Nya lärmiljöer testas i Örebro

Örebro universitet och Akademiska Hus samarbetar kring nya lärmiljöer och har etablerat en testmiljö, Learning Lab, där lärare och forskare kan prova olika tekniska möjligheter som hybridundervisning, virtuell verklighet (VR) mm. De beskriver Learning Lab som en utvecklings- och innovationsarena för framtidens lärmiljöer. Miljön består av cirka 300 kvm med testrum, VR-center, studieyta och förråd. 

Ett radioreportage av SR P4 Örebro, De öppnar dörren till framtidens lärosal (lysna nedan), beskriver den nya miljön och intervjuar Magnus Hansson, pedagogisk utvecklare på Örebro Universitet.

Distansundervisning via radio nödvändig för elever utan internetaccess - UNICEF-satsning i Kenya

Radio har fortfarande en mycket viktig roll inom utbildning, inte minst i länder där tillgång till internet och elektricitet fortfarande är utom räckhåll för många. UNICEF har satsat på att dela ut soldrivna radioapparat till över 10 000 barn i Kenya så att de kan fortsätta sina skolstudier under pandemin. En artikel från UNICEF, Mr Golden Sun: solar-powered radios support remote learning, beskriver satsningen och hur skollektioner via radio hjälper eleverna när skolorna har stängts på grund av pandemin.

Satsningen har fokuserat på elever i områden med bra radiotäckning men utan internet. Även kursböcker har distribuerats för att komplettera radiosändningar. Här ser du en film om satsningen.

Distansundervisning till hösten - åtminstone för många utlandsstudenter

De flesta lärosäten har ett stort söktryck till höstens utbildningar. Men osäkerheten kring reserestritkioner och hur länge den pågående coronakrisen fortsätter betyder att man behöver planera även för distansutbildning till hösten. Mälardalens högskola övervägar distanslösningar för sina utländska studenter enligt ett radioreportage av P4 Sörmland (lyssna via nedanstående ruta). I reportaget intervjuas Malin Gunnarsson, tillförordnad högskoledirektör på MDH. Många utländska studenter behäver tid att arrangera visum, resa och logi och ju längre krisläget råder. Därför ser en distanslösning ut som den mest sannolika lösningen,.åtminstone i början av utbildningen. Det gäller att ha beredskap.

Många elever gynnas av övergången till distansundervisning

Många gymnasieskolor i landet ser positiva effekter på övergången till distansundervisning, med minskad frånvaro och även bättre studiemiljö för en del elever. I ett radioreportage av P4 Stockholm, Distansundervisning kan fortsätta efter coronakrisen, intervjuas Patrik Forshage, gymnasiedirektör i Huddinge (lyssna på reportaget i nedanstående ruta). Han menar att de positiva erfarenheterna med distansutbildning kommer att påverka skolornas arbete även efter coronakrisen. Många elever har faktiskt gynnats av övergången.

Det går oväntat bra med den digitala distansundervisningen på gymnasiet, flera skolor vittnar om att elever koncentrerar sig bättre när de sitter hemma.

Ett TV-reportage av SVT Sörmland, Distansundervisning ökar närvaron på lektionerna, förstärker den positiva bilden. Monica Widelund, chef för gymnasieskolorna i Eskilstuna, menar att frånvaron i undervisningen har gått ner rejält (från 10-15% i vanlig undervisning till 2-7% i distansundervisning) och menar att det är enklare att ta sig till det digitala klassrummet.

Samtidigt finns det farhågor, i synnerhet för elever med en dålig studiemiljö i hemmet och sociala problem i familjen. En del elever behöver skolmiljön som en fast punkt i tillvaron.

Pedagogiska poddar

Photo by rawpixel.com from Pexels

Skolporten har samlat en lista över podcasts om pedagogik och skolan, Poddar om skola, utbildning och läraryrket. Här hittar du just nu 23 olika poddar som du kan prenumerera på, på svenska och engelska. Bland annat fins det Poddagogen som ska komma igång senare i år med regelbundna intervjuer med nydisputerade pedagogikforskare. Podden ska fungera som en bro mellan akademin och lärare i skolan och presenteras i en artikel på Skolporten, Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”. Podden görs av Janne Kontio, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet samt som forskare vid Karlstads universitet, och Sofia Lundmark, lektor i medieteknik vid Södertörns högskola samt forskare vid Uppsala universitet.

- Dels vill vi sprida nya forskningsresultat, dels ge juniora forskare en möjlighet att nå ut till de yrkesverksamma, de som kan dra nytta av forskningen – lärarna.

