Guide om IT-hållbarhet

Photo by Jeroen van de Water on Unsplash

Hållbara IT-lösningar är viktiga för alla utbildningsorganisationer idag och en ny guide har tagits fram av brittiska JISC, Good practice in IT sustainability. Guiden har tagits fram av yrkeshögskolor i Wales men rekommendationerna gäller egentligen även för universitet och skolor. Guiden ger praktiska tips till IT-ansvariga i frågor kring inköp, drift, underhåll, energikostnader, säkerhet, utskrifter och användarsupport samt rekommendationer om hur man kan reducera kostnader, ökar effektivitet och skapa hållbara lösningar.

Alyson Nicholson (JISC Wales) menar::

We are grateful to Welsh Government and the FE leaders and colleges across Wales that have taken the time to share their first-hand experiences in developing more sustainable, strategic approaches to the management of and investment in IT and reducing their carbon footprint.

We know that rising IT costs are a real concern for FE leaders, with many looking for ways to maximise their technology investments while maintaining the same high standard of teaching and ensuring digital inclusion.

Lärosätens miljöpåverkan - ny rapport om IT-användning

Bild: JISC

Lärosätens miljöpåverkan är stor och även om vi har gått över allt mer till digitala möten skapar vår IT-användning stora koldioxidutsläpp och andra miljöskadliga effekter. En ny rapport från brittiska JISC, Exploring digital carbon footprints, visar digitaliseringens baksida och ger konkreta råd till lärosäten om hur de kan ta itu med problemet.

All utrustning innehåller miljöfarliga komponenter eller har tillverkats på ett ohållbart sätt. Sedan skapar vår IT-användning stora mängder elektronikavfall, globalt 57,4 miljoner ton år 2021. Sedan kostar alla våra serverhallar med tanke på elförbrukning, kylning och utrymme. Vi lagrar enorma mängder onödig data och mycket utrustning på campus stängs aldrig av.

Rapporten undersöker fyra viktiga områden med bakgrund, fakta och tänkbara åtgärder: inköp, campus IT, molnlösningar och distansarbete.

The key to improving our digital carbon footprint is in taking informed action, which requires understanding and awareness. College and university leaders can use technologies such as carbon calculator apps and real-time energy consumption carbon emission dashboards to measure and communicate impact.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Lärares rörelsemönster i klassrummet kartläggs

"Female science teacher with students in" (CC BY-NC 2.0) by All4Ed

Hur rör sig lärare i klassrummet? Hur påverkas undervisning av rummets möblering? Finns det döda ytor som borde utnyttjas bättre? Ett forskningsprojekt IoT Hubb Skola, som har genomförts av RISE tillsammans med Stockholms universitet, nio skolhuvudmän från partnerskapet och Atea, har använt bärbara sensorer för att kartlägga och analysera lärares röreslemönster. Resultaten beskrivs i en artikel av Stefan Pålsson på bloggen Spaningen, Analys av lärares rörelsemönster ger nya perspektiv på undervisningen.

Efter varje lektion kan man se en karta som visar lärarens hotspots i rummet och detta kan bli ett bra underlag till en diskussion om hur utrymmet kan användas bättre. Enligt Robert Ramberg, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet:

Ofta blir det en aha-upplevelse när lärare upptäcker hur deras rörelsemönster ser ut. Det kan till exempel handla om att det finns delar av klassrummet där de inte alls har rört sig eller att de mest rör sig inom några få områden. Lärarna uppskattar de här samtalen, eftersom de få syn på sådant som de annars hade varit ovetande om. Det leder i sin tur till att de börjar tänka i nya banor kring hur de rör sig och agerar när de undervisar.

Möblering påverkar pedagogiken och dessa studier leder till att man skapar en möblering som främjar kollaboration och facilitering där läraren rör sig mycket mer bland eleverna i stället för att stå vid tavlan eller skärmen. Tekniken utvecklas ständigt och gruppen ser stora möjligheter att kunna analysera rörelsemänester i hela skolan och därmed bidra till en vidareutveckling av skolans lärmiljöer.

Karta över europeiska edtechföretag

Photo by Daniel Korpai on Unsplash

Nu lanseras en europeisk edtechkarta: the European Edtech Map, som vid lansering redan har över 1000 edtechbolag registrerade. Syftet med kartan är att skapa en översikt över det dynamiska europeiska landskapet av edtechbolag, en marknad som är under stark utveckling.

"Vårt uppdrag är att stödja tillväxten av den europeiska Edtech-sektorn och att stärka det paneuropeiska Edtech-ekosystemet." Beth Havinga, VD för European Edtech Alliance.

“Kartan kommer vara ett kraftfullt verktyg för att presentera den snabbväxande europeiska edtechmarknaden på. Den kommer att användas av investerare, inköpare, media, beslutsfattare inom EU och lokala myndigheter.” Svenia Busson, första ordförande i European Edtech Alliance.

Den europeiska edtechkartan kommer göra det lättare för både nystartade företag och etablerade företag att hitta varandra för eventuella partnerskap eller för att analysera marknaden och konkurrensen. Över tusen företag är redan listade nu vid lansering, men fler väntas tillkomma i snabb takt.

Läs mer i ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry.

Umeå universitet skannar in sitt campus i 3D

Pressbild, Umeå universitet, Elin Berge

Alla lärmiljöer på Umeå universitetets campus skannas nu in i 3D för att skapa en digital kopia av campuset, enligt en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Här skapas en digital tvilling av universitetet. Initiativet sker i samarbete med Akademiska Hus. Syftet är att bättre få översikt på hur lokalerna används och därmed upptäcka vilka lokaler som behöver byggas om. Studenter kommer att få ta en virtuell vandring runt campuset och se hur olika salar ser ut. Lärare kommer att kunna kontrollera att salen som de tänker boka har rätt möblering och utrustning för undervisningstillfället. Förutom 3D-skanning sätter de upp hundratals sensorer som kommer att upptäcka hur många personer det finns i varje lokal. Med bättre information om vilka lokaler som används mest och mist kan man planera framtida satsningar.

Men det handlar inte om att bara få in mer folk i lokalerna menar Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus:

Det handlar inte om att vi vill trycka in mer folk, men om ett rum är bokat vill vi att det ska användas. Det händer ganska ofta att man bokar rum och inte dyker upp och det är synd tycker vi. Om det finns lokaler som man inte använder ska vi göra något bättre av dem. Det kanske är så enkelt som att det bara finns en enda whiteboard, och då är det lätt gjort att sätta upp en till.

En del anställda har varit oroliga att sensorerna kommer att registrera vilka personer som finns i varje lokal men Richard Olsson, fastighetschef vid Umeå universitet, betonar att det inte handlar om övervakning:

Vi möter oro för att man som person ska synas på bild, att forskningslabb ska komma till allmänt beskådande och att insamlad data ska bli tillgänglig för alla, men så kommer det inte att vara. Det är bara data för allmänna lokaler som görs tillgängliga för lärare och studenter. Allt annat är bakom lås och bom, ingen kommer åt det utan tillåtelse.

Europeiska sociala medier lanseras

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Snart får vi europeiska alternativ till de kommersiella plattformarna som Twitter och YouTube, enligt en nyhet från European Data Protection Supervisor (EDPS), EDPS launches pilot phase of two social media platforms. Två nya plattformar testas: EU Voice som bygger på den etablerade icke-kommersiella plattformen Mastodon och EU Video som bygger på PeerTube. Dessa plattformar uppfyller alla europeiska säkerhetskrav enligt GDPR och Schrems II och är icke-kommersiella. De spårar inte dig för att sälja reklam som de stora kommersiella aktörerna. I början kommer olika EU-myndigheter att få testa och utvärdera plattformarna.

Enligt Wojciech Wiewiórowski, EDPS: 

With the pilot launch of EU Voice and EU Video, we aim to offer alternative social media platforms that prioritise individuals and their rights to privacy and data protection. In concrete terms this means, for example, that EU Voice and EU Video do not rely on transfers of personal data to countries outside the European Union and the European Economic Area; there are no advertisements on the platforms; and there is no profiling of individuals that may use the platforms. These measures, amongst others, give individuals the choice on and control over how their personal data is used.

Svensk edtech - marknadsöversikt och branschbarometer

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

Nu släpper Swedish Edtech Industry sin tredje branschrapport om svensk edtech: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech - internationell tillväxt och ökat behov av livslångt lärande. En rapport som pekar på en växande global marknad, men också på en större efterfrågan av digitala tjänster för livslångt lärande här hemma.

Rapporten ger en översikt av edtechbranschen i Sverige, med en barometer över trender och hur edtechföretagen ser på framtiden. Branscher som service, transport och handel har de senaste åren genomgått en snabb digital transformation och nya beteenden har i rekordfart etablerats. Detsamma gäller vården och utbildning. Hela yrkesgrupper behöver nu delvis andra kunskaper, kompetenser och kvalifikationer. Det menar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry.

Det vi ser i omvärlden avspeglas i vår branschbarometer. En fortsatt ökad efterfrågan på edtechtjänster för att möta behoven av kompetensomställning och det livslånga lärandet. Vi ser trender av att företagen tar kliv ut på den internationella marknaden, där efterfrågan ökar i snabbare takt än här hemma. Andra tydliga trender är konsolidering och att rekrytering nu seglat upp i toppen som ett av de hinder företagen ser för sin tillväxt.

Sverige behöver en samlande strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande så att vi får ordentlig kraft att möta våra samhällsutmaningar, något vi ser sker i våra grannländer. Här ingår även skolan, det är där grunden för den digitala kompetensen läggs.

Ett viktigt syfte med digitalisering i skolan är att bidra till en bättre och likvärdig utbildning för alla barn, elever och studenter Men här råder fortsatta brister i tillgången till digitala verktyg, i möjligheten att utveckla en digital kompetens som rustar för framtiden.

Källa: Pressmeddelande, Swedish Edtech Industry.

Bossware - övervakning för distansarbete

"Big Brother is Watching" (CC BY 2.0) by abracapocus_pocuscadabra

Nya avancerade övervakningsverktyg med smeknamnet bossware ger chefer total övervakning på sina medarbetare som arbetar hemifrån, enligt en artikel i den brittiska tidningen The Guardian, ‘Bossware is coming for almost every worker’: the software you might not realize is watching you. Arbetsgivaren installerar ett övervakningsprogram i den anställdes dator som registrerar allt som görs sekund för sekund. Vissa program registrerar varje klick och allt du gör som inte är en arbetsuppgift. Skärmbilder tas med jämna mellanrum och webbkameran och mikrofonen aktiveras utan att du vet om det.

The number and array of tools now on offer to continuously monitor employees’ digital activity and provide feedback to managers is remarkable. Tracking technology can also log keystrokes, take screenshots, record mouse movements, activate webcams and microphones, or periodically snap pictures without employees knowing. And a growing subset incorporates artificial intelligence (AI) and complex algorithms to make sense of the data being collected.

Den här branschen växer snabbt som ett oväntat resultat av pandemin. Allt fler anställda vill arbeta hemifrån men arbetsgivarnas motdrag är total övervakning. Artikeln ger flera ganska skrämmande exempel på hur anställda har fått sparken på grund av dessa verktyg. När man kopplar sådan övervakning med artificiell intelligens blir de väldigt kraftfulla verktyg. Då kan man analysera alla chattar, e-post, möten mm för att bedöma hur effektiv du är. 

Dessa program säljer tydligen bra i USA och delar av Europa idag. Vi får se hur utvecklingen går.

Webbinarium - Lansering av digitalskills.se

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

En ny digital tjänst, digitalskills.se, har tagits fram som en del av projektet Digital spetskompetens som identifierar och analyserar vilka digitala kompetenser som efterfrågas av arbetsgivare. Tjänsten presenteras i ett webbinarium, fredag 29 april, 09:00-09:45. Verktyget ger utbildningsanordnare möjlighet att se vilka färdigheter som efterfrågas och ett underlag för att ta fram nya utbildningar. Tjänsten kommer att aktiveras just 29 april. Enligt Josef Lannemyr, Tillväxtverkets projektledare för regeringsuppdraget:

Vi ser en bred potentiell nytta för detta verktyg. I bland annat USA och Danmark används denna typ av underlag av högskolor för att skapa kurser så att studenterna blir mer anställningsbara efter en lång teoretisk utbildning. Informationen från verktyget ger också en snabb och hyfsat heltäckande bild av en branschs kompetensbehov och kan ge underlag för analyser eller diskussioner om olika insatser och program. Det finns inget liknande gränssnitt i dagsläget i Sverige så det vi utvecklar är något unikt och nytt.

Mer information och anmälan.

Säkerhet på nätet - ny guider från Internetstiftelsen

Photo by Lindsey LaMont on Unsplash

Den internetrelaterade brottsligheten ökar i Sverige. Och nätbedragarnas tillvägagångssätt är listigt konstruerade och förändras hela tiden. En ny kostnadsfri kunskapssatsning från Internetstiftelsen, Säkerhet på nätet, med snabbkurser och konkreta vägledningar, ska få fler internetanvändare att känna sig säkrare.

Fler än 4 av 10 känner stor oro för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet, enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2021. Fler säkra och medvetna internetanvändare är en viktig pusselbit för att inte fler ska bli lurade. Därför lanserar Internetstiftelsen denna satsning, som både fungerar i förebyggande och kunskapshöjande syfte, men hjälper också den som redan har blivit drabbad. 

Säkerhet på nätet innehåller 18 kortkurser med konkreta tips om bland annat:

• Skydda dig mot bluffmejl
• Undvik kortbedrägerier
• Handla säkert på nätet
• Så håller du dina smarta prylar säkra
• Skydda dig mot falska webbsidor

Det finns även tips om vad du bör göra om du drabbas av nätbedragare. Enligt Jan Olsson på polisens Nationella it-brottscentrum:

Den här satsningen från Internetstiftelsen behövs verkligen och ligger helt i linje med de behov vi ser. Att motverka den internetrelaterade brottsligheten kräver inte bara ett gemensamt krafttag från såväl rättsväsendet, politiker, myndigheter, företag och organisationer, vi behöver också samtidigt stärka internetanvändarnas egna förmåga att upptäcka och undvika nätbedrägerier.

Källa: Pressmeddelande, Internetstiftelsen. 

Ny version av Moodle

Lärplattformen Moodle 4.0 släpps nu och den nya versionen innebär nya designmöjligheter och större flexibilitet. Moodle är en av världens största lärplattformar och har en öppen källkod som betyder att den kan installeras gratis (även om det kostar en hel del att anställa sytsemförvaltare, utvecklare osv). Den nya versionen har en ny grafisk profil och nya möjligheter med flexible navigering, tidslinjer och kalendarfunktioner. Nya ikoner finns som visar olika aktivitetstyper och tydlig färgkodning visar att en deadline närmar sig eller har passerat.

Den här filmen ger en försmak av vilka möjligheter som finns i den nya versionen.

Nya lärmiljöer testas i Örebro

Örebro universitet och Akademiska Hus samarbetar kring nya lärmiljöer och har etablerat en testmiljö, Learning Lab, där lärare och forskare kan prova olika tekniska möjligheter som hybridundervisning, virtuell verklighet (VR) mm. De beskriver Learning Lab som en utvecklings- och innovationsarena för framtidens lärmiljöer. Miljön består av cirka 300 kvm med testrum, VR-center, studieyta och förråd. 

Ett radioreportage av SR P4 Örebro, De öppnar dörren till framtidens lärosal (lysna nedan), beskriver den nya miljön och intervjuar Magnus Hansson, pedagogisk utvecklare på Örebro Universitet.

Skövde har blivet ett nav i svensk dataspelsutveckling

Photo by Sean Do on Unsplash

Skövde har etablerat sig som ett nav inom svensk spelutveckling med många datorspelsföretag inom Sweden Game Arena. Högskolan i Skövde utbildar cirka 40% av alla som utbildar sig inom området i Sverige och detta lyfts fram i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Dataspelsundret i Skövde börjar på högskolan. Artikeln beskriver hur högskolan har byggt upp denna framgångsrika verksamhet och i synnerhet samarbetet mellan utbildning, forskning, kommunen och näringslivet. Även om det handlar om digitala spel så är utbildningarna beroende av lagarbete på campus i en kreativ fysisk miljö. Enligt läraren Marcus Toftedahl:

En faktor som också bidrar till framgången är att det finns ett aktivt dataspelskluster i Skövde. Science Park Skövde, som ligger i direkt anslutning till högskolan, startade för 15 år sedan en spelinkubator för alumner, och tillsammans med Skövde kommun bildar vi Sweden Game Arena. Den senaste stora grejen i spelvärlden i Skövde är världssuccén för spelet Valheim, som före detta studenter gjorde på inkubatorn.

Tryck på knappen bara ...

Photo by Ashutosh Dave on Unsplash

Tänk om man kunde bara trycka på en knapp och allt kommer igång utan krångel - kamera, ljud, bildspel osv. Idag när många undervisningssalar byggs om för hybridundervisning finns det säkert många lärare som drömmer om en enknappslösning. En bloggpost av Peter Dalenius, Linköpings universitet, Myten om enknappslösningen, beskriver varför sådana drömmar är orealistiska. 

• Det är dyrt – Lösningen måste specialanpassas efter den specifika verksamheten och dessutom krävs en kader av supportpersonal i kulisserna för att ta hand om eventuella problem. 

• Det är statiskt – Knappen gör samma sak varje gång. Den kan inte anpassas efter situationen och det går inte att göra något kreativt utanför de givna ramarna.

Lösningen är främst kompetensutveckling så att du förstår vilka möjligheter finns och en tydlig design när det gäller kontrollpaneler osv.

Sunetdagarna våren 2022

Sunet arrangerar sin vårkonferens, Sunetdagarna, i ett längre och heldigitalt format, 15-31 mars. Varje vecka finns det olika föreläsningar och workshops kring Sunets utbildningsstödjande tjänster (e-möten, lärplattform, digital tentamen mm), IT-säkerhet, nätverks- och infrastrukturlösningar och molntjänster. Du väljer bara de sessioner som intresserar dig mest. Flera internationella experter bjuds in som talare och det finns goda möjligheter att diskutera med kollegor från alla landets lärosäten.

Mer information och program.

Högskolan i Gävle skannar campuset

Pressbild, Högskolan i Gävle

Högskolan i Gävle skannar alla byggnader på campus för att skapa en digital tvilling, enligt en artikel i nättidningen Voister, Högskola skapar digital tvilling. Alla byggnader skannas in med laserteknik och sedan skapas en 3D kopia som man kan vandra genom ungefär som Google Street View. Dessutom kommer man att navigera med AR-teknik (augmented reality) via mobilen. Sysftet med projektet är att högskolan tillsammans med Akademiska Hus ska kunna koppla den digitala miljön med lokalbokningssystemet och annan statistik och därmed skapa smartare lösningar. Enligt Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus:

Målet är att använda dagens byggnader smartare med data och analyser som den digitala tvillingen genererar. Framför allt vill vi kunna utvärdera om vi har rätt storlek på lokalerna och säkra så att vi nyttjar det befintliga fastighetsbeståndet så pass bra att vi i framtiden slipper att bygga nytt. 

När alla byggnader är klara ska även utemiljön på campuset skannas in med hjälp av drönare. Fredrika Nordahl Westin, lokalhandläggare vid Högskolan i Gävle, ser stora möjligheter:

Den här tekniken kan leda till att det blir lättare att hitta på campus med hjälp av Street View-funktionen, men också till att vi kan arbeta med och använda våra lokaler mer effektivt.

Svensk forskning behöver en myndighet för e-infrastruktur - debattartikel

Photo by National Cancer Institute on Unsplash

Svensk forskning behöver en ny myndighet för e-infrastruktur med verktyg för lagring, analys, storskaliga beräkningar mm. Det menar rektorer för 12 universitet i en debattartikel i nättidningen Ny Teknik, Tolv svenska universitet: ”Akut behov av ny myndighet”. De vill se en samordnad strategi och helhetsperspektiv kring hur svensk forskning kan utvecklas med hjälp av till exempel artificiell intelligens. Idag finns det flera aktörer och en brist på samordning. En samordning behövs inte minst för att kunna hänga med i den internationella utvecklingen.

Lärosätena samverkar i dag väl med de enskilda aktörerna, men dessa har både oklara ansvar och olika huvudmän. Bristande samordning och avsaknad av en nationell strategi leder till ineffektiv resursanvändning och sämre stöd till forskningen. Sverige måste också ha en sammanhållen röst i de allt viktigare internationella sammanhangen. När stora satsningar nu görs på forskningsanknuten e-infrastruktur i Europa är det viktigare än någonsin att svensk forskning kan medverka i sådana samarbeten på ett samordnat och effektivt sätt.

Redan 2020 föreslog Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Vetenskapsrådet en ny myndighet för e-infrastruktur och en ny utredning av Tobias Krantz ger ytterligare stöd till förslaget. Rektorerna vill se en ny myndighet på plats redan till 2023.

Om inte processen startar nu finns det en risk att den svenska e-infrastrukturen för forskning fragmenteras ytterligare och att Sverige tappar mark i den internationella konkurrensen. Därför uppmanar vi regeringen att agera och därmed stärka lärosätenas förutsättningar för en forskning i världsklass.

Innovativ projektbaserad programmeringsutbildning på Åland

 

Pressbild, grit:lab

På Åland finns det många teknikföretag i stark utveckling och det råder brist på duktiga programmerare och utvecklare med erfarenheter av problemlösning i projekt. Nu startas en väldigt annorlunda utbildning där studenter arbetar i projekt tillsammans med uppdragsgivare och utan formella lärare. Enligt ett pressmeddelande från företaget grit:lab, som ska stå för utbildningen:

För att svara på branschens höga efterfrågan på ny kompetens beslutade Ålands landskapsregering att instifta en ny engelskspråkig, studiemedelberättigad utbildning inom programmering och digital utveckling. Skolan, som fick namnet grit:lab, tar det första året emot 50 studenter och lovar att hjälpa de studerande att hitta boende. Initiativtagarna till skolan hoppas att många studenter väljer att bo kvar på Åland efter de två intensiva studieåren, när karriären tar fart.

Utbildningsen är avgiftsfri och öppen för alla att söka. I första omgången antas 50 studenter. Det finns nu ett nybyggt campus i Mariehamn. Här kommer studenterna att arbeta direkt med flera lokala företag på riktiga utvecklingsprojekt och därmed skapar kontakter som gör det enkelt att få jobb efter utbildningen. Anna-Lena Svenblad, projektledare för grit:lab, förklarar konceptet:

Att skolan är lärarlös motiverar många och vi vill nå de självständiga studenterna, de som har ett driv och ett brinnande intresse att lära sig något nytt. Vi har ett inspirerande campus som erbjuder de studerande en kreativ och modern studiemiljö där alla deltagare kommer att ha glädje och nytta av varandras olikheter och utvecklas tillsammans. De som söker till grit:lab är personer som vill öppna upp för att ta in ny kunskap och satsa på den superkraft som behövs och efterfrågas, nämligen kodning.

Kartläggning av innovationsekosystem inom svensk edtech

Photo by Ross Sneddon on Unsplash

I Sverige finns det många företag, klusters och grupperingar inom edtech-industrin. De tar fram nya plattformar och verktyg för utbildningssektorn men det saknas samordning och helhetsperspektiv så att utbildningsorganisationer kan dra nytta av utvecklingen. Detta lyfts fram i en nyhet från Swedish Edtech Industry som presenterar en ny rapport, Kartläggning av innovationsekosystem i gränssnittet teknik och lärande. Det handlar om en kartläggning av innovationsekosystemet för användning och utveckling av utbildningsteknologi som har tagits fram av en arbetsgrupp inom regeringens samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning. I arbetsgruppen ingår representanter från branschorganisationer, företag, universitet, science parks och forskningsinstitut.

I kartläggningen framträder ett landskap med ett myller av aktörer och initiativ. Den är inte heltäckande, men ger en bra bild över ett löst sammanhängande innovationsekosystem runt användning och utveckling av digitala tjänster för lärande. Det är uppenbart att de svenska aktörerna verkar i ett land där förutsättningar för innovation och ett utvecklat innovationsstödssystem finns. Däremot framträder tydliga behov av att stärka samverkansytorna för tjänsteutveckling och verksamhetsutveckling. Och detta för att öka nyttan och värdeskapandet för att möta de stora behov individ, arbetsgivare och utbildningsanordnare har av ett flexibelt och tillgängligt lärande.

Det finns en stark vilja att skapa ett sådan innovationsekosystem och kartläggningen är tänkt som en kraftsamling inför en större satsning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Det går inte att vinna utan alla bitar - kartläggning av ekosystemet för innovation och användning av utbildningsteknologi.

Ny rapport om digitala samarbetsplattformar inom offentliga organisationer

Offentliga organisationer behöver idag se över sina IT-system för att möta starkare krav på integritetsskydd (t ex GDPR och Schrems II). Organisationen eSam, Offentlig samverkan för ökad digitalisering, har publicerat en rapport om detta arbete, Digital samarbetsplattform - det finns lämpliga och lagliga alternativ för offentlig sektor, med en lista över lämpliga alternativ för t ex molntjänster, videomöten, chattrum, whiteboard och streaming (se bilaga 4). 

Arbetet visar tydligt att det både finns alternativ och att offentliga organisationer inte behöver röra sig i en rättslig gråzon för att tillgodose sina behov. Tvärtom menar vi att offentlig sektor bör föregå med gott exempel och ha säkerhetsmarginal för hur information behandlas inom den egna verksamheten, i synnerhet när det rör sig om så allvarliga frågor som att obehöriga kan få tillgång till skyddsvärd information och personuppgifter.

Men rapporten menar att även om det finns intressanta lösningar krävs ett stort omställningsarbete inom den offentliga sektorn.

Konsekvensanalysen visar att det finns stora utmaningar inför ett fortsatt arbete. Det krävs både tid och resurser och även ett förändrat synsätt som tar höjd för behovet av ett helhetsperspektiv för hela offentlig sektor. Av det skälet är ambitionen i nästa steg, att både peka på alternativ och att visa att alternativen fungerar både inom och mellan myndigheter.