En dator per elev - ny avhandling

Bild: Håkan Fleischer

Över 200 kommuner i Sverige satsar på en dator per elev med blandade erfarenheter. Hur påverkas elevernas lärande när de får tillgång till de obegränsade möjligheterna som finns på nätet? En ny avhandling av Håkan Fleischer (Högskolan i Jönköping), En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan, gör en kritisk granskning av de senaste årens en-till-en satsningar (se även pressmeddelandet Hur påverkas lärandet när eleverna får var sin dator?).

Det finns förstås många fördelar med en dator per elev, bland annat för att skapa engagemang och större intresse för skolarbetet, men studien tar upp flera problem. Till exempel finns det en fara att en ogenomtänkt strategi kring elevernas användning av datorer kan leda till ytligt lärande:

- Eleverna slänger sig ut och arbetar med sina kunskapsuppgifter utan ordentliga utgångspunkter. De blir vilsna i mångfalden av information som de förväntas automatiskt kunna navigera inom. De blir famlande, och redovisningen handlar väldigt lätt om att bara svara på frågor, istället för att reflektera och sätta kunskapen i nya sammanhang.

Fri tillgång till nätet kan både förvirra och skapa stress, i synnerhet när det gäller kommunikation via sociala medier och många elever behöver redskap och hjälp för att kunna fokusera på sina skoluppgifter. Enligt pressmeddelandet:

Hur skall då skolan möta situationen när alla elever har var sin dator, för att inte effekterna i värsta fall skall bli negativa? Ett sätt är att utveckla ett nytt sätt att betrakta kunskap, som Håkan Fleischer kallar stretchad kunskap. Den stretchade kunskapen kännetecknas av ett hänsynstagande till att datorn och internet både är ett verktyg att använda för kunskapsbildning, men också en värld att leva i, varför skolan måste förstå och acceptera de förändrade spelregler som blir den naturliga följden. Förutsättningarna för vad som kan upptäckas och läras förändras helt enkelt, och skolan måste ta hänsyn till det.

- Frågan om en-till-en är komplicerad, men min forskning visar att om alla får var sin dator, och man förlitar sig på elevernas förmåga att hantera den för att man tror att det finns en digital generation som klarar av det per automatik, då är man farligt ute. Oavsett vilken strategi man väljer i skolan, är det viktigt att aktivt välja en och inte enbart investera i datorerna och lämna resten åt slumpen. En ”business-as-usual pedagogik” kan alltså i värsta fall göra kvaliteten på kunskaperna sämre, inte bättre, menar Håkan Fleischer.

• Ladda ner avhandlingen som pdf: En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan
• Läs Håkan Fleischers blogg.

Skolsnack - Sveriges populäraste utbildningspodcast

CC BY Some rights reserved by blogefl

Skolsnack är nu Sveriges mest populära podcast om det professionella lärandet i skolan med program som alla lyfter skolan på ett positivt sätt genom att "granska skolan ur ett lättsamt men seriöst perspektiv". Programmet har helt utan budget laddats ned totalt 40 000 gånger och lyssnarna växer lavinartat.

- En stor del av förklaringen ligger förmodligen i att folk är dödligt trötta på att medierna hela tiden snackar skit om skolan och att våra program känns fräscha i vår ton i programmen och att man faktiskt får skratta i skola emellanåt. Allt behöver inte vara "rynkapannan-perspektiv", säger programledare Fredrik Svensson på Skolsnack.

Många gäster hör numera av sig självmant till redaktionen och vill vara med i Skolsnack. Sedan starten har Skolsnack besökts av Lars Arrhenius (Friends), Mikael Damberg (s), Tomas Tobé (m), Christian Lundahl (forskare), Inger Lindberg (språkforskare), Patrik Hernwall (forskare), Gudrun Schyman (Fi), Ibrahim Baylan (s), Mikaela Valtersson (Friskolornas RF), Elza Dunkels (forskare), Tomas Hammarberg (FN), Gustav Fridolin (Mp), David Lega (Kd), Vibeke Pålhaugen (fd VD Tidningen Chef) m.fl.