Lärosäten står för störst flygutsläpp

CC0 Public domain on Pexels

Bland svenska myndigheter står Sveriges lärosäten för störst utsläpp av koldioxid från flygresor, enligt ett radioreportage från Sveriges Radio, Mest flygutsläpp från lärosäten. Över hälften av de 100 000 ton koldioxid som myndigheterna släppte ut 2017 kom från dem under utbildningsdepartementet. Lärosäten med mycket internationell forskning och projekt står för de flesta flygresorna. Enligt reportaget har studentorganisationerna vid Lunds universitet krävt att universitetet ska halvera sina utsläpp inom fyra år.

Dags att satsa ordentligt på effektiva digitala miljöer för möten och samarbete!

Digitalisering i skolundervisning- stora skillnader mellan skolor

Digitalisering står nu i läroplanen men det finns stora skillnader mellan skolor när det gäller implementering, enligt ett radioreportage av P4 Stockholm, Ojämlik satsning på digitala läromedel i skolor (lyssna på reportaget i nedanstående ruta). Reportern besöker två skolor i regionen och pratar med personalen om hur de använder digitala verktyg och plattformar i sin undervisning. Många skolor har kommit långt medan andra ligger efter. Det finns även skillnader inom samma skola och det leder till ojämlikhet, enligt Lars Lingman, undervisningsråd på Skolverket:

– Vi ser att det är skillnader i huruvida användningen sker på ett ändamålsenligt och genomtänkt sätt. Vi ser att det ibland kan bli ett ganska ogenomtänkt användande.

Ett viktigt stöd i digitaliseringsprocessen är IKT-pedagoger som kan hjälpa lärarna utveckla sin undervisning med hjälpa av digitala medier och verktyg.

Fler väljer distansutbildning till hösten

Allt fler vill kunna läsa på distans i synnerhet i norra Sverige enligt ett radioreportage av Sveriges Radio, Fler vill läsa på distans. Nya siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR) visar att 89 000 studenter har sökt distansutbildningar till hösten, en ökning på cirka 5000 sedan förra året. Det är främst programutbildningar som lockar mest. De som söker bor i mindre landsbygdskommuner, har familj och har ingen möjlighet att flytta till en högskoleort. I reportaget intervjuas en kvinna i Lycksele som ska  läsa till tandsköterska. För henne betyder möjligheten att studera på distans väldigt mycket:

- Att man kan utbilda sig härifrån betyder jättemycket. Det betyder att det är någon som vill bo kvar här. När man far iväg till en större stad och pluggar är det lätt att till exempel de högutbildade blir kvar där. De hittar någon de älskar och startar sitt liv på ett annat ställe.

Lyssna på reportaget här.

Radioserie om källkritik

CC0 Public domain by Geralt on Pixabay

Källkritik får med all rätt stor uppmärksamhet på alla utbildningsnivåer idag och det finns många bra resurser som lärare kan använda i sin undervisning. En sådan bra resurs kommer från UR i form av en radioserie i 8 delar med namn Kjellkritik. Programmet leda av Kjell Eriksson och guidar dig genom källkritikens grunder.

- Multimediamogulen Kjell Eriksson undersöker hur vi kan vara källkritiska i vår komplexa verklighet. Idag är vi allt mer våra egna publicister och redaktörer - vi delar artiklar, bilder och gör inlägg i sociala medier och konsumerar mer fakta än någonsin. Då är det viktigt att kunna förhålla sig kritiskt och inte tro på allt man läser, hör eller ser, samtidigt som det finns mycket som är sant och otroligt. Vetenskapsjournalisten Emma Frans delar med sig av sina innersta tankar om källkritik och vi får följa undersökande reportern Josefiné Nettelbladt.

Serien har följande avsnitt:

• Skriftliga källor
• Muntliga källor
• Materiella källor
• Vem är avsändaren?
• Vilket budskap har källan?
• Hur ser källan ut?
• När tillkom källan?
• Användning av källor

UKÄs årsrapport - stort söktryck men ökad snedrekrytering

Bild: UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport med statistik, rapporter och trender inom svensk högre utbildning, Årsrapport 2017 för universitet och högskolor. Rapporten presenterar följande huvudtrender:

• Det finns en stor efterfråga på högre utbildning i Sverige och alla lärosäten får flera sökande än det finns plats för. Detta är ovanligt när landet har högkonjunktur.
• Lärosäten fokuserar på programutbildningar, i synnerhet professionsutbildningar, medan antalet fristående kurser har minskat avsevärt. Nackdelen här att fortbildning och det livslånga lärandet har drabbats.
• Det finns en ökande snedrekrytering till högre utbildning. 
• Den typiska studenten idag är en kvinna med högskoleutbildade föräldrar i en storstad.
• Andel kvinnor bland de examinerade är nu 64%
• Andelen som går vidare till forskarutbildning minskar kraftigt.
• 14 % av de examinerade har studerat utomlands. Sverige når därmed inte EU-målet på 20 procent.

 En utmaning som ligger på horizonten är hur vi ska hantera en lågkonjunktur när traditionellt flera söker sig till högskolan. Enligt Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef:

- Vad händer den dag vi går in i en lågkonjunktur och ännu fler söker sig till högskolan? Frågan är om konkurrensen om platserna blir ännu större och om snedrekryteringen till högskolan ökar.

Lyssna här på ett radioreportage från Ekot där Annika Pontén intervjuas om rapporten.

Högskoleministern vill satsa på högskolepedagogisk utveckling

Svenska lärosäten måste satsa mer på högskolepedagogisk utveckling och se till att alla lärare får höja sin pedagogisk kompetens, enligt högskoleministern Helene Hellmark Knutsson i ett radioreportage av Sveriges Radio, Bristande pedagogik på högskolor. Även om alla lärosäten erbjuder utbildningar i högskolepedagogik finns det inga nationella krav på pedagogisk utbildning vid tillsättning av tjänster inom högre utbildning. Ministern vill skapa en bättre balans mellan pedagogik och forskning eftersom den senare har fått all fokus under de senaste åren.

- Det är problematiskt, för vi behöver pedagogiskt skickliga lärare på våra högskolor och universitet. Vårt mål är att man ska möta en mer heterogen studentgrupp och då är pedagogisk skicklighet en väldigt viktig merit som ska tas upp vid anställning.

Det måste ställas tydliga krav på pedagogisk kompetens och ministern menar att det kan kräva lagändringar för att nå dit.

Skolsnack - Sveriges populäraste utbildningspodcast

CC BY Some rights reserved by blogefl

Skolsnack är nu Sveriges mest populära podcast om det professionella lärandet i skolan med program som alla lyfter skolan på ett positivt sätt genom att "granska skolan ur ett lättsamt men seriöst perspektiv". Programmet har helt utan budget laddats ned totalt 40 000 gånger och lyssnarna växer lavinartat.

- En stor del av förklaringen ligger förmodligen i att folk är dödligt trötta på att medierna hela tiden snackar skit om skolan och att våra program känns fräscha i vår ton i programmen och att man faktiskt får skratta i skola emellanåt. Allt behöver inte vara "rynkapannan-perspektiv", säger programledare Fredrik Svensson på Skolsnack.

Många gäster hör numera av sig självmant till redaktionen och vill vara med i Skolsnack. Sedan starten har Skolsnack besökts av Lars Arrhenius (Friends), Mikael Damberg (s), Tomas Tobé (m), Christian Lundahl (forskare), Inger Lindberg (språkforskare), Patrik Hernwall (forskare), Gudrun Schyman (Fi), Ibrahim Baylan (s), Mikaela Valtersson (Friskolornas RF), Elza Dunkels (forskare), Tomas Hammarberg (FN), Gustav Fridolin (Mp), David Lega (Kd), Vibeke Pålhaugen (fd VD Tidningen Chef) m.fl.

- Vi har en haft en stående inbjudan till Jan Björklund i 2 år nu men han har tyvärr aldrig lyckats hitta en tom plats i sin agenda, avslutar Fredrik Svensson.

I senaste avsnittet, som är nummer 58 i ordningen, analyserar panelen "avhoppen från lärarutbildningen", "genusperspektivet på Toy´s are Us", "hur man gör för att bli en bättre lärare", "varför mindre orter som Storuman skapar bättre skola" och "hur man lär sig att bli "good enough" på 20h". I slutet delas det ut "glittriga dödskallar" till några som utmärkt sig på inte så klädsamt sätt i skoldebatten.

Lyssna på det senaste avsnittet.

Källa: Pressmeddelande på Newsdesk: Podcasten Skolsnack växer lavinartat.

MOOC-reportage i Vetandets Värld

Det kommer nya svenska artiklar och debattinlägg om MOOCs varje vecka nu efter ett par års tystnad. En del presenterar en ganska förenklad bild, andra ger lite mer bakgrund och sammanhang. Men vill du skaffa dig ett helhetsintryck får du söka dig till utländska artiklar, rapporter och bloggar.

Denna vecka har radioprogrammet Vetandets Värld ett längre reportage om MOOCs med bakgrund och en diskussion om hur svenska lärosäten kan förhålla sig till fenomenet med intervjuer med Eva Wiberg (prorektor, Lunds universitet) och Ebba Ossiannilsson (Lunds universitet). Lyssna här:



En kritisk artikel om MOOCs finns i Uppsala Nya Tidning, MOOCs-studenter bildar B-laget. En del bra synpunkter men det finns ju många olika typer MOOCs och många har bra möjligheter för interaktivitet och gruppdiskussion.

Vill du lära dig mer om MOOCs kan du följa EFQUEL MOOC Quality Project som varje vecka publicerar längre artiklar och bloggposter från de främsta experterna och forskarna inom området. Stephen Downes, en av dem som utvecklade begreppet MOOC redan 2008, har en omfattande sajt mooc.ca med länkar till alla artiklar, nyheter, kurser och debatt om MOOCs.

Spela in egna talböcker

  by Kent Manning

Om du har skrivit en bok eller längre text kan du även ge ut den som talbok med hjälp av enkla appar i din mobil eller surfplatta. En artikel av Geoffrey Goetz, How to create your own audiobooks, ger ett steg-för-steg guide till hur du spelar in dina texter och sparar dem som ljudfiler i till exempel iTunes. Guiden är inriktad på Apples iPad och appen GarageBand och du behöver inte mycket mer än en bra mikrofon för att komma igång.

Inom undervisning finns det många tillämpningar av sådana inspelningar. Din kurslitteratur (som du har upphovsrätten till) kan spelas in så att studenter kan lyssna när de vill. Studenter/elever kan spela in egna texter och göra dem tillgängliga för andra. Inom språkundervisning kan läraren spela in uttalsövningar, berättelser osv.

Webbradio - starta ditt eget radioprogram

BlogTalkRadio är världens största sociala radionätverk med över 40 miljoner lyssnare varje månad. Här finns det 15 000 olika radioprogram du kan välja mellan inom många områden. Just inom utbildning är det lärare, studenter och skolledare som producerar intervjuer, diskussioner, dokumentärer eller debattinlägg. Du kan spela in eller direktsända egna radioprogram via din mobil eller dator. Om du sänder direkt kan du även lägga till en chattsession så att dina lyssnare kan ställa frågor och diskutera och om du är riktigt ambitiös kan du ta emot inkommande samtal från lyssnare.

Tjänsten är gratis för lyssnare men vill du ha ett eget program får du betala.

Webbseminarium - radio som öppen lärresurs

  by Fernando Candeias

Tid: 27 maj 2013, 15.30-16.30
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect (anmälan krävs)

Den svenska skolan står idag inför en stor förnyelse och utveckling på grund av digitaliseringen. Samma utveckling sker inom radion. De två utvecklingarna gör att det går att använda radion som läromedel på ett helt annat sätt än tidigare. Naturkunskapsläraren Dan Frendin har under ett par år varit med i vetenskapsradion Klotets sk “storredaktion” via Facebook och provat att använda radioinslag som öppna lärresurser för eleverna. Samarbetet Klotet resulterade i att elever från Global profil fick möjligheten att spela in radiodagböcker vid sina besök i Sydafrika eller Uganda. Ett utdrag ur några av böckerna sändes i Sveriges radio i december 2012.

På webinariet skall vi gå igenom hur radion kan utveckla undervisningen.

• som öppen lärresurs
• metod att lära sig
• kompetensutveckling för lärare

De som medverkar i seminariet är Dan Frendin (projektledare, Stagneliusskolan, Kalmar), Yasmine El Rafie (utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio), Rut Näsman och Hanna Marelius, (elever på Lars Kaggskolan, Kalmar) och jag som är moderator för sändningen.

Mer information och anmälan.

Poddradio om folkbildning

Folkbildningspodden är en ny poddradiokanal som kommer att sända regelbundna diskussioner och intervjuer kring folkbildning. Det första programmet släpptes 3 april:

- I första avsnittet ställer de frågor till Johan Orbe från SIFO som undersökt allmänhetens attityder till folkbildning, samt kommenterar Anna Morins intervju med forskaren Matilda Wiklund som studerat folkbildningen i media.

Syftet med initiativet är att ge studieförbundens verksamhet större plats i digitala medier och inspirera fler att sända poddradio. Bakom programmen står studieförbundens intresseorganisation Folkbildningsförbundet i samarbete med ABF, Folkuniversitetet, NBV och Studieförbundet Vuxenskolan.

Kommande program kommer att handla om, bland annat:

• Bilden av folkbildning i media och hos allmänheten
• Nyttan med folkbildning
• Folkbildningsutredningen
• Folkbildning i sociala medier
• Digitalt lärande
• Jämställdhet, tillgänglighet, jämlikhet

Källa: pressmeddelande i MyNewsdesk, Ny poddradio djupdyker i folkbildning.

UR – Rätten till public service-material i undervisningssyfte?

Projektet OER Sverige arrangerar ytterligare ett webbseminarium fredag 12 april mellan 11.00 och 12.00. Talaren denna gång är Erik Fichtelius, VD för Sveriges Utbildningsradio, UR.

Eric Fichtelius kommer att ta upp om följande frågor:

• Hur kan public services roll inom högre utbildning och bildning stärkas?
• Behovet av en kunskapsreform där URs roll stärks.
• Hur kan UR bli en viktig aktör i den digitala framtiden och i den internationella utbildningsrevolutionen med MOOC och OER?
• Hur ska Kunskapskanalen utvecklas i förhållande till SVT?

I den aktuella debatten har flera rektorer inom högre utbildning och andra beslutsfattare och aktörer för utbildning och kultur engagerat sig. I en debattartikel i DN (”Låt bildningen få större utrymme i public service”) framförs krav på att en tiondel av public servicemedel ska gå till att utveckla utbildnings- och folkbildningsarbetet i public service och öka URs andel.

Seminariet är som vanligt kostnadsfritt och sänds via e-mötestjänsten Adobe Connect. Anmälan krävs.

Läs mer om seminariet

Se inspelningen.

Radio som öppen lärresurs

Det finns otroligt mycket bra radio som kan användas inom utbildning, tillgängligt när du vill som podcasts. Både Sveriges Radio och UR producerar bra program för skola, högskola och folkbildning. Dan Frendin, lärare i naturvetenskap vid Stagneliusskolan i Kalmar, har startat en blogg som ska fungera som guide för alla som vill använda radioprogram i sin undervisning, Radio som öppen lärresurs (se även Facebookgruppen). Webbguiden ingår i ett projekt med fokus på radio inom utbildning:

- Denna sida administreras av utvecklingsprojektet ”Radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform” inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Här kommer vi dokumentera allt vi gör inom projektet och föra en dialog med lärare, ”radiofolk” och andra som är intresserade av hur man kan använda radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform.

På bloggen hittar du länkar till radioprogram och podcasts inom alla ämnesområden. Fokus i projektet ligger på gymnasienivå men här finns det mycket av inttresse för andra utbildningsnivåer.

Ett bra exempel på hur dagens radioprogram använder sociala medier för att skapa en community kring programmet är Klotet, ett program om miljöfrågor av SR Vetenskapsradio. Alla 185 program är tillgängliga och kan laddas ner eller höras direkt i datorn eller mobilen. Dessutom finns det en livlig Facebooksida där lyssnare bidrar till programmets utformning och påverkar dess innehåll, samt Twitterkonto och blogg. Genom att ha dessa direkta kanaler mellan redaktionen och lyssnare har programmet fått en stor genomslagskraft i skolorna. Läs mer: Klotet i sociala medier.

Klotet är ett radioprogram och en blogg som hela tiden pratar med Er läsare/lyssnare via bloggen och Facebook och Twitter.
– Från Er får vi mängder av uppslag och förslag på frågor och gäster. Ibland har till och med våra läsare varit med oss ut på reportagen, säger producenten Johan Bergendorff.

Klotet i radio sänds på onsdagar kl 13.20 och torsdagar 19.03 samt natten mot fredagar 01.03 i P1 men kan när som helst avlyssnas via bloggen och laddas ned som poddradio. Vi som bloggar skriver på vardagar, men kommenteringen är öppen dygnet runt under en vecka.

Radio - en viktig kanal för utbildare

  by mick mft

Dagens medielandskap domineras av video och det är lätt att tro att radio har spelat ut sin roll. Men om man breddar begreppet för att inkludera podcasting och webbradio kan man påstå att radio aldrig har varit mer populär. Många lärare spelar in egna radioprogram där de berättar om sina egna erfarenheter eller intervjuar en gäst. Skolor, skoldistrikt, universitet m fl har egna webbradiokanaler med nyheter diskussioner och underhållning.

BAM Radio är en amerikansk webbplats som har samlat många lokala webbradiokanaler om skola och utbildning och fungerar som ett skyltfönster för dessa kanaler. Radiokanalerna är grupperade under tre områden: för utbildare, för ledare och för föräldrar. Det började med en kanal 2007 och har sedan vuxit starkt för att bli världens största nätverk för utbildningsradio.

Många program från BAM Radio finns att hämta eller prenumerera på från iTunes.