cullen Hoback, Terms and conditions may apply, undersöker hur dessa företag använder data om oss och kopplingen mellan dem och statlig övervakning. En skrämmande bild målas upp och visr tydligt att vi ska tänka först innan vi lägger ut personlig information på nätet.

Titta här på en kort introduktionsfilm och du kan också se en längre intervju med Cullen Hoback.

Tyska universitet ger MOOCs för högskolepoäng

Tyska University of Osnabrück och Lübeck University of Applied Sciences erbjuder öppna kurser (MOOCs) för högskolepoäng (ECTS) genom det europeiska MOOC-konsortiet iversity, enligt ett nytt pressmeddelande: ECTS credits for MOOCs on iversity. Studenter som tar sig genom kursen får ett intyg men vill man ha högskolepoäng för sina studier finns det möjlighet till ID-kontrollerad examination. Kurserna bygger mycket på att studenterna läser och bedömer varandras arbete och andra kollaborativa övningar.

Kursen Grundlagen des Marketing från Lübeck startar i mitten av oktober och till våren startar Osnabrücks kurs Algorithmen und Datenstrukturen. Kurserna är på tyska och visar att det kommer allt fler MOOCs på andra språk än engelska.

Marcus Riecke, VD för iversity, menar att MOOCs kan bidra till studentmobilitet i enlighet med Bolognaprocessen:

- In the context of the Bologna Process there has been a lot of discussion about student mobility. By providing ECTS credits for MOOCs, we are taking a huge step ahead in making this vision come true. Now students don’t have to switch between universities anymore. Instead, the universities come to them.

Här kommer en introduktionsfilmen (på tyska) till kursen om marknadsföring av kursledaren Professor Marc Opresnik, Lübeck University of Applied Sciences.

Uppe i molnen

Ett vanligt begrepp idag är "Cloud Computing" dvs lagring av dokument, filmer och e-post hos t ex Google (Google Docs, Gmail) i stället för att använda egna servrar (se en kort video som förklarar begreppet, Cloud computing in plain English). En artikel i Campus Technology (Is Cloud Computing a Credible Solution for Education?) tar fram fördelar och nackdelar med att använda "molnet" i högre utbildning.

Kanske den största fördelen är att man har i princip obegränsat lagringsutrymme och kan anpassa det vid behov. Applikationer som ligger i molnet uppdateras automatiskt och man kommer åt resurserna via en webbläsare från vilken dator som helst. En fara med detta är förstås att man blir helt beroende av ett företag. Om företaget går i konkurs kan all data bara försvinna eller om företaget köps upp av ett annat kan villkoren ändras radikalt.

Ett förslag i USA är att skapa något slags statligt moln för högre utbildning och forskning. Artikeln citerar ett öppet brev till President Obama:

"I propose you (presidenten) create a government-funded computing cloud for use by all colleges and universities. Such a resource would level the academic playing field. Researchers toiling at thousands of smaller institutions would have access to computing power currently available only to a handful. We cannot predict from where the next great innovation will come, but public cloud computing would dramatically improve our collaboration and innovation as a nation."

Ny kurs som syns

Göteborgs Universitet ger en mycket intressant kurs som heter “Det sårbara IT-samhället 15 hp” (anmälningskod GU-18709). Kursen handlar om relationen mellan IT och samhälle och vill skapa en förståelse för den sårbarhet som finns i vissa samhälssfunktioner idag. Kursen kan följas även av utomstående eftersom den har en egen blogg, Techrisk, och även på Facebook.