- Vi har en haft en stående inbjudan till Jan Björklund i 2 år nu men han har tyvärr aldrig lyckats hitta en tom plats i sin agenda, avslutar Fredrik Svensson.

I senaste avsnittet, som är nummer 58 i ordningen, analyserar panelen "avhoppen från lärarutbildningen", "genusperspektivet på Toy´s are Us", "hur man gör för att bli en bättre lärare", "varför mindre orter som Storuman skapar bättre skola" och "hur man lär sig att bli "good enough" på 20h". I slutet delas det ut "glittriga dödskallar" till några som utmärkt sig på inte så klädsamt sätt i skoldebatten.

Lyssna på det senaste avsnittet.

Källa: Pressmeddelande på Newsdesk: Podcasten Skolsnack växer lavinartat.

Nytt forum ska öka användningen av IT i skolan

 by Webbstjärnan.se

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) samlar myndigheter och organisationer i ett forum som ska driva frågan om ökad användning av IT i skolan enligt ett pressmeddelande från SKL. Nationellt forum för digitaliseringen av skolan är en strategisk grupp av beslutsfattare från en lång rad myndigheter som ska ta helhetsgrepp på IT och skolan. Enligt Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning:

- Digitala verktyg kan stödja elevers lärande. Men alla skolor har inte kommit lika långt. Det vill vi ändra på genom ett brett samarbete i Nationellt forum för digitaliseringen av skolan.

Gruppen ska ta fram en plan för att se till att lärare får nödvändig kompetensutveckling och att pedagogiken ligger i fokus. De betonar vikten av att det finns nationella initiativ som stödjer de lokala och att inga skolor lämnas utanför.

Som underlag till denna satsning togs fram en rapport av Jan Hylén, Lägesrapport om IT i skolan. Rapporten beskriver nuläget och beskriver utmaningarna som skolan står inför.

IT i skolan utmanar mönster och traditioner - ny avhandling

 by Webbstjärnan.se

En ny studie av Anneli Hansson, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet, har undersökt förändringsprocessen när en skola satsar på IT och lärande och hur ledningsperspektivet skiljer sig från lärarnas. Avhandlingen heter Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter?

- Skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten. Skolledningen ser främst till organisatoriska och materiella förutsättningar medan lärare utgår från behov kopplade till undervisning och elevernas lärande. De skilda motiven bidrar till att utrymmet för skolutveckling minskar.

Fokus stannar oftast på den enskilda lärarens kompetensutveckling och det finns sällan utrymme för mer gränsöverskridande diskussioner och samarbete som kan lyfta satsningen till en mer strategisk nivå. Om man ska utveckla hela skolan behövs tid för dessa övergripande pedagogiska diskussioner.

- När lärares undervisningsrelaterade behov blir utgångspunkt för ett gemensamt utforskande så ökar sannolikt möjligheterna för lärare att upptäcka teknikens potentiella pedagogiska mervärde. Kombinationen av ämnes- och undervisnings­orientering och en kollegial diskussion, mellan kritiska ”professionella vänner”, har potential att bidra till utveckling och till ett expansivt lärande för hela verksamheten, säger Anneli Hansson.

Läs pressmeddelandet från Mittuniversitetet, Mönster och traditioner utmanas när IT verksamhetsintegreras i skolan.

Läs avhandlingen.

Kvalitetssäkrade appar för skolan

Appar för mobiler och surfplattor används redan i många skolor och förskolor men utbudet är så stort att det blir väldigt stressigt för läraren att hitta rätt. Dessutom tar det mycket tid att räkna ut hur appen passar in i läroplanen och om den verkligen är så bra som beskrivningen lovar.

Bild: Kunskapsplattan (med tillstånd)

En ny tjänst, Kunskapsplattan, gör valet enklare enligt ett pressmeddelande på MyNewsdesk, Unik webbtjänst för appar sparar lärares tid. Kunskapsplattan presenterar kvalitetssäkrade appar som är lämpliga för svenska skolor och förskolor. En grupp erfarna lärare granskar apparna, taggar och sorterar dem efter nivå, ämnesområde och åldersgrupp. Dessutom finns det en checklista som kopplar apparna till läroplanen och tjänsten kan även plocka ihop ett paket appar för just din klass.

Enligt Kunskapsplattans grundare Annika Persson:

- Vi tar fram app-paket utifrån olika behov. Det kan vara allt från app-paket för matte åk 2, tema rymden till paket med appar som är till hjälp vid läs- och skrivsvårigheter. Dessa paket gör att lärarna slipper leta, testa och välja själva - de får ett färdigt startpaket att börja med, ett ”recept”, om man så vill! Efterhand som läraren blir varm i kläderna så kan han/hon anpassa app-paketen efter behov.

Plugga bättre

 by Webbstjänan.se

UR producerade tidigare i år en inspirerande filmserie om studieteknik för skolelever, Plugga bättre. Den kan användas som utgångspunkt för klassrumsdiskussion eller som självstudiematerial.

- En grupp sjätteklassare i en av Stockholms skolor ställs inför en rad utmaningar och erbjuds studiesmarta sätt att klara dem på. Det visas upp nya och annorlunda sätt att klara skolan, vilket ökar lusten och motivationen hos eleverna. Allt för att kunna plugga mer effektivt och lära sig så mycket som möjligt.

Serien består av 8 program på cirka 30 minuter var:

• Det stora provet
• Glosor
• Minnesteknik
• Hjärnan
• Anteckningsteknik
• Koncentration
• Lästeknik
• Mindmap

Matteboken på nätet

Matteboken är en ny webbtjänst med lektioner och övningar i skol- och gymnasiematematik. Materialet följer läroplanen och kan enkelt integreras i undervisningen eller användas som extra support till elever.

- Matteboken.se är ett verktyg för att studera matte via nätet. Sidan har skapats och drivs av Mattecentrum, en ideell förening som hjälper barn och unga med matematik. Mattecentrum driver också räknestugor varje vecka på 23 orter över hela landet dit alla är välkomna. Du hittar din närmsta räknestuga här. Det är alltid gratis att plugga med oss.

Förutom undervisningsmaterial för alla årskurser finns det övningar, tidigare nationella prov och ett diskussionsforum. Kanske roligast av allt är en avdelning som heter Kändismatte, där många kända personer som näringsminister Annie Lööf, Mark Levengood, David Batra, Christer Fugelsang, Dogge Dogelito bland andra tar dig genom mer eller mindre kluriga matematiska beräkningar.

Det finns liknande initiativ även i Danmark, Webmatematik, och USA, Mathplanet.

Här räknar näringsministern fram tillväxten av företag i Sverige.

En-till-en i klassrummet - tydliga riktlinjer behövs

Pernilla Weman (Bild: 
Charlotte Christoffersen med tillstånd)

Alla vet hur svårt det kan bli att koncentrera sig på arbetsuppgifter när man kan kolla de senaste nyheterna på nätet eller diskutera med en vän via Skype eller Facebook. När alla elever har en egen dator med sig i klassrummet finns det många eventuella störningsmoment. En artikel på sajten Pedagog Malmö, En lärares förhållningssätt till 1-1-datorer, skriver om hur gymnasielärare Pernilla Weman på Pauliskolan i Malmö arbetar med datorer i klassrummet.

Hon diskuterar förstås uppmärksamhet och fokusering med eleverna och vilken effekt bristande koncentration har både på en själv och på andra i klassen. Det gäller främst att fokusera uppmärksamhet på en sak i taget. När man ska lyssna och kommentera så behöver man inte datorn men när man ska skriva, söka och planera behöver man definitivt datorn eller mobilen.

- Vi brukar även prata med eleverna om hur deras surfande kan påverka kamraterna runt om dem. Sedan säger vi: ”Du får inte gå in på sidor under lektioner för vi tänker inte låta dig störa dina kamrater. Som lärare har vi ansvar för det.” Just detta att ta hänsyn till sina kamrater tycker jag de har tagit till sig mest. De förstår betydelsen av detta och är faktiskt väldigt schyssta mot varandra.

Artikeln slutar med exempel på riktlinjer som kan gälla för effektivt arbete i klassrummet:

• datorn ska tas med till alla lektioner
• datorn ska vara hopfälld när de kommer in
• skärmarna ska vara nedfällda vid genomgång (ev. anteckningar sker med papper och penna).
• läraren säger till när eleverna får börja använda datorn
• hänsyn tas till de elever som behöver datorn som hjälpmedel
• håller eleven sig inte till reglerna beslagtar läraren datorn och lämnar in den till rektorn

Entreprenöriellt lärande

Hur kan entreprenörskap intergreras i skolans undervisning? Detta är temat på en konferens, Entreprenöriellt lärande, som äger rum i Malmö 29 oktober. Konferensen arrangeras av Lärarförbundet och riktar sig främst mot på gymnasie- och högstadielärare.

Dagen består av inspiration från två lärare från Humleskolan i Bromölla som ger praktiska exempel på hur man kan stimulera kreativitet och entreprenörskap i skolan. Dessutom finns det flera workshops och diskussion.

Ur innehållet:

• Bakgrund - Varför entreprenöriellt lärande i skolan?
• Entreprenöriellt förhållningssätt på vårt sätt! - Hur definierar vi begreppet? Konkreta exempel ur vår undervisning.
• Planera, genomföra och bedöma utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt - Elevinflytande, ämnesintegration, processuppgifter, examinationer och så vidare.

Läs mer om konferensen.

Här kommer en intervju från Lärarkanalen med Åsa Falk Lundqvist från pedagogiska institutionen på Umeå universitet som förklarar begreppet entreprenöriellt lärande

Nordiska MOOCs för lärare med fokus på bedömning

CC BY-NC-SA Some rights reserved by marsmet491

Nordiska universitet har avvaktat länge men nu kommer de första nordiska MOOCs. Först ut är fyra kurser främst riktade mot skollärare på en portal som heter Lifelong Learning Web, ett samarbete mellan Karlstads Universitet, Skolverket och norska Høgskolen i Lillehammer. Kurserna startar nu i september-oktober och du kan anmäla dig redan idag. Flera kurser är planerade till 2014.

Vissa kurser är gratis men andra leder till högskolepoäng och har en mindre avgift. Kurserna använder Moodle som lärplattform.

De första kurserna är:

• Bedömning och betyg (anmälan öppnar15 sept)
• Elevvurdering og læring (anmälan öppna 2 sept)
• Læringsfremmende vurdering (anmälan öppnar 1 sept)
• Digital storytelling (anmälan öppna 15 oktober)

Centern föreslår fempunktsprogram för bättre användning av IT i skolan

Centerpartiet har släppt en rapport om möjligheterna med IT i skolan. IT-ministern Anna-Karin Hatt och Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson, Ulrika Carlsson, presenterade rapporten Använd den digitala kraften i skolan som riktar sig mest till skolan men som även innehåller en del rekommendationer som berör högre utbildning. Rapporten konstaterar att Sverige ligger bra till när det gäller tillgång till datorer och nätverk men att användning inte har utvecklats mycket under de senaste fem åren.  

Anna-Karin Hatt skriver i sin bloggpost om rapporten:

- Trots att det nu finns fler datorer i skolan så ligger själva användninghen av de digitala verktygen i skolan kvar på en alldeles för låg nivå. De senaste fem år har nästan ingenting hänt när det gäller it-användningen, utan fortfarande är det ungefär hälften av våra högstadieungdomar som sällan eller aldrig får använda datorer under lektionstid. Samtidigt ser vi, i internationella mätningar, att svenska elever är betydligt sämre än barn och unga i andra länder, när det gäller vissa it-relaterade uppgifter.

Partiet föreslår en fempunktsplan som de kommer att ta upp inom regeringen:

• Alla skolor ska ha en IT-strategi
• Ett nationellt digitalt lärarlyft
• Ökad forskning inom IT-baserad pedagogik
• Fler lärosäten bör ge öppna kurser på nätet
• Underlätta distans- och fjärrundervisning i skolans alla ämnen

Lyssna på ett reportage från Sveriges Radio:

Google Apps som lärplattform

CC BY-NC Some rights reserved by IKTpedagogerna.se

Flera skolor i Sverige börjar använda Google Apps som plattform. Kalmarsunds Gymnasieförbund har en blogg som heter IKTpedagogerna.se och där har de börjat en serie korta artiklar om hur man praktiskt kan börja använda Google Apps som lärplattform.

Den första artikeln i serien heter Google Apps som lärplattform – Del 1 Mappstruktur i Drive. Det handlar om hur man skapar en tydlig mappstruktur i Google Drive som möjliggör både grupparbete med gemensamma dokument och hantering av individuella inlämningsuppgifter. Det är viktigt att skapa en tydlig struktur och att se till att behörighetsnivåerna stämmer, framför allt för mappar för kommunikation mellan elev och lärare.

Flera delar i artikelserien kommer under de närmaste dagarna. Håll ett öga på bloggen IKTpedagogerna.

Skolforum 2013

Skolforum är Nordens största mötesplats för skolutveckling och hålls i år på Älvsjömässan i Stockholm 28-30 oktober. Förutom en stor mässa kring läromedel finns det ett omfattande seminarieprogram. Några höjdpunkter i programmet enligt arrangörerna:

Träffa artisten Petter som berättar om sin skolgång och hur han upptäckte språket, Martin Widmark presenterar projektet En läsande klass och prisbelönta Nacka skolbibliotek berättar om hur de gjort resan från boksamling till pedagogisk resurs.

Organisationen Friends, Forum för levande historia och Emerich Roth är några av de som är på plats för att diskutera kring vårt förhållningssätt till andra. Trivselledarna ger tips på hur leken ger verktyg mot mobbning, och SkolMat Sverige och Anna Nygren diskuterar kopplingen mellan mat och inlärning.

Konflikthantering i professionellt lärarskap och Mentorskap i skola och förskola är några av de böcker kring ledarskap som presenteras av sina författare, och Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund är på plats för att diskutera karriär.

Inträdet till Skolforum är 300 kr och det finns dessutom grupprabatter.

Se anmälningsinformation.

Hur skärmkultur förändrar våra läsvanor

CC BY-NC-SA Some rights reserved by murphyeppoon

Idag läser vi nyheter, artiklar, tidskrifter och böcker via våra mobiler, plattor eller bärbara datorer. I synnerhet läser ungdomar och barn mest digitalt material. Hur förändras ungdomarnas läsvanor och förmågan att djupläsa av den digitala revolutionen?

En videointervju med Johan Elmfeldt (filosofie doktor i litteraturvetenskap och docent i svenska med didaktisk inriktning, Malmö Högskola) på webbkanalen Fjärde uppgiften tar upp dessa frågor. Intervjun har titeln Så har skärmkulturen förändrat vårt läsande, skrivande – och även tänkande. Johan Elmfeldt har forskat i ungdomars digitala läsvanor och vikten av att anpassa undervisning i skola och högskola till det nya medielandskapet. De nya medieformerna har kommit för att stanna och vi måste anpassa oss. Samtidigt måste vi se till att inte förlora konsten att djupläsa.

- Här betonar Johan Elmfeldt vikten av att bejaka och anpassa sig till utvecklingen som förstås inte går att vrida tillbaka. Det finns mycket positivt, som att unga idag skriver mer än någon annan generation. Samtidigt visar forskningen att unga idag har svårare att ta till sig längre texter, som böcker, och här har anpassningen till det nya en gräns, menar Johan Elmfeldt. Det finns fortfarande ett stort egenvärde att tränga sig in i långa texter.

Se hela intervjun på Fjärde uppgiften.

Rapport om europeiska en-till-en satsningar

En-till-en (en dator till varje elev) har blivit ett globalt begrepp idag och många länder har strategiska nationella satsningar för att digitalisera sina skolor med hjälp av bärbara datorer, surfplattor och smarta mobiler. I fjol genomförde Europeiska Skoldatanätet en studie av 31 en-till-en-projekt i 19 europeiska länder och rapporten är nu tillgänglig: Overview and Analysis of 1:1 Learning Initiatives in Europe. Rapporten analyserar de olika satsningarnas implementeringsstrategier, pedagogiska riktlinjer och finansieringsmodeller. Satsningarna omfattar 17,5 miljoner elever och 47 000 skolor.

Rapporten betonar att dessa satsningar handlar om en omfattande förändring i skolans verksamhet och inte bara ett inköp av ny teknik. En gemensam strategi och riktlinjer är nödvändiga och att lärarna behöver kompetensutveckling och bra stöd för att satsningen ska lyckas.

Stefan Pålsson har skrivit en bra sammanfattning av rapportens slutsatser på Skolverkets Omvärldsblogg: En analys av europeiska en-till-en-satsningar.

Fokusera på mål inte verktyg

CC BY Some rights reserved by William M Ferriter

Det är inte teknik eller spännande verktyg som motiverar studenter/elever, det är möjligheten att göra skillnad, påverka eller skapa något nytt. Det är budskapet i en kort men tankeväckande bloggpost av amerikanska skolläraren Bill Ferriter: Technology is a Tool, NOT a Learning Outcome.

I stället för att fokusera på verktyg behöver vi först visa vad studenterna/eleverna ska sikta mot och sedan föreslå verktyg som kan hjälpa dem på vägen.

- Kids AREN'T motivated by technology.  
Instead, they're motivated by opportunities to make a difference in the world; they are motivated by opportunities to ask and answer their own questions; and they are motivated by opportunities to learn together with like-minded peers.

Ferriters bloggpost och bild har fått stor spridning och du kan läsa hans uppföljningsartikel om reaktionerna: More on Technology is a Tool, NOT a Learning Outcome.

Graphite - kvalificerad guide till verktyg för lärande

Det är lätt att som lärare känna sig vilsen inför det stora utbudet av verktyg, appar, spel och tjänster som finns. Nu kommer flera guider som hjälper dig hitta rätt genom att kvalitetsgranska och sortera. En sådan tjänst heter Graphite som har nyligen lanserats av den amerikanska icke-vinstdrivande organisationen Common Sense Media. Graphite riktas just nu mot grundskolan och i synnerhet den amerikanska men det finns säkert mycket som kan vara av nytta även för svenska lärare.

En redaktionsgrupp plus ett nätverk av lärare granskar alla verktyg, appar och tjänster de hittar och lägger in dem som klarar granskningen. Ambitionen är att ha 1000 granskade verktyg på sajten till årsskiftet. Denna bedömningsgrupp sorterar allt enligt utbildningsnivå och ämnesområde, skriver fördelar/nackdelar, lämpliga användningsområden och bedömer enligt tre huvudkriterier: engagemang (hur verktyget skapar intresse hos eleven), pedagogik och support (bra instruktioner, supportfilmer osv). Läraren skriver in sina sökbegrepp och får sedan en bra, kvalitetsgranskad lista med verktyg, spel eller appar.


Läs mer om Graphite i en artikel på Mind/Shift: Confused About Ed Tech Tools? New Rating Site for Apps and Games.

Svensk MOOC för lärare

Till hösten kommer en svensk MOOC, Det utvidgade kollegiet, som riktar sig mot skollärare, skolbibliotekarier och skolledare. Bakom initiativet ligger Skollyftet, ett obundet nätverk av lärare och skolintresserade. Som alla MOOCs finns det inga förkunskapskrav eller begränsningar i antalet deltagare men den som anmäler sig ska vara beredd på att delta i ett stimulerande nätverk och en kursstruktur utöver det vanliga. Tonvikten ligger på kollaboration.

- I kursen kommer vi att möta flera olika inspiratörer som i varsin vecka ger oss en livesänd diskussion om sitt expertområde. Sedan diskuterar, delar och bygger vi vidare på de olika ämnesområdena och tillsammans skapar vi olika ingångar till skola, lärande och skolutveckling. Kompetensutvecklingen i “det utvidgade kollegiet” kommer alltså att beröra flera olika ämnesområden; sociala medier, pedagogik, teknik, didaktik och filosofi. Den som deltar i kursen har alltså en stor möjlighet att påverka innehållet.

Det finns inga högskolepoäng eller liknande som belöning men kursen kommer att dela ut digitala certifikat, s. k. open badges till dem som klarar vissa moment i kursen. Kursen ger alla en utmärkt möjlighet att utvidga sitt egna nätverk och höja sin digital kompetens.

Läs mer om Det utvidgade kollegiet.

Klassen i dialog med omvärlden

CC BY Some rights reserved by .SE

Internetfonden .SE har just publicerat en praktisk och pedagogisk guide om hur skolor kan integrera digital och mediekompetens i undervisningen.  Dan Åkerlund, lärarutbildare och forskare vid Karlstads universitet, har skrivit denna guide, Klassen i dialog med omvärlden - pedagogiska vinster när skolan syns på nätet, och den kan enkelt laddas ner som pdf-fil.

- Syftet med den här skriften är att hjälpa dig som är lärare att utnyttja datorerna i din undervisning för att publicera och  kommunicera. Du får också tips kring hur du organiserar arbetet samt vilken pedagogisk och vetenskaplig grund du kan stå på när du för in nya metoder och arbetssätt i klassrummet.

Guiden sätter digital kompetens i ett pedagogiskt sammanhang med referenser till aktuell forskning och läroplanen. Frågor kring publicering av elevernas arbete, upphovsrätten, Creative Commons mm förklaras och diskuteras. Dessutom finns det många goda exempel från skolor om bra användning av digitala verktyg.

Läs en längre artikel om guiden på Omvärldsbloggen: Undervisning i dialog med omvärlden.

Edcamps - i stället för traditionell konferens

Trenden med knytkonferenser (också kallat edcamps eller okonferenser) växer starkt i Sverige, i synnerhet bland skollärare. I stället för traditionella konferenser med mest föreläsningar träffas man mer informellt i diskussionsgrupper där deltagarna bestämmer dagordningen. I stället för vanliga konferenslokaler träffas man till exempel i en park med tält eller i andra mer avslappnade miljöer som stimulerar kreativitet och praktiska övningar. Nyligen har två stora träffar ägt rum och mycket av innehållet har redan publicerats i form av videoinspelningar, bilder och reportage.

I Ronneby 17-18 juni genomfördes okonferensen Learning is the shit för andra året i rad med tältläger i den vackra Ronneby Brunnsparken. Precis som förra året var mötet en blandning av inspirationsföreläsningar, praktiska workshops, diskussionsgrupper och en hel del roliga inslag. Sajten innehåller detaljer om arrangemanget och en bra sammanfattning finns här: Årets ”Learning is the shit!” överträffade sig själv! Du kan också läsa en sammanfattning av konferensen på bloggen IKT pedagogerna (Kalmarsunds gymnasieförbund).

Samtidigt på västkusten var det dags för Skolvårens edcamp i Varberg, 18-19 juni. Upplägget var i samma stil som mötet i Ronneby och bägge blev välbesökta. Se alla länkar till inspelningar, reportage och även en ebok om evenemanget.

Lyssna på ett radioreportage om mötet i Varberg från Sveriges Radio Hallandsekot.



18-19 oktober sker Skolvårens nåsta edcamp i Malmö #afkmalmö men den är redan fullsatt! Vi kommer säkert at se flera okonferenser framöver